Sandvik, Industrivärden
2014-06-06 10:41, Edited at: 2014-06-28 17:59Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Noterat om industriföretaget Sandvik och dess huvudägare Industrivärden.
Sandvik
Beska kommentarer om Sandviks vd Olof Faxander i tråd (startad sent på kvällen tors 5 jun 2014) på Di.se:s aktieforum Börssnack: http://borssnack.di.se/?f=1&t=2211171#msg14998496
Investmentbolaget Industrivärden är Sandviks klart största aktieägare med en ägarandel på 11-12% av Sandvik: http://www.sandvik.com/sv/investerare/sandvik-aktien/aktieagarstruktur/
Industrivärdens vd Anders Nyrén är Sandviks styrelseordförande sedan år 2010: http://www.sandvik.com/sv/om-sandvik/bolagsstyrning/styrelse1/
Så här sa Nyrén i Sandviks pressmeddelande (från 14 dec 2010) om att Faxander utsågs till Sandviks vd (med tillträde from 1 feb 2011):
"Olof Faxander står för det moderna ledarskap som krävs i en föränderlig och allt mer globaliserad värld.
Han har bred internationell erfarenhet från starkt konkurrensutsatta marknader under förändring och en bevisad förmåga att utveckla företag för ökat värdeskapande.
Sandvik är ett kunskapsföretag och Olof Faxander får nu en viktig roll i bolagets fortsatta utveckling."
Dvs Nyrén kan alltså sägas vara den som är "skyldig till" att Faxander valts som Sandvik-vd.
Hur har det då gått för Sandvik-aktien under Faxanders vd-tid from 1 feb 2011?
...Måndag 31 jan 2011 slutade Sandvik-aktien i 126,60 kr.
...Nu (tors 5 jun 2014, dvs 3-4 år senare) står aktien i 92,90 kr.
Men Sandvik har under perioden även betalat ut följande aktieutdelningar:
våren 2011: 3,00 kr
våren 2012: 3,25 kr
våren 2013: 3,50 kr
våren 2014: 3,50 kr
Summa utbetalda aktieutdelningar under Faxanders vd-tid: 13,25 kr
Dvs:
...126,60 kr investerat i en Sandvik-aktie 31 jan 2011
...har tom dags dato haft en utveckling så att man idag sitter med ett värde på 106,15 kr (aktien med börskurs 92,90 kr plus utbetalda aktieutdelningar 13,25 kr).
Aktien har alltså under perioden gett en "totalavkastning" (kursförändring plus aktieutdelning) på -16%.
Som jämförelse har aktierna på Stockholmsbörsen tillsammans under samma period haft en totalavkastning +44%!
Sandvik-aktien har alltså under Faxanders vd-tid varit en kraftig "underperformer", dvs den har gått klart sämre än börsen som helhet.
Frågan är då vad det beror på.
Ev alternativ:
1) Faxander är en dålig vd.
2) Faxander har genomfört en total omorganisation och modernisering av Sandvik som kommer att ge skördetid längre fram, även om det inneburit tunga, inledande investeringsår.
3) Den dåliga utvecklingen beror på utomstående faktorer såsom svag konjunktur i Sandviks branscher, dvs det är inget som har med Faxander att göra.
Sandviks ärkekonkurrent är svenska börsbolaget Atlas Copco.
Hur har Atlas Copco-aktien utvecklats under Faxanders vd-tid för Sandvik?
...31 jan 2011 slutade Atlas Copcos A-aktie i 154,80 kr.
...Idag (dvs tors 5 jun 2014) slutade den i 192,80 kr.
...Atlas Copco har under perioden betalat ut följande aktieutdelningar per aktie:
våren 2011: 9 kr (4 kr i ordinarie aktieutdelning plus 5 kr i extrautdelning)
våren 2012: 5 kr
våren 2013: 5,50 kr
våren 2014: 5,50 kr
Summa 25 kr
Dvs:
...154,80 kr investerat i en Atlas Copco-aktie 31 jan 2011
...har sedan dess vuxit till ett värde på 217,80 kr (börskurs 192,80 kr plus utbetalda aktieutdelningar 25 kr).
Det innebär alltså en totalavkastning på +41% för Atlas Copco-aktien under samma period som Faxanders tid som vd för Sandvik.
Alltså utveckling under Faxanders vd-tid:
börsen +44%
Atlas Copco-aktien +41%
Sandvik-aktien -16%
Några intryck är följande:
...Sandvik-aktien har gått så pass mycket sämre än både börsen och ärkekonkurrenten Atlas Copco, att orsaken verkar vara interna problem inom Sandvik (dvs i slutändan att Sandvik har en dålig vd) snarare än utomstående faktorer.
...Faxander nu varit vd i Sandvik under så lång tid (3-4 år) utan att någon skördetid ännu finns i sikte.
En slutsats är därför att det är dags att ge Faxander sparken och låta någo annan förmåga pröva vingarna som Sandvik-vd.
En invändning är samtidigt att även om Atlas Copco och Sandvik är konkurrenter inom vissa områden, så utgör gruvutrustning en större del av Sandvik än Atlas Copco.
Och branschen för gruvutrustning har varit svag vilket därmed är en utomstående faktor som påverkar Sandvik mer än Atlas Copco.
Men det i så fall i kombination med att Faxander verkar ha svårt att få ordning på Sandvik, verkar vara orsaken till Sandvik-aktiens dåliga utveckling.
Sandviks ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2008: 93 miljarder kr
2009: 72 miljarder kr (-22%)
2010: 83 miljarder kr (+15%)
2011: 94 miljarder kr (+14%)
2012: 99 miljarder kr (+5%)
2013: 87 miljarder kr (-11%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
2008: +5%
2009: -30%
2010: +17%
2011: +20%
2012: +5%
2013: -7%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2008: 14%
2009: -2%
2010: 13%
2011: 11%
2012: 14%
2013: 10%
Nettoresultat:
2008: 8 miljarder kr
2009: -3 miljarder kr
2010: 7 miljarder kr
2011: 6 miljarder kr
2012: 8 miljarder kr
2013: 5 miljarder kr
Resultat per aktie:
2008: 6,29 kr
2009: -2,24 kr
2010: 5,59 kr
2011: 4,63 kr
2012: 6,51 kr
2013: 4,00 kr
Dvs:
...Sandvik är konjunkturkänsligt vilket gör att intäkter och resultat kan variera kraftigt beroende på läget för världskonjunkturen.
Tex under den globala finanskrisen 2008/2009 blev det kraftigt intäktsfall och förlust för Sandvik 2009.
Därefter tre goda år (2010, 2011 och 2012).
Men efter det ett försvagat år (2013).
...Positivt att Sandvik i övrigt lyckats hålla uppe lönsamheten (rörelsemarginalen) även 2013 då intäkterna föll.
Zoomar man in på Sandviks ekonomiska utveckling de senaste kvartalen ser den ut enl följande:
Orderingång:
q1/2012: 29 miljarder kr
q2/2012: 26 miljarder kr
q3/2012: 22 miljarder kr
q4/2012: 21 miljarder kr
q1/2013: 22 miljarder kr (-23%)
q2/2013: 21 miljarder kr (-21%)
q3/2013: 20 miljarder kr (-7%)
q4/2013: 21 miljarder kr (-1%)
q1/2014: 22 miljarder kr (+1%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
q1/2013: 18%
q2/2013: -16%
q3/2013: -2%
q4/2013: +1%
q1/2014: +2%
Intäkter:
q1/2012: 25 miljarder kr
q2/2012: 26 miljarder kr
q3/2012: 23 miljarder kr
q4/2012: 24 miljarder kr
q1/2013: 22 miljarder kr (-11%)
q2/2013: 23 miljarder kr (-11%)
q3/2013: 20 miljarder kr (-13%)
q4/2013: 22 miljarder kr (-11%)
q1/2014: 21 miljarder kr (-6%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
q1/2013: -5%
q2/2013: -6%
q3/2013: -9%
q4/2013: -8%
q1/2014: -4%
Rörelsemarginal:
q1/2012: 15%
q2/2012: 16%
q3/2012: 14%
q4/2012: 9%
q1/2013: 12%
q2/2013: 13%
q3/2013: 12%
q4/2013: 3%
q1/2014: 12%
Nettoresultat:
q1/2012: 2 505 miljoner kr
q2/2012: 2 773 miljoner kr
q3/2012: 2 103 miljoner kr
q4/2012: 726 miljoner kr
q1/2013: 1 477 miljoner kr (-41%)
q2/2013: 1 854 miljoner kr (-33%)
q3/2013: 1 631 miljoner kr (-22%)
q4/2013: 46 miljoner kr (-94%)
q1/2014: 1 493 miljoner kr (+1%)
Resultat per aktie:
q1/2012: 2,05 kr
q2/2012: 2,21 kr
q3/2012: 1,67 kr
q4/2012: 0,58 kr
q1/2013: 1,18 kr (-42%)
q2/2013: 1,48 kr (-33%)
q3/2013: 1,30 kr (-22%)
q4/2013: 0,04 kr (-93%)
q1/2014: 1,19 kr (+1%)
Dvs:
...Sandvik verkar ha haft ett bra första halvår 2012.
...Därefter försämrades den ekonomiska utvecklingen.
...Särskilt q4/2013 var dåligt med nästan bara nollresultat.
...Men i bästa fall kan man tolka det som att utvecklingen nu har börjat stabilisera sig och till och med har det varit en viss tillväxt de senaste 1-2 kvartalen.
(Orderingången ligger ju "före" intäkterna i utveckling, dvs kunderna gör först beställningar som är orderingången vilket sedan leder till leveranser och fakturering vilket ger intäkter.)
Kvartalssiffrorna ovan blir följande i årstakt för Sandviks senast rapporterade 12 mån (dvs apr 2013-mars 2014):
...orderingång 84 miljarder kr (-8% från föregående 12 mån)
...intäkter 86 miljarder kr (-10% från föregående 12 mån)
...rörelsemarginal 10% (ner från 13% under föregående 12 mån)
...netoresultat 5 miljarder kr (-29% från föregående 12 mån)
...resultat per aktie 4,01 kr (-29% från föregående 12 mån)
Som jämförelse är Sandvik värt 116-117 miljarder kr på börsen vid börskurs 92,90 kr.
Dvs vem vill betala 116-117 miljarder kr för ett bolag som bara genererar ett nettoresultat (resultat efter skatt) på 5 miljarder kr per år?
Det blir ju ett "p/e-tal" på hela 23.
Alternativt kan man fråga sig varför någon skulle vilja betala 92,90 kr för Sandvik-aktien med ovanstående utveckling som innebär ett resultat per aktie på 4,01 kr för senast rapporterade 12 mån.
Det blir ett p/e-tal (beräknat som börskurs 92,90 kr delat med resultat per aktie 4,01 kr) på 23.
Det är alltså en hög värdering av Sandvik.
Ett konjunkturkänsligt bolag som Sandvik borde värderas till ett p/e-tal på max 8-10 (dvs max 8-10 gånger en normalårsvinst).
Visst kan man hävda att Sandvik nu är inne i en svacka och lär få ett normaliserat resultat på klart högre nivå under de kommande åren.
Men det återstår att se och ännu syns inte mycket tecken på en sådan normalisering.
I bästa fall syns ännu så länge istället bara tecken på en stabilisering på nuvarande låga resultatnivå.
Dvs hur länge är aktieinvesterare redo att värdera det konjunkturkänsliga Sandvik till ett p/e-tal på 20-25 utan att resultatet visar tecken på att nå så mycket högre än idag?
Nuvarande resultattakt på ca 4 kr per år kan tex jämföras med att Sandvik så sent som 2012 och även under 2008 hade ett resultat per aktie på 6-7 kr per år.
Men ett p/e-tal på 8-10 på det ger inte mer än en motiverad börskurs på ca 50-65 kr.
Och då verkar det ändå vara "toppår" och inte normalår.
Toppår bör ju värderas till ändå lägre p/e-tal eftersom resultatet för konjunkturkänsliga bolag ligger högt under toppår men lågt (ev tom förlust) under bottenår.
Går man tillbaka de senaste tio åren har Sandvik bara under ett år klarat av ett resultat per aktie som översteg 6-7 kr.
Det var 2007 då resultatet per aktie uppgick till 7,65 kr.
Och ett resultat per aktie på 6-7 kr har bara uppnåtts under tre av de tio åren:
2006: 6,45 kr
2008: 6,29 kr
2012: 6,51 kr
I övrigt har resultatet per aktie alltså legat lägre.
Hur vågar då aktieinvesterare värdera Sandvik-aktien till över 90 kr om bolaget bara bör värderas till ett p/e-tal på max 8-10 (dvs max 8-10 gånger en normalårsvinst)?
Det gör det svårt att få aktien köpvärd vid nuvarande börskurs (eller ens att få aktiekursen motiverad vid nuvarande nivå).
Sandviks resultat per aktie de senaste tio åren:
2004: 3,75 kr
2005: 4,90 kr
2006: 6,45 kr
2007: 7,65 kr
2008: 6,29 kr
2009: -2,24 kr
2010: 5,59 kr
2011: 4,63 kr
2012: 6,51 kr
2013: 4,00 kr
Det ger ett snitt på 4,75 kr i resultat per aktie per år.
Dvs om Sandvik-aktien skulle värderas till ett p/e-tal på 8-10 på en normalårsvinst på 4,75 kr (dvs 8-10 gånger 4,75 kr) innebär det en motiverad börskurs på ca 40-50 kr.
Och nu ligger aktien alltså i över 90 kr.
Det vill alltså till att Faxander bakom kulisserna har genomfört stordåd i det tysta, som kommer att leda till en enorm skördetid för Sandvik de kommande åren.
Här i bloggen är uppfattningen att Sandvik som huvudscenario kommer att visa viss förbättring i sin ekonomiska utveckling de kommande åren, men att det inte alls kommer att räcka till för att motivera nuvarande höga börskurs.
Blir det dessutom en ny lågkonjunktur kommer även Sandviks utveckling att gå in i ännu en ny svacka istället.
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Sandvik de kommande åren:
Intäkter:
2012 (faktiskt utfall): 99 miljarder kr
2013 (faktiskt utfall): 87 miljarder kr (-11%)
2014: 87 miljarder kr (0%)
2015: 92 miljarder kr (+5%)
2016: 96 miljarder kr (+5%)
2017: 101 miljarder kr (+5%)
2018: 105 miljarder kr (+4%)
Rörelsemarginal:
2012 (faktiskt utfall): 15%
2013 (faktiskt utfall): 12%
2014: 13%
2015: 14%
2016: 15%
2017: 13%
Nettoresultat:
2012 (faktiskt utfall): 8 miljarder kr
2013 (faktiskt utfall): 5 miljarder kr (-38%)
2014: 7 miljarder kr (+35%)
2015: 8 miljarder kr (+15%)
2016: 10 miljarder kr (+22%)
Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 6,51 kr
2013 (faktiskt utfall): 4,00 kr (-39%)
2014: 5,39 kr (+35%)
2015: 6,17 kr (+14%)
2016: 7,53 kr (+22%)
http://www.4-traders.com/SANDVIK-AB-6491091/financials/
Dvs:
...Efter Sandviks intäktsfall 2013 väntas intäkterna stabiliseras (på låg nivå) under 2014 för att sedan börja stiga med 5% per år from 2015.
...Efter rörelsemarginal-fallet 2013 väntas rörelsemarginalen stiga och nå 15% år 2016.
...Nettoresultatet som föll kraftigt 2013 väntas stiga under de följande åren för att nå 10 miljarder kr år 2016.
...Och resultatet per aktie väntas efter det kraftiga fallet 2013 stiga kraftigt under 2014, 2015 och 2016.
Nivån 2016 väntas bli 7-8 kr i resultat per aktie vilket som nämnts ovan bara har uppnåtts en gång under den senaste tioårsperioden för Sandvik (nämligen år 2007).
Inte ens 2016 väntas nivån överstiga 2007.
2007 blev Sandviks resultat per aktie 7,65 kr och 2016 väntas det bli 7,53 kr.
Aktieinvesterare har alltså tagit ut mycket i förskott när Sandvik-aktiens börskurs handlas i 92,90 kr på börsen:
...Man räknar med en kraftigt förbättrad ekonomisk utveckling för Sandvik de kommande åren (trots att det inte syns mycket av en sådan förbättring ännu).
...Man värderar Sandvik-aktien till ett högt p/e-tal även på det toppårsresultat på 7-8 kr per aktie som väntas 2016.
Vid nuvarande börskurs 92,90 kr värderas aktien till ett p/e-tal på 12-13 räknat på förväntat resultat per aktie för 2016 (dvs börskurs 92,90 kr delat med resultat per aktie 7,53 kr).
...För det första är det då ett resultat per aktie som ligger långt framåt i tiden (dvs det väntas nås om 2-3 år från idag).
...Och för det andra kräver det stora förbättringar av resultatet tom 2016 för att nå den nivån.
...För det tredje kan man diskutera om Sandvik-aktien bör värderas till ett så högt p/e-tal som 12-13 räknat på ett högt resultat per aktie som ska nås om så länge som 2-3 år.
Visst är nuvarande generella ränteläge lågt, och lågt ränteläge gör högre p/e-tal än annars motiverade för aktier (allt annat lika).
Men är det motiverat att värdera aktien i ett så konjunkturkänsligt bolag som Sandvik till ett p/e-tal på 12-13 på en toppårsvinst?
Förr eller senare lär ränteläget normaliseras på en klart högre nivå.
Och som tumregel bör enl ovan Sandvik-aktien snarare värderas till max p/e 8-10 på en normalårsvinst idag (och inte p/e 12-13 på en toppårsvinst om 2-3 år som det inte ens är säkert att den kommer nås).
//Edit: Kursuppgång trots kraftiga prognossänkningar
Som nämnt ovan räknar aktieanalytikerna med att Sandvik kommer att generera följande resultat per aktie de kommande åren enl 4-trader.com:
2013 (faktiskt utfall): 4,00 kr (-39% från året innan)
2014: 5,39 kr (+35%)
2015: 6,17 kr (+14%)
2016: 7,53 kr (+22%)
http://www.4-traders.com/SANDVIK-AB-6491091/financials/
Men det innebär kraftiga nedjusteringar från de nivåer analytikerna räknade med för ett år sedan (1 juli 2013).
Då såg analytikernas snittprognoser för Sandviks resultaet per aktie ut enl följande de kommande åren enl 4-trader.com:
Resultat per aktie:
2013: 6,24 kr
2014: 7,60 kr
2015: 8,50 kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/salj-sandvik-aktien
Dvs skillnad mellan prognoser i juni 2013 och prognoser idag (i juni 2014):
2013: -36% (faktiskt utfall 2013 i relation till prognosen i juli 2013)
2014: -29% (prognosen idag jämfört med i juli 2013)
2015: -27% (prognosen idag jämfört med i juli 2013)
Hur kommer det sig då att Sandvik-aktien ändå har stigit:
...från 80,20 kr 28 jun 2013
...till 92,90 kr 5 jun 2014
trots dessa kraftiga prognossänkningar (och att det faktiska utfallet för resultatet 2013 blev så mycket sämre än prognos)?
En förklaring kan vara att aktieinvesterare helt enkelt har klart lägre avkastningskrav nu än 1 juli 2013, och att det sänkta avkastningskravet kompenserar för mer än de sänkta resultatprognoserna.
I så fall kan man ifrågasätta att aktieinvesterare nu har så lågt avkastningskrav för en investering i form av Sandvik-aktier.
Man kan hävda att det är ett osunt lågt avkastningskrav som lär leda till en korrigerande kursnedgång för Sandvik-aktien framöver.
Edit 2: I och för sig har tex den årliga svenska statsobligationsräntan (med en löptid på tio år) sjunkit
...från 2,08% 28 jun 2013
...till 1,88% idag 5 jun 2014
Summa -0,20 procentenheter under perioden.
Dvs visst fog finns det för sänkt avkastningskrav på aktier.
Även avkastningskravet på aktier bygger ju delvis på den långa statsobligationsräntan.
Men är en räntesänkning på 0,20 procentenheter tillräckligt för att mer än väl kompensera för de kraftigt sänkta resultatprognoserna för Sandvik?
Dessutom kan man hävda att prissättningen av aktier i stora svenska börsbolag snarare görs internationellt av utländska aktieinvesterare, inte minst av amerikanska aktieinvesterare.
Och då har den 30-åriga amerikanska statsobligationens ränta i princip legat oförändrad:
...från 3,50% 28 jun 2013
...till 3,43% 5 jun 2014
Dvs en förändring med -0,07 procentenheter.
Om det är utgångspunkten för förändringen av aktieinvesterarnas avkastningskrav sedan 28 jun 2013 är det märkligt om analytikerna gjort kraftiga sänkningar av sina prognoser för Sandviks resultat per aktie de kommande åren fast Sandvik-aktien ändå stigit ganska mycket.
Dvs det är tre parametrar i ekvationen:
...aktieinvesterarnas avkastningskrav för att köpa Sandvik-aktien
...utvecklingen för den långa statsobligationsräntan (som är en komponent i aktieinvesterarnas avkastningskrav)
...aktieanalytikernas genomsnittliga resultatprognoser för Sandvik de kommande åren
En fjärde parameter är
...aktieinvesterarnas riskpremie (dvs påslag på den riskfria statsobligationsräntan för att komma fram till avkastningskravet för att köpa aktier)
Det kan alltså även vara så att:
...resultatprognoserna för Sandvik har fallit kraftigt
...statsobligationsräntan ligger ungefär oförändrad (eller något ner)
...men att aktieinvesterarnas riskpremie sjunkit kraftigt
Och att det sammantaget netto lett till att Sandviks börskurs stigit från 80,20 kr 28 jun 2013 till 92,90 kr 5 jun 2014.
Men här frågetecken för att aktieinvesterarna i så fall sänkt sin riskpremie för att köpa aktier i tex Sandvik.
Att nu plötsligt sänka denna riskpremie (och därmed avkastningskravet för att köpa aktier) så att den blir lägre än det historiska snittet, brukar straffa sig långsiktigt och kan därmed anses vara osunt.
Vetenskapliga studier har visat att riskpremien för att köpa aktier historiskt legat på en ganska stabil nivå.
Börjar aktieinvesterare nu plötsligt kompromissa med det finns risk för bakslag (även om det tex på sistone är förorsakat av ytterligare konjunkturstimulanser från Europeiska Centralbanken som under den gångna veckan sänkte sin styrränta ytterligare från 0,25% till 0,15% osv).
Edit 3: Som nämnt hade aktieanalytikerna i juli 2013 i snitt följande prognos för Sandviks resultat per aktie för helåret 2014:
...2014: 7,60 kr
Men det har sedan dess sänkts till följande:
...2014: 5,39 kr (+35% från utfallet 2013)
Men frågetecken för hur även den sänkta prognosen ska nås mot bakgrund av att Sandviks resultat per aktie hittills under 2014 bara blivit enl följande:
q1/2014: 1,19 kr (+1%)
Dvs hur ska Sandvik uppnå en resultatökning på 35% för helåret 2014 om ökningen bara var 1% under q1/2014?
Det betyder att Sandviks resultat under q2-q4 (dvs för perioden apr-dec 2014) måste öka desto mera för att det ska bli +35% under helåret 2014.
...Under q2-q4 2013 tjänade Sandvik ett resultat per aktie på 2,82 kr.
...Och för att nå 5,39 kr för helåret 2014 måste Sandvik tjäna 4,20 kr under q2-q4 2014.
4,20 kr innebär en ökning med 49% från 2,82 kr.
Är det realistiskt tex mot bakgrund av att Sandviks orderingång under q1/2014 bara var enl följande:
q1/2014: 22 miljarder kr (+1%)
Och exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
q1/2014: +2%
Dvs hur ska Sandviks resultat per aktie öka med nästan 50% under q2-q4 2014 om orderingången i q1 bara var upp 1-2%?
Som nämnt ovan har Sandvik haft följande resultat per aktie de senaste kvartalen:
q1/2013: 1,18 kr (-42%)
q2/2013: 1,48 kr (-33%)
q3/2013: 1,30 kr (-22%)
q4/2013: 0,04 kr (-93%)
q1/2014: 1,19 kr (+1%)
Dvs under q4/2013 var det nästan bara nollresultat.
Där ligger väl hoppet i att uppnå en resultatökning på 49% under q2-q4.
Dvs eftersom resultatet i q4/2013 bara var nästan noll ger det chans till en god ökning i q2-q4 vid en mer normal resultatnivå i q4/2014.
//
Dessutom Sandviks balansräkning:
...Skuldsättning:
Sandvik hade per slutet av q1/2014 en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på hela 31 miljarder kr motsvarande 27% av nuvarande börsvärde 116-117 miljarder kr vid börskurs 92,90 kr.
Ett konjunkturkänsligt bolag som Sandvik borde istället ha en stor nettokassa som buffert mot sämre tider.
Tex kan Sandviks egna kapital (tillgångar minus skulder) på 35 miljarder kr per slutet av q1/2014 tyckas vara väl magert som buffert mot ev framtida förluster.
Varje år som Sandvik går med förlust tär det på det egna kapitalet med lika mycket som förlusten, och om det egna kapitalet urholkas så mycket att det blir negativt (dvs att skulderna blir större än tillgångarna) är Sandvik per definition konkursmässigt och behöver omgående kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
//Edit: Sandvik självt definierar nettoskuld som räntebärande lån (exkl pensionsskulder) minus kassa, och kommer då fram till att nettoskulden uppgår till 25-26 miljarder kr.
Dvs av någon anledning tycker Sandvik inte att det är relevant att räkna med pensionsskulden (ev för att det är en "skuld" till personalen och ej en skuld till en bank som plötsligt kan kräva återbetalning av lånen).
Här är dock uppfattningen att även pensionsskulder är en räntebärande skuld som bör inkluderas i den totala nettoskulden.
//
...Immateriella anläggningstillgångar:
Sandvik har ev luft i balansräkningen i form av abstarkta så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") med högt bokfört värde.
Per slutet av q1/2014 var Sandviks ia-tillgångar bokförda till 35 miljarder kr motsvarande:
13% av totala tillgångar
34% av eget kapital
Dvs om Sandvik går dåligt under en längre tid kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva skrivas ned till noll kr vilket då ger en resultateffekt på -12 miljarder kr som då urholkar Sandviks egna kapital med lika mycket så att det egna kapitalet förändras med -34%.
Stora ia-tillgångar (som riskerar behöva skrivas ned i värde) är desto allvarliga för ett bolag som Sandvik som har stor nettoskuld.
Stora ia-tillgångar i ett bolag = förhöjd risknivå i bolagets aktie.
Konkreta "materiella" tillgångar som varulager, maskiner, fastigheter, kassa och kundfordringar kan avyttras till bokfört värde om ett bolag hamnar i kris.
Men abstrakta immateriella tillgångar är bara luft som blir värdelös om ett bolag går dåligt.
Måste de skrivas ned i värde kan det leda till att bolagets långivare kräver att aktieägarna måste skjuta till stort kapitaltillskott för att stärka upp det egna kapitalet som buffert för att slippa att bolaget framöver går i konkurs varvid långivarna ev kan tvingas ta över bolaget för att i möjligaste mån tex avyttra tillgångar för att återfå utlånade pengar osv.
Dvs Sandviks balansräkning ser inte rolig ut med hög skuldsättning och stora ia-tillgångar.
Det innebär förhöjd risknivå i Sandvik-aktien (utöver att den i sig är så högt värderad på börsen i relation till bolagets ekonomiska utveckling).
Ändå valde Sandvik (med styrelseordförande Anders Nyrén i spetsen) gladeligen att dela ut 7 miljarder kr till aktieägarna i aktieutdelning (5,50 kr per aktie) nu i samband med Sandviks årsstämma i maj 2014.
Istället borde Sandvik ha slopat aktieutdelningen för att minska ned på den höga skuldsättningen.
Mer om Sandvik
Drygt 47 000 pers anställda per slutet av q1/2014.
Huvudkontor i Stockholm.
Per slutet av 2013 hade Sandvik ca 48 000 pers anställda fördelade enl följande:
Europa (exkl Sverige) 15 000 pers (32%)
Sverige 11 000 pers (23%)
Asien 8 000 pers (17%)
Nafta 5 000 pers (11%)
Sydamerika 3 000 pers (6%)
Afrika, Mellanöstern 3 000 pers (6%)
Australien 2 000 pers (4%)
Summa 48 000 pers (100%)
Dvs förenklad fördelning av Sandviks anställda:
Dvs:
Europa 55%
Asien (inkl Australien) 21%
Nord-, Sydamerika 17%
Afrika, Mellanöstern 6%
Summa 100%
Sandviks intäkter fördelade sig geografiskt enl följande under 2013:
Europa 38%
Asien 19%
Nordamerika 18%
Afrika, Mellanöstern 9%
Sydamerika 8%
Australien 8%
100% (87 miljarder kr)
Dvs positivt att Sandvik är relativt välspritt geografiskt i världen.
Men negativt att tyngdpunkten fortfarande ligger i det svaga Europa.
Sandvik delar in sin verksamhet i fem affärsområden:
Sandvik Mining
Sandvik Machining Solutions
Sandvik Materials Technology
Sandvik Construction
Sandvik Venture
Förenklat:
...Sandvik Mining (SM): gruvutrustning dvs maskiner för gruvor
...Sandvik Machining Solutions (SMS): "vändskär" för att svarva med i metall, samt borrar
...Sandvik Materials Technology (SMT): specialmetaller etc för olika ändamål
...Sandvik Construction (SC): byggutrustning dvs maskiner för byggprojekt
...Sandvik Venture (SV): nya projekt
Bla ser amerikanska banken JP Morgans analytiker potential för Sandvik att avyttra affärsområde SMT: www.avanza.se/placera/telegram/2014/06/05/sandvik-kan-vara-ratt-tid-avyttra-division-smt-jp-morgan.html
Fördelning av Sandviks intäkter 2013 per affärsområde:
SM 35%
SMS 33%
SMT 16%
SC 10%
SV 6%
Summa 100% (87 miljarder kr)
Rörelsemarginal per affärsområde under 2013:
SMS 18%
SV 11%
SMT 9%
SM 9%
SC 1%
Summa Sandvik 10%
Det ger följande fördelning av rörelseresultatet (före avdrag för koncerngemensamma kostnader):
SMS 52%
SM 28%
SMT 13%
SV 6%
SC 1%
100%
Dvs SMS är Sandviks viktigaste affärsområde som svarar för över hälften av Sandviks rörelseresultat.
Ekonomisk utveckling för SM och SMS de senaste kvartalen:
Sandvik Mining (SM):
Orderingång:
q1/2012: 12 miljarder kr
q2/2012: 10 miljarder kr
q3/2012: 8 miljarder kr
q4/2012: 8 miljarder kr
q1/2013: 8 miljarder kr (-35%)
q2/2013: 7 miljarder kr (-36%)
q3/2013: 7 miljarder kr (-17%)
q4/2013: 7 miljarder kr (-15%)
q1/2014: 6 miljarder kr (-21%)
Intäkter:
q1/2012: 9 miljarder kr
q2/2012: 10 miljarder kr
q3/2012: 9 miljarder kr
q4/2012: 10 miljarder kr
q1/2013: 8 miljarder kr (-4%)
q2/2013: 8 miljarder kr (-17%)
q3/2013: 7 miljarder kr (-27%)
q4/2013: 7 miljarder kr (-25%)
q1/2014: 7 miljarder kr (-21%)
Rörelsemarginal:
q1/2012: 17%
q2/2012: 18%
q3/2012: 16%
q4/2012: 12%
q1/2013: 15%
q2/2013: 14%
q3/2013: 12%
q4/2013: -7%
q1/2014: 10%
Dvs:
...Fortsatt orderingångs-minskning för SM i q1/2014.
Sandvik Machining Solutions (SMS):
Orderingång:
q1/2012: 8 miljarder kr
q2/2012: 8 miljarder kr
q3/2012: 7 miljarder kr
q4/2012: 7 miljarder kr
q1/2013: 7 miljarder kr (-12%)
q2/2013: 7 miljarder kr (-6%)
q3/2013: 7 miljarder kr (+1%)
q4/2013: 7 miljarder kr (+3%)
q1/2014: 8 miljarder kr (+8%)
Intäkter:
q1/2012: 8 miljarder kr
q2/2012: 8 miljarder kr
q3/2012: 7 miljarder kr
q4/2012: 7 miljarder kr
q1/2013: 7 miljarder kr (-12%)
q2/2013: 7 miljarder kr (-6%)
q3/2013: 7 miljarder kr (+1%)
q4/2013: 7 miljarder kr (+3%)
q1/2014: 7 miljarder kr (+6%)
Rörelsemarginal:
q1/2012: 24%
q2/2012: 24%
q3/2012: 20%
q4/2012: 18%
q1/2013: 16%
q2/2013: 21%
q3/2013: 21%
q4/2013: 15%
q1/2014: 20%
Dvs för SMS har utvecklingen börjat vända till det positiva de senaste kvartalen.
SM är väl Sandviks konjunkturkänsligaste affärsområde som bla beror på utvecklingen för metallpriserna vilket styr gruvbolagens investeringsbenägenhet osv.
SMS verkar ha en mer stabil utveckling och beror väl på generell industrikonjunktur eftersom SMS är underleverantör till tillverkande fabriker osv.
Olof Faxander
Så här sa han i Sandviks q1/2014-resultatrapport (som kom 25 apr 2014):
Globalt sett förbättrades industriproduktionen och de makroekonomiska
förutsättningarna under början av 2014.
Följaktligen förbättrades förutsättningarna för vårt största och mest
lönsamma affärsområde, Sandvik Machining Solutions.
Dessutom säkrades flera stora order för sammanlagt 1,3 miljarder
kronor inom energisegmentet.
Däremot försvagades efterfrågan från gruvindustrin (dvs för affärsområde Sandvik Mining) något i och med att kunderna fortsatte att skjuta investeringar på framtiden.
I Europa fortsatte den gynnsamma utvecklingen av affärsklimatet, och
utvecklingen var fortsatt stark i Nordamerika, varierad i Asien, men något mer utmanande i Sydamerika.
Orderingången översteg faktureringen och vår orderbok växte under kvartalet.
Orderingången uppgick till 22,5 miljarder kronor, medan faktureringen uppgick till 20,8 miljarder kronor.
Vi har påbörjat nedläggningsprocessen av totalt sju enheter i enlighet med vårt initiativ för att optimera vår globala försörjningskedja.
Valutaeffekter påverkade första kvartalets resultat negativt med 200 miljoner kronor, medan högre metallpriser, i synnerhet nickel, påverkade
resultatet positivt.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 2,5 miljarder kronor, eller 11,9 % av faktureringen.
De förbättrade affärsförutsättningarna och de ökade resultaten som
Sandvik Machining Solutions
Sandvik Materials Technology
och Sandvik Venture
levererar, uppväger i det närmaste effekten av nedgången i
gruvindustrin (dvs för Sandvik Mining)
och Sandvik Constructions
svaga resultat.
Videoklipp
...I sig verkar Sandvik-vd:n Olof Faxander vara en trevlig prick, tex i videoklipp från våren 2013: http://www.youtube.com/watch?v=PgbkIesCIC8
Där sa han bla följande:
Man kan väl inte säga just nu - idag eller som året har börjat - att det är bra.
Men det är väl utsikterna som börjar bli bättre igen här, och vi kan väl hoppas att vi under 2013 ser en positiv trend i ekonomin (dvs världskonjunkturen).
Det var dock inget som senare skulle synas i Sandviks siffror för helåret 2013:
Intäkter:
2013: 87 miljarder kr (-11%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
2013: -7%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2012: 14%
2013: 10%
Nettoresultat:
2013: 5 miljarder kr (-38%)
Resultat per aktie:
2013: 4,00 kr (-39%)
...Här är Faxander i ett videoklipp från feb 2011 när han var nytillträdd Sandvik-vd: http://www.youtube.com/watch?v=hc2ad4IlfaA
Där pratar han bla om vikten av att Sandvik måste växa i "tillväxtländer" långt bort från bolagets traditionella hemmamarknader.
...Videoklipp med presentationen av Sandviks q1/2014-resultatrapport (25 apr 2014): http://media.fronto.com/cloud/sandvik/140425/
Han inleder där med att säga följande (fritt översatt från engelska):
Våren är på gång ikring oss, och kanske kan man säga att våren nu även kommit för Sandviks del.
Vi har sett förbättrad efterfrågan på ett antal områden inom Sandvik-koncernen.
Dvs kommer det att synas bättre denna gång (dvs för helåret 2014) i Sandviks siffror?
Industrivärden
Frågetecken för investmentbolaget Industrivärdens förmåga att vara huvudägare i stora börsbolag.
Som nämnt är Industrivärden största aktieägare i Sandvik med en ägarandel på 11-12% samtidigt som Industrivärdens vd Anders Nyrén är styrelseordförande i Sandvik.
Förutom Sandvik är Industrivärden även bla huvudägare i lastbilstillverkaren Volvo.
...Industrivärden är enskilt största aktieägare i Volvo med en ägarandel på 7%: http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/volvoaktien/largest_owners/Pages/largest_owners.aspx
...Industrivärdens styrelseordförande Anders Nyrén sitter i Volvos styrelse (även om han inte är styrelseordförande): http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/corporate_governance/styrelse_kommitteer/styrelse_ledamoter/Pages/volvo_board.aspx
Och Volvo-aktien fick rekommendationen "sälj" här i bloggen i ett tidigare blogginlägg (från 15 maj 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
Då låg Volvo-aktien i 101,40 kr (under eftermiddagen 15 maj 2014).
Nu ligger den i 93,70 kr (dvs den är ner 7-8% på 2-3 veckor).
Framför allt är Industrivärden huvudägare i storbanken Handelsbanken.
Eller där är Industrivärden största aktieägare tillsammans med Handelsbankens egen personal.
Industrivärden har en ägarandel på 10% av banken och personalen har (via personalstiftelsen Oktogonen) också en ägarandel på 10% av banken: http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=ombanken&navid=Investor_Relations&sa=/SHB/Inet/ICentSv.nsf/Default/q24AAFF8DB802E907C125697A003CD9A7
Och det är Industrivärdens vd Anders Nyrén som är styrelseordförande i Handelsbanken: http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=ombanken&navid=Investor_Relations&sa=/SHB/Inet/ICentSv.nsf/Default/q24AAFF8DB802E907C125697A003CD9A7
...Här i bloggen fick Handelsbanken-aktien rek "sälj" vid börskurs 327,20 kr enl tidigare blogginlägg (per 29 apr 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/handelsbanken-concentric
...Och nu står aktien i 335,80 kr (dvs den är upp 2-3% på drygt en månad).
Per slutet av q1/2014 hade Industrivärden en aktieportfölj värd drygt 80 miljarder kr.
Och de mest värdefulla innehaven i portföljen var:
Handelsbanken 25% av portföljvärdet
Volvo 18%
Sandvik 16%
Summa 59% av portföljvärdet
Dvs dessa tre innehav svarade för nästan 60% av Industrivärdens totala aktieportfölj.
Och eftersom alla de tre aktierna här i bloggen fått rek "sälj" borde det alltså även betyda rek "sälj" för Industrivärdens aktie vid börskurs 130,10 kr (slutkurs 5 jun 2014) för Industrivärdens C-aktie.
Bloggens tidigare rekommendationer för Industrivärdens största aktieinnehav:
...30 apr 201: Rek "sälj" för Handelsbanken-aktien vid börskurs 327,20 kr. http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/handelsbanken-concentric
Kursen nu 335,80 kr.
...15 maj 2014: Rek "sälj" för Volvo-aktien vid börskurs 101,40 kr. http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
Kursen nu 93,70 kr.
...6 jun 2014: Rek "sälj" för Sandvik-aktien vid börskurs 92,90 kr (enl detta blogginlägg).
Vem är då huvudägare i Industrivärden?
Det visar sig vara Handelsbanken och dess personal med en ägarandel på 26% av Industrivärden via olika stiftelser och fonder etc.
Man kan även inkludera blöjtillverkaren SCA:s ägarandel på 12% av Industrivärden (via olika stiftelser etc), eftersom Industrivärden och Handelsbanken är huvudägare i SCA.
//Edit: Industrivärden är SCA:s största aktieägare med en ägarandel på 10% och Handelsbanken äger 4-5% av SCA.
Bla sitter Industrivärdens vd Anders Nyrén och Handelsbankens vd Pär Boman i SCA:s styrelse.
SCA:s styrelseordförande är Sverker Martin-Löf (SCA:s tidigare vd) som även är styrelseordförande i Industrivärden: http://industrivarden.se/Bolagsstyrning/Styrelse/
//
Dvs inkl SCA:s ägarandel i Industrivärden blir Handelsbankens ägarandel totalt 37-38% av Industrivärden, dvs klart större än någon annan aktieägare i Industrivärden.
I praktiken är alltså Handelsbanken huvudägare i Industrivärden som är huvudägare i Handelsbanken.
Det är ett "korsägande" som innebär att Handelsbanken äger sig självt.
Och för Industrivärdens huvudägarskap i Volvo och Sandvik blir det därmed frågetecken för vad syftet är med att i slutändan Handelsbanken är huvudägare i Volvo och Sandvik.
Handelsbankens affärsidé är ju att tjäna så mycket pengar som möjligt på att låna ut pengar till folk.
Och som nämnts ovan och i det tidigare blogginlägget om Volvo är det överraskande att både Volvo och Sandvik har så hög skuldsättning trots att de är konjunkturkänsliga bolag som borde ha stora nettokassor som buffert mot sämre tider.
Man undrar alltså om det är pga Handelsbanken som huvudägare att Volvo och Sandvik har så höga skuldsättningar, trots att det kan tyckas vara alldeles för högt för de konjunkturkänsliga bolagen Volvo och Sandvik.
...Enl det tidigare blogginlägget om Volvo (från 15 maj 2014) hade Volvo en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 35 miljarder kr motsvarande 16% av Volvos börsvärde. http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
...Och enl detta blogginlägg om Sandvik (från 6 jun 2014) hade Sandvik en nettoskuld på 31 miljarder kr motsvarande hela 27% av Sandviks börsvärde.
Handelsbanken som huvudägare i Volvo och Sandvik verkar alltså prioritera att Volvo och Sandvik bibehåller höga skuldsättningar, och i övrigt verkar Handelsbanken inte kunna få fart på Volvos och Sandviks utvecklingar.
Och det är ingen som kan ifrågasätta Handelsbanken för det eftersom Handelsbanken äger sig själv.
Hela detta ägarupplägg motiverar alltså i sig en rabatt på aktierna i Handelsbanken, Industrivärden, Volvo och Sandvik osv eftersom det ur aktieinvesterares synvinkel ej verkar vara ett upplägg som syftar till att maximera värdeutvecklingen för aktieinvesterare.
//Tillägg 6 jun 2014
Svagt att Sandvik i sin årsredovisning för 2013 ej nämner några av sina konkurrenter eller vilka marknadsandelar Sandvik har på sina olika områden.
...Inom affärsområde SMS (Sandvik Machining Solutions) är bla amerikanska bolaget Kennametal en stor konkurrent.
...Inom affärsområde SM (Sandvik Mining) är bla svenska bolaget Atlas Copco en stor konkurrent.
I presentationsbilder från jan 2013 uppger sig Kennametal tex ha en marknadsandel på 16% i Indien inom produktsegmentet "metalworking market" (metallbearbetnings-marknaden) med följande konkurrenter:
Sandvik
Iscar
Sumitomo
Seco
Mitsubishi
Guhring
Inom produktsegmentet "wear market" (förslitningsmarknaden) uppger sig Kennametal ha en marknadsandel på 24% med följande konkurrenter:
Iscar
Ceratizit
Sandvik
Electronica
Sintermet
Guhring
Enl bilderna beskriver Kennametal det i en rubrik som att bolaget har "a leadership position in India" (en ledande position i Indien), dvs att Kennametal har störst marknadsandelar av konkurrenterna i landet.
1)
Seco som nämns ovan var ju tidigare ett separat börsbolag med Sandvik som största aktieägare, men per 2011/2012 har Sandvik köpt hela Seco Tools så att det numera är ett helägt dotterbolag inom Sandvik.
Det är ett av de besluten som Sandvik-vd:n Olof Faxander kritiserats för.
Bla har Sandviks tidigare vd P-O Eriksson sagt att det var mycket bättre som det var förr då Sandvik och Seco Tools var separata konkurrenter och tävlade med varandra fast Sandvik var största aktieägare i Seco Tools.
//Tillägg 28 jun 2014
Artikel från Affärsvärlden feb 2012:
Han totalsågar Olof Faxander
Sandviks vd Olof Faxander sågas hårt av Sandik-veteranen Per-Olof Eriksson.
Han (dvs Eriksson) anser att Faxander saknar mänskliga egenskaper.
http://www.affarsvarlden.se/hem/article3414898.ece
I artikeln säger Eriksson bla följande om Faxander:
Om man mäter (Faxanders) IQ och tittar på hans meriter så kanske han kan klara uppgiften.
Men sedan saknas det en del mänskliga egenskaper och erfarenheter.
//
2)
Ett annat beslut som Faxander kritiserats för var att flytta Sandviks huvudkontor från hemorten Sandviken till Stockholm.
Det anses bla leda till att Sandvik tappar närkontakten med sin huvudverksamhet.
3)
Ett tredje beslut som Faxander kritiserats för är att rumstera om i Sandviks säljorganisation och sidosteppa trotjänare som i många år varit Sandviks viktigaste säljare för olika nyckelkunder osv.
I presentationsbilder från 2012 om Sandvik nämner Sandvik följande konkurrenter inom affärsområdet SMS:
Kennametal
IMC Group
OSG
Sumitomo
Mitsubishi
Kyocera
Där uppges Sandviks dotterbolag Sandvik Coromant och Seco Tools vara kärnan i affärsområde SMS.
De beskrivs så här i presentationsbilderna (i länken ovan):
...Sandvik Coromant: The world's leading supplier of metal cutting tools,
tooling solutions, service and knowhow for the metalworking industry.
...Seco Tools (som numera tydligen bara heter Seco)_: Leading manufacturer of high performance metal cutting tools, providing complete_
solutions for the metal cutting industry.
Dvs där beskrivs både Sandvik Coromant och Seco som ledande aktörer i branschen.
Enl en artikel från sep 2012 hade Kennametal intäkter på 2-3 miljarder dollar per år (under bokföringsåret juli 2011-juni 2012).
Kennametals vd Carlos Cardoso siktade då på att bolaget skulle dubbla intäkterna till 5-6 miljarder dollar år 2017 (inkl företagsköp).
I artikeln nämns följande börsnoterade konkurrenter till Kennametal:
Lincoln Electric
Timken
Joy Global
Ametek
Dresser-Rand
Samtidigt uppges Sandvik vara den närmaste direkta konkurrenten till Kennametal.
Enl 4-traders.com ligger Kennametal efter med sitt mål att dubbla intäkterna till 5-6 miljarder dollar per år 2017: http://www.4-traders.com/KENNAMETAL-INC-13272/financials/
Där framgår att bolaget hade minskade intäkter under bokföringsåret juli 2012-juni 2013 även om de grovt räknat då låg kvar på 2-3 miljarder dollar.
Enl 4-traders.com räknar aktieanalytikerna i snitt med att Kennametal bara kommer att öka intäkterna till drygt 3 miljarder dollar per år under bokföringsåret juli 2015-juni 2016
...Kennametals börsvärde är bara 24 miljarder kr vid nuvarande börskurs 47,05 dollar.
...Som jämförelse ligger Sandviks börsvärde på 116-117 miljarder kr vid börskurs 92,90 kr.
...Enl ovan hade Sandvik ett resultat per aktie på 4 kr under kalenderåret 2013. Vid börskurs 92,90 kr ger det ett p/e-tal på 23.
...Kennametal hade för sin del ett resultat per aktie på 2,52 dollar under sitt senast avslutade bokföringsår (juli 2012-juni 2013). Vid börskurs 47,05 dollar ger det ett p/e-tal på 19.
Dvs det är också högt men inte riktigt lika högt som Sandviks p/e-tal.
För det nästan avslutade bokföringsåret juli 2013-juni 2014 räknar analytikerna i snitt med att Kennametal ska tjäna ett resultat per aktie på 2,40 dollar (dvs -5% från föregående bokföringsår).
Sandvik är alltså inte det enda bolaget i branschen som har en svacka.
Kennametals resultat per aktie på 2,40 dollar ger ett p/e-tal på 19-20 vid börskurs 47,05 dollar.
Aktiernas kursutveckling senaste 12 mån:
Kennametal +16%
Sandvik +6%
Dvs Kennametal-aktien "vann" under de gångna 12 månaderna.
Hur blir utvecklingen under de kommande 12 månaderna?
Artikel från nyhetsbyrån Reuters 1 apr 2014: http://www.reuters.com/article/2014/04/01/us-sandvik-idUSBREA3013M20140401
Enl artikeln bla:
...Världsmarknaden för metall-skärnings-verktyg (dvs huvudmarknaden för Sandviks affärsområde SMS) uppgår till 22 miljarder dollar per år (dvs det säljs sådana produkter för 22 miljarder dollar i världen per år totalt från alla konkurrenter i branschen).
...Härav uppges Sandvik vara störst av alla konkurrenter och har en marknadsandel på 20%.
Därefter kommer konkurrenterna Iscar (ägt av aktielegenden Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaway) och Kennametal.
En världsmarknad på 22 miljarder dollar motsvarar 140-150 miljarder kr vid nuvarande dollarkurs 6,6311.
Och en marknadsandel på 20% av det motsvarar intäkter på knappt 30 miljarder kr per år för Sandviks affärsområde SMS.
Det stämmer exakt överens med att SMS hade intäkter på 29 miljarder kr under senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014).
Enl Reuters-artikeln gör Sandviks affärsområde SMS metall-skärnings-verktyg som används bla i tillverkningen inom följande branscher:
flyg
fordon
olja/gas
Men enl artikeln uppges Sandvik SMS vara under press pga:
...Iscar håller på att komma ikapp.
...Asiatiska konkurrenter kämpar hårt för att öka sina marknadsandelar.
...Efterfrågan i branschen är generellt svag.
Min kommentar:
Dvs Sandviks problem på sistone verkar ju ha varit svaghet för affärsområde SM (Sandvik Mining med gruvmaskinerna) samtidigt som Sandvik kunnat luta sig tillbaka på en högre stabilitet för affärsområde SMS (metall-skärnings-verktygen).
Men om även SMS nu får ökade problem är ju det inte bra.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i lä… [content has been truncated]