Sandvik
2015-08-11 07:28, Edited at: 2015-08-15 08:26Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i industriföretaget Sandvik köpvärd eller ej?
Även om Sandvik kom med besked år 2011 om att huvudkontoret flyttas till Stockholm, har bolaget sitt ursprung i orten Sandviken ca 200 kilometer norr om Stockholm.
Det tar ca två timmar att åka dit med bil (eller buss).
Har själv varit där på besök en gång för typ 15-20 år sedan.
//Edit: Det var när Clas Åke Hedström var Sandviks vd.
Han var tydligen vd där under åren 1994-2002: https://sv.wikipedia.org/wiki/Clas_Åke_Hedström
Därefter tillträdde Lars "Superkonjunkturen" Pettersson som vd för Sandvik vilket han var 2002-2011: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Pettersson_(företagsledare_född_1954)
/Edit: Pettersson hånades väl en del efter att han före den djupa globala finanskrisen 2008/2009 gjorde något uttalande om att världen då kommit in i en ny fas, en "superkonjunktur", och att det var nya tider som gjorde att det skulle bli en evig högkonjunktur utan några lågkonjunkturet etc.
Tex blogginlägg från bloggen Cornucopia i juli 2009:
(...) de förväntningar som bolagets (Sandviks) VD Lars Pettersson yttrade för ungefär två år sedan,
...att man låg i en superkonjunktur av aldrig tidigare skådat slag
...och att den skulle fortsätta i minst tio år till, eller kanske rent av för alltid.
http://cornucopia.cornubot.se/2009/07/vad-hande-med-superkonjukturen-lars.html
Mot slutet av sin vd-tid i Sandvik sammanfattade Petterson den perioden så här (enl artikel från dec 2010 i tidningen Aktiespararen):
Aktiespararen: Hur har Sandvik förändrats under dina år?
Lars Pettersson: – Under de tio senaste åren har koncernens omsättning fördubblats.
...Delvis har det skett med ett stort antal förvärv, framför allt inom Mining & Construction men även inom Tooling.
Vi har gjort 35 köp sedan jag tillträdde som VD 2002.
...Den organiska tillväxten har skett
dels genom geografisk expansion, inte minst i BRIC-länderna,
dels genom att vi har vuxit och tagit marknadsandelar på etablerade marknader.
– Från 2007 har vi haft en process för att under ett enda varumärke, Sandvik, integrera och skapa en marknadsförings- och försäljningsorganisation inom Mining & Construction som är mer kund- och applikationsstyrd än produktstyrd.
Vi har också jobbat med
produktutveckling,
logistik
och det tekniska erbjudandet till våra kunder.
Det har varit en ganska stor initial investering, som vi efter viss förskjutning får effekt av.
Sandviks dåvarande ovannämnda affärsområden
...Mining & construction
...Tooling
heter ju numera
...Sandvik mining (SM): Gruvmaskiner.
...Sandvik construction (SC): Byggmaskiner.
...Sandvik machining solutions (SMS): Hårdmetall-spetsar för att skära i metall vid metallbearbetning såsom fräsning och svarvning.
Dvs Mining & construction har tydligen delats upp i de två separata affärsområdena SM och SC, medan Tooling bytt namn till SMS.
Därutöver har Sandvik flera affärsområden enl beskrivning längre ned.
/
Och efter Pettersson blev Olof Faxander sedan vd för Sandvik vilket han var 2011-2015.
En synpunkt är att det var något överraskande eftersom han dessförinnan varit vd för stålbolaget SSAB som inte haft en särskilt bra utveckling under Faxanders vd-tid där.
...Mer om det i tex tidigare blogginlägg från juli 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/salj-sandvik-aktien
...Och i tidigare blogginlägg från juni 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/sandvik-industrivarden
Faxander var vd på SSAB åren 2006-2011: https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Faxander
//
Sandvik brukade varje år (i samband med q2-släpp i aug?) anordna en kräftskiva för aktieanalytiker mfl vilket blev rena fylleslag.
Redan då kändes Sandviken som något av en övergiven spökstad långt borta någonstans.
Sandvik hade ett stort fabriksområde med långa, gamla fabriksbyggnader (vilket liknade ett museum).
Vi tittade in på något verkstadsgolv där det stod några anställda vid maskiner och mekade och fixade.
Har för mig att de tillverkade någon typ av metallkomponenter.
Sandviks dåvarande huvudkontor i Sandviken låg i en separat herrgårds-liknande byggnad.
Sandvik hade väl utvecklats från en simpel tillverkare av järn och stål till att fokusera på specialmetaller för särskilda ändamål med höga krav, tex
...för kärnkraftverk,
...gruvborrning (samt hela gruvmaskiner)
...eller så kallade "vändskär" (hårdmetallspetsar) för att kunna bearbeta (fräsa, svarva osv) olika metallkomponenter (tex motorblock?).
Dvs för att kunna skära i metall måste det vara hårda spetsar man skär med.
Med mera.
Då liksom nu är väl Sandvik ett av de största bolagen i världen på vändskär (tillsammans med amerikanska huvudkonkurrenten Kennametal).
Märkligt att
...Sandvik gjorde egna vändskär i dotterbolaget Coromant som var Sandviks flaggskepp.
...Men samtidigt var Sandvik även huvudägare i separat börsnoterade bolaget Seco Tools (beläget 100-110 kilometer sydväst om Sandviken eller ca 170 kilometer nordväst om Stockholm) som var uppstickare i branschen och konkurrent med Coromant.
Det ansågs vara bra med intern konkurrens för att stimulera både Coromant och Seco Tools.
En förändring tom idag är ju att Seco Tools numera är ett helägt dotterbolag till Sandvik, efter att Sandvik år 2011 la bud på de Seco Tools-aktier Sandvik inte ägde tidigare.
Innan budet ägde Sandvik ca 60% av Seco Tools.
Budet var med betalning i form av nya Sandvik-aktier, och innebar att hela Seco Tools värderades till 15-16 miljarder kr.
Som jämförelse är hela Sandvik värt drygt 110 miljarder kr i dagsläget vid börskurs 90,20 kr per slutet av mån 10 aug 2015.
Redan då för 15-20 år sedan hade Sandvik expanderat globalt och blivit ett multinationellt företag.
Och det gäller ännu mer idag.
Av Sandviks knappt 50 000 pers anställda per slutet av 2014 var det bara 10 000-11 000 pers (22-23%) som jobbade i Sverige.
Geografisk fördelning av Sandviks anställda per slutet av 2014:
Europa (utom Sverige) 32%
Sverige 23%
Summa Europa 54%
Afrika, Mellanöstern 6%
Nordamerika 12%
Sydamerika 6%
Asien 18%
Australien 4%
Summa världen 100% (ca 47 000 pers anställda i hela Sandvik)
Dvs även om Sandvik idag finns över hela världen, är bolaget ändå mest ett europeiskt bolag.
Sandviks ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter (försäljning):
2004: 55 miljarder kr
2005: 63 miljarder kr (+16%)
2006: 72 miljarder kr (+14%)
2007: 86 miljarder kr (+19%)
2008: 93 miljarder kr (+7%)
2009: 72 miljarder kr (-22%)
2010: 83 miljarder kr (+15%)
2011: 94 miljarder kr (+14%)
2012: 99 miljarder kr (+5%)
2013: 87 miljarder kr (-11%)
2014: 89 miljarder kr (+2%)
2015 (6 mån): 47 miljarder kr (+9%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc:
2005: +14%
2006: +14%
2007: +18%
2008: +5%
2009: -30%
2010: +17%
2011: +20%
2012: +5%
2013: -7%
2014: -2%
2015 (6 mån): -4%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2004: 14%
2005: 15%
2006: 17%
2007: 17%
2008: 14%
2009: -2%
2010: 13%
2011: 11%
2012: 14%
2013: 10%
2014: 11%
2015 (6 mån): 8%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2004: 5 miljarder kr
2005: 6 miljarder kr (+25%)
2006: 8 miljarder kr (+27%)
2007: 10 miljarder kr (+18%)
2008: 8 miljarder kr (-18%)
2009: -3 miljarder kr (-133%)
2010: 7 miljarder kr (+367%)
2011: 6 miljarder kr (-16%)
2012: 8 miljarder kr (+38%)
2013: 5 miljarder kr (-38%)
2014: 6 miljarder kr (+20%)
2015 (6 mån): 2 miljarder kr (-30%)
Nettoresultat per aktie:
2004: 3,75 kr
2005: 4,90 kr (+31%)
2006: 6,45 kr (+32%)
2007: 7,65 kr (+19%)
2008: 6,29 kr (-18%)
2009: -2,24 kr (-136%)
2010: 5,59 kr (+350%)
2011: 4,63 kr (-17%)
2012: 6,51 kr (+41%)
2013: 4,00 kr (-39%)
2014: 4,79 kr (+20%)
2015 (6 mån): 1,71 kr (-29%)
Utdelning per Sandvik-aktie (avseende respektive år, utbetald under våren året därpå):
2004: 2,20 kr
2005: 2,70 kr (+23%)
2006: 3,25 kr (+20%)
2007: 4,00 kr (+23%)
2008: 3,15 kr (-21%)
2009: 1,00 kr (-68%)
2010: 3,00 kr (+200%)
2011: 3,25 kr (+8%)
2012: 3,50 kr (+8%)
2013: 3,50 kr (0%)
2014: 3,50 kr (0%)
Utdelningsandel (utdelningen för respektive år, delat med nettoresultatet per aktie under samma år):
2004: 59%
2005: 55%
2006: 50%
2007: 52%
2008: 50%
2009: -45%
2010: 54%
2011: 70%
2012: 54%
2013: 88%
2014: 73%
Intryck av de siffrorna:
Sandviks utveckling verkar ha följt följande mönster:
1)
Efter IT-kraschen efter år 2000 kom "superkonjunkturen" i världen, driven av "BRIC-länderna" Brasilien, Ryssland, Indien och framför allt Kina.
Världens centralbanker (framför allt USA:s centralbank Federal Reserve) gasade på med låga styrräntor så länge inflationen höll sig låg.
Dessa goda år syns i Sandviks siffror 2004-2007.
2)
Men vad de flesta inte visste var att i det fördolda hade det byggts upp en stor bolånebubbla i USA som sedan sprack och ledde till global finanskris 2008-2009.
Detta ledde till bakslag i Sandviks siffror 2008-2009.
3)
För att rädda upp världsekonomin öste centralbankerna sedan på med stora stimulansåtgärder (bla sänkta styrräntor).
Dessa "återhämtnings-år" syns i Sandviks siffror för 2010-2012.
Dock blev 2011 ett resultatmässigt mellanår för Sandvik vilket väl var pga omstruktureringar i samband med att Olof Faxander tillträdde som ny vd osv.
4)
Efter 2012 har sedan bla den lånefinansierade Kina-bubblan börjat pysa med avmattad ekonomisk utveckling i Kina.
Även ekonomiska kriser i Brasilien och Ryssland.
Fallande metall- och oljepriser.
Försämrade tider för gruvbolag.
Sandvik visar under denna "post-recovery"-period fallande rensade intäkter, och skral resultatutveckling.
Fallande resultat 2013.
Stigande resultat 2014.
Men återigen fallande resultat hittills 2015.
Och ännu verkar det inte synas något direkt ljus i den tunneln.
Det är då kraftigt positiva valutaeffekter för Sandvik tack vare försvagad krona mot främst USA-dollarn.
Nu mån 10 aug 2015 besked om att Sandvik-styrelsen beslutat byta ut Sandviks vd Olof Faxander, varför han slutar.
Efter en tillfällig vd under en mellanperiod kommer sedan finska dieselmotor-tillverkaren Wärtsiläs vd Björn Rosengren bli ny vd i Sandvik from 1 nov 2015.
Han uppges bla ha lyckats bra på Wärtsilä och fått Wärtsilä-aktien att stiga under hans vd-tid där.
Dessutom har Rosengren tidigare lång bakgrund på bolaget Atlas Copco som är Sandviks ärkekonkurrent inom gruvmaskiner.
//Edit: Enl Sandviks årsredovisning för 2014 var Sandviks intäkter geografiskt fördelade enl följande under 2014:
Europa 38%
Nordamerika 19%
Asien 19%
Afrika, Mellanöstern 9%
Sydamerika 8%
Australien 7%
Summa Sandviks intäkter 100% (89 miljarder kr)
http://www.sandvik.com/globalassets/sandvik_ar_2014_svetryctversion.pdf
Och per kundbransch var Sandviks intäkter fördelade enl följande under 2014:
gruvindustri 32%
verkstadsindustri 22%
energisektor 14%
fordonsindustri 11%
anläggningsindustri 11%
flygindustri 5%
konsumentrelaterad industri 3%
övrigt 2%
Summa Sandviks intäkter 100% (89 miljarder kr)
http://www.sandvik.com/globalassets/sandvik_ar_2014_svetryctversion.pdf
//
Positivt att Sandvik i grunden verkar vara ett välskött bolag med hög lönsamhet (hög rörelsemarginal), förutom krisåret 2009.
Men negativt att rörelsemarginalen långsiktigt har en fallande trend
...från en toppnivå på 17% under superkonjunktur-åren
...till 8% hittills under 2015.
Negativt att Sandviks aktieutdelning legat oförändrad på 3,50 kr tre år i rad.
Men positivt att Sandvik delar ut en hög andel av nettoresultatet per aktie.
Sandvik delar in sin verksamhet i fem affärsområden:
...Sandvik machining solutions: Vändskären.
...Sandvik mining: Gruvmaskiner.
...Sandvik materials technology: Specialmetaller för särskilda ändamål (tex för olje-/gasbranschen, kärnkraft, kemi)
...Sandvik construction: Byggmaskiner (dvs tex maskiner för att borra tunnlar i berg).
...Sandvik venture: Nya, spännande bolag inom ramen för Sandviks inriktning.
Dvs man kan förenklat dela in Sandvik i tre huvuddelar:
1)
Vändskären.
2)
Gruv- och byggmaskiner.
3)
Specialmetaller.
Samt en restpost i form av nya projekt och verksamheter.
Så här beskrivs Sandvik venture i Sandviks årsredovisning för 2014:
Sandvik Venture accelererar tillväxten i små till medelstora företag med potential att fortsätta expandera.
Produktområdena är
...Sandvik Process Systems,
...Sandvik Hyperion,
...Wolfram Bergbau und Hütten
...och Varel International Energy Services.
De är ledande leverantörer av produkter och applikationer inom sina respektive nischer och skapar även värde för Sandviks övriga affärsområden.
http://www.sandvik.com/globalassets/sandvik_ar_2014_svetryctversion.pdf
...Sandvik Process Systems gör tydligen bla stålband och annan utrustning för fabriker i branscher som tex trä, kemi, livsmedel, och golv: http://www.processsystems.sandvik.com/
...Sandvik Hyperion gör olika typer av utrustning i hårdmetall: http://www.hyperion.sandvik.com/
...WBH verkar vara ett österrikiskt bolag som gör olika typer av volframpulver och olika produkter av det materialet på uppdrag av kunderna: http://www.wolfram.at/wolfram_at/wDeutsch/
...VIES verkar vara ett USA-bolag baserat i Texas, med inriktning på utrustning för oljebolag och gruvbolag: http://www.bloomberg.com/research/stocks/private/snapshot.asp?privcapId=58273491
Sandvik köpte VIES under våren 2014.
Dålig timing eftersom oljepriset sedan rasade efter sommaren 2014.
Även segt i gruvbranschen.
Men Sandvik anser ev att VIES är ett intressant spjutspetsbolag som kommer att klara sig bra på sikt.
Och bra timing i bemärkelsen att USA-dollarn stigit kraftigt mot kronan sedan våren 2014.
När Sandvik köpte VIES våren 2014 uppgavs VIES ha
...drygt 1 000 pers anställda
...intäkter på motsvarande drygt 2 miljarder kr 2013 (omräknat från dollar med den dollarkurs på 6,51 kr som rådde i snitt under 2013).
Redan i jan 2014 gav Sandvik besked om köpet av VIES för nästan 5 miljarder kr: http://www.sandvik.com/sv/nyheter-och-media/nyheter/2014/01/sandvik-forvarvar-varel-international-energy-services-inc/
Köpet genomfördes därefter i maj 2014: http://www.sandvik.com/sv/nyheter-och-media/nyheter/2014/05/sandvik-slutfor-forvarvet-av-varel-international-energy-services-inc/
Låter dyrt men VIES är ev lönsamt.
Sandvik skrev i det förstnämnda pressmeddelandet ovan att VIES var ett sätt för Sandvik att komma in som leverantör till oljebolag.
Sandviks intäkter var fördelade enl följande per affärsområde under 2014:
Sandvik machining solutions 34%
Sandvik mining 30%
Sandvik materials technology 17%
Sandvik construction 10%
Sandvik venture 9%
Summa Sandviks intäkter 2014: 100% (89 miljarder kr)
Lönsamhet (rörelsemarginal) per affärsområde under 2014:
SMS 20%
SMT 13%
SV 12%
SM 9%
SC 0,5%
Summa Sandviks rörelsemarginal 2014: 11%
Dvs vändskären i ao SMS var klart lönsammast.
Därefter tre mellandelar (specialmetallerna, venture och gruvmaskinerna).
Det "svarta fåret" verkar dock vara byggmaskinerna.
De stora skillnaderna i lönsamhet per ao innebar att Sandviks rörelseresultat under 2014 var fördelat enl följande per ao:
SMS 54%
SM 21%
SMT 17%
SV 8%
SC 0%
Summa Sandviks rörelsresultat 100% (10 miljarder kr)
Dvs vändskären i ao SMS svarade för över hälften av Sandviks totala rörelsresultat 2014.
Därefter gruvmaskinerna i ao SM och specialmetallerna i ao SMT.
Dvs positivt att gruvmaskinerna höll uppe lönsamheten trots dåliga tider för kunderna (gruvbolagen).
Under första halvåret 2015 var rörelsemarginalen per ao enl följande:
SMS 17%
SV 9%
SM 6%
SMT 5%
SC 1%
Summa Sandvik 8,5%
Det kan jämföras med följande ovannämnda rörelsemarginal per ao under helåret 2014:
SMS 20%
SMT 13%
SV 12%
SM 9%
SC 0,5%
Summa Sandviks rörelsemarginal 2014: 11%
Dvs rörelsemarginalen har försämrats för alla ao:n utom det svarta fåret SC som redan innan hade nästan bara nollresultat.
Intäktsförändring per ao under 2014 (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc):
SMT +6%
SV +5%
SMS +4%
SC -4%
SM -12%
Summa Sandvik -2%
Intäktsförändring per ao under första halvåret 2015 (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc):
SMS -1%
SMT -4%
SV -5%
SM -6%
SC -7%
Summa Sandvik -4%
Dvs den svaga intäktsutvecklingen för gruvmaskinerna 2014 fortsatte under första halvåret 2015.
Men ev mest negativt att vändskären vände en hygglig intäktsökning 2014 till att även de börja minska intäkterna under första halvåret 2015.
Sandviks ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Orderingång:
q1/2013: 22 miljarder kr
q2/2013: 21 miljarder kr
q3/2013: 20 miljarder kr
q4/2013: 21 miljarder kr
q1/2014: 22 miljarder kr (+1%)
q2/2014: 21 miljarder kr (+2%)
q3/2014: 21 miljarder kr (+4%)
q4/2014: 21 miljarder kr (+2%)
q1/2015: 23 miljarder kr (+3%)
q2/2015: 23 miljarder kr (+7%)
Orderingångs-förändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc:
q1/2014: +2%
q2/2014: 0%
q3/2014: -5%
q4/2014: -6%
q1/2015: -11%
q2/2015: -4%
Intäkter:
q1/2013: 22 miljarder kr
q2/2013: 23 miljarder kr
q3/2013: 20 miljarder kr
q4/2013: 22 miljarder kr
q1/2014: 21 miljarder kr (-6%)
q2/2014: 22 miljarder kr (-4%)
q3/2014: 23 miljarder kr (+11%)
q4/2014: 23 miljarder kr (+7%)
q1/2015: 23 miljarder kr (+12%)
q2/2015: 23 miljarder kr (+6%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc:
q1/2014: -4%
q2/2014: -6%
q3/2014: +2%
q4/2014: -1%
q1/2015: -3%
q2/2015: -5%
Book to bill ratio (orderingång delat med intäkter):
q1/2013: 101%
q2/2013: 90%
q3/2013: 99%
q4/2013: 96%
q1/2014: 108%
q2/2014: 96%
q3/2014: 93%
q4/2014: 91%
q1/2015: 99%
q2/2015: 97%
//Edit: Händelseförloppet i ett företag kan ju förenklat beskrivas enl följande:
- Kund beställer produkter för ett visst belopp (X antal produkter gånger priset Y per produkt).
Beloppet registreras som orderingång.
- Produkterna levereras.
Faktura skickas till kunden.
Fakturabeloppet bokförs som intäkt och som kundfordran.
- Kunden betalar fakturan.
Kundfordringarna minskas med fakturabeloppet.
Men samtidigt ökar kassan med det betalda fakturabeloppet.
Osv.
Dvs orderingången ligger före bokföringen av intäkter.
Man kan därmed tolka det som att orderingångens utveckling ger en föraning om hur utvecklingen av intäkter och resultat kommer att bli framöver.
Som led i det har kvoten book to bill ratio beräknats ovan, och kan tolkas enl följande:
...En b2b-kvot över 100% innebär orderingång högre än intäkterna under samma kvartal => intäkterna lär stiga framöver.
...En b2b-kvot på 100% innebär orderingång i nivå med intäkterna under samma kvartal => intäkterna lär ligga oförändrade framöver.
...En b2b-kvot under 100% innebär orderingång lägre än intäkterna under samma kvartal => intäkterna lär falla framöver.
//
Rörelsemarginal:
q1/2013: 12%
q2/2013: 13%
q3/2013: 12%
q4/2013: 3%
q1/2014: 12%
q2/2014: 12%
q3/2014: 11%
q4/2014: 11%
q1/2015: 5%
q2/2015: 12%
Nettoresultat:
q1/2013: 1,5 miljarder kr
q2/2013: 1,9 miljarder kr
q3/2013: 1,6 miljarder kr
q4/2013: 0,05 miljarder kr
q1/2014: 1,5 miljarder kr (+1%)
q2/2014: 1,5 miljarder kr (-18%)
q3/2014: 1,5 miljarder kr (-10%)
q4/2014: 1,5 miljarder kr (+3 063%)
q1/2015: 0,4 miljarder kr (-72%)
q2/2015: 1,7 miljarder kr (+13%)
Nettoresultat per aktie:
q1/2013: 1,18 kr
q2/2013: 1,48 kr
q3/2013: 1,30 kr
q4/2013: 0,04 kr
q1/2014: 1,19 kr (+1%)
q2/2014: 1,22 kr (-18%)
q3/2014: 1,17 kr (-10%)
q4/2014: 1,21 kr (+2 925%)
q1/2015: 0,33 kr (-72%)
q2/2015: 1,38 kr (+13%)
Intryck av Sandviks kvartalssiffror ovan:
Fallande rensad orderingång under de fyra senaste kvartalen.
Book to bill ratio lägre än 100% under de fem senaste kvartalen.
Rörelsemarginalen någorlunda hög och stabil (med undantag av tillfälliga dippar i q4/2013 och q1/2015, pga omstruktureringskostnader?).
Blandad resultatutveckling de senaste kvartalen (resultatökningar vissa kvartal följt av resultatnedgångar andra kvartal osv).
Sandviks kvartalssiffror ovan blir följande i årstakt för senast rapporterade 12 mån (dvs juli 2014-juni 2015):
Orderingång:
juli 2013-juni 2014: 85 miljarder kr
juli 2014-juni 2015: 88 miljarder kr (+4%)
Intäkter:
juli 2013-juni 2014: 85 miljarder kr
juli 2014-juni 2015: 93 miljarder kr (+9%)
Book to bill ratio:
juli 2013-juni 2014: 100%
juli 2014-juni 2015: 95%
Rörelsemarginal:
juli 2013-juni 2014: 9,59%
juli 2014-juni 2015: 9,75%
Nettoresultat:
juli 2013-juni 2014: 4,7 miljarder kr
juli 2014-juni 2015: 5,1 miljarder kr (+9%)
Nettoresultat per aktie:
juli 2013-juni 2014: 3,75 kr
juli 2014-juni 2015: 4,09 kr (+9%)
Dvs:
...Viss ökning i orderingång och intäkter, men detta är alltså här orensade förändringar inkl valutaeffekter och företagsköp etc.
...Book to bill ratio klart lägre än 100% under senaste 12 mån.
...Ca oförändrad rörelsemarginal, men klart lägre än vad Sandvik presterat historiskt.
...Viss ökning i nettoresultatet, men det lär till stor del vara tack vare positiva valutaeffekter.
Det är alltså inte mycket att glädjas över i Sandviks siffror ovan.
Och ändå är Sandvik-aktien väldigt högt värderad på börsen.
...Som nämnt slutade aktien mån 10 aug 2015 i 90,20 kr.
...Och bolaget genererade ett nettoresultat på 4,09 kr per aktie under senast rappoterade 12 mån (juli 2014-juni 2015).
=> Sandvik-aktiens p/e-tal hela 22!
Investerare verkar alltså räkna med kraftiga ökningar av Sandviks intäkter och resultat framöver, för att nuvarande höga börskurs ska vara motiverad.
Men det syns inte mycket i siffrorna ovan som tecken på att någon sådan god utveckling är på gång.
=> Sandvik-aktien verkar vara övervärderad på börsen och får därför här rekommendationen "sälj" vid börskursen 90,20 kr.
//Edit: Som jämförelse tidigare blogginlägg från 16 juli 2015 om andra svenska börsnoterade industriföretag som
SKF,
Alfa Laval
och Atlas Copco.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/skf/borsen-skf-alfa-laval
Enl det blogginlägget värderades de aktierna då till följande motsvarande p/e-tal:
...Atlas Copco A: P/e 23 (dåvarande börskurs 246,80 kr delat med nettoresultat 10,70 kr per aktie under juli 2014-juni 2015)
...Alfa Laval: P/e 19 (dåvarande börskurs 162,20 kr delat med nettoresultat 8,39 kr under juli 2014-juni 2015)
...SKF B: P/e 16 (dåvarande börskurs 176,70 kr delat med nettoresultat 10,96 kr per aktie under juli 2014-juni 2015).
I det blogginlägget blev rekommendationen "sälj" för SKF och Alfa Laval (som blogginlägget egentligen handlade om medan Atlas Copco bara nämndes som jämförelse).
Och nu ligger aktierna på följande kursnivåer per slutet av tis 11 aug 2015:
Alfa Laval: 154,40 kr
Atlas Copco A: 229,40 kr
Sandvik: 91,20 kr
SKF B: 171,20 kr
Det ger följande p/e-tal:
Sandvik p/e drygt 22
Atlas Copco A p/e 21-22
Alfa Laval p/e 18-19
SKF B p/e 15-16
Edit 2: Som nämnt ovan genererade Sandvik ett nettoresultat per aktie på 4,09 kr under senast rapporterade 12 mån (juli 2014-juni 2015).
Det motsvarade ett nettoresultat på drygt 5 miljarder kr.
Och det motsvarar i sin tur ett resultat på drygt 7 miljarder kr före skatt (en skattesats på 28%).
Det resultatet före skatt belastades enl Sandvik av "engångskostnader" på nästan 2 miljarder kr i q1/2015.
Dvs:
Sandviks resultat före skatt:
q3/2014: 2 001 miljoner kr
q4/2014: 2 121 miljoner kr
q1/2015: 563 miljoner kr
q2/2015: 2 367 miljoner kr
Sandviks skatt:
q3/2014: 543 miljoner kr
q4/2014: 617 miljoner kr
q1/2015: 153 miljoner kr
q2/2015: 648 miljoner kr
Det motsvarar följande skattesats (skatt delat med resultat före skatt):
q3/2014: 27%
q4/2014: 29%
q1/2015: 27%
q2/2015: 27%
(Dvs ganska hög skattesats i relation till att den officiella bolagsskatten i tex Sverige ligger på 22%.)
Sandviks nettoresultat (resultat efter skatt):
q3/2014: 1 458 miljoner kr
q4/2014: 1 504 miljoner kr
q1/2015: 410 miljoner kr
q2/2015: 1 719 miljoner kr
Sandviks nettoresultat per aktie:
q3/2014: 1,17 kr
q4/2014: 1,21 kr
q1/2015: 0,33 kr
q2/2015: 1,38 kr
Det blir följande siffror för alla de fyra senaste kvartalen (juli 2014-juni 2015):
...resultat före skatt 7 052 miljoner kr
...skatt 1 961 miljoner kr (skattesats 28%)
...nettoresultat 5 091 miljoner kr
...nettoresultat per aktie 4,09 kr
Men enl Sandvik ingick det följande "engångsposter" i resultatet före skatt:
q3/2014: -4 miljoner kr
q4/2014: 71 miljoner kr
q1/2015: -1 882 miljoner kr
q2/2015: 0 kr
Summa engångsposter -1 815 miljoner kr
Dvs exkl engångsposterna skulle resultatet före skatt bli följande:
resultat före skatt 7 052 miljoner kr
- engångsposter på -1 815 miljoner kr
= resultat före skatt 8 867 miljoner kr exkl engångsposter
Med samma skattesats som tidigare (28%) skulle det då ge ett nettoresultat på 6 401 miljoner kr exkl engångsposter.
Och det motsvarar i sin tur ett nettoresultat på 5,14 kr per aktie exkl engångsposter.
Då blir Sandvik-aktiens justerade p/e-tal
...börskurs 91,20 kr per slutet av tis 11 aug 2015
delat med
...nettoresultat 5,14 kr per aktie exkl engångsposter
= Sandvik-aktiens justerade p/e-tal 17-18.
I och för sig är uppfattningen här i bloggen att börsbolag brukar prata om att engångskostnader belastat resultatet, vilket då ev gör att investerare vill se på resultatnivån exkl dessa engångskostnader.
Men sedan visar det sig att bolagen i princip varje år har liknande engångskostnader, vilket ju då gör att det inte handlar om engångskostnader utan återkommande kostnader som man ej bör exkludera.
Visar sig att Sandvik haft följande "engångsposter" per kvartal om man blickar tillbaka ytterligare 12 mån:
q3/2013: 0 kr
q4/2013: -1 800 miljoner kr
q1/2014: 0 kr
q2/2014: -75 miljoner kr
q3/2014: -4 miljoner kr
q4/2014: 71 miljoner kr
q1/2015: -1 882 miljoner kr
q2/2015: 0 kr
Det ger följande engångsposter i årstakt:
juli 2013-juni 2015: -1 875 miljoner kr
juli 2014-juni 2015: -1 815 miljoner kr
Dvs på det ser det ju ut som att Sandvik har engångskostnader på nästan 2 miljarder kr varje år.
//
Sandviks balansräkning
Risknivån i en aktie (dvs sannolikheten för att aktiens börskurs kommer att få en dålig utveckling framöver) påverkas till stor del av hur bolagets balansräkning ser ut, dvs
...hur hög skuldsättning bolaget har
...hur mycket ev "luft" det finns i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar) med stort bokfört värde
Sandvik hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 33 miljarder kr per slutet av q2/2015.
Det motsvarar 29% av Sandviks börsvärde på 113 miljarder kr (börskurs 90,20 kr gånger ca 1,25 miljarder st utestående Sandvik-aktier).
Det är en hög skuldsättning för ett konjunkturkänsligt bolag som Sandvik.
Istället borde Sandvik ha en nettokassa som buffert mot sämre tider.
Med den höga skuldsättningen kommer Sandvik-aktien att ha större svängningar än om skuldsättningen vore lägre (eller om Sandvik skulle haft en nettokassa).
Det gör att Sandvik-aktiens motiverade värde (tex motiverade p/e-tal) blir lägre än annars.
//Edit: En alternativ synpunkt är att så länge det är goda tider, är det bara bra ju högre skuldsättningen ett bolag har eftersom verksamheten då kan vara större än utan skuldsättning, vilket möjliggör högre tillväxt i intäkter och resultat än annars.
Men förr eller senare kommer dåliga tider, och har man då en hög skuldsättning kan det i värsta fall bli stor kris för bolaget.
//
Sandvik har ev luft i sin balansräkning i form av abstrakta så kallade ia-tillgångar bokförda till 19 miljarder kr per slutet av q2/2015.
Ia-tillgångarnas bokförda värde motsvarade då
...18% av totala tillgångar
...55% av Sandviks egna kapital
Det finns i och för sig många börsbolag som har ännu högre andel ia-tillgångar.
Men Sandviks andel är tillräckligt hög för att det inte ska kännas riktigt bekvämt ur aktieinvesterarnas synvinkel.
Ia-tillgångar uppstår tex när ett bolag köper ett annat bolag för ett pris som innebär en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärde.
Mellanskillnaden bokförs då som ia-tillgång i det köpande bolagets balansräkning.
Men om det köpta bolaget senare börjar gå dåligt kan det bokförda värdet på denna ia-tillgång behöva nedjusteras.
...En sådan nedjustering
...ger då en negativ resultateffekt på samma nivå,
...vilket i sin tur minskar det egna kapitalet med samma belopp.
Dvs om Sandvik i värsta fall skulle behöva nedjustera sina ia-tillgångar till 0 kr skulle det ge en resultateffekt på -19 miljarder kr vilket skulle göra att Sandviks egna kapital skulle urholkas
...från nuvarande nivå 34 miljarder kr per slutet av q2/2015
...till bara 15 miljarder kr.
Då kan tex långivarna (som lånat ut Sandviks nettoskuld på 33 miljarder kr) tycka att 15 miljarder kr är ett alldeles för litet kvarvarande eget kapital för ett stort industriföretag som Sandvik att ha som buffert mot framtida ev sämre tider.
Långivarna vill ju undvika att en låntagare som Sandvik går i konkurs och att långivarna i värsta fall inte får tillbaka utlånade pengar.
Långivarna kan i ett sådant läge sätta press på Sandvik att be sina aktieägare om stort kapitaltillskott för att kompensera för de nedjusterade ia-tillgångarna, och därmed återupprätta det egna kapitalet på tex samma nivå som före nedjusteringen.
Och bolag brukar i så fall be om sådana kapitaltillskott genom att sälja ut nya aktier i bolaget till aktieinvesterarna.
Det leder då till utspädning (dvs att bolagets värde fördelas på flera utestående aktier, vilket förenklat sänker det motiverade värdet per aktie), vilket då lär sänka börskursen (även bara pga stort ökat utbud av nya aktier osv).
Dvs en käpphäst här i bloggen är att bolag med stora ia-tillgångar innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie, vilket gör att aktien bör värderas lägre (tex till lägre p/e-tal) än annars.
Även om Sandviks balansräkning alltså inte är alarmerande svag, så kan man se det som att
...skuldsättningen är så pass hög
...och ia-tillgångarnas bokförda värde så pass stort
att det ur aktieinvesterar-synvinkel inte känns riktigt bekvämt.
Särskilt inte givet att Sandvik är ett konjunkturkänsligt (om än i grund och botten välskött) industriföretag.
Dvs Sandviks balansräkning är inget som ökar lusten att köpa Sandvik-aktien för nuvarande börskurs 90,20 kr givet att den kursnivån innebär ett p/e-tal på 22 (beräknat som börskursen delat med det nettoresultat per aktie Sandvik har genererat under senast rapporterade 12 mån).
Men aktien är väl uppblåst pga bla:
- positiva valutaeffekter (tack vare bla stärkt dollarkurs till hög nivå mot kronan)
Dollarkursen i skrivande stund (under morgonen tis 11 aug 2015) ca 8,72 kr: http://www.bloomberg.com/quote/USDSEK:CUR
Som jämförelse har dollarn legat på följande snittnivåer per år (period) de senaste åren:
2012: 6,7754 kr
2013: 6,5140 kr (-4%)
2014: 6,8577 kr (+5%)
2015 (6 mån): 8,3781 kr (+22% från snittnivån helåret 2014)
Nivå under morgonen tis 11 aug 2015: 8,7175 kr
Snittnivån för euron mot kronan per år (period) de senaste åren:
2012: 8,7053 kr
2013: 8,6494 kr (-1%)
2014: 9,0968 kr (+5%)
2015 (7 mån): 9,3404 kr (+3% från snittnivån helåret 2014)
Nivå under morgonen tis 11 aug 2015: 9,5754 kr
Dvs ju högre nivåer på dollarn och euron mot kronan, desto bättre för svenska aktieägare i Sandvik, eftersom det i sig höjer nivån (räknat i kronor) på Sandviks intäkter och resultat i USA och Europa osv.
Dessutom:
- rekordlåg ränta på tex statsobligationer (vilket gör investerarnas alternativavkastning låg, vilket ökar lusten att köpa aktier och höjer aktiers motiverade värde generellt jämfört med om räntan vore högre)
I skrivande stund får man bara en ränta på 0,70% per år i tio år om man köper svenska statsobligationer med en löptid på tio år: https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Då är det väl bättre att köpa Sandvik-aktien för 90,20 kr.
Sandvik har ju betalat ut en aktieutdelning på 3,50 kr per år tre år i rad.
Om den hamnar på samma nivå våren 2016 innebär det en ränta ("direktavkastning") på
...utdelningen 3,50 kr
delat med
...börskursen 90,20 kr
= nästan 4%.
Dvs
...det är väl bättre att köpa Sandvik-aktien och få en "ränta" på 4%
...än att köpa statsobligationer och få en ränta på bara 0,70%
?
Inte riktigt:
...Statsobligationer är "riskfria", dvs man vet säkert att man kommer att få utlovad ränta och insatt belopp.
...Men Sandvik-aktien innebär risk, dvs man vet inte säkert vad aktieutdelningen kommer att bli, och det är inte säkert att man kommer att återfå "insatt belopp" om man säljer Sandvik-aktien (dvs börskursen kan framöver ev falla till lägre nivå än dagens 90,20 kr).
Å andra sidan:
...Om det går bra för Sandvik framöver finns chans att aktieutdelningen de kommande åren kommer att bli högre än 3,50 kr per år.
Dvs Sandvik-aktien innebär både hot och möjligheter, jämfört med statsobligationerna.
Förenklad värdering av Sandvik-aktien
Antag tex följande:
1)
Sandvik genererade ett nettoresultat per aktie på 4,09 kr under senast rapporterade 12 mån (juli 2014-juni 2015).
...Antag att Sandvik under kommande 12 mån (dvs juli 2015-juni 2016) kommer att generera ett nettoresultat per aktie på 5 kr.
...Och därefter att nettoresultatet per aktie kommer att öka med 2,5% per år.
Dvs det innebär att Sandvik antas få följande utveckling av nettoresultatet per aktie framöver:
År 0 (juli 2015-juni 2015): 4,09 kr
År 1: 5,00 kr (+22% från föreg 12 mån)
År 2: 5,13 kr (+2,5%)
År 3: 5,25 kr (+2,5%)
År 4: 5,38 kr (+2,5%)
Och därefter forts +2,5% per år.
2)
Antag att aktieinvesterare kräver följande förväntade avkastning (totalavkastning, dvs kursförändring plus aktieutdelning etc) per år för att vilja köpa Sandvik-aktien:
...riskfria räntan (tex statsobligations-räntan)
plus
(
...ett räntepåslag för att aktieinvesterare ska vilja köpa en aktieportfölj motsvarande börsindex, lika gärna som statsobligationer
gånger
Sandvik-aktiens betavärde
)
Antag tex att statsobligationsräntan på sikt kommer att ligga på en "normal" nivå på 5% (inflation 2-3% per år plus realränta 2-3% per år).
Antag att räntepåslaget för börsindex ligger på 5-6% (dvs mittpunkt 5,5%).
Och Sandvik-aktiens betavärde ligger på 1,11 enl aktiemäklarfirman Avanzas hemsida, beräknat på månadsdata för senaste fyra åren: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5471/sandvik
Då blir investerarnas avkastningskrav för Sandvik-aktien
riskfria räntan 5%
plus
(
börsriskpremien 5,5%
gånger
Sandvik-aktiens betavärde 1,11
)
=
5% + (5,5% gånger 1,11)
= 5% + 6,105%
= 11,105%
Dvs
...investerarna antas kräva ett förväntat räntepåslag på 6,105% per år (ovanpå den riskfria räntan) för att investerarna ska vilja köpa Sandvik-aktien
...lika gärna som riskfria statsobligationer.
Men i dagsläget är som sagt statsobligationsräntan bara 0,70%.
Antag att den kommer att stiga jämnt till 5% om fem år.
Det innebär att räntan kommer att ha följande utveckling:
År 0: 0,70%
År 1: 1,56% (+0,86 procentenheter från föreg år)
År 2: 2,42% (+0,86 procentenheter)
År 3: 3,28% (+0,86 procentenheter)
År 4: 4,14% (+0,86 procentenheter)
År 5 (och därefter): 5,00% per år (+0,86 procentenheter)
Dvs därefter:
År 6: 5,00%
År 7: 5,00%
År 8: 5,00%
Osv.
//Edit: Tex enl tidigare blogginlägg från 10 aug 2015:
Tex räknar nationalekonomerna på Konjunkturinstitutet (enl prognoser från jun 2015) med följande utveckling för räntan på svenska statsobligationer med löptid tio år:
2015: 0,80%
2016: 1,60%
2017: 2,40%
2018: 3,10%
2019: 3,80%
http://www.konj.se/download/18.1734e80814bc5f7dc5b520c/konjunkturlaget-juni-2015-sammanfattning.pdf
//
Med ett fast räntepåslag (en fast "riskpremie") på 6,105 procentenheter för Sandvik-aktien, kommer investerarnas avkastningskrav för Sandvik-aktien därmed att ligga på följande nivå per år:
År 1: 1,56% + 6,105% = 7,665%
År 2: 8,525%
År 3: 9,385%
År 4: 10,245%
År 5 (och därefter): 11,105%
Givet
...ovannämnda prognoser för Sandviks framtida nettoresultat per aktie (enl punkt 1 ovan)
...och investerarnas antagna avkastningskrav per år för Sandvik-aktien enl ovan
kan Sandvik-aktiens motiverade värde sedan beräknas som summan av nuvärdet av alla de kommande årens förväntade nettoresultat per aktie för Sandvik.
Nuvärdet av nettoresultatet för respektive år beräknas då genom att ta
...nettoresultatet per år
delat med
...diskonteringsfaktorn per år (vilket bla beror på avkastningskravet per år)
Tex nuvärdet av Sandviks förväntade nettoresultat per aktie för år 1:
5,00 kr
delat med
(1 + 0,07665)
Nuvärdet av Sandviks förväntade nettoresultat per aktie för år 2:
5,13 kr
delat med
(1,07665 gånger 1,08525)
Nuvärdet av Sandviks förväntade nettoresultat per aktie för år 3:
5,15 kr
delat med
(1,07665 gånger 1,08525 gånger 1,09385)
Osv.
För att slippa beräkna nuvärden för ett oändligt antal år framöver kan man sedan för tex år 11 ta
det årets förväntade nettoresultat per aktie 6,40 kr
delat med
(0,11105 - 0,025)
= ca 74 kr i summa nuvärde av Sandviks alla nettoresultat per aktie från år 11 och framåt.
För att beräkna nuvärdet av det per idag får man sedan ta
74 kr
delat med
diskonteringsfaktorn 2,65
= ca 28 kr
//Edit: Diskonteringsfaktorn 2,65 är då alltså beräknad som
1 + avkastningskravet för år 1
gånger
1 + avkastningskravet för år 2
gånger
...
1 + avkastningskravet för år 10
//
...Summerar man sedan upp nuvärdena av nettoresultaten för år 1-10 blir de 34-35 kr.
...Och till det lägger man 28 kr (nuvärdena för år 11 och framåt)
= Summa nuvärde 62-63 kr per Sandvik-aktie.
Med dessa antaganden blir alltså Sandvik-aktiens motiverade värde 62-63 kr.
Dvs
...givet att ovannämnda resultatprognoser per år är rimliga för Sandvik
...och givet att investerarna har ovannämnda avkastningskrav per år för Sandvik-aktie
kommer investerarna vara villiga att köpa Sandvik-aktien för 62-63 kr.
Köper man aktien på den nivån och prognoserna för resultatutveckling och ränta slår in etc, så kommer man som investerare då att få en avkastnings per år i nivå med avkastningskravet.
Dvs givet dessa antaganden blir Sandvik-aktiens motiverade värde 62-63 kr.
Det är alltså -31% från Sandviks nuvarande börskurs 90,20 kr.
Investerare verkar alltså ha
...mera optimistiska resultatprognoser för Sandvik än enl ovan
och/eller
...lägre avkastningskrav för Sandvik-aktien än enl ovan.
Här blir ändå slutsatsen (givet förutsättningarna) att köp av Sandvik-aktien inte lockar vid nuvarande börskurs 90,20 kr.
Aktien får därför alltså rekommendationen "sälj" vid denna börskurs 90,20 kr (vilket var Sandvik-aktiens slutkurs på börsen mån 10 aug 2015).
//Edit: Alternativ värdering
Man kan tex använda samma värderingsmodell och antaganden som ovan fast med undantag av följande:
...Exkl engångskostnader fast med fortsatt positiva valutaeffekter, kan man tex anta att Sandvik kommer att kunna generera ett nettoresultat per aktie på 6 kr år 1 (dvs juli 2015-juni 2016).
...Och antag att det nettoresultatet därefter ökar med 2,5% per år.
...Antag vidare att den riskfria räntan inte kommer att stiga så mycket som till 5% om fem år, utan tex 4% om fem år.
Då kommer man i alla fall fram till ett motiverat värde på drygt 80 kr per Sandvik-aktie.
Det är ju då "bara" 7-8% under Sandviks börskurs 91,20 kr per slutet av tis 11 aug 2015.
Sedan kan man gå vidare och tex sänka börsriskpremien från 5,5% till 4,5%.
Då får man en motiverad Sandvik-börskurs på nästan 100 kr.
Dvs det är med följande antaganden:
...Statsobligationsräntan stiger från nuvarande nivå 0,70% per år till 4,00% om fem år, och ligger därefter kvar på den nivån.
...Börsriskpremie 4,5%.
...Sandvik-aktiens betavärde 1,11.
=> Investerarnas avkastningskrav för Sandvik-aktien:
4% + (4,5% gånger 1,11)
= 8,995% per år från år 5 och framåt
...Nettoresultat per aktie 6,00 kr under år 1 (juli 2015-juni 2016).
...Och att nettoresultatet per aktie därefter ökar med 2,5% per år.
Som jämförelse hade alltså Sandvik ett nettoresultat per aktie på 4,09 kr under gångna 12 mån (juli 2014-juni 2015).
Och exkl engångsposter var nettoresultatet per aktie 5,14 kr under gångna 12 mån.
Nuvarande statsobligationsränta 0,70%.
Osv.
Men å andra sidan dåliga nyheter från Sandviks amerikanska konkurrent Kennametal när Kennametal kom med resultatrapport 30 juli 2015.
Det var rapporten för det fjärde kvartalet i Kennametals brutna bokföringsår.
...Enl rapporten blev Kennametals nettoresultat per aktie 0,46 dollar för kvartalet.
I och för sig var det bättre än analytikernas snittprognos på 0,44 dollar per aktie.
...Och K:s intäkter var 638 miljoner dollar under kvartalet.
I och för sig var det bättre än analytikernas snittprognos på 627 miljoner dollar.
Men intäkterna var -17% från K:s q4 året innan.
K:s fallande intäkter beror ev delvis på den stigande dollarn vilket minskar K:s intäkter utanför USA.
Under det nya bokföringsåret 2015/2016 räknar K enl rapporten med
...att intäkterna kommer att falla med 7-9%
...härav en minskning på 1-3% exkl strukturförändringar
...ett nettoresultat per aktie på 0,70-2,00 dollar
Som jämförelse ligger Kennametal-aktien i 30,22 dollar på New York-börsen under kvällen tis 11 aug 2015 svensk tid.
Det innebär att Kennametal-aktien handlas till ett p/e-tal på 15-43 (beräknat som börskurs delat med förväntat nettoresultat per aktie under det kommande året).
Mittpunkten i det p/e-talsintervallet blir då 29.
Kennametal har ett börsvärde på motsvarande 20-21 miljarder kr
...vid börskurs 30,22 dollar
...och en dollarkurs på 8,6584 kr.
Som jämförelse Sandviks börsvärde 114-115 miljarder kr vid börskurs 91,20 kr (slutkursen tis 11 aug 2015).
Dvs Sandvik verkar vara klart större än Kennametal, vilket är positivt för Sandvik.
I jun 2015 kom besked om Kennametals orderingång för kvartalet mars-maj 2015:
...-18% totalt inkl företagsköp
...-17% för jämförbara enheter
...-9% för underliggande orderingång i lokal valuta
I maj 2015 sänkte Kennametal sin intäktsprognos för bokföringsåret 2014/2015.
...Tidigare räknade Kennametal med en intäktsnedgång på 6-7% under året (varav en organisk nedgång på 4-5% exkl företagsköp etc).
...Men den nya prognosen innebar en intäktsnedgång på 7-8% under året (varav en organisk nedgång på 5-6%).
I samma veva justerade Kennametal sin prognos för nettoresultatet per aktie för bokföringsåret 2014/2015
...från tidigare prognosen 1,90-2,10 dollar
...till den nya prognosen 1,95-2,05 dollar
Tydligen blev utfallet för Kennametals nettoresultat per aktie 2,02 dollar för bokföringsåret 2014/2015: http://seekingalpha.com/article/3378395-kennametals-kmt-ceo-don-nolan-on-q4-2015-results-earnings-call-transcript
Och intäkerna var -7% (varav -5% organiskt): http://www.4-traders.com/KENNAMETAL-INC-13272/news/Kennametal--Announces-Fourth-Quarter--Fiscal-2015-Results-Announces-Fiscal-2016-Outlook-and-Divid-20777470/
Med ett nettoresultat per aktie kring 2 dollar under gångna 12 mån verkar inte Kennametal-aktien så dyr kring 30 dollar.
Det innebär ju ett p/e-tal kring 15.
Men som nämnt ev sämre resultat per aktie under kommande bokföringsåret:
...Kennametals nettoresultat per aktie under bokföringsåret 2014/2015: 2,02 dollar.
...Kennametals prognos för nettoresultatet per aktie för bokföringsåret 2015/2016: 0,70-2,00 dollar.
Kennametals justerade nettoresultat per aktie:
2013/2014: 2,53 dollar
2014/2015: 2,02 dollar
2015/2016: 0,70-2,00 dollar
Bolagets bokföringsår verkar vara från juli ena året tom juni året därpå.
Kennametals intäkter:
juli 2013-juni 2014: 2 837 miljoner dollar
juli 2014-juni 2015: 2 647 miljoner dollar (-7%)
juli 2015-juni 2016: En förväntad nedgång på 7-9% (bolagets prognos)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och företagsköp etc:
juli 2014-juni 2015: -5%
juli 2015-juni 2016: ner 1-3% (bolagets prognos)
//
//Tillägg 11 aug 2015
Kursutveckling sedan detta blogginlägg skrevs
Detta blogginlägg publicerades alltså på morgonen före börsens öppning tis 11 aug 2015.
Sandvik-aktiens senaste börskurs var då 90,20 kr per slutet av mån 10 aug 2015.
Och aktien fick rekommendationen "sälj" vid den börskursen.
Kursutveckling per dag sedan dess:
mån 10 aug 2015: 90,20 kr
tis 11 aug 2015: 91,20 kr (+1,1%)
ons 12 aug 2015: 89 kr (-2,4%)
tors 13 aug 2015: 91,85 kr (+3,2%)
fre 14 aug 2015: 91,55 kr (-0,3%)
Som jämförelse Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30:
mån 10 aug 2015: 1636,54
tis 11 aug 2015: 1614,72 (-1,3%)
ons 12 aug 2015: 1575,04 (-2,5%)
tors 13 aug 2015: 1594,15 (+1,2%)
fre 14 aug 2015: 1586,83 (-0,5%)
Dvs total utveckling under de fyra börsdagar som gått sedan blogginlägget publicerades:
Sandvik-aktien: +1,5%
OMXS30-index: -3,0%
Dvs Sandvik-aktien har outperformat börsen under dessa fyra dagar, dvs hittills har säljrekommendationen vid börskurs 90,20 kr för Sandvik-aktien varit fel.
Men rekommendationerna här i bloggen avser utvecklingen på lång sikt (dvs på några års sikt).
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens r… [content has been truncated]