Om man diskuterar mord så kommer automatiskt etik på tal. I en diskussion om vad sanning är, kan man säga att etik och sanning är liknande begrepp avseende sina delar, men helheten skiljer sig åt, då etiken inte behöver vara sann och en sanning inte behöver vara etisk. Etiskt kan man säga att det finns många sanningar. Vid en rättegång finns också många sanningar, sanningar som kan ha olika etiska normer innefattade i sig.

Konsekvensetik innebär att man i en valsituation väljer den handling som man anser kommer att få de bästa följderna (utilitaristiskt) (paranormal.se, 2004). Ser man det ur sanningsperspektivet alltså konsekvenssanningen, så är sanningen det som får den bästa konsekvensen för de personer som säger sanningen. Om man ser det ur ett juridiskt perspektiv så är det troligen så att oavsett vilken person som tolkar lagar, oavsett om lagen är gammal eller ny så kommer dom att tolkas på ett olikartat sätt. För ingen mänsklig individ har samma verklighetsuppfattning och ingen mänsklig individ har samma kunskap, men varje individ har ändå en viss rätt att se det sanna utifrån sin kunskap och sin verklighetsuppfattning. Våra språkliga konstruktioner som försöker fånga och hantera verkligheten är symboler, men syftet bakom symbolen når vi aldrig i sin grund. Vi kan däremot förstå vad en annan människa säger men vi kan inte annat än approximativt fånga verkligheten (Crafoord, 2000, s 148). När en människa möter en annan människa visar de upp en fasad av sin egen uppfattning av hur de vill uppfattas och för att dölja sina svaga men mera sanna sidor. Ibland skapar man egna regler och tror sedan på sina egenskapade regler. Att skapa dessa regler kan vara farligt för det blir ju en osanning som kan ertappas av de personerna i livet man möter (Crafoord, 2000, s 160). Överallt där människor möts utspelas en sorts teater med språkyttringar, både odramatiska och dramatiska med konflikter och oklarheter, där folk som kanske inte har något med språkyttringar dras in. Beroende på vilken arena man uppträder, sker uppträdandena på olika sätt. I hemmet uppträder man på ett sätt, på jobbet på ett annat sätt, med kamraterna i kompisgänget på ytterligare ett annat sätt. Men kunskap och vetskap exempelvis yrkeskunskap ger oss en känsla av att behärska och känna oss förtroliga i de olika situationerna man hamnar i med de olika rollerna (Crafoord, 2000, s 177ff). Detta ger oss bättre möjligheter att tala sanning i ett perspektiv som passar situationen och våran roll. Men en sanning kan vara en osanning i en roll och en sanning i en annan roll.

Ett sådant synsätt kan liknas vid den utilitaristiska synen på osanning, där en osanning kan vara moraliskt i en given situation (Carlshamre, 2000). I Sverige är det så att vi inte behöver ingripa för att hindra skada och kan utan att vara oroliga för att bli straffade, se på när en äldre dam rånas, eller se på när en kvinna våldtas. Däremot blev det straffbart att underlåta att anmäla anstiftan till våldtäkt 1998, underlåtenhet att hantera planerande av rån har varit straffbart betydligt längre (Leijonhufvud, 2000 s 22). Så etiskt och moraliskt borde man givetvis anmäla sådana brott, men man far inte fram med osanningar för att man inte anmäler det. Men moraliskt kan man nog anse att det är i en sådan situation utilitaristerna anser att inte är moraliskt att fara med osanningar, för vad kan man vinna på att anmäla ett brott i dag, möjligen kan man få beröm, men det finns också stora möjligheter att bli hotad av någon ur den brottsliges umgängeskrets.

Däremot analyserar Carlshamre (2000) att osanning alltid måste ses i sitt rätta sammanhang och aldrig kan anses som en enskild språkhandling. Och visar på en liknelse som är en osanning. ”Och inte nog med det – språkets regler är inte som juridikens lagar fixerade. De befinner sig i ständig förändring”. Och menar att vi gör upp regler medan vi nyttjar språket i våran kommunikation och dialog. Men utifrån den kunskap och verklighet uppfattning jag har så är det precis så med juridikens lagar dvs. att spelreglerna görs upp medan juristerna håller på. Lagarna utvecklas efter nya nyanser i domar, och sanningen förändras över tiden genom påverkan av samhället vi lever i,

Källor abo.se, http://www.abo.fi/fak/hf/filosofi/Herbarium/historik.html, Avläst: 2004-06-01

Carlshamre, Maria. 2000, Att odla sin mänsklighet, Utbildning & Demokrati, Vol9, Nr1, s 87-100

Crafoord, Clarence, 2000, Platser för vårt liv – Tankar om inre och yttre platser i tillvaron, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm

Höffe, Otfried, 1995 De stora filosoferna, Forum, Stockholm

Leijonhufvud, Madeleine. 2000, Etiken i juridiken, Norstedts Juridik AB, Stockholm

Lagerroth, Erland, http://home.swipnet.se/erland-lagerroth/vetpvad.html Avläst 2004-06-02

Malmström-Ehrling, Anna-Karin, 1998, Kvinnliga filosofer - från medeltid till upplysning, Norhaven paperback, Danmark

Paranormal.se, http://paranormal.se/topic/etik.html, Avläst: 2004-05-25

Peirce, Charles S. 1869, Grounds of Validity of the Laws of Logic: Further Consequences of Four Incapacities, Journal of Speculative Philosophy 2, 193-208, http://www.peirce.org/ writings/p41.html, Avläst: 2004-06-02