Sälj SAS-aktien
2013-09-27 08:38, Edited at: 2013-10-17 07:53Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Andra flygbolags-aktier som Norwegian och Easyjet verkar mer köpvärda än SAS-aktien, men bör man äga flygbolags-aktier alls?
//Edit:
Detta blogginlägg skrevs då SAS-aktien låg i 22,50 kr som slutkurs tors 26 sep 2013.
Det var +3% från slutkursen 21,80 kr ons 25 sep 2013.
Och i den inledande börshandeln fre 27 sep 2013 fortsatte aktien stiga till 23,60 kr som högst ca kl 9.30.
Det var hela +5% från slutkursen tors 26 sep 2013.
Vid kl 10 hade aktien dock fallit tillbaka något till 23 kr (drygt +2% från torsdagens slutkurs).
Största nettoköpare av SAS-aktien på börsen var Nordea och Goldman Sachs fram till kl 10.
//
Flygbolagsaktier
Det var väl någon amerikansk flygbolags-vd som sa följande vid något tillfälle:
"Själv skulle jag aldrig äga flygbolags-aktier!"
Tänkbara orsaker:
• Det råder kroniskt stor överkapacitet i flygbranschen.
• Det är svårt för ett flygbolag att vara "unikt" vilket gör konkurrensen hård.
• Branschen är kapitalintensiv, dvs ett flygbolag har stora fasta kostnader i form av flygplan och behöver mycket pengar för att ha råd med verksamheten.
• Branschen är konjunkturkänslig, dvs i sämre tider minskar flygresandet och med höga fasta kostnader och ofta hög skuldsättning i flygbolagen kan det ge riktigt dåliga resultat under dåliga år.
• SAS missgynnas dessutom av de många stridbara fackföreningarna som personalen är organiserad i.
//Edit: Där har ju SAS ingått nyligen en stor överenskommelse med facken efter hot om att SAS annars skulle ha gått i konkurs.
Det har väl varit debatt om konkurshotet bara var ett knep från SAS-ledningen för att få fackföreningarna att ge vika, men tills vidare tycks SAS i alla fall ha fått fackföreningarna att gå med på mindre gynnsamma villkor och ersättningar för personalen.
Det var i nov 2012 som den nya överenskommelsen ingicks med facken.
Enl Dagens Nyheter-artikel från dec 2012 var SAS bara tio dagar från konkurs, och styrelseledamoten Jacob Wallenberg intygar att det inte var något knep för att få facken att skriva på: http://www.dn.se/ekonomi/sas-hade-bara-cash-for-tio-dagar/
Wallenberg-stiftelser är SAS fjärde största aktieägare (efter svenska, norska och danska staterna) med en ägarandel på 7-8% per slutet av apr 2013: http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSContent/Shareholder%20service.htm
//
• Och SAS splittrade ägarbild med svenska, norska och danska staterna som stora delägare lär även missgynna SAS när storägarna inte drar åt samma håll, utan vill att SAS ska gynna just deras land osv.
Staternas respektive ägarandelar i SAS:
Sverige 21%
Norge 14%
Danmark 14%
• Dessutom: På senare år har nya lågpris-flygbolag som irländska Ryanair vuxit fram som med sitt snåla sätt att bedriva flygbolags-verksamhet lockar kunderna med låga flygbiljettspriser. Även norska lågpris-flygbolaget Norwegian har vuxit fram från ingenstans och tagit stora marknadsandelar från SAS. Norwegian räknas som Europas tredje största lågpris-flygbolag: http://en.wikipedia.org/wiki/Norwegian_Air_Shuttle
Dock finns även en del bra sidor med flygbolag och flygbolags-aktier:
+ Stora flygbolag som SAS har vissa konkurrensfördelar i form av "slots" (dvs rätt till start- och landningstider) på stora flygplatser som i Stockholm (Arlanda) och Köpenhamn (Kastrup).
Men det har väl luckrats upp mer och mer under de senaste åren då konkurrensen släppts fri i flygbranschen.
"Flag carriers"
Tidigare så hade ju varje land (förenklat uttryckt) ett flygbolag var (en så kallad "flag carrier") ägt av staten och med monopol på flygresor till och från landet (förutom andra statliga flygbolag som också kunde flyga till och från landet efter fastställd fördelning).
http://en.wikipedia.org/wiki/Flag_carrier
Då fanns det väl inga hinder mot att olika länders flag carriers ingick kartellsamarbeten om antal flighter till varandras länder och biljettpriser på de flighterna, samtidigt som respektive bolag hade monopol på inrikesflyget i sitt land.
Det som nu är SAS svenska inrikesverksamhet hette tidigare Linjeflyg och var ett separat bolag som blev helägt av SAS 1993.
//Edit: Tidigare stod det ju "LIN" på stjärtfenan på Linjeflygs inrikesplan med samma mörkblåa sneda typsnitt som det stod "SAS" på SAS utrikesplan.
• Bild på en gammal holländsk Fokker F28 från Linjeflyg med sned "LIN"-text på stjärtfenan:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/16/Linjeflyg_F28_Jersey.jpg
• Gammalt SAS-plan med "SAS" i samma stil på sin stjärtfena:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/86/SAS_DC-9-41_at_Basel.jpg
• Sedan ändrade Linjeflyg logotyp någon gång till följande:
• SAS-planen har numera ändrat utseende till följande:
http://www.flygnyheter.se/wp-content/uploads/2008/05/sas.jpg
Och varumärket Linjeflyg finns ju inte längre kvar utan SAS svenska inrikesverksamhet heter också SAS.
//
Under epoken för flag carriers fram till säg 1980-talet hade ju i princip varje land bara tex ett flygbolag och ett telekombolag med staten som ägare av båda.
I Sverige var det alltså flygbolaget SAS och telekombolaget Televerket (senare Telia och Teliasonera) även om SAS inte var helägt av svenska, norska och danska staterna utan även hade familjen Wallenberg med ägarintressen samt övriga aktieägare.
Det var väl från början gamle Marcus Wallenbergs initiativ att under 1940-talet slå ihop de nationella flygbolagen i Sverige, Norge och Danmark till det nya samordnade SAS: http://sv.wikipedia.org/wiki/Scandinavian_Airlines#1959-1979:_Jetflyg.2C_guld.C3.A5lder_och_oljekris
Men det säger sig självt att en sådan "fat cat" som SAS blev (i egenskap av Skandinaviens flag carrier) skulle få svårt att ställa om till en marknad med fri konkurrens som i åtminstone ganska stor utsträckning råder numera.
Även andra länders fd flag carriers har väl haft motsvarande problem.
Ett knep för flag carriers att behålla kunderna har varit bonusprogram där man får bonuspoäng som väl kan användas till att köpa flygbiljetter från bolaget när man reser som privatperson, fast man fått bonusen för köp av flygbiljetter i tjänsten. Är det riktigt renhårigt?
Men det har väl ändå inte räckt till när de nya lågpris-bolagen som Ryanair vuxit fram aggressivt i branschen.
Ändå verkar fortfarande bonussystemet betydda mycket för tex SAS intäkter. När SAS var i djup kris under 2012 blev ju bolaget nedringt av oroliga kunder som undrade hur det skulle gå med sina insamlade bonuspoäng om SAS gick i konkurs...
Folk började plötsligt resa så mycket de kunde med SAS för att använda upp sina bonuspoäng om de skulle gå förlorade vid en SAS-konkurs.
//Tillägg 17 okt 2013
Annons om SAS bonusprogram etc på Svenska Dagbladets hemsida:
_"Företagsknepet: Så sparas miljontals kronor på resor
Här är knepet som många företag missar._
Genom att registrera sig för SAS Credits, som är helt gratis, kan man spara miljontals kronor på sina resor.
Så här enkelt är det."
http://www.nyheter365.se/sas/sascredits/foretagsknepet-sa-sparas-miljontals-kronor-pa-resor
//
Dessutom får SAS-aktieägare med ett aktieinnehav på minst 400 SAS-aktier del av särskilda erbjudanden från SAS: http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSContent/Shareholder%20service.htm
British Airways
En vändpunkt kom väl under 1980-talet då brittiska premiärministern Margaret Thatcher började släppa konkurrensen fri i en massa branscher.
Redan 1981 sa Thatcher till British Airways att börja förbereda sig för privatisering och 1987 börsnoterades flygbolaget på Londonbörsen: http://en.wikipedia.org/wiki/British_Airways
Sedan dess har BA bla gått samman med spanska flygbolaget Iberia till nya IAG (International Airlines Group, egentligen International Consolidated Airlines Group) som även har nära samarbete med amerikanska American Airlines i alliansen Oneworld.
IAG är idag värt nästan 7 miljarder pund (70 miljarder kr) på Londonbörsen vid nuvarande börskurs kring 3,40 pund.
Aktien är +124% de senaste 12 månaderna.
//Edit: Spanska flygbolaget Iberia är Spaniens "flag carrier" (dvs motsvarighet till SAS; landets tidigare flygbolags-monopol): http://en.wikipedia.org/wiki/Iberia_(airline)
Bolaget har ca 80 flygplan som flyger till 70-80 destinationer.
BA för sin del har 260-270 plan som flyger till nästan 150 destinationer.
http://en.wikipedia.org/wiki/British_Airways
http://sv.wikipedia.org/wiki/British_Airways
//
+ Andra sidan av myntet med den höga risknivån i flygbolags-aktier är väl att de under vissa (korta?) perioder kan stiga kraftigt när konjunkturen vänder från dåliga tider till bättre.
I sin senaste kris har väl SAS i princip aldrig varit så illa ute:
• Så sent som hösten 2008 låg aktien i motsvarande över 100 kr.
• Sedan föll aktien till en botten på 5-6 kr i juni 2012.
• Och därefter har den stigit till nuvarande kursnivå på 22,50 kr (aktiens slutkurs tors 26 sep 2013).
Flightradar24.com
Kul med internet-hemsidan Flightradar24.com där man kan se vilka flygplan det är som rör sig i luften och vart de ska etc: http://www.flightradar24.com
Hörde precis ljudet av ett flygplan, och det visade sig vara ett av SAS Boeing 737-plan på väg från London till Stockholm.
Dvs det är ju ett gott tecken att det var ett SAS-plan.
Andra plan i luften just nu i närområdet är tex ett Air Berlin-plan från Berlin till Göteborg, och ett Norwegian-plan från Köpenhamn till Oslo.
Dvs SAS är inte utan konkurrens i luften.
En bit norrut finns det även en SAS Boeing 737 på väg från Stockholm till Amsterdam.
Och lite söderut finns ett av SAS mindre plan (från tillverkaren Canadair) på väg från Helsingfors till Köpenhamn.
Tydligen en Joachim Hunold som köpte Air Berlin i början av 1990-talet.
Men Air Berlin-aktien finns även börsnoterad på Frankfurtbörsen och ligger i skrivande stund i 1,839 euro vilket ger hela bolaget ett börsvärde på bara 210 miljoner euro enl Bloomberg: http://www.bloomberg.com/quote/AB1:GR
• Aktien ser ut att vara i en långsiktigt fallande trend med en topp på över 5 euro i slutet av 2008.
• I slutet av 2012 nåddes en bottennivå på 1,30-1,40 euro.
• Och därefter har aktien stigit en del till nuvarande kurs på över 1,80 euro.
Bolaget uppges förfoga över knappt 130 flygplan som flyger till över 170 destinationer: http://en.wikipedia.org/wiki/Air_Berlin
Dvs det är i nivå med SAS drygt 130 flygplan och över 100 destinationer.
Dvs kan det stämma att Air Berlin då bara är värt drygt 200 miljoner euro medan SAS är värt 7-8 miljarder kr?
Air Berlin beskrivs som Tysklands näst största flygbolag (efter Lufthansa då får man anta): http://en.wikipedia.org/wiki/Fly_Niki
//Edit: Hör nu ett till plan i luften ovanför.
Det visar sig vara ett av SAS Airbus-plan på väg från Oslo till Köpenhamn.
En bit norrut finns ett Airbus-plan från flygbolaget Novair på väg från Göteborg till Kreta.
Novair är tydligen ett Sverige-baserat flygbolag med inriktning på semesterresor: http://en.wikipedia.org/wiki/Novair
Novair ägs av schweiziska resebyrå-koncernen Kuoni.
Och längre norrut kommer snart ett McDonnell-Douglas-plan från SAS snart att passera på väg från Göteborg till Köpenhamn.
Amerikanska flygplanstillverkaren McDonnell-Douglas blev ju uppköpt av amerikanska konkurrenten Boeing år 1997.
McDonnell-Douglas-planet är en gammal kärra som SAS flyger med.
SAS fick leveranser av McDonnell-Douglas-plan i MD80-serien under perioden 1985-1992, och just det här planet är ett MD82.
Tydligen har SAS kvar 5 av dessa plan (av sin totala flygplansflotta på 134 plan) och de 5 McDonnell-Douglas-planen är hela 23 år gamla: http://sv.wikipedia.org/wiki/Scandinavian_Airlines#Flotta
Hör nu ett till plan. Det är ett Learjet 35A dvs ett privatjet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Learjet_35
Det är ju också på ett sätt en konkurrens till SAS.
Tex häromdagen var det tal om att industriföretaget Sandviks ledning ska skaffa privatjet för att spara tid i samband med sina flygresor, istället för att flyga med vanliga flygbolag som tex SAS: http://www.di.se/artiklar/2013/9/17/faxander-vill-skaffa-privatjet/
Enl artikeln är det en Falcon 7X som Sandvik funderar på men som dock ska delas med andra bolag i så fall.
Det är ett rejält privatjet som kostar uppåt 50 miljoner dollar styck: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dassault_Falcon_7X
Som jämförelse kostar ett nytt Airbus-plan med plats för 200-300 passagerare drygt 200 miljoner euro.
Falcon 7X tillverkas av franska bolaget Dassault.
Learjet ingår i kanadensiska bolaget Bombardier.
Hör nu ett ytterligare flygplan i luften.
Det är ett plan från brasilianska tillverkaren Embraer.
Planet hör till tyska flygbolaget Augsburg Airways och är på väg från München i Tyskland till Göteborg.
Dvs det finns gott om olika flygbolag (och därmed konkurrenter till SAS).
Mycket trafik i luften här idag.
Nu passerade ett plan (Boeing 737) från irländska lågprisbolaget Ryanair på väg från Paris till Stockholm.
Mer om Ryanair nedan.
Bolaget har väl som få skakat om flygbranschen särskilt i Europa, och lär vara en anledning till SAS kris på senare år.
Nu flygplansljud i luften igen.
Var ett Embraer-plan från flygbolaget Fly Niki (även kallat bara Niki) på väg söderut från Oslo till Berlin.
Det är ju österrikiska före detta Formel 1-föraren Niki Laudas flygbolag: http://en.wikipedia.org/wiki/Fly_Niki
Starkt gjort att han som privatperson ger sig in i flygbranschen med sin stenhårda konkurrens och höga kapitalkrav.
Han startade redan år 1985 flygbolaget Lauda Air som sedermera blivit uppköpt av Österrikes SAS-motsvarighet Austrian Airlines: http://en.wikipedia.org/wiki/Lauda_Air
Lauda själv blev utsparkad från Lauda Air år 2000 och har därefter via företagsköp startat Fly Niki år 2003.
Tydligen är Air Berlin nu formellt moderbolag till Fly Niki.
Niki Laudas Formel 1-karriär pågick fram till år 1985 så det var väl därefter som han startade Lauda Air.
Han vann Formel 1-säsongen under tre år (1975, 1977 och 1984) så han måste vara otroligt tävlingsinriktad.
Fly Niki beskrivs som ett "semi-lowcost"-flygbolag, dvs ev ej ett bolag med de allra lägsta priserna i branschen men ändå lägre priser än vanliga flygbolag som typ SAS och Lufthansa.
Nu ett Ryanair-plan (Boeing 737) på väg söderut från Göteborg till Malta.
Och nu en stund senare ett Ryanair-plan (Boeing 737) på väg söderut från Skellefteå till spanska solkusten (Girona).
Det följt av ett SAS-plan (Boeing 737) på väg norut från Paris till Stockholm.
Dvs Ryanair verkar ha en tydlig närvaro i lufttrafiken över Sverige även om SAS också är vanligt förekommande.
Nu en bit inåt land ett SAS-plan (Boeing 737) på väg söderut från Stockholm till Köpenhamn. Det väl en av SAS mest frekventerade rutter (om inte den allra mest frekventerade).
Nu ett jumbojet (Boeing 747) en bit inåt land från holländska SAS-motsvarigheten KLM.
Planet är på väg från Tokyo till Amsterdam enl Flightradar24.com.
Ett jumbojet har normalt plats för över 400 passagerare men stolplaceringen kan göras så att det finns plats för 600-700 passagerare.
KLM har en flygplansflotta på 118 plan (exkl dotterbolag) som flyger till 136 destinationer: http://en.wikipedia.org/wiki/KLM
Edit: KLM gick ihop med franska SAS-motsvarigheten Air France år 2004.
Det sammanslagna bolaget Air France-KLM har ett börsvärde på drygt 2 miljarder euro (19 miljarder kr) på Parisbörsen vid börskurs 7,237 euro.
Aktien är +50% de senaste 12 månaderna.
Nu en Boeing 737 från KLM en bit inåt land på väg söderut från Helsingfors till Amsterdam.
Och precis här över nu ett Embraer-plan från "Belgian Air Force" (belgiska flygvapnet?) mot nordost. Vart är det på väg?
För en stund sedan passerade även en Boeing 787 Dreamliner från Polens "flag carrier" LOT: http://en.wikipedia.org/wiki/LOT_Polish_Airlines
Planet var på väg åt nordväst från Warsawa till Toronto.
LOT är ganska litet med en flotta på 40 plan som flyger till ca 50 destinationer.
LOT har haft en negativ utveckling med fallande marknadsandelar.
Flera Boeing 787-plan beställdes varav två levererats vilket fått LOT att vara nära konkurs när 787-planen hade inledande tekniska problem och hade flygförbud.
Polska staten äger 68% av LOT: http://www.lot.com/se/en/web/newlot/proprietary-structure-and-annual-reports
Resten ägs av fonden JSC (25%) och personalen (7%).
//
Bud från Lufthansa?
Artikel i Svenska Dagbladet ons 25 sep 2013:
"Lufthansa öppnar för att köpa SAS
SAS vd Rickard Gustafson har gjort ett imponerande jobb med att omstrukturera bolaget.
Det har gjort att Lufthansa återigen kan tänka sig att titta på om ett förvärv skulle vara möjligt.
Men det är fortfarande mycket som ska till innan det kan bli en eventuell affär."
Lufthansas vd Christoph Franz i artikeln:
"Rickard Gustafson har verkligen gjort ett imponerande jobb. De har förbättrat mycket i bolaget. Det gör att vi kanske återigen kan tänka oss att titta på om ett förvärv skulle kunna vara möjligt."
Dvs ett bud på SAS skulle vara klart positivt för SAS-aktien.
Normalt brukar ju uppköp av börsnoterade bolag innebär att uppköparen lägger ett bud med en budkurs klart över aktiens kursnivå på börsen.
Men det finns skeptiker till att Lufthansa skulle vara på väg att lägga ett bud på SAS:
En är Anders Liedman som driver egna flygkonsultfirman Aeropol AB.
Så här säger han till norska tidningen Dagens Näringsliv (enl artikel publicerad på eftermiddagen tors 26 sep 2013):
"Vanskelig å se hvorfor noen vil kjøpe SAS"
_"Kommer aldri til å skje! Da skulle jeg i så fall gjerne vite hvorfor. Dette er det ingen logikk i.
Lufthansa har sagt flere ganger opp gjennom årene at de er interessert i SAS, men de har så mange egne bekymringer at jeg tviler på at det er noe hold i dette._
Ettersom jeg vet, skal Franz snart slutte som toppsjef i Lufthansa. Jeg synes det virker underlig at han skal ha uttalt seg på denne måten."
Dvs fritt översatt:
"Svårt att se varför någon skulle vilja köpa SAS"
"Det kommer aldrig att hända! Då skulle jag i så fall gärna vilja veta varför. Det finns ingen logik i det.
Lufthansa har sagt flera gånger om genom åren att de är intresserade av SAS, men de har så många egna problem att jag tvivlar på att det ligger något i detta.
Och såvitt jag vet ska Franz snart sluta som vd i Lufthansa. Jag anser att det verkar märkligt att han skulle ha uttalat sig på det här sättet."
Är SAS-aktien köpvärd även exkl ett uppköpsbud?
SAS nu värt 7-8 miljarder kr på börsen vid börskurs 22,50 kr.
Ekonomisk utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
q1 (nov 2012-jan 2013): 9,6 miljarder kr (+3%)
q2 (feb-apr 2013): 9,9 miljarder kr (-1%)
q3 (maj-juli 2013): 11,6 miljarder kr (0%)
Rörelsemarginal:
q1 (nov 2012-jan 2013): -6%
q2 (feb-apr 2013): -1%
q3 (maj-juli 2013): 12%
Resultat efter skatt:
q1 (nov 2012-jan 2013): -630 miljoner kr
q2 (feb-apr 2013): -388 miljoner kr
q3 (maj-juli 2013): 844 miljoner kr
Resultat per aktie:
q1 (nov 2012-jan 2013): -1,91 kr
q2 (feb-apr 2013): -1,18 kr
q3 (maj-juli 2013): 2,38 kr
Dvs positivt med bra resultat senaste kvartalet, men delvis beror det väl på säsongsvariationer där maj-juli är en stark period varje år.
Enl SAS q3-resultatrapport:
_"Seasonal variations
Demand, measured as the number of transported passengers,
in the SAS Group’s markets is:_
...seasonally low from December to February
...and at its peak from April to June and September to October."
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013eng.pdf
Engångsposter i resultatet
Dessutom har SAS tydligen under sitt q3 gjort en upplösning av tidigare kostnadsreserveringar för omstruktureringar vilket gett en bokföringsmässig positiv resultateffekt (utan att det egentligen har med SAS underliggande resultat att göra).
Enl rapporten nämns en resultateffekt på +186 miljoner kr pga "upplösning av tidigare omstruktureringskostnad avseende fastigheter".
Dock samtidigt en post på -39 miljoner kr i rearesultat från flygplansaffärer under kvartalet.
Dvs netto uppgick engångsposterna till +147 miljoner kr under SAS q3 (maj-juli 2013).
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013se.pdf
Dvs det kan då jämföras med att SAS nettoresultat uppgick till 844 miljoner kr under bolagets q3.
Under den hittillsvarande delen av bokföringsåret (dvs niomånadersperioden nov 2012-juli 2013) fanns en positiv pensionsrelaterad engångspost i resultatet på 450 miljoner kr.
Enl q3-resultatrapporten om engångspost i resultatet för niomånadersperioden nov 2012-maj 2013:
"en positiv effekt om 450 (225) MSEK avseende pensionskostnader vilket bland annat beror på förändrade villkor avseende förtidspension"
Dvs det måste väl i så fall vara under SAS q1 eller q2 (eller spritt på båda kvartalen) för det verkar inte ha varit under q3.
//Edit: Ja, resultatposten på 450 miljoner kr uppstod under SAS q2 (feb-apr 2013): http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2q2013se.pdf
Det kan då jämföras med att SAS nettoresultat under det kvartalet uppgick till -388 miljoner kr enl ovan.
Dvs exkl engångsposten skulle resultatet då varit -838 miljoner kr under kvartalet istället.
Dock hade SAS övriga engångsposter på -363 miljoner kr i resultatet för sitt q2, så netto blev engångseffekten i så fall +450 miljoner kr -363 miljoner kr = +87 miljoner kr under kvartalet.
Engångsposterna på -363 miljoner kr bestod bla av avsättning för rearesultat på -300 miljoner kr för avyttringen av dotterbolaget Wideröe som gjordes upp under SAS q2.
SAS q1 verkar dock bara ha innehållit små engångsposter i resultatet.
//
//Edit: SAS har tidigare lämnat följande prognoser för innevarande bokföringsår (nov 2012-okt 2013):
• en rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) på minst 3%
• ett positivt resultat före skatt
Aktieanalytikerna blev därför besvikna när SAS kom med den pensionsrelaterade engångsposten på +450 miljoner kr i q2 eftersom analytikerna tidigare fått intrycket att SAS-resultatet skulle bli positivt under bokföringsåret exkl sådana engångsposter.
www.avanza.se/placera/telegram/2013/06/12/sas-pensionseffekt-450-mkr-negativ-overraskning-analytiker.html
Engångsposten på +450 miljoner kr ingår i SAS rörelseresultat eftersom den ingår som del av personalkostnaderna.
//
Skuldsättning
SAS skuldsättning är hög med en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 5-6 miljarder kr per slutet av juli 2013, motsvarande nästan 80% av börsvärdet.
Skuldsättningen lär väl dock falla något när SAS säljer en ägarandel på 80% av dotterbolaget Wideröe i slutet av sep 2013 och senare markservice-verksamheten.
Resterande 20% av Wideröe ska dessutom säljas under 2016.
När de 80 procenten säljs nu i sep 2013 får SAS 2 miljarder kr och när resterande 20% säljs 2016 ska SAS få ytterligare 300 miljoner kr.
Wideröe ska drivas vidare av de nya ägarna som utgörs av en konstellation med Torghatten, Fjord1 och Nordland Fylkeskommune.
I mars 2013 ingick SAS ett intentionsavtal om att sälja 51% av SAS marktjänst-verksamhet till bolaget Swissport.
Men den affären är tydligen inte genomförd ännu.
Enl SAS vd Rickard Gustafson i bolagets q3-rapport (från 4 sep 2013):
"In the autumn, we will continue the work with
outsourcing Ground Handling, which comprises a crucial
long-term measure to exchange fixed costs for variable
costs and, thereby, further increase operational flexibility."
Även enl rapporten:
"A letter of intent has been
signed with Swissport regarding the outsourcing of operations,
initially as a jointly-owned company. During the third quarter,
preparations continued in the form of establishing structures
and procedures. It is extremely important that the transfer is
carried out with minimal impact on quality and customer
service, in parallel with limiting the financial impact of the plan.
Accordingly, the quality and robustness of the solution are
therefore more important than rapid implementation."
Artikel från 3 sep 2013 om att Ground Handling-affären kan vara uppskjuten ända till 2015: www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/03/sas-forsaljningen-av-ground-handling-uppskjuten-media-ny.html
Uppgiften kommer från danska fackförenings-tidningen Fagbladet 3F, dvs ev beror fördröjningen på att fackföreningarna protesterar mot affären.
Artikel från 28 aug 2013 om att Ground Handling-affären först kan genomföras 2014 enl Swissport.
Den uppgiften kommer från danska flygnyhetssajten check-in.dk: www.avanza.se/placera/telegram/2013/08/28/sas-samriskbolag-ground-handling-drar-ut-pa-tiden-media.html
När Ground Handling-affären presenterades i mars 2013 sa SAS förhoppningar om att verksamheten skulle vara såld till Swissport per slutet av 2013: www.avanza.se/placera/telegram/2013/03/07/sas-hoppas-ha-salt-sgh-till-swissport-i-slutet-av-2013.html
Enl den artikeln från nyhetsbyrån Direkt är intrycket att SAS som ett första steg säljer 51% av Ground Handling-verksamheten (SAS Ground Handling; SGH) till Swissport med avsikt att sälja resten före utgången av 2013.
SGH har ca 5 000 pers anställda enl den artikeln.
Det är mycket i relation till att hela SAS hade drygt 14 400 pers anställda per slutet av juli 2013 enl SAS q2-rapport: http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013se.pdf
Sydbank sågar Ground Handling-affär
Danska banken Sydbank är negativt inställd till SAS uppgörelse med Swissport om Ground Handling-verksamheten (om den nu genomförs som det är sagt), enl analys från Sydbank i mars 2013 i samband med att SAS presenterade affären: www.avanza.se/placera/telegram/2013/03/07/sas-samriskbolag-med-swissport-isolerat-negativt-analys.html
Enl Sydbank hade en rak avyttring av Ground Handling-verksamheten varit att föredra, medan SAS nu enl uppgörelsen ska fortsätta äga 49%.
Sydbank befarar att det är Swissport som inte velat köpa hela verksamheten.
Enl analysen (refererad av nyhetsbyrån Direkt i länken ovan):
"Om Swissport vore fullt ut bekväma med att överta SAS Ground Handling vid nuvarande tidpunkt hade det enligt vår bedömning inte varit nödvändigt att etablera ett samriskbolag."
Sydbank pekar tex även på risken för att SAS i framtiden kan bli tvunget att bidra till kapitaltillskott till Ground Handling-verksamheten om så skulle behövas.
Enl analysen har SAS ett bokfört värde på 852 miljoner kr för Ground Handling-verksamheten (dvs inte försumbart i relation till SAS totala tillgångar bokförda till 36 miljarder kr per slutet av juli 2013), men Sydbank tror det blir svårt att få ut ens i närheten av detta belopp framöver refererar Direkt.
Utöver affärerna om Wideröe och SGH har SAS ingått avtal om att överföra sin kundtjänstverksamhet CCC (Customer Contact Center) till bolaget Sykes.
Sykes tog över en del verksamhet redan under 2010 och i mars 2013 kom besked om att Sykes tar över ytterligare SAS-verksamhet: www.avanza.se/placera/telegram/2013/03/07/sas-overfor-yttl-delar-kundkontaktcenter-till-sykes-ny.html
Det är ett led i att SAS försäljningsorganisation (Commercial & sales) ska sänka sin årliga kostnadsnivå med 500 miljoner kr.
Enl SAS q3-resultatrapport:
"Under andra kvartalet ingicks avtal med Sykes om att utöka
samarbetet och därmed låta Sykes hantera ytterligare delar av
call center verksamheten.
Avtalet och den interna
omorganiseringen påverkar cirka 420 personer inom SAS call
center verksamhet.
Under tredje kvartalet har överflyttning av
verksamheten löpt enligt plan.
Totalt kommer besparingarna
inom Commercial & Sales att uppgå till cirka 500 MSEK."
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013se.pdf
Balansräkningen i övrigt
Per slutet av juli 2013 hade SAS totala tillgångar bokförda till 36 miljarder kr.
Tillgångarna var finansierade med skulder på 25 miljarder kr (70% av tillgångarna) samt ett eget kapital på 11 miljarder kr (30%).
Tillgångarna utgjordes av följande största poster:
• finansiella anläggningstillgångar 15 miljarder kr (41% av tillgångarna)
• materiella anläggningstillgångar 10 miljarder kr (27% av tillgångarna)
• kortfristiga fordringar drygt 3 miljarder kr (9% av tillgångarna)
• innehav av tillgångar för försäljning drygt 3 miljarder kr (9% av tillgångarna)
• likvida medel 3 miljarder kr (8% av tillgångarna)
Dessa fem tillgångsposter svarade alltså för 34 miljarder kr (94%) av SAS totala tillgångar på 36 miljarder kr per slutet av juli 2013.
//Edit:
SAS flygplan i balansräkningen
Enl SAS senaste årsredovisning hade bolaget "materiella anläggningstillgångar" bokförda till drygt 13 miljarder kr per slutet av okt 2012, varav flygplan svarade för drygt 11 miljarder kr (31% av SAS totala bokförda tillgångsvärde på 37 miljarder kr per slutet av okt 2012).
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2012se.pdf
I resultatrapporten för SAS q3 (maj-juli 2013) preciseras inte hur mycket flygplan utgör av posten materiella anläggningstillgångar på 10 miljarder kr.
Mer exakt uppgick posten materiella anläggningstillgångar till 9,6 miljarder kr per slutet av juli 2013, motsvarande 27% av SAS totala bokförda tillgångsvärde på 36 miljarder kr vid samma tidpunkt.
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013se.pdf
(Mer om SAS flygplansflotta nedan.)
//
Immateriella anläggningstillgångar
Positivt att abstrakta så kallade "immateriella anläggningstillgångar" svarade för relativt begränsade knappa 2 miljarder kr motsvarande 5% av tillgångarna (16% av eget kapital).
Om SAS går dåligt under längre tid (vilket bolaget i och för sig gjort även om det ser ljusare ut) kan de immateriella anläggningstillgångarna behöva skrivas ned till noll kr vilket då ger en negativ resultateffekt på hela nedskrivningen (knappt 2 miljarder kr) som då även urholkar det egna kapitalet med lika mycket.
I ett aktiebolag är det ju revisorns ansvar att se till att bolagets bokföring är korrekt och rättvisande.
Det var revisorn Jan Palmqvist från revisionsbyrån Deloitte som godkände SAS senaste årsredovisning per slutet av okt 2012 där de immateriella tillgångarna var bokförda till 1,9 miljarder kr.
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2012se.pdf
Per slutet av juli 2013 hade nivån på dessa tillgångar sjunkit något till 1,8 miljarder kr.
Finansiella anläggningstillgångar
Enl årsredovisningen uppgick tillgångsposten "finansiella anläggningstillgångar" då till 14 miljarder kr per slutet av okt 2012 specificerad enl följande:
• pensionsmedel, netto 12 232 miljoner kr (85% av hela tillgångsposten)
• andra långfristiga fordringar 1 250 miljoner kr kr (9%)
• uppskjuten skattefordran 597 miljoner kr (4%)
• kapitalandelar i intresseföretag 325 miljoner kr (2%)
• andra värdepappersinnehav 23 miljoner kr (0,2%)
- - -
Summa 14 427 miljoner kr (100%)
Dvs posten pensionsmedel utgjorde därmed hela 33% av SAS totala tillgångar på 37 miljarder kr per slutet av okt 2012.
Märkligt att pensionsmedel svarar för en så stor del av ett bolag tillgångar.
Som jämförelse uppgick SAS egna kapital (tillgångar minus skulder) samtidigt till 11 miljarder kr.
Kan de uppblåsta pensionspengarna vara ett bokföringsknep som led i att rädda SAS undan konkurs?
//Edit: Den stora pensionsposten kan vara ett led i att SAS from innevarande bokföringsår nov 2012-okt 2013 måste börja redovisa sin pensionsskuld: http://www.travelnews.se/artiklar/nyheter/20121212/sas-skjuter-pa-pensionsskulden
Det är nya EU-regler som tydligen innebär att bolag inom EU som inledde sitt bokföringsår under 2012 och avslutar det per sista dec 2012 eller senare, måste börja redovisa sin pensionsskuld.
Och SAS pensionsskuld uppgick till 11 miljarder kr enl den artikeln från dec 2012.
Dvs netto blir då pensionsposten ganska liten (pensionstillgångar på drygt 12 miljarder kr minus pensionsskuld 11 miljarder kr).
Tydligen ändrade SAS från att ha bokföringsår som kalenderår till att ha bokföringsår från nov-okt just för att kunna skjuta upp redovisningen av pensionsskulden så länge som möjligt.
Är inte det lite tvivelaktigt agerande?
Men det var väl nödvändigt för att SAS inte skulle bli konkursmässigt?
Och en fråga är vad som händer med SAS finansiella ställning om bolaget from slutet av okt 2013 plötsligt redovisar en skuld på 11 miljarder kr som inte fanns där tidigare.
Betyder det att SAS egna kapital (som uppgick till knappt 11 miljarder kr per slutet av juli 2013) då kommer att minska med 11 miljarder kr och bli i princip noll?
Så kan det väl inte vara.
(Mejlfrågor skickade till SAS om detta.)
Här är frågorna:
1)
Är det korrekt att SAS from bokslutet per slutet av okt 2013 måste börja redovisa sin pensionsskuld på 11 miljarder kr, vilket inte skett tidigare?
2)
Vad händer då tex med SAS egna kapital som uppgick till knappt 11 miljarder kr per slutet av juli 2013?
Kommer det att bli noll då? (dvs det tidigare egna kapitalet minus pensionsskulden)
Eller är det redan justerat på något sätt?
3)
Och hur ska man tolka den tillgångspost på drygt 12 miljarder kr som finns i SAS balansräkning nu per slutet av juli 2013?
Vad är det för något?
Och här är svaren från SAS som kom samma dag (fre 27 sep 2013):
"1-2 Från 1 november 2013 kommer vi att börjar redovisa våra pensioner enligt nya redovisningsprincipen.
_Det kommer att medföra en väsentlig nedskrivning av vårt eget kapital, men till följd av de nya kollektivavtalen som slöts förra året är inte nedskrivningsbehovt drygt 13 mdr SEK utan bedöms nu till 7 mdr SEK efter att försäljningen av Wideröe genomförts.
3. Vi redovisar för närvarande pensionerna enligt den ’gamla’ redovisningsmetoden och där ingår ej resultatförda estimatavvikelsen mellan tillgångar och skulder samt planändringar (som vi amorterar av enligt plan på 15 år)._
_Det är denna redovisning som ändras 1 november.
Med vänliga hälsningar
Björn Tibell
Manager
SAS Group Investor Relations"_
Dvs tydligen väntas en urholkning av SAS egna kapital med 7 miljarder kr när pensionsskulden börjar redovisas from slutet av okt 2013.
//
Enl en not i årsredovisningen utgjordes posten "pensionsmedel, netto" (dvs på drygt 12 miljarder kr) i själva verket av följande delposter:
• pensionsmedel, netto (fonderade ordningar): 14 083 miljoner kr
minus
• pensionsmedel, netto (ofonderade ordningar): 1 851 miljoner kr
= summa pensionsmedel, netto 12 232 miljoner kr
Ska man tolka den stora tillgångsposten som att SAS historiskt sett har satt av långt mycket mer pengar för framtida pensionskostnader för personalen, än vad SAS i själva verket kommer att behöva utbetala?
Eller att de helt enkelt är de samlade avsättningarna för SAS framtida pensionsåtaganden till personalen?
Normalt sett brukar ju inte börsbolag ha så stora pensionsrelaterade tillgångsposter i balansräkningen.
Enl noten i årsredovisningen:
"De flesta pensionsordningar för personal i Skandinavien är förmånsbaserade.
Premiebaserade pensionslösningar återfinns för huvuddelen av personalen i Danmark och i Sverige för yngre tjänstemän och personal inom SAF-LO kollektivet i Sverige.
Merparten av de förmånsbaserade pensionsordningarna
är säkrade genom försäkringsbolag.
De kollektiva pensionsplanerna för piloter och tjänstemän i Sverige samt för personal i Norge är säkrade genom förmånsbaserade pensionsordningar i försäkringsbolag i respektive land.
I Sverige är pensionsordningarna säkrade främst hos Alecta och Euroben
och i Norge hos DNB."
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2012se.pdf
En annan precisering av de 12 232 miljoner kronorna enl noten:
• verkligt värde förvaltningstillgångar 32 264 miljoner kr
• nuvärdet av pensionsförpliktelser -33 506 miljoner kr
- - -
= summa -1 242 miljoner kr
+ ej resultatförda estimatavvikelser samt planändringar 13 474 miljoner kr
- - -
= bokförd tillgång 12 232 miljoner kr
Dvs SAS har tydligen ca 32 miljarder kr i form av en mängd tillgångar avsatta för framtida pensionsåtaganden, och samtidigt skulder i form av pensionsåtaganden beräknade till 33-34 miljarder kr.
Det ger en nettoskuld på drygt 1 miljarder kr.
Men därutöver kommer en positiv justeringspost på 13-14 miljarder kr vilket gör att totalnettot hamnar på drygt 12 miljarder kr.
Det måste ju tolkas som att SAS i någon form har sparat för mycket pengar till sin personals pensioner?
Enl noten har justeringsposten "ej resultatförda estimatavvikelser samt planändringar" ökat under bokföringsåret från 12,1 miljarder kr i början av jan 2012 till 13,5 miljarder kr i slutet av bokföringsåret (dvs i slutet av okt 2012).
SAS senast avslutade bokföringsår var ju förkortat och omfattade perioden jan-okt 2012, medan innevarande bokföringsår avser nov 2012-okt 2013.
Orsaken till justeringspostens ökning under bokföringsåret jan-okt 2012 uppges bla vara "sänkt diskonteringsränta i Sverige, Norge och Danmark".
Dvs det generellt fallande ränteläget har tydligen ökat värdet på denna post.
Omvänt lär posten därmed även minska i värde om räntorna börjar stiga.
Aktieanalytikernas förväntningar
SAS ekonomiska utveckling de kommande åren enl analytikernas snittförväntningar:
Intäkter:
2012/2013 (nov 2012-okt 2013): 41 miljarder kr (-4%)
2013/2014 (nov 2013-okt 2014): 40 miljarder kr (-2%)
2014/2015 (nov 2014-okt 2015): 43 miljarder kr (+7%)
2015/2016 (nov 2015-okt 2016): 40 miljarder kr (-6%)
2016/2017 (nov 2016-okt 2017): 40 miljarder kr (+1%)
Rörelsemarginal:
2012/2013 (nov 2012-okt 2013): 3%
2013/2014 (nov 2013-okt 2014): 4%
2014/2015 (nov 2014-okt 2015): 5%
Resultat efter skatt:
2012/2013 (nov 2012-okt 2013): 370 miljoner kr
2013/2014 (nov 2013-okt 2014): 914 miljoner kr
2014/2015 (nov 2014-okt 2015): 1 363 miljoner kr
Resultat per aktie:
2012/2013 (nov 2012-okt 2013): 0,79 kr
2013/2014 (nov 2013-okt 2014): 1,80 kr
2014/2015 (nov 2014-okt 2015): 3,36 kr
http://www.4-traders.com/SAS-AB-6491100/financials/
Inte mycket till långsiktig tillväxt väntas i SAS intäkter (vilket väl dock delvis beror på att SAS avyttrar tex Wideröe).
Men positivt att rejäl förbättring av resultatet väntas de närmaste åren.
Dock lär detta förutsätta successivt stärkt konjunktur i de länder där SAS är verksam, och som nämnt kan resultatet bli kraftigt sämre om tex konjunkturen blir sämre än väntat.
Besparingsprogram
SAS lanserade i nov 2012 sitt nya besparingsprogram "4Excellence Next Generation" (4XNG).
Programmet omfattar både kostnadsbesparingar och tillgångsavyttringar.
Målet med programmet är att sänka SAS årliga kostnadsnivå med 3 miljarder kr tom år 2015.
Kostnadssänkningen ska uppnås genom åtgärder på följande områden:
• centralisering och effektivisering av administrationen (750 miljoner kr i årstakt)
• nya kollektivavtal och marknadsmässiga löne- och tjänstgöringsvillkor (700 miljoner kr i årstakt)
• IT-omstrukturering (550 miljoner kr i årstakt)
• nya pensionsvillkor (500 miljoner kr i årstakt)
• Commercial & sales, dvs SAS försäljningsorganisation (500 miljoner kr i årstakt)
- - -
Summa 3 miljarder kr i årstakt
För att uppnå besparingarna krävs vissa inledande engångskostnader.
Dock har SAS tidigare gjort reserveringar för det och upplöst de reserveringarna så att det till och med bokfördes en positiv resultateffekt av dessa engångskostnader under SAS q3 (maj-juli 2013).
Dvs det kan alltså delvis förklara SAS goda resultat under kvartalet.
Besparingar på 3 miljarder kr i årstakt är mycket och borde allt annat lika höja SAS rörelsemarginal med 7 procentenheter med tanke på att SAS intäktsnivå uppgår till drygt 40 miljarder kr per år.
Men det återstår att se hur mycket av det som verkligen kommer att visa sig i slutändan.
Alla flygbolag genomför väl liknande kostnadsbesparingar och genom priskonkurrens eroderas lönsamheten för alla.
4XNG-programmet omfattar även att sälja tillgångar respektive ordna finansiering på totalt 3 miljarder kr tom år 2015.
Enl SAS q3-rapport (för maj-juli 2013) som kom 4 sep 2013:
"Totalt är ambitionen att genomföra
kostnadssänkningar om cirka 3 miljarder SEK under perioden
2013-2015, samt att avyttra tillgångar och en finansieringsplan
som totalt omfattar cirka 3 miljarder SEK."
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013se.pdf
Enl SAS senaste årsredovisning (daterad i feb 2013) sa vd Rickard Gustafson att av besparingarna på 3 miljarder kr i årstakt ska hälften uppnås redan from bokföringsåret 2012/2013 (som varar nov 2012-okt 2013).
Enl årsredovisningen:
"Under 2012/2013 förväntas en positiv resultatpåverkan på
1,5 miljarder SEK från 4XNG-planen."
http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2012se.pdf
Vad är Wideröe?
_"Widerøe är ett norskt flygbolag som idag tillhör SAS Group.
Bolaget trafikerar främst ett antal inrikeslinjer i Norge, men har även några få utrikes linjer till Sverige, Danmark och Storbritannien.
Bolaget flyger till många mindre flygplatser i Norge, ofta med korta, vindutsatta och svåra landningsbanor.
Idag[när?] har bolaget 29 turbopropflygplan från tillverkaren de Havilland Canada."_
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wideroe
SAS flygplansflotta
SAS förfogade för sin del över drygt 130 flygplan per slutet av juli 2013: http://sv.wikipedia.org/wiki/Scandinavian_Airlines
Klart flest av dem är 11-12 år gamla amerikanska Boeing 737 (80 st) med ungefär lika fördelning mellan de tre delmodellerna Boeing 737-600, Boeing 737-700 och Boeing 737-800.
Skillnaden mellan de tre delmodellerna är bla hur många passagerare de kan ta.
En Boeing 737-600 tar drygt 120 pers medan 737-800 tar 180-190 pers.
Enl q3-rapporten har SAS stärkt sin finansiella ställning genom att sälja av 6 st Boeing 737-plan för 500 miljoner kr och istället hyra dem (dvs ett så kallat "sale and lease back"-upplägg).
I sin uppgradering av flygplansflottan har SAS valt att beställa 12 st europeiska Airbus-flygplan (från bolaget EADS som är baserat i Frankrike och Holland). Det är 8 st Airbus A350-900 och 4 st A330-300.
En A350-900 har plats för över 300 pers medan en A330-300 också tar 300 pers. Vad är då skillnaden? De har båda dessutom tydligen samma pris (215 miljoner euro per st).
A350 är dock en mycket nyare flygplansmodell som premiärflög i juni 2013 medan A330 premiärflög för över 20 år sedan (i nov 1992).
De 12 Airbus-planen uppges kosta drygt 3 miljarder dollar: www.avanza.se/placera/telegram/2013/06/25/sas-planerar-kopa-12-airbusplan-for-33-mdr-usd-ny3.html
Det blir 21 miljarder kr med nuvarande dollarkurs på drygt 6,40 kr.
Hur ska SAS ha råd med det?
Enl pressmeddelande från SAS ska finansieringen ske "via exportfinansiering och sale/leaseback".
"Exportfinansiering"? Innebär det gynnsamma lån från De länders stater som är delägare i Airbus-tillverkaren EADS (dvs Tyskland, Storbitannien, Frankrike och Spanien?)?
SAS vd Rickard Gustafson på presskonferensen om flygplansköpet:
"(...) jag är säker på att det kommer att bli enkelt att finansiera dem."
Flygplanen är tydligen avsedda för långdistans-linjer.
De fyra A330-planen ska levereras from 2015 och de åtta A350-planen from 2018, så det är i och för sig ganska långt fram i tiden.
I beställningen ingår även "en genomgripande uppgradering" av SAS befintliga Airbus A330-340-plan from 2015.
Vart flyger då SAS?
SAS flygdestinationer (uppdaterat per juni 2013): http://sv.wikipedia.org/wiki/Scandinavian_Airlines_destinationer
Det är till över 100 destinationer.
Destinationerna är uppdelade i:
• Europa (26 länder)
• Nordamerika (1 land, dvs USA)
• Asien (4 länder)
I Europa har SAS flest destinationer i Norge (16 st) följt av Sverige (13 st), medan SAS tredje ägarland Danmark bara har 3 st SAS-destinationer (Köpenhamn, Århus och Ålborg).
Konkurrenter
Närliggande konkurrenter till SAS är Norwegian och Finnair.
Bolagens börsvärden:
1. Norwegian 7,7 miljarder norska kr (=8,3 miljarder svenska kr)
2. SAS 7,4 miljarder kr
3. Finnair 409 miljoner euro (=3,5 miljarder svenska kr)
Finska staten är största aktieägare i Finnair med en ägarandel på 56% per slutet av aug 2013: http://www.finnairgroup.com/investors/investors_4_1.html
En statlig pensionsfond äger dessutom 4% av Finnair.
I Norwegian är bolaget HBK Invest AS största aktieägare (Norwegians vd Björn Kjos) med en ägarandel på 27% per feb 2013: http://www.norwegian.com/uk/about-norwegian/investor-relations/the-share/shareholders/
Hans ägarandel är därmed värd över 2 miljarder kr (2,1 miljarder norska kr motsvarande 2,25 miljarder svenska kr). Bra jobbat!
Dessutom äger Finnair 5% av Norwegian. Den ägarandelen är värd motsvarande 45 miljoner euro dvs 11% av Finnairs totala börsvärde. //Edit: Nej, inte längre. Finnair har sålt sina Norwegian-aktier under 2013: http://svenska.yle.fi/artikel/2013/04/22/finnair-saljer-sina-aktier-i-norwegian //
Flygplansflotta per bolag
Antal flygplan som respektive bolag förfogar över (dvs delvis ägs de ej utan leasas bara):
1. SAS 134 st (per juli 2013)
2. Norwegian 80 st (per sep 2013)
3. Finnair 45 st (per sep 2013)
http://en.wikipedia.org/wiki/Norwegian_Air_Shuttle
http://en.wikipedia.org/wiki/Finnair#Fleet
Som nämnt utgörs 60% (80 st) av SAS flygplan av 11-12 år gamla Boeing 737 (modellerna 600, 700 och 800).
Norwegians flygplansflotta utgörs av följande:
• 68 st Boeing 737-800
• 10 st 737-300
• 2 st nya Boeing 787-8 Dreamliner
http://en.wikipedia.org/wiki/Boeing_787_Dreamliner#Variants
En 787 tar 200-300 passagerare. Norwegians modell tar drygt 200 pers, men 787 är 20% bränslesnålare än sin föregångare 767.
Norwegian har dock haft en del problem med sina 787-flygplan vilket lett till krismöte med Boeing för att klargöra allvaret i problemen: http://www.dn.no/forsiden/naringsliv/article2688845.ece
Även Dagens Industri-artikel fre 27 sep 2013 om Dreamliner-problemen:
"Nytt Dreamliner-stopp för Norwegian
Ett haveri för en hydralisk pump har satt stopp för en flygning med Norwegians Boeing Dreamliner från Bangkok till Stockholm på fredagen, rapporterar Reuters med hänvisning till en talesperson för flygbolaget."
http://www.di.se/artiklar/2013/9/27/nytt-dreamliner-stopp-for-norwegian/
Och enl DI-artikeln från lör 28 sep 2013:
"Norwegian tar Dreamliner ur trafik
Flygbolaget Norwegian parkerar nu ett av sina två Dreamlinerplan på marken.
I stället hyr bolaget in ersättningsplan, uppgav informationschefen Lasse Sandaker-Nielsen på lördagen."
http://www.di.se/artiklar/2013/9/28/norwegian-tar-dreamliner-ur-trafik/
Tom Financial Times skriver om det på sin förstasida idag sön 29 sep 2013:
"Norwegian takes Dreamliner off long haul
Airline says 787 problems ‘caused major delays’ "
//Tillägg 29 sep 2013
Och krönika i norska ekonomisajten He… [content has been truncated]