SAS
2015-04-26 23:16, Edited at: 2015-04-28 04:11Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i flygbolaget SAS köpvärd eller ej?
Med SAS-aktien avses här som utgångspunkt stamaktien i SAS (till skillnad från preferensaktien).
Förenklat:
...Stamaktien är ju en ägarandel i bolaget och stamaktiens börskurs påverkas av bolagets resultatutveckling.
...Preferensaktien är en "obligation" som ger en fast årsränta (fast preferensaktieutdelning), dvs det är som att man lånar ut pengar till bolaget.
För och emot SAS-stamaktien:
- SAS är som ett fd monopol.
Dvs tidigare ansågs att vissa typer av verksamheter är "naturliga monopol" och bedrivs bäst och effektivast om bara ett bolag får hålla på med den verksamheten, tex:
...SJ (tåg)
...Vattenfall (el)
...Televerket, senare Telia och nu Teliasonera (telefoni)
...SAS (flyg)
Men senare betraktades sådana verksamheter ofta bli stora och ineffektiva kolosser varvid man släppte konkurrensen fri i dessa branscher.
Det innebär en del problem för sådana fd monopol.
I och för sig hade de stora marknadsandelar tack vare sin fd monopolställning (dvs att det tidigare bara var de som fick bedriva verksamhet inom respektive bransch).
Men när konkurrensen släpptes fri hade de svårt att bli kundanpassade och i den fria konkurrensen skapa verksamheter som gav nöjda kunder med god lönsamhet etc.
Tex på 1980-talet kom ju Jan "SAS-Janne" Carlzon som ny vd för SAS och försökte ställa om SAS till att bli mera kundanpassat osv.
SAS drabbades sedan av lågkonjunkturen på 1990-talet och har väl sedan stapplat fram sedan dess.
- Konjunkturkänsligt.
En nackdel med SAS är att bolaget är konjunkturkänsligt, dvs SAS ekonomiska utveckling påverkas starkt av om konjunkturen är svag eller stark.
- Kapitalintensivt.
Konjunkturkänsligheten beror väl bla på att SAS är kapitalintensivt, dvs det krävs stora investeringar i flygplan etc för att bedriva verksamheten.
Med försvagad efterfrågan försämras intäkter och resultat och SAS blir då sittande med stora fasta kostnader och dålig lönsamhet.
Samtidigt kan konjunkturkänsligheten vara en fördel när konjunkturen förbättras eftersom det då kan ge SAS kraftigt förbättrad lönsamhet (åtminstone under vissa perioder).
- Konkurrens.
Men förbättringen i bättre tider förstörs snabbt av den hårda konkurrensen i branschen.
Det är svårt att vara unik som flygbolag och det finns många flygbolag i världen som konkurrerar om samma kunder.
Flygbolagen sitter med överkapacitet i form av för många flygplan och för många flygresor.
Det leder till prispress och sämre lönsamhet för alla flygbolag.
På senare tid särskilda "lågprisflygbolag" som irländska Ryanair och norska Norwegian har satt press på SAS.
- Stridbar personal.
Flygbranschen utmärker sig med särskilt stridbar personal som gärna strejkar för att få igenom sina krav.
Bla problem för SAS att personalen är organiserad i alla möjliga olika fackföreningar med sina krav.
Och strejker i flygbranschen får snabbt stora negativa effekter för flygbolagen i form av stora kostnader vid stillastående flygplan etc.
Se tex Norwegian som var nyligen var nära att gå under pga en personalstrejk.
+ Oljeprisberoende.
Det fallande oljepriset på sistone är en fördel för SAS eftersom det sänker SAS kostnader för flygbränsle.
Lägre oljepris leder ju i förlängningen till lägre flygbränsle.
Men det ger även negativa effekter för SAS om oljepriset börjar stiga.
- Dollarberoende.
Eftersom flygbränsle handlas i dollar blir SAS även dollarberoende.
Dvs ju högre dollarkurs, desto högre flygbränslekostnad (allt annat lika).
Och dollarn har ju stigit kraftigt på sistone.
Det minskar den positiva effekten för SAS av det lägre oljepriset.
- Hög skuldsättning.
Tumregeln för ett kapitalintensivt och konjunkturkänsligt bolag som SAS är ju att ett sådant bolag måste ha en mycket stark finansiell ställning med en stor nettokassa (kassa minus räntebärande lån) för att klara av de djupa svackorna som kommer då och då pga lågkonjunktur osv.
Men istället sitter SAS med en mycket hög skuldsättning både i form av vanliga räntebärande lån och pensionsskulder.
Det låter som ett enkelt "recipe for disaster", dvs konjunkturkänsliga och kapitalintensiva bolag med så hög skuldsättning lär inte klara sig länge.
För förr eller senare kommer det en svacka som tar knäcken på bolaget.
Det är väl mot bakgrund av det som SAS verkar ha haft kniven mot strupen under senare år.
+ Varumärket.
I någon mån har väl SAS ett positivt laddat varumärke som ger intryck av trygghet och pålitlighet.
Svenskar som reser utomlands kan känna sig "hemma" när man kliver in i SAS-planet på väg hem.
+ Bonusprogrammet.
SAS kundbonusprogram "Eurobonus" har nästan 4 miljoner medlemmar som får bonuspoäng när de reser med SAS.
Bonuspoängen kan väl sedan användas för att få gratis eller rabatterade flygresor med SAS.
Frågetecken där för det etiska i att bolags anställda flyger med SAS för att få bonuspoäng som sedan kan användas privat.
Är inte det korruption?
Dvs ev består en stor del av SAS nuvarande kunder av folk som flyger med SAS i jobbet bara för att få Eurobonuspoäng privat?
Etiskt korrekt eller ej så gynnas ju SAS av det.
//Edit: För övrigt har väl alla flygbolag bonusprogram vilket gör att SAS inte är unikt med det.
//
+ Slot-tider.
Tal om att en stor del av värdet i flygbolag ligger i de "slot-tider" bolaget besitter (tider då flygbolaget har rätt att starta och landa på olika flygplatser runt om i världen).
På den tiden då ett flygbolag per land hade monopol, så hade väl flygbolaget dels stora mängder slot-tider från sin egen hemma-flygplats.
Och genom att dela med sig av dessa slot-tider till andra länders flygbolag, fick bolaget slot-tider i utbyte på dessa flygbolags hemma-flygplatser.
Sedan dess har väl utvecklingen förändrats i och med de många nya flygbolag som tillkommit sedan konkurrensen släpptes fri.
Men gamla monopol som SAS sitter väl fortfarande med stora mängder slot-tider både hemma och utomlands vilket utgör ett stort värde.
//Edit: Tex pressmeddelande från SAS 27 feb 2015:
SAS överlåter ytterligare en landnings- och starträttighet (”slots-par”) på London Heathrow vilket ger en positiv resultateffekt på 22 MUSD
February 27, 2015 07:30 / Capital market / Swedish
SAS har ingått en transaktion med Turkish Airlines som övertar ett slots-par på eftermiddagen på London Heathrow av SAS från början av vinterprogrammet den 25 oktober 2015.
Transaktionen ger en positiv resultateffekt på 22 MUSD för SAS, vilken kommer att redovisas under det andra kvartalet med motsvarande likviditetseffekt under år 2015.
Dvs så enkelt var det för SAS att sälja av slot-tider i London med en resultateffekt på +22 miljoner dollar.
Det verkar alltså ligga stora värden i slot-tider.
Å andra sidan: Om ett flygbolag säljer av sina slot-tider så begränsas ju möjligheterna för bolaget att bedriva sin verksamhet.
Dock enl pressmeddelandet ovan:
...Som en del av att skapa en balans mellan frekvenser och kapacitet under dagen,
...och efter överlåtandet av ett morgon slots-par tidigare i februari 2015,
har SAS ingått en andra slots-par transaktion.
Efter denna transaktion kommer SAS att ha 19 dagliga slots-par på London Heathrow och kommer fortsatt att vara det femte största flygbolaget på London Heathrow, mätt i antal avgångar per vecka.
SAS har inga planer på att minska sin portfölj av slots-par ytterligare efter denna transaktion.
//
+ Flygplans-flottan.
SAS höga skuldsättning beror ju som nämnt på att bolagets verksamhet är kapitalintensiv, dvs att det krävs stora investeringar i bla flygplan för att bedriva verksamheten.
Det gör å andra sidan att SAS sitter med en stor flygplans-flotta som väl i ett krisläge skulle kunna säljas av.
Dock är väl ett upplägg att flygbolag allt mera hyr ("leasar") flygplan för att slippa de stora investeringarna (och relaterad skuldsättning) vid köp av flygplan.
Men frågan är vad man får för en flygplans-flotta när lönsamheten i flygbranschen är generellt skral.
//Edit: SAS hade en flygplansflotta på knappt 140 flygplan enl senaste resultatrapporten per slutet av jan 2015: http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/03/SAS-Q1-2015-Report.pdf
De var fördelade enl följande:
leasade flygplan 98 st
ägda flygplan 39 st
Summa 137 st i tjänst hos SAS
(Därutöver har SAS 15 uthyrda eller parkerade flygplan som ej är i tjänst hos SAS. Av dem äger SAS 12 st och leasar 3 st.)
Dvs:
leasade flygplan 72%
ägda flygplan 28%
Summa 100% (137 st)
Merparten av flygplanen i SAS flotta är alltså bara hyrda.
De knappt 140 flygplanen i tjänst hos SAS är dessutom gamla med en snittålder på 11-12 år.
SAS har för avsikt att få in drygt 40 st nya Airbus-flygplan under perioden 2015-2021.
Prislappen för det ligger på 6-7 miljarder dollar (ca 56 miljarder kr vid nuvarande dollarkurs 8,64 kr).
Hur ska SAS ha råd med det?
(Dvs SAS är tydligen dollarberoende både pga att dollarn påverkar flygbränslet och flygplansinköp.)
Om SAS flygplansflotta ur bolagets årsredovisning för 2013/2014:
Under 2015–2021 går SAS in i nästa förnyelsefas av sin flygplansflotta
genom leveransen av tolv nya långdistansflygplan;
...4 Airbus A330-300E
...och 8 Airbus A350-900
...samt därutöver 30 Airbus A320neo.
Eftersom dessa flygplan är betydligt mer bränsleeffektiva än dagens flygplan är de attraktiva ur ett finansieringsperspektiv.
SAS planerar att både leasa och äga beställda flygplan, då detta ger ökad flexibilitet och differentierad riskprofil.
...Vid ägande avser SAS använda en mix av
exportkreditfinansiering,
EETC,
banklån
samt bankfaciliteter.
...Vid leasing, som innebär sale and leaseback-avtal, säljs flygplanen vid leverans och hyrs tillbaka på 10–12 år.
Och:
I augusti 2014 säkrade SAS finansieringen av den första fasen i förnyelsen av SAS flygplansflotta genom tecknande av sale and leaseback-avtal med kinesiska Bocomm Leasing för 4 Airbus A330-300E som levereras under 2015–2016.
Avtalet innebär att SAS vid leveranstidpunkten för respektive flygplan säljer flygplanen vidare till Bocomm och sedan hyr dem tillbaka på en löptid på 12 år.
Innan leverans gör flygbolag förskottsbetalningar.
...Förutom betalning vid orderläggningen
...inleds förskottsbetalningarna normalt när produktionen av flygplanen startar cirka två år före leverans.
SAS har pågående kontakter med olika finansiärer som syftar till att förskottsbetalningarna finansieras till konkurrenskraftiga villkor.
I december 2014 slutförde SAS finansiering av förskottsbetalningar
av åtta flygplan genom en ”Pre-delivery Payment Financing Facility’”
under vilken SAS kan låna upp till 74 MUSD med ett maximalt utestående
om 54 MUSD.
Vid leverans återbetalar SAS lånet.
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/01/SAS-Årsredovisning-20132014.pdf
Och:
Flygplansflottan och tillhörande reservdelar är SAS största tillgång.
Den 31 oktober 2014 representerade SAS flygplansflotta och reservdelar 26% av SAS tillgångar.
//Edit: Per slutet av okt 2014 hade SAS totala tillgångar bokförda till knappt 30 miljarder kr.
26% av det blir alltså 7-8 miljarder kr i bokfört värde på SAS flygplansflotta inkl reservdelar.
//
SAS skriver av ägda flygplan på 20 år med ett återstående restvärde på 10%.
Passagerarflygplan används normalt cirka 20 år i kommersiell passagerartrafik, men flygplan som underhålls väl kan hålla betydligt längre.
Teknikutvecklingen gör dock att nyare flygplan normalt blir mer ekonomiska jämfört med äldre flygplan.
Efter att ett flygplan tas ur trafik finns det fortfarande värden i reservdelar och motorer.
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/01/SAS-Årsredovisning-20132014.pdf
//
...SAS-stamaktien ligger i skrivande stund i 16,60 kr (slutkursen fre 24 apr 2015).
...Och det finns 329 miljoner st utestående SAS-stamaktier.
SAS stamaktie-börsvärde ligger således i 5-6 miljarder kr.
Långsiktigt sett har SAS-stamaktien varit en katastrof de senaste åren.
...Innan lågkonjunkturen 2008/2009 slog till nådde aktien en toppnivå på motsvarande nästan 350 kr under sommaren 2007.
...Därifrån ras ner till under 5 kr under 2012 i och med den efterföljande SAS-krisen.
...Sedan ny optimism och kursuppgång till en topp på 25-26 kr under 2013.
...Men efter det besvikelse och nedgång till 10-11 kr hösten 2014.
...Därifrån återigen viss optimism och kursuppgång till 19-20 kr som nåddes i början av 2015.
...Men återigen viss besvikelse och nedgång till 15-16 kr nu i apr 2015.
Och nuvarande kurs alltså 16-17 kr.
Hur kommer utvecklingen att bli framöver?
I vilket fall verkar SAS-aktien inte vara något för änkor och faderslösa (dvs den är inget för nervsvaga och de som söker stabila och trygga aktier).
SAS skuldsättning
Enl SAS senaste resultatrapport (avseende kvartalet nov 2014-jan 2015) hade SAS per slutet av jan 2015:
...räntebärande tillgångar på ca 14 miljarder kr
...räntebärande skulder på ca 12 miljarder kr
Det skulle i så fall ge en "nettokassa" på ca 2 miljarder kr.
Å andra sidan säger sig bolaget samtidigt härav ha
...finansiella räntebärande tillgångar på ca 10 miljarder kr
...finansiella räntebärande skulder på ca 12 miljarder kr
vilket innebär en finansiell nettoskuld på ca 2 miljarder kr (motsvarande nästan 40% av SAS börsvärde på 5-6 miljarder kr).
Dessutom har SAS 7 miljoner st utestående preferensaktier vilka kan betraktas som räntebärande lån.
Preferensaktie-börskursen står i 498 kr.
Dvs preferensaktie-stockens marknadsvärde ligger på ca 3,5 miljarder kr.
Det är förenklat vad det skulle kosta för SAS att återköpa denna stock för att bli av med den.
Så det kan betraktas som "nettoskuld-värdet" på SAS preferensaktier.
I så fall blir SAS totala nettoskuld:
...ca 2 miljarder kr i "vanlig" finansiell nettoskuld
...3,5 miljarder kr som värdet på SAS prefaktier
- - -
Summa 5-6 miljarder kr (= över 100% av SAS börsvärde)
Dvs det är en hög skuldsättning för ett bolag som skulle behöva ha en stor nettokassa.
SAS preferensaktier är dessutom en dyr form av lån för SAS.
SAS har lovat preferensaktie-innehavarna en fast preferensaktie-utdelning på 50 kr per preferensaktie och år.
Med nuvarande antal utgivna preferensaktier innebär det en utbetalning på 350 miljoner kr per år för SAS.
Och denna preferensaktie-utdelning kommer dessutom att höjas from år 2019 enl en viss formel: http://www.sasgroup.net/en/dividend-and-dividend-policy/
Eftersom preferensaktie-utdelningen är aktieutdelning är den inte heller avdragsgill (som tex vanlig banklåneränta eller obligationsränta).
Man kan då fråga sig varför SAS har valt att ha en så stor del av sin nettoskuld i form av dyra preferensaktier.
Förmodligen för att SAS inte har kunnat få några andra lån till bättre villkor.
För preferensaktie-ägarna kan det se ut som att preferensaktierna ger en hög "årsränta" (för närvarande alltså 50 kr per år delat med prefaktiekursen 498 kr om man köper aktien på nuvarande kursnivå).
Det blir alltså en årsränta på över 10% för innehavarna.
Men det innebär då en hög risk för prefaktieägarna, dvs om SAS börjar gå (ännu) sämre och ej har råd att betala ut prefaktie-utdelningen kommer den ställas in och så får man ingen årsränta alls.
I värsta fall om SAS går omkull blir ju prefaktierna (och även stamaktierna) värdelösa.
//Edit: SAS pensionsskuld
Utöver vanlig finansiell nettoskuld och prefaktier har SAS en stor pensionsskuld till sina anställda, vilket SAS genom olika bokföringstricks lyckats mildra effekterna av.
Tex enl SAS årsredovisning för 2013:
REDOVISNINGSÄNDRINGAR AVSEENDE PENSIONER
Den omarbetade (bokföringsregeln) IAS 19 (förmånsbaserade pensionsordningar) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar från och med den 1 januari 2013.
Ändringen av räkenskapsåret inom koncernen innebär att koncernen kommer att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 november 2013.
Och:
Per 31 oktober 2012 var pensionsförpliktelsen 33,5 mdr SEK.
...Under räkenskapsåret 2012/2013 har pensionsförpliktelsen reducerats med cirka 5 mdr SEK
...och efter redovisning av övergången till premiebaserade pensionsplaner
blir reduktionen totalt sett cirka 18 mdr SEK.
...I och med att en del anställda redan har för- och deltidspension kommer denna förpliktelse att reduceras under de närmaste fem åren
och i slutet av räkenskapsåret 2017/2018 beräknas därför pensionsförpliktelsen uppgå till cirka 14 mdr SEK vilket innebär en total reduktion om cirka 19,5 mdr SEK vilket motsvarar cirka 60% av den ursprungliga pensionsförpliktelsen.
Sammantaget innebär ovanstående att eget kapital skrivits ner med cirka
7 mdr SEK vid införandet av den omarbetade IAS 19 per 1 november 2013.
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2014/09/SAS-Annual-Report-2013-Swedish.pdf
Bla var det tal om att SAS ändrade sitt bokföringsår från kalenderår till nov-okt bara för att skjuta upp den krävda redovisningen av pensionsskulden så länge som möjligt.
Även om pensionsskulden och dess effekter enl SAS årsredovisning för 2013:
...Överenskommelsen om nya pensionsvillkor i november 2012 innebär nya premiebestämda pensionslösningar för merparten av de anställda.
De nya avtalen reducerar den negativa effekten (av pensionsskulden) på eget kapital med cirka 3,4 mdr SEK som redovisningsmässigt uppstår
1 november 2013.
...Försäljningen av Widerøe reducerar därutöver effekten med ytterligare cirka 1 mdr SEK.
Detta innebär att den negativa effekten på eget kapital (av att SAS börjar redovisa pensionsskulden) beräknas att uppgå till cirka 7 mdr SEK.
...Den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen reduceras på sikt med cirka 60%, vilket motsvarar cirka 19 mdr SEK, och minskar därmed volatiliteten i resultatet.
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2014/09/SAS-Annual-Report-2013-Swedish.pdf
Och om pensionsskulden i SAS årsredovisning för nov 2013-okt 2014:
REDOVISNINGSÄNDRINGAR AVSEENDE PENSIONER
Den 1 november 2013 började SAS tillämpa den omarbetade IAS 19
(ersättningar till anställda).
Den omarbetade IAS 19 innebär bland annat att det inte längre är tillåtet
att skjuta upp redovisningen av vissa avvikelser i uppskattningar (den så
kallade ”korridormetoden” har tagits bort) utan samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat.
Till följd av den ändrade standarden har de ackumulerade oredovisade avvikelserna (”Ej resultatförda estimatavvikelser och planändringar”) redovisats i sin helhet mot eget kapital, vilket har haft en negativ påverkan på koncernens eget kapital om cirka 7,8 mdr SEK.
Dvs det var mer än den negativa effekt på 7 miljarder kr det var tal om enl årsredovisningen för 2013.
Och:
Nya kollektivavtal med flygande personal i Skandinavien ingicks i november
2012.
De nya kollektivavtalen innebär bland annat att
...de förmånsbaserade pensionsordningarna
till stor del ersatts med
...premiebaserade pensionsordningar
med verkan från första kvartalet 2013/2014
vilket har
...reducerat pensionsförpliktelsen med cirka 12,9 mdr SEK
...och motsvarande cirka 11,9 mdr SEK reduktion av förvaltningstillgångarna
vilket sammantaget _gav en positiv effekt på rörelseresultatet om cirka 1 mdr SEK under räkenskapsåret__(nov 2012-okt 2013)__._
Efter ovanstående justeringar uppgick pensionsförpliktelsen till cirka
15,6 mdr SEK.
I och med att en del anställda redan har för- och deltidspension
kommer pensionsförpliktelsen att reduceras ytterligare under de närmaste
fem åren
och i slutet av räkenskapsåret 2017/2018 beräknas därför
pensionsförpliktelsen ha reducerats med motsvarande cirka 60% av den
ursprungliga pensionsförpliktelsen till följd av villkorsändringarna.
Under räkenskapsåret 2013/2014 har diskonteringsräntan sänkts betydligt
vilket innebär att pensionsförpliktelsen har ökat med cirka 3 mdr SEK
och per 31 oktober 2014 uppgick pensionsförpliktelsen till 18,4 mdr SEK.
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/01/SAS-Årsredovisning-20132014.pdf
SAS höga skuldsättning kan även betraktas mot bakgrund av att bolaget "bara" hade ett eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) på 4-5 miljarder kr per slutet av jan 2015.
Dvs eftersom förluster gnager direkt på det egna kapitalet (och minskar det egna kapitalet med samma nivå som förlusterna) innebär det att SAS blir konkursmässigt om bolaget framöver gör förluster på 4-5 miljarder kr.
//Edit: En fördel för stamaktieägarna med att SAS även har preferensaktier är i alla fall att preferensaktierna ingår i SAS egna kapital vilket därmed stärks upp som buffert mot framtida förluster.
Dock skrämmande att SAS nyligen sålt ut prefaktierna för 3-4 miljarder kr.
Dvs exkl prefaktierna skulle SAS egna kapital bara ha uppgått till 1-2 miljarder kr i dagsläget, dvs alldeles för lågt som buffert mot framtida förluster och särskilt i relation till SAS höga skuldsättning.
Och då kan man tex säga att det inte finns någon säkerhetsmarginal alls i tex att SAS flygplansflotta (med SAS ålderstigna "kärror") är bokförd till 7-8 miljarder kr.
Dvs säg att det verkliga värdet på flottan istället är 1-2 miljarder kr lägre.
Då skulle SAS vara konkursmässigt om det ej varit för att det egna kapitalet stärkts upp med 3-4 miljarder kr tack vare utgivningen av prefaktierna.
Och finns det risk för att flottans verkliga värde i själva verket är 4-5 miljarder kr lägre än bokfört värde 7-8 miljarder kr?
I så fall är SAS konkursmässigt redan nu även inkl prefaktierna, och måste i så fall omgående få ett stort kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Det är ju revisorns ansvar att ett bolags bokföring är korrekt och rättvisande.
Om så visar sig ej vara fallet, riskerar revisorn krävas på skadestånd.
Och SAS revisorer Bo Hjalmarsson och Eva Medbrant (båda från revisionsbyrån PWC) har per jan 2015 skrivit på och godkänt SAS årsredovisning för bokföringsåret nov 2013-okt 2014 där flygplansflottan var bokförd till 7-8 miljarder kr per slutet av okt 2014: http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/01/SAS-Årsredovisning-20132014.pdf
Dock har revisionsbyrån PWC tidigare haft fel vad gäller bokföringen i tex kraschade IT-bolaget Prosolvia.
Där gick PWC i sep 2013 med på att betala 700-800 miljoner kr i skadestånd till Prosolvias konkursbo, sedan det framkommit att Prosolvia (med revisorer från PWC) hade felaktig bokföring: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/forlikning-efter-prosolvia-domen_8549574.svd
//
SAS ekonomiska utveckling
De senaste bokföringsåren:
Intäkter:
nov 2012-okt 2013: 42 miljarder kr
nov 2013-okt 2014: 38 miljarder kr (-10%)
Nettoresultat (resultat efter skatt):
nov 2012-okt 2013: 1 358 miljoner kr
nov 2013-okt 2014: -719 miljoner kr
(Siffrorna kan vara påverkade av avyttringar och engångsposter.)
Och därefter kom 5 mars 2015 SAS resultatrapport för kvartalet nov 2014-jan 2015:
Intäkter:
nov 2013-jan 2014: 7,9 miljarder kr
nov 2014-jan 2015: 8,4 miljarder kr (+6%)
Nettoresultat:
nov 2013-jan 2014: -112 miljoner kr
nov 2014-jan 2015: -640 miljoner kr
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/03/SAS-Q1-2015-Report.pdf
Dvs man kan tolka det som positivt att intäkterna steg under kvartalet.
Ev behöver man ej bli alltför oroad för att detta kvartal visade förlust, eftersom det väl är ett kvartal som är säsongsmässigt svagt för SAS varje år (medan det väl går bäst på sommaren osv).
Nästa hållpunkt är 18 jun 2015 då SAS nästa resultatrapport ska komma.
Det är rapporten för kvartalet feb-apr 2015.
SAS har dock redan offentliggjort månadsrapporter för feb och mars 2015 med viss statistik, bla:
Antal SAS-passagerare:
feb 2015: 1,9 miljoner pers (+2%)
mars 2015: 2,5 miljoner pers (+6%)
Kapacitetsutnyttjande:
feb 2015: 68% (+1 procentenhet)
mars 2015: 74% (+3 procentenheter)
http://mb.cision.com/Main/290/9734694/351767.pdf
http://mb.cision.com/Main/290/9752210/364569.pdf
Dvs chans att nästa resultatrapport kommer att visa förbättrade siffror för SAS.
Siffrorna har ev gynnats av strejken hos Norwegian.
SAS ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
nov 2012-jan 2013: 10 miljarder kr
feb-apr 2013: 10 miljarder kr
maj-juli 2013: 12 miljarder kr
aug-okt 2013: 11 miljarder kr
nov 2013-jan 2014: 8 miljarder kr (-18%)
feb-apr 2014: 8 miljarder kr (-15%)
maj-juli 2014: 11 miljarder kr (-8%)
aug-okt 2014: 11 miljarder kr (-1%)
nov 2014-jan 2015: 8 miljarder kr (+6%)
Nettoresultat:
nov 2012-jan 2013: -588 miljoner kr
feb-apr 2013: -405 miljoner kr*
maj-juli 2013: 886 miljoner kr
aug-okt 2013: 1 465 miljoner kr**
nov 2013-jan 2014: -112 miljoner kr
feb-apr 2014: -800 miljoner kr
maj-juli 2014: 496 miljoner kr
aug-okt 2014: -303 miljoner kr
nov 2014-jan 2015: -640 miljoner kr
*Inkl bla engångspost -302 miljoner kr
*Inkl bla engångspost +1 002 miljoner kr.
Bla sålde SAS norska flygbolaget Wideröe som ingick i SAS tom sep 2013.
Det förklarar bla de fallande intäkterna under kvartalen
nov 2013-jan 2014: -18%
feb-apr 2014: -15%
maj-juli 2014: -8%
Delvis även aug-okt 2014: -1%.
Men under det senast rapporterade kvartalet (nov 2014-jan 2015) var Wideröe ej längre med ens i jämförelsesiffrorna under motsvarande kvartal ett år tidigare.
//Edit: Tex under 2011 hade Wideröe
...intäkter på knappt 4 miljarder (svenska) kr
...ett resultat före skatt på drygt 400 miljoner kr
Marginalen (resultatet som andel av intäkterna) föll dock från 11-12% 2011 till 6% 2012.
Wideröe hade knappt 40 flygplan och drygt 1 000 pers anställda.
(Som jämförelse hade SAS 11 000-12 000 pers anställda i snitt under kvartalet nov 2014-jan 2015 exkl Wideröe.)
SAS verkar i ett första steg ha sålt 80% av W.
//
Kvartalssiffrorna ovan innebär följande siffror för SAS i årstakt för senast rapporterade 12 mån:
Intäkter:
feb 2013-jan 2014: 40,5 miljarder kr
feb 2014-jan 2015: 38,5 miljarder kr (-5%)
Nettoresultat:
feb 2013-jan 2014: 1 834 miljoner kr*
feb 2014-jan 2015: -1 247 miljoner kr
*Inkl då bla engångspost på +700 miljoner kr (+1 002 miljoner kr - 302 miljoner kr).
Och Wideröe ingick tom sep 2013.
Även:
Resultat före skatt:
feb 2013-jan 2014: 2 269 miljoner kr
feb 2014-jan 2015: -1 608 miljoner kr
Resultat före skatt och exkl engångsposter:
feb 2013-jan 2014: 495 miljoner kr
feb 2014-jan 2015: -357 miljoner kr
Dvs det innebär följande "engångsposter" i resultatet före skatt:
feb 2013-jan 2014: +1 774 miljoner kr
feb 2014-jan 2015: -1 251 miljoner kr
Det mest relevanta för att bedöma SAS grundläggande resultat är väl då följande:
Resultat före skatt och exkl engångsposter:
feb 2013-jan 2014: 495 miljoner kr
feb 2014-jan 2015: -357 miljoner kr
Obs då att siffrorna ur stamaktieägarnas synvinkel då egentligen är 350 miljoner kr sämre per år, eftersom det är den preferensaktieutdelning som SAS därutöver ska betala ut till prefaktieägarna varje år (vilket ej ligger med i det bokförda resultatet eftersom det är aktieutdelning).
De egentliga siffrorna ur stamaktieägarnas synvinkel därför:
SAS resultat före skatt, exkl engångsposter, samt inkl kostnad för prefaktieutdelning:
feb 2013-jan 2014: 145 miljoner kr
feb 2014-jan 2015: -707 miljoner kr
Att SAS alltså gjort en justerad förlust på ca 700 miljoner kr i årstakt senast rapporterade 12 mån kan jämföras tex med att
...enl SAS årsredovisning för 2013/2014 påverkas SAS resultat enl följande av flygbränslepriset:
En förändring av flygbränslepriset med 1% påverkar resultatet med 88 miljoner kr i årstakt.
Dvs förenklat borde det innebära att en förändring med -10% påverkar resultatet med +880 miljoner kr.
Men sedan har väl SAS bla prissäkringar som gör att prisförändringarna slår igenom med fördröjning osv.
//Edit: Utifrån SAS egen känslighetsanalys enl ovan verkar SAS alltså ha flygbränsle-kostnader på totalt ca 9 miljarder kr per år.
Flygbränslet är därmed en stor kostnadspost i relation till intäkterna på 35-40 miljarder kr per år, och svängningarna i flygbränslepriset får stor effekt på SAS resultat (efter ev fördröjningar pga prissäkringar osv).
//
...Tex låg priset på Nordsjö-råolja i ca 100-120 dollar per fat under 2011, 2012, 2013 och fram till sommaren 2014.
...Därefter började det falla ner till en botten på under 50 dollar vilket nåddes i jan 2015.
...Sedan dess har oljepriset börjat stiga igen och ligger nu i 65-66 dollar.
www.avanza.se/index/om-indexet.html/19005/olja
USA-dollarn för sin del har stigit
...från 6,60-6,70 kr sommaren 2014
...till nuvarande nivå på över 8,60 kr.
www.avanza.se/index/om-indexet.html/19000/usd-sek#
Dvs:
Även om oljepriset är ner ca 40% från sommaren 2014
så är dollarkursen samtidigt upp ca 30% under samma period.
Netto blir det alltså inte så mycket positiv effekt kvar för SAS.
I senaste resultatrapporten pratar SAS vd Rickard Gustafson om ett besparingsprogram som ska sänka SAS årliga kostnadsnivå med över 2 miljarder kr:
...Parallellt med att SAS kontinuerligt utvecklar kunderbjudandet
...håller vi en fortsatt hög förändringstakt för att bemöta den nya branschnormen.
Vi har påbörjat implementeringen av de tidigare presenterade
kostnadsåtgärderna som spänner över hela verksamheten och sammantaget genererar resultateffekter om 2,1 miljarder SEK med full
effekt 2017.
Vi arbetar intensivt med att öka flexibiliteten i vår produktionsmodell
för att i högre grad anpassa produktionen till säsongsvariationer.
http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2015/03/SAS-Delårsrapport-Q1-2015-Rapport.pdf
Problemet är att
...alla flygbolag gynnas av sänkt oljepris och egna besparingsprogram,
...vilket i sin tur pressar priserna och sänker lönsamheten för alla bolag i branschen osv.
Dvs snarare krävs sådana besparingsprogram för att SAS inte ska visa ännu sämre ekonomisk utveckling än tidigare.
//Edit: Den "utveckling av kunderbjudandet" som Gustafson pratar om ovan verkar bla ha att göra med att man som SAS-kund kan köpa olika kategorier av biljetter för samma resa, tex "SAS Plus" som innebär vissa förmåner.
Enl tex SAS hemsida:
Mer för mindre - boka SAS Plus nästa gång du reser
Plus:
Boka om utan kostnad.
Mat och dryck ombord ingår.
Återbetalningsbar biljett.
Fler Eurobonus-poäng.
Tillgång till Fast Track.
Tillgång till lounge.
När något är viktigt.
För bara några hundralappar extra får du en biljett som gör resan enklare och dig mer flexibel.
Till exempel kan du använda Nordens bästa tidtabell och boka om till en tidigare flight om du missat något viktigt i kalendern.
Boka SAS Plus.
När du har en tid att passa.
För bara några hundralappar extra får du en biljett som gör resan enklare och dig mer flexibel.
Till exempel kan du använda Nordens bästa tidtabell och boka om till en tidigare flight om du känner att du kommer att kunna persa på milen just idag.
Boka SAS Plus.
Dvs SAS Plus verkar åtminstone delvis vara extraavgifter för saker som borde vara självklara att ingå i en flygbiljett.
Men det är väl som framgångsrika irländska flygbolaget Ryanair med låga biljettpriser fast alla möjliga avgifter i övrigt i samband med flygresan.
Edit: Även tex banner-annons från SAS (om SAS Plus) på Di.se:s hemsida tis 28 apr 2015:
Fast track plus lounge.
Plus dubbla Eurobonus-poäng.
Plus flexibla biljetter.
Plus mycket, mycket mer.
= Boka SAS Plus för en enkel och behaglig resa.
SAS
//
Sammantagen reflektion
Utifrån vad som framkommit i blogginlägget ovan verkar SAS vara en "balansgång på slak lina" för stamaktieägarna.
Visst kan det gå bra under vissa perioder när konjunkturen stärks osv och aktien varit nedtryckt.
Men långsiktigt är intrycket frågetecken för SAS och stamaktiens bärkraft, åtminstone i relation till den höga risknivån.
Rekommendationen blir därför "sälj" för SAS-stamaktien vid nuvarande börskurs 16,60 kr för stamaktien (slutkursen fre 24 apr 2015).
//Tillägg 26 apr 2015
SAS konvertibler
...Förutom att SAS-stamaktiens kursuppgångs-potential begränsas av preferensaktierna,
...så begränsas stamaktiernas potential även av att SAS gett ut konvertibler (dvs obligationer som kan bytas till stamaktier framöver på vissa villkor).
Så sent som under bokföringsåret nov 2013-okt 2014 sålde SAS ut nya konvertibler för 1,6 miljarder kr.
Konvertiblerna kan bytas till SAS-stamaktier för en konverteringskurs på ca 24 kr tom år 2019 (då SAS måste återbetala de 1,6 miljarderna om innehavarna ej bytt till SAS-stamaktier).
Och innehavarna byter ju bara till SAS-stamaktier om stamaktiekursen är högre än 24 kr när lånet förfaller 2019.
Om alla konvertibelinnehavarna byter till SAS-stamaktierna innebär det att ca 67 miljoner st nya SAS-stamaktier tillkommer (utöver redan befintliga SAS-stamaktier på 329 miljoner st).
Dvs en ganska stor utspädning.
Ju fler nya stamaktier ett bolag får, desto lägre blir bolagets motiverade värde per aktie (allt annat lika).
Å andra sidan minskar även SAS nettoskuld med 1,6 miljarder kr om konvertibelinnehavarna byter till SAS-stamaktier.
SAS har även ett tidigare konvertibellån som ska återbetalas år 2015 (om innehavarna ej byter till SAS-stamaktier).
De konvertiblerna gavs tydligen ut år 2010.
Det är också ett konvertibellån på 1,6 miljarder kr.
Innehavarna kan byta det lånet till nya SAS-stamaktier för en konverteringskurs på 46,50 kr vilket i så fall innebär ett tillskott av 34-35 miljoner st nya SAS-stamaktier.
Dock osannolikt att SAS-stamaktien stiger till över 46,50 kr under 2015 så att innehavarna av dessa gamla konvertibler kommer att byta till nya SAS-stamaktier innan lånet ska återbetalas under 2015.
//
//Tillägg 26 apr 2015
Irländska lågpris-flygbolaget Ryanair
Nu värt 15-16 miljarder euro på Dublinbörsen på Irland.
Det motsvarar 140-150 miljarder kr vid rådande eurokurs 9,38 kr.
Ryanair-aktien har haft en långsiktigt god och stabil utveckling
...från 4 euro under våren 2010
...till nuvarande kursnivå på 11-12 euro.
http://www.bloomberg.com/quote/RYA:ID
http://www.bloomberg.com/quote/RYA:ID/chart
Enl Bloomberg.com innebär nuvarande börskurs att Ryanair-aktien handlas till ett p/e-tal på 19-20 räknat på genererat nettoresultat per aktie för senast rapporterade 12 mån.
Nyhetsbyrån Direkt 27 apr 2015:
RYANAIR: SER BILJETTPRIS SJUNKA 10-15% KOMMANDE TVÅ ÅR
www.avanza.se/placera/telegram/2015/04/27/ryanair-ser-biljettpris-sjunka-10-15-kommande-tva-ar.html
Vad kommer effekten av detta bli för SAS?
Kommer SAS klara av en sådan priskonkurrens från Ryanair?
Norska lågpris-flygbolaget Norwegian.
Nu värt 10-11 miljarder norska kr vid börskurs knappt 300 nok.
Också god långsiktig utveckling för Norwegian-aktiens börskurs:
...Kunde köpas för 130-140 nok under våren 2010.
...Nu alltså i nästan 300 nok.
http://www.bloomberg.com/quote/NAS:NO
http://www.bloomberg.com/quote/NAS:NO/chart
//
//Tillägg 27 apr 2015
Bloggens track record för SAS-aktien
Hur har det gått för bloggens tidigare rekommendationer för SAS-aktien?
Tex tidigare blogginlägg (från sep 2014) om SAS-aktien: http://www.redeye.se/aktiebloggen/sas/salj-sas-aktien-1
...Där fick SAS stamaktie rekommendationen "sälj" vid dåvarande börskurs 11,50 kr.
...Och den hade därefter stigit till 16,60 kr tom fre 24 apr 2015.
Dvs om man följt den säljrekommendationen hade man gått miste om den efterföljande kursuppgången på 44% i SAS-stamaktien.
Dock beror väl den kursuppgången på
generellt kraftigt börsuppgång
generellt ökad riskbenägenhet hos aktieinvesterare
generellt fallande ränta till rekordlåg nivå,
snarare än att SAS långsiktiga bärkraft direkt har förbättrats.
Ev även en del som tror att oljeprisfallet gynnar SAS, fast dollaruppgången (som nämnt) utraderar en stor del av den positiva oljeprisfalls-effekten för SAS.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för SAS-stamaktien vid börskurs 16,60 kr.
Det var aktiens slutkurs på börsen fre 24 apr 2015.