Sanningen om Grekland
2015-05-21 07:23, Edited at: 2015-05-23 05:44Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Bör man som svensk aktieinvesterare vara orolig över Greklands statsfinansiella kris?
Antag tex att följande händelseförlopp inträffar:
1)
Grekland meddelar officiellt att landet är bankrutt och inte har råd att återbetala sina skulder.
2)
Grekland lämnar euron och inför sin egen valuta (grekiska drachmer?) vars valutakurs sjunker som en sten.
3)
Utländska banker och investerare som lånat pengar till Grekland (tex sitter med grekiska statsobligationer) får se lånefordringarna rasa i värde.
4)
Händelserna utlöser ett finansiellt trauma i Europa som sprider sig internationellt och drabbar även svenska banker och leder till stigande räntor och kraftiga börsnedgångar.
Vad är sannolikheten för att det kan inträffa, respektive för att det inte inträffar?
20/80?
40/60?
Eller tom 50/50?
Dvs en sannolikhetsfördelning med endast två alternativa utfall (A och B) med följande sannolikheter för att respektive utfall ska inträffa:
A: En sannolikhet på 50% för att det kommer att hända inom säg 1-2 år?
B: En sannolikhet på 50% för att det inte kommer att hända inom samma tidsram?
Tex bakgrund i radioprogram från UR (ons 20 maj 2015): http://urplay.se/Produkter/186748-Bildningsbyran-finans-Statsskulden-och-marknaden
Nedan enl programmet bla.
- -Här inleds info från radioprogrammet- - -
1)
Ex på greker som under 1960-talet flyttade till Sverige som arbetskraft för att jobba på fabriker etc.
De valde att stanna här och fick barn och barnbarn.
2)
Men barnen valde att flytta tillbaka till Grekland med barnbarnet (då 11 år).
3)
Barnbarnet återvände (år 2010 vid 25 års ålder) till Sverige för universitetsstudier, med avsikt att därefter flytta tillbaka till Grekland igen.
4)
Det blev tal om kris i Grekland med nedskärningar, inga jobb, katastrofala löner.
Barnbarnet insåg att det inte skulle vara så lätt att återvända till Grekland, och valde att stanna i Sverige i några år efter utbildningen.
5)
Nu har det gått några år och det har inte blivit bättre i Grekland.
Barnbarnet har beslutat sig för att stanna permanent i Sverige, och är "en av tusentals unga som lämnat Grekland i jakt på en bättre framtid".
Barnbarnet hade turen att vara svensk medborgare och kunna svenska, och hade därför möjlighet att stanna i Sverige och få jobb här.
Som ung vill man fixa egen bostad och det gick inte i Grekland.
Barnbarnets grekiska kompisar får inga kvalificerade jobb som motsvarar deras utbildning.
De har i bästa fall okvalificerade jobb med dålig lön (eller är arbetslösa), och bor hos sina föräldrar.
Enl programmet är Grekland ett ex på hur det kan gå när ett land blivit för skuldsatt.
Sverige har en förhållandevis låg statsskuld på motsvarande 35% av Sveriges årliga bruttonationalprodukt (bnp, dvs den årliga försäljningsnivån av alla produkter och tjänster i Sverige).
Och investerare har ett så stort förtroende för Sveriges möjligheter att återbetala pengar till långivare, att investerarna är villiga att låna ut pengar till svenska staten genom att investerarna köper svenska statsobligationer tex med en ränta på bara 0,30% per år för ens svensk statsobligation med en löptid på 10 år.
Sverige kan behöva låna mera pengar (genom att sälja ut statsobligationer)
...för att förlänga befintlig statsskuld
...och/eller för att finansiera budgetunderskott i den svenska statsbudgeten (svenska statens intäkter minus kostnader).
Men det behövs ej
...tex vid budgetöverskott i den svenska statsbudgeten (svenska statens intäkter minus kostnader),
...eller tex om staten får in pengar genom att sälja ut statliga tillgångar (tex statligt ägda spritbolaget Vin & Sprit med bla vodkamärket Absolut Vodka).
//Edit: Vin & Sprit såldes år 2008 till franska bolaget Pernod Ricard för över 50 miljarder kr: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit
//
Statsobligationer från länder runt om i världen, kan ha låg ränta om ett land har
stabil ekonomi
låg inflation
Sådana länder har hög kreditvärdighet, dvs sannolikheten är stor för att investerare kommer att få tillbaka utlånade pengar (plus utlovad ränta).
...Som nämnt får man bara en ränta på 0,30% per år i 10 år, om man köper svenska statsobligationer med en löptid på 10 år.
...Och det finns svenska statsobligationer med kortare löptid, där räntan tom är negativ (dvs man får betala en ränta för att låna ut sina pengar till Sverige).
Tex för svenska statsobligationer med en löptid på 2 år är årsräntan -0,30%.
Även med en löptid på 5 år är räntan på svenska statsobligationer negativ.
För löptider strax över 5 år är räntan också väldigt låg och nära noll för svenska statsobligationer.
Historiskt sett under överblickbar tid har räntan tidigare aldrig varit så låg på svenska statsobligationer.
Ett lands statsobligationer kan ha en negativ ränta om många vill spara i dem.
Då blir det som att investerare är villiga att betala för att någon ska förvara investerarnas pengar.
(De känner ett så pass stort förtroende för Sverige.)
Trots den låga svenska statsobligationsräntan vill svenska staten inte låna så mycket pengar.
Det beror på politiska beslut.
Tex under 1990-talet hade Sverige ekonomisk kris med stor statsskuld.
Sedan dess har politikerna beslutat att svenska staten ska visa positivt budgetsaldo (dvs överskott i statsbudgeten), det så kallade överskottsmålet (vilket gäller som långsiktigt snitt över flera års tid, ej för enskilda år).
I programmet pratar bla Ann-Marie Pålsson (nationalekonom verksam vid Lunds universitet): http://www.lu.se/lucat/user/ce40168aca0afff7ae23dbf63ad04d57
Hon har även varit politiker och suttit i Riksdagen (Sveriges "parlament") för det svenska konservativa politiska partiet Moderaterna.
//Edit: För övrigt satt hon under en period i aktiemäklarfirman HQ:s styrelse och är nu en av de fd HQ-styrelseledamöter som krävs på stort skadstånd för att HQ kraschade pga stora tradingförluster.
Själv anser sig Pålsson helt oskyldig till HQ-kraschen och att det inte finns skäl för att hon skulle vara skadeståndsskyldig.
Mer om det i tex tidigare blogginlägg från mars 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hq/motiv-till-att-qviberg-kraschade-hq
//
Pålsson för sin del ser skäl för Sverige att skippa överskottsmålet tack vare
...låga räntor
...positiva saker kan uppnås om svenska staten lånar pengar till "kloka investeringar" (tex bostäder, infrastruktur, forskning) som gör Sverige starkt i framtiden och kommer att ge Sverige en god ekonomisk utveckling (vilket även staten tjänar på)
Den nuvarande svenska regeringen (bestående av de politiska partierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet) utreder om överskottsmålet ska slopas.
Men ej i syfte att göra strategiska investeringar.
Och finansministern Magdalena Andersson (hör till Socialdemokraterna) har intagit en försiktig hållning till ökad svensk statsskuld, och pekar på att lån kan bli betungande eftersom de en dag måste återbetalas även om räntan är låg.
Ev risk att svenska staten ej kommer att ha pengar att återbetala lånen när det ska ske.
Då måste nya pengar lånas och ev risk för att räntan då är klart högre.
Norge är (tack vare oljefyndigheterna i landet) rikare än Sverige, och skulle lätt kunna återbetala hela sin statsskuld.
Ändå har Norge valt att ha kvar en ganska hög statsskuld
...för att investerare vill ha riskfria statsobligationer att köpa (staten kan alltid återbetala pengarna genom att trycka upp nya pengar i landets valuta)
Tex försäkringsbolag måste ha en viss andel säkra tillgångar för att kunna betala försäkringstagarna när det behövs.
...och statsobligationsräntan i ett land används som riktmärke som andra räntor relateras till etc.
Myndigheternas krav på hur mycket eget kapital en bank måste ha, beror bla på hur pass säkra tillgångar banken har.
Om en stor andel av tillgångarna är statsobligationer, krävs ett mindre eget kapital.
Enl programmet behöver bankerna i själva verket inte ha något eget kapital alls som täckning för bankens statsobligationer (gäller väl svenska statsobligationer).
Pålsson uppger att som bankreglerna är utformade tenderar bankerna att
...helst låna ut pengar till de låntagare
...som enl reglerna innebär så låga krav som möjligt vad gäller hur mycket eget kapital bankerna måste ha för att täcka upp för sådana lån.
Tex om en bank har statsobligationer för 10 miljoner kr (dvs om banken lånar ut 10 miljoner kr till svenska staten), behöver banken inte ha något eget kapital (i "kapitaltäckning") för att täcka upp detta lån.
Tillbaks i programmet till det grekiska barnbarnet:
...Enl henne var man tidigare stolt över att vara grek.
När hon var liten (i Sverige) och sa att hon var från Grekland, blev folk imponerade och började berätta om hur fint Grekland är och om reseminnen de haft därifrån.
...Men nu anser hon att man skäms för det.
Säger man att man är från Grekland, blir folk kritiska och säger att det är där man går i pension vid 40 års ålder osv.
Så var det särskilt när Grekland-krisen blossade upp åren 2010/2011.
Då var det tal om att grekerna var latast i Europa, och synd om Europa som tvingas betala Greklands skuld osv.
Men enl barnbarnet har Grekland fortfarande inte blivit hjälpt med sin kris.
Det som har hänt är bara att Grekland har lånat massor med pengar men inget har egentligen hänt.
Särskilt har Grekland betalat "extremt mycket i räntor" enl barnbarnet.
Men inget har hänt.
Enl barnbarnet har de grekiska politikerna förvisso inte gjort vad de borde ha gjort.
Men hon befarar att det som skett i stor utsträckning beror på att Grekland har utnyttjats, att "det är mycket business kring det hela" som hon uttrycker det.
Intressantast i radioprogrammet:
Professor Mats Persson, nationalekonom vid Stockholms universitet.
...En kollega till honom vill slå vad om att Grekland lämnar euron ("Grexit") inom 1 månad.
...Persson själv sätter emot och tror att Grekland kommer att vara kvar.
Persson har själv skrivit boken "Den europeiska skuldkrisen".
//Edit: Det verkar vara en bok från år 2012 utgiven av SNS Förlag.
Enl pressmeddelandet om boken:
Pressmeddelande
2012-06-19
Ny bok från SNS Förlag:
Den europeiska skuldkrisen
Den europeiska valutaunionen befinner sig i en svår kris.
Professor Mats Persson skriver i Den europeiska skuldkrisen (SNS Förlag) att de nationella räddningspaket som EU sjösatt inte löser problemen.
Tankarna på att forma en övereuropeisk fiskal union med gemensam skatte- och utgiftspolitik riskerar istället att göra mer skada än nytta.
1)
I februari 1992 undertecknade en majoritet av EU-länderna det så kallade
Maastricht-fördraget, där de förband sig att ingå i en valutaunion.
En grundläggande regel i fördraget var att medlemsländerna inte fick bistå ett annat EU-land om det misskötte sin ekonomi.
Det skulle skapa ekonomisk obalans och i förlängningen leda till politiska konflikter.
2)
Tjugo år senare tycks dessa lärdomar vara bortglömda.
Nu föreslås istället omfattande transfereringar mellan Europas länder och kraftigt stärkta befogenheter åt Bryssel.
Mats Persson varnar för
...att den inslagna vägen mer är ett utslag för vissa maktgrupperingars gemensamma intressen
...än för rationella ekonomiska argument.
- Man skulle kanske tro att om EU ställer upp med pengar, så skapas en
vänskap mellan länder.
Som vi sett kan det lika gärna förhålla sig tvärt om.
Nu tycks vi ha hamnat i den sämsta av världar.
De europeiska skattebetalarnas pengar går till de franska och tyska bankerna som beviljar lån och ställer motkrav på de krisande länderna.
Det skapar politiska spänningar, säger Mats Persson.
Mats Persson är professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet samt ledamot av Kungliga vetenskapsakademin och Nobelkommittén för Ekonomipriset.
http://www.sns.se/sites/default/files/120619_pressmeddelande_mats_persson.pdf
Boken kan köpas på tex Adlibris och beskrivs där så här:
Den europeiska skuldkrisen av Mats Persson
Häftad , Svenska, 2012
2010-2012 års europeiska skuldkris har lett till gigantiska överföringar av pengar i syfte att »rädda euron«.
I denna debattbok diskuterar Mats Persson överföringarna och han menar att de i första hand har gynnat ägarna till de banker som spekulerat i sydeuropeiska statsobligationer.
Därigenom har åtgärderna uppmuntrat skadligt risktagande, vilket inverkar på valutaunionens stabilitet.
Problemen har förvärrats av de krav på nedskärningar som tvingats på skuldländerna; dessa krav har skapat politiska slitningar mellan nationerna.
För att få valutaunionen att fungera krävs att man går tillbaks till Maastrichtfördraget 1992: andra länder ska inte lägga sig i hur ett enskilt euroland sköter sin ekonomi.
Och några överföringar av pengar för att lösa ut länder som misskött sig eller för att »rädda euron« ska inte ske.
Boken avslutas med en diskussion av hur en sådan politik ska kunna fungera i praktiken.
Mats Persson är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
http://www.adlibris.com/se/bok/den-europeiska-skuldkrisen-9789186949235
//
Enl radioprogrammet innebär Perssons bok skarp kritik mot hur länderna i Europa har hanterat statskuldskrisen.
Händelseförlopp enl Persson i programmet bla:
1)
Det framkom att Grekland inte kunde återbetala sina skulder.
2)
Euroländerna ville då rädda de banker som lånat ut pengar till Grekland.
3)
Det skedde genom att euroländernas stater tog över alla bankernas grekiska lånefordringar (även om de ej kunde återbetalas).
4)
Ingreppet ledde till att bankernas aktieägare inte förlorade något på Greklands-krisen.
Jo, ev en del år 2012 då bankerna tog en del Greklands-relaterade kreditförluster i bankernas egna böcker (då den grekiska statsskulden skrevs ned "lite grand" av fordringsägarna, dvs bankerna).
Det innebar i och för sig att de banker som hade kvar grekiska statsobligationer "förlorade en hel del på det".
"Men allra största delen av förlusterna slapp de i alla fall."
Den smällen togs istället av
..."EU:s centralbank ECB (Europeiska CentralBanken)
...krisfonderna
...IMF (Internationella ValutaFonden, International Monetary Fund)
dvs i förlängningen de europeiska skattebetalarna (och IMF vilket innebär att förlusterna även spridits ut på hela världen).
Förlusterna för Sverige blev därför inte så stora, enl Persson.
"Men det blev väl några miljoner i alla fall."
Varför gjorde de så att bankerna slapp ta merparten av smällen?
Enl Persson i programmet:
Jag tror man blev övertalad av bankerna.
Alltså; bankerna är en stark lobbygrupp.
1)
Bankerna hade gjort dåliga affärer.
De hade lånat ut en massa pengar till Grekland.
2)
Och så visade det sig att Grekland förmodligen inte skulle kunna betala tillbaka.
Då skulle bankerna göra förluster.
3)
Då lyckades bankerna på något vis övertala europas politiker att ta över de här dåliga lånen så att bankerna slapp dem.
//Edit: Är inte detta skandal av stora mått??
Europas skattebetalare, och egentligen en stor del av världens skattebetalare (via IMF) fick ta smällen för att bankerna lyckats övertala politikerna om det!
Ev var resonemanget bla att om bankerna tog fulla smällen skulle bankerna gå omkull, en ny finanskris uppstå och ekonomisk depression inträffa.
Dvs bankernas knep var väl att övertala politikerna om att det bästa även för skattebetalarna skulle vara att låta bankerna slippa ta smällen.
Rätt eller ej?
Bloggens uppfattning är att det bästa i längden är att uppmuntra de som gör goda affärer och att de som gör dåliga affärer får ta ansvar för det.
Dvs man borde ha låtit de banker ta smällen av sina dåliga affärer att låna ut pengar till Grekland, och låta de andra bankerna finnas kvar.
Sedan ev särskilda räddningsprogram för att lindra samhällseffekterna av de bankkriserna etc.
Men banker som gett dåliga lån skulle få gå under och aktieägarna ta smällen för det.
Nu finns det istället kvar inkompetenta banker utan att de ställts till svars för sina dåliga affärer.
Dåligt för alla på sikt!
//
Dvs enl programmet:
Persson ger det grekiska barnbarnet rätt:
"Trojkan":
euroländerna
ECB
IMF
...har inte räddat Grekland
...men snarare istället bankerna (som satsat på grekiska statsobligationer som skulle blivit värdelösa om Grekland gått i konkurs).
Och bankerna räddades alltså genom att bankernas värdelösa grekiska statsobligationer köptes för skattepengar från Europa och världen.
Dvs ev måste "systemviktiga" storbanker räddas från konkurs, eftersom annars kan bli stora negativa konsekvenser för hela samhället.
Persson själv tyckte det var rätt att rädda europeiska banker som hamnat i kris pga Grekland.
Men skillnaden är att
1)
han anser att Grekland först borde ha låtits gå i regelrätt konkurs.
(Först då skulle väl Greklands ekonomi ha kunnat saneras ordentligt så att landet kunnat börja på ny kula.)
2)
...Skulle det sedan visa sig att några banker drabbades av stora kreditförluster (så att dessa banker riskerar konkurs),
...skulle staterna (i de länder dessa banker fanns) behöva vidta särskilda räddningsåtgärder för de bankerna för att förhindra deras konkurser.
Men istället är det följande som hänt enl Persson:
Alla banker har räddats,
...både de som skulle ha gått i konkurs
...och de som inte skulle ha gått i konkurs (men ändå drabbas av grekiska kreditförluster), tex de svenska bankerna
Enl Persson är det som skett förbjudet enl Maastricht-överenskommelsen.
Det har därför skett ett brott mot Maastricht-överenskommelsen enl honom.
Persson:
Alltså; allt sådant här går att göra om man har listiga jurister som hittar på hur man ska göra.
//Edit: Är inte detta en skandal om något!
//
Enl programmet har skuldsättningen generellt ökat i världen sedan den stora finanskrisen 2008.
...I vissa länder (tex Sverige) ökar privatpersonernas skuldsättning.
...I andra länder ökar statsskulden.
Amerikanska konsultfirman McKinsey varnar för de konsekvenser detta kan få.
Greklands statsskuld verkar ha minskat något, men tex i relation till bnp har den ökat de senaste åren:
...år 2010: 130%
...år 2014: 177%
Och det trots att trojkan håller på att betala ut 220 miljarder euro i räddningspengar (lån) till Grekland.
//Edit: Jämför enl ovan med att Sveriges statsskuld uppgår till 35% av Sveriges bnp.
//
Enl Persson har Grekland sedan år 2010 lånat till att betala räntorna på statsskulden.
Persson i programmet om hur det gick till:
1)
Grekland har så stora skulder, så de har ingen möjlighet att betala tillbaks dem.
Utan de måste skriva ned sina skulder.
2)
Och då är det bara frågan:
...ska förlusterna bäras av bankernas ägare (bankerna som har lånat ut pengar åt dem)
...eller ska förlusterna bäras av Europas skattebetalare
3)
Och då bestämde sig euroländernas regeringar då, redan 2010, för att det är Europas skattebetalare som ska stå för den här förlusten.
Bankägarna ska inte behöva betala någonting.
Persson tror att det fortfarande finns en del banker som äger grekiska statsobligationer.
En del har ev köpt dem för att de ger ganska hög ränta, och är villiga att ta risken för att ej få pengarna tillbaka.
Persson gissar att räntan på grekiska statsobligationer för närvarande ligger på kanske 15% per år.
//Edit: Jämför ovan med den låga svenska statsobligationsräntan på 0,30% per år med 10-årig löptid osv.
//
Enl Persson:
...En årsränta på 15% ganska bra - om Grekland inte går i konkurs.
...Och går Grekland i konkurs förlorar man pengarna. Då kanske regeringarna går in igen och räddar de bankerna som köpt grekiska statsobligationer. Dock vet man inte om någon sådan ny räddningsaktion kommer att ske.
"Så det är ett risktagande som bankerna ägnar sig åt", säger Persson i programmet.
Generellt är det väldigt ovanligt med statsbankrutter, dvs att hela länder går i konkurs.
Orsaken är att då får de långivande bankerna ej tillbaka sina pengar.
Och det leder i sin tur till att bankerna blir ovilliga att låna ut pengar till landet framöver.
1)
Persson medger därför att det ej är lätt att som han föreslog låta Grekland gå i konkurs.
2)
Men Persson menar på att det som nu skett är ett ännu sämre alternativ.
Vid officiell Greklands-konkurs hade Grekland inte på många år fått låna några pengar på de internationella kreditmarknaderna.
Och det blir svårt eftersom ett lands statsbudget brukar åtminstone då och då visa underskott.
...Särskilt Greklands statsbudget lär visa en del underskott.
...Även ett land med välskött ekonomi (tex Sverige) kan ibland även ha budgetunderskott.
Och kan landet inte låna under de år när det är underskott, måste man alltid undvika underskott vilket enl Persson kan vara svårt.
Sedan Grekland blev självständigt på 1820-talet, har landet varit i konkurs ca hälften av alla år sedan dess.
Dvs under 1800-talet var det knappt någon ville låna ut pengar till grekerna eftersom "de brukade gå i konkurs".
Enl Pålsson i programmet:
Att skriva ned det mesta av de grekiska skulderna:
...ekonomiskt sett självklart
...inget exceptionellt
...Många länder ställt in betalningarna genom åren. Det har förekommit många skuldavskrivningar.
...Tyskland har gjort det två gånger under 1900-talet. Det är inte ett land som aldrig ställt in betalningarna.
...Och sitter man med en så stor skuld som Grekland, så gäller samma princip som för överskuldsatta privatpersoner: Det är skuldsanering som är det enda rimliga (dvs att man i princip ej behöver betala tillbaka skulderna och kan istället börja om på ny kula).
..."Det är meningslöst att hålla på och lugga en flintskallig."
Men samtidigt enl henne:
...Detta gäller inte bara ekonomiska aspekter. Det gäller politik.
...Det som påverkar kalkylen (och försvårar alltihop) är att:
"skulle euroländerna medge skuldavskrivningen till Grekland,
så skulle det finnas andra länder som skulle kräva samma behandling"
Tex flera sådana ev länder på kö enl Pålsson:
Spanien
Irland
Portugal
De skulle då peka på att Grekland slapp betala tillbaka det mesta av sin statsskuld, och då skulle även de länderna vilja få det fixat att slippa det på samma sätt (dvs att låta EU:s skattebetalare etc ta smällen).
Men enl Pålsson skulle euroländerna inte klara av (ha råd) att sanera även dessa länders statskulder, och ta smällen för det.
Grekland är däremot inte så stort, så det skulle man klara av.
Men inte övriga större länder.
...Det skulle bli "smittoeffekter".
...Och hela euron skulle kollapsa.
//Edit: Antal invånare per land:
Spanien 47 miljoner invånare
Grekland 11 miljoner invånare
Portugal 10 miljoner invånare
Irland 5 miljoner invånare
Källor:
http://www.tradingeconomics.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Republic_of_Ireland
//
Dvs mycket "politisk prestige" har satsats.
Och dessa politiska ställningstaganden finns i andra vågskålen (som talar emot en regelrätt grekisk räddning genom regelrätt grekisk konkurs varigenom Grekland skulle slippa återbetala det mesta av sina skulder, fast det i sig vore det bästa för alla).
Enl Pålsson är hela härvan "oändligt komplicerad".
Vad är en för stor statsskuld?
Enl Persson:
...Sveriges statsskuld uppgår till ca 40% av bnp vilket inte är något problem alls.
...Greklands statsskuld börjar närma sig 200% av bnp vilket innebär problem. En sådan statsskuld är "lite för mycket". Även med en låg räntenivå blir bara räntekostnaderna "en tung börda" för en så stor statsskuld.
Efter den tidigare krisen:
Bla nya bankregler som kallas "Basel 3".
Reglerna innebär att bankerna måste ha mera egna pengar som buffert mot ev framtida kriser.
Men vad gäller bankernas innehav av statsobligationer innebär reglerna inga ökade krav.
Det har lett till kritik mot bakgrund av Greklands-krisen:
...Grekland har nästan varit bankrutt i flera år.
...Långivare har tvingats göra stora nedskrivningar av bokförda värden på grekiska statsobligationer.
Rimligt att fortfarande utgå ifrån att stater alltid kan återbetala sin skuld?
Persson:
...Reglerna implicerar att alla statsobligationer (även grekiska) är riskfria.
...Men de nya reglerna speglar inte riskerna med att låna ut till stater (köpa länders statsobligationer).
Enl Persson:
Det är en känslig politisk fråga.
Ska tex Sverige upprätta omdömen som att
...danska statsobligationer är riskfyllda
...medan norska inte är det
och att svenska bankers kapitaltäckning ska anpassas efter det
?
Det riskerar bara leda till politiskt bråk.
Grekerna lär inte gilla om de pekas ut som en dålig risk, och att banker som köper grekiska statsobligationer måste ha extra mycket kapital i buffert för det.
Ekonomiskt sett är dock en sådan lösning rimlig.
Det grekiska barnbarnet som nu bor i Sverige:
När hon nuförtiden åker på semester till Grekland får hon "en lite grå bild" av landet.
Vänner, nära, kära och släkt pratar mest om sina stora bekymmer.
De har det tungt och ingen mår bra.
Landet präglas av depression.
Utvecklingen har gått bakåt.
Gamla affärer har stängts och nya öppnats som säljer billigare, sämre grejer.
Folk har inte råd längre.
Gäller ej lyxvaror/märkesvaror utan basvaror.
- -Slut på info från radioprogrammet- - -
Bloggens sammantagna reflektioner
Skrämmande ur radioprogrammet:
1)
Att bankerna kuppade till sig att de lyckades undvika Greklands-smällen och att den istället fick tas av skattebetalarna i Europa/världen.
2)
Att läget inte verkar vara löst, utan att det istället är en tickande bomb med fortsatt stora problem i Grekland och flera andra länder och att problemen bara verkar sopas under mattan.
Hur kommer det att sluta?
//Edit: Detta handlar väl delvis om den inom filosofin så kallade "moral hazard"-problematiken, dvs fritt tolkat:
...Så länge någon kan tjäna pengar på att lura dig och komma undan med det, så kommer du att bli lurad på det sättet.
...Det gäller alltså att se till att den som luras blir påkommen och straffad för det, för att stoppa att det sker.
Moral hazard
In economics, moral hazard occurs when
...one person takes more risks
...because someone else bears the burden of those risks.
//Edit: Dvs applicerat på Greklands-härvan tex:
...Bankerna skulle aldrig ha köpt så mycket grekiska statsobligationer,
...om de inte trodde att de skulle kunna låta någon annan ta smällen för dem.
Så länge "rötan" i form av moral hazard tillåts fortgå, finns risk för en ekonomisk kollaps i Europa och internationellt (om problemen hela tiden sopas under mattan och ligger där och pyr och jäser och blir allt större utan att åtgärdas på riktigt).
//
A moral hazard may occur
...where the actions of one party
...may change to the detriment of another
after a financial transaction has taken place.
Moral hazard occurs under a type of information asymmetry where
...the risk-taking party to a transaction knows more about its intentions
...than the party paying the consequences of the risk.
More broadly, moral hazard occurs when
...the party with more information about its actions or intentions has a tendency or incentive to behave inappropriately
...from the perspective of the party with less information.
http://en.wikipedia.org/wiki/Moral_hazard
I ett vidare perspektiv kan ju moral hazard-problemet även tillämpas på frågan om kapitalism eller kommunism:
...Den övervägande slutsatsen är väl att kapitalism ger ett långsiktigt klart bättre välstånd i ett land, eftersom det bla bygger på privat äganderätt och att folk belönas när de tar hand om sina egna tillgångar etc på ett bra sätt.
Dvs kapitalismen lyckas eftersom folk där är mer direkt ansvariga för sina handlingar än i kommunismen.
...I kommunismen är istället alla tillgångar allas gemensamma tillgångar, dvs det är otydligt vem specifikt som har ansvar för en viss tillgång, vilket minskar motivationen hos folk att anstränga sig och ta hand om tillgångarna osv.
Samtidigt kan det uppstå avarter med kapitalismen i form av överdriven egoism och att de välbeställda utnyttjnar de sämre ställda osv, det tidigare USA:s "rövarbaroner" innan konkurrenslagstiftningen tillkom etc.
Och man kan tänka sig bra varianter av kommunism, inom tex mer avgränsade grupper likasinnade som litar på varandra (inom familjer, inom företag)?
//
Här blir bloggens rekommendation "spekulativt köp" av Handelsbankens pessimistfond Xact Bear vid fondandelskursen 86,05 kr.
Det var fondens slutkurs ons 20 maj 2015.
Förenklat gäller följande:
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5%.
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bear +1,5%.
Dvs Xact Bear köper man om man tror på en börsnedgång.
En börsnedgång gör alltså att Xact Bears fondandelskurs stiger i värde.
Dock brasklapp:
1)
Rekommendationen gäller på lång sikt, dvs det är ej säkert att börsen kommer att falla kraftigt på kort sikt.
2)
Rekommendationen är "spekulativt" köp, dvs ordet spekulativt betyder att det är en köprekommendation förknippad med hög risk (dvs förhållandevis hög sannolikhet för att den inte kommer att bli rätt). Man bör alltså ej köpa Xact Bear för en stor del av sitt kapital (om man inte är riskbenägen, dvs gillar hög risk men är medveten om att man då även kan förlora hela eller en del av kapitalet).
...Som nämnt slutade Xact Bear i 86,05 kr ons 20 maj 2015.
...Och som nämnt är Xact Bear-kursen relaterade till börsindexet OMXS30.
...Och när Xact Bear slutade ons 20 maj 2015 i 86,05 kr var det när OMXS30 slutade i 1637,48.
En nyckelfråga för hur Xact Bear kommer att utvecklas framöver, är alltså hur OMXS30 kommer att utvecklas framöver.
Bla historisk utveckling för OMXS30:
...I början av år 2005 låg OMXS30 i 700-800.
...Steg till en topp på över 1300 som nåddes under sommaren 2007.
...Därifrån kraftig nedgång till 500-600 nått hösten 2008 (dvs bara ca 1,5 år efter toppen på över 1300).
...Ny optimism och uppgång till 1100-1200 nått under våren/somaren 2011.
...Besvikelse och nedgång till 800-900 under hösten 2011.
...Det blev avstampet för den nuvarande kraftiga börsuppgången som pågått i flera år till en toppnivå på över 1700 under våren 2015.
(Den exakta toppnivån 1720,02 nåddes under börsdagen måndag 27 apr 2015.)
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/19002/omx-stockholm-30
...De senaste årens börsuppgång har väl bla till stor del drivits av allt lägre räntenivå på tex svenska statsobligationer,
...vilket sänker investerares avkastningskrav för aktier
...och gör att de värderar aktier till allt högre nivåer (tex högre p/e-tal).
De sänkta statsobligations-räntorna beror ju i sin tur bla på centralbankernas aggressiva penningpolitik, med bla sänkta centralbanks-styrräntor och centralbanks-köp av statsobligationer.
Tex svenska centralbanken Riksbankens senaste styrränte-ändringar:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
...mars 2015: Sänker styrräntan från -0,10% till -0,25%.
Man kan tex ana följande händelseförlopp:
1)
EU:s centralbank ECB (Europeiska CentralBanken) med sin chef (italienaren Mario Draghi) blir allt mer desperat för att undvika en kollaps pga ovannämnda statsskuldsproblem i länder som Grekland, Spanien, Irland och Portugal.
ECB håller därför låg styrränta och återköper euro-statsobligationer.
2)
För att inte Sveriges läge ska försämras (bla pga stigande kronkurs) gör Riksbanken allt för att undvika det genom att sänka sin styrränta ännu lägre än ECB så att investerare inte ska blåsa upp kronkursen försämra läget för tex svenska exportföretag.
Hur länge kommer detta att hålla?
Tex några centralbankers-styrräntor i olika länder/regioner (enl tidigare blogginlägg från apr 2015):
USA 0,25%
EU 0,05%
Sverige -0,25%
http://www.redeye.se/aktiebloggen/assa-abloy/borsen
//Tillägg 23 maj 2015
Även separat radioprogram (från 17 maj 2015) om krisen i Spanien: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/543110?programid=793
Så här börjar programmet:
Föreställ dig att
1)
din man blir av med jobbet, eller din fru får sparken.
Den du lever med blir arbetslös helt enkelt.
2)
Själv får du veta att din lön kommer att sänkas; först en gång, sedan lite till, och så ytterligare någon tusenlapp framåt sommaren.
3)
Din bror blir av med sitt jobb, och ett par av grannarna ställs på gatan när de inte längre kan betala sina huslån.
4)
Folk i kvarteret, bekanta och några av de som hade barn på samma dagis som ni - de tvingas leva på allmosor, matkassar som samlats ihop av de som ännu har jobb.
Kanske är det här scenariot svårt att föreställa i Sverige där de flesta ännu tror sig leva med relativt trygga skyddsnät.
Men ungefär så här har det gått till i Spanien sedan finanskrisen bröt ut 2008; en tilltufsad medelklass.
Hur påverkas tilliten i samhället, demokratin?
Vilka värden blir viktigast när allting omkring dig rasar?
Söndag, den 24 maj (2015) är det dags för region- och lokalval i stora delar av Spanien.
...Det unga vänsterpartiet Podemos
...liksom det borgerliga Ciudadanos
utmanar de etablerade och ganska korruptionstyngda partierna.
Det här är "Filosofiska rummet: Utblick" om hur krisen påverkat tänkande och värderingar i ett av de länder i Europa där krisen slagit hårdast.
Till min hjälp har jag
...Inger Enkvist som är professor i spanska vid Lunds universitet som länge har följt Spaniens politiska och kulturella utveckling
...och Mårten Björk som är en av författarna till boken "Utan framtid: Protester i den globala krisens spår". Mårten är religionsvetare vid Göteborgs universitet.
//Edit: Boken "Utan framtid: Protester i den globala krisens spår" är skriven av Natacha Lopez (som gjorde det ovannämnda radioprogrammet om Grekland) och Mårten Björk.
Finns tex att köpa på Adlibris: http://www.adlibris.com/se/bok/utan-framtid-protester-i-den-globala-krisens-spar-9789187393044
Beskrivning av boken där:
Utan framtid: Protester i den globala krisens spår
Historiskt starka proteströrelser har svept över världen under 2010-talets första år.
...2011 var inte bara året för den arabiska våren
...utan också året då de så kallade indignerade tog över torgen i Sydeuropa,
...då studentprotester skakade om Chile
...och då Occupy-rörelsen spreds från USA över världen.
I Utan framtid möter vi den generation av, ofta högutbildade, unga som blivit ledande i denna protestvåg mot politiker och ett ekonomiskt system som ställer dem utan arbete eller framtidsutsikter.
En situation som allt fler kan känna igen sig i, i sviterna av den ekonomiska kris som främst drabbat Europa och USA.
Vi får följa hur den ekonomiska krisen utvecklats till en kris för den representativa demokratin som sådan.
Ockupationer av torg och lärosäten blev startskotten för en våg av protester som fortsätter att spridas från land till land och omdefinierar reglerna för hur man bedriver politik.
Dagens massrörelser speglar sig inte i förlegade ideologier och gamla rörelsers lösningar utan söker nya vägar framåt och använder sig av ett språk som utmanar makthavare på såväl höger- som vänsterkanten.
Vilka är dessa »indignerade«?
Hur organiserar de sig?
Hur ser de på politiken?
Detta är några av de frågor som får svar i denna bok.
//
Fortsättning av radioprogrammet om Spanien:
(...)
Hör ni, när vi pratar om ekonomisk kris i Europa så är det rätt mycket fokus på Grekland hela tiden.
Men hur djupa spår skulle ni säga att krisen har satt i Spanien? Mårten?
Mårten Björk:
Ja, det är ju väldigt stora, förstås.
Och det är ganska konstigt att den inte fokuserar (det fokuseras) mer på Spanien med tanke på att Spanien är en mycket viktigare ekonomi för Europa än Grekland -
...mycket större land
...och större befolkning,
...och det är en av Europas största ekonomier.
Och situationen där är väldigt hård.
...Nu är arbetslösheten på ungefär 23%
...och ungdomsarbetslösheten är över 50%.
...24% av de som har ett jobb har olika former av otrygga anställningar.
...Röda Korset har ställt om sin verksamhet till att satsa på befolkningen.
...Caritas hjälpte förra året (2014) mer än 2 miljoner personer med mat och med kläder och liknande.
Så situationen är väldigt hård.
(...)
Inger Enkvist:
Jo, det finns absolut det som Mårten pratar om här.
Men jag tror att en besökare som går på gatan, ser inte riktigt det här därför att det finns också många mekanismer som bromsar lite grand.
Och det är att
...man hjälper varann - som vi nog kommer att prata om,
...men det är också att det finns en stor sektor med svartarbete som alltså inte syns i statistiken.
Och hade det inte funnits något svartarbete, då skulle situationen verkligen vara då - om vi ska vara roliga då - väldigt "svart".
Men släkthjälp, svartarbete och på många sätt så hankar man sig fram.
Och som sagt; om man går på gatan, så är det inte säkert att man ser varje ögonblick den här krisen.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/543110?programid=793
Osv.
Ekonomisk statistik per land enl Tradingeconomics.com:
Antal invånare:
Spanien 47 miljoner pers
Grekland 11 miljoner pers
Sverige 10 miljoner pers
Arbetslöshet:
Grekland 25%
Spanien 24%
Sverige 8%
Statsskuld som andel av årlig bnp:
Grekland 177%
Spanien 98%
Sverige 44%
Bnp-förändring i årstakt (enl senaste statistiken):
Sverige +2,7%
Spanien +2,6%
Grekland +0,3%
http://www.tradingeconomics.com/
Dvs det verkar inte vara lika illa i Spanien som i Grekland.
Men Spanien är ju ett klart större land vilket är oroväckande.
Arbetslöshetstalen i både Grekland och Spanien är ju chockerande höga vilket bara det indikerar allvarlig kris i dessa länder.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för fonden Xact Bear vid fondandelskursen 86,05 kr.
Det var fondens slutkurs ons 20 maj 2015 då det relaterade börsindexet OMXS30 slutade i 1637,48.