Sälj Saab-aktien
2014-07-22 02:25, Edited at: 2014-07-25 15:50Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i vapentillverkaren Saab köpvärd eller ej?
Skulle åka och handla i en mataffär på en badort någonstans i Sverige.
Klockan var efter 18 men det var ändå hett ute med blå himmel och gassande sol som låg på.
På mataffärens parkering finns det bara några få platser med skugga av byggnaden.
Var på väg dit men en annan bil låg före och lyckades ta den enda lediga p-platsen med skugga...
Ut från bilen kliver en ganska kraftigt byggd man som ser ut att vara i 45-50-årsåldern.
Tänkte att det var en alert snubbe.
Ser senare en skymt av mannen inne i affären och tycker han ser bekant ut.
Är det inte...?
Hamnar i kassakön bredvid mannen som står och knappar på sin mobiltelefon.
Tar mod till mig och går fram och säger: "Ursäkta mig. Heter du Håkan?"
Mannen: "Ja."
Jag: "Jobbar du på Saab?"
Mannen: "Ja."
Det visade sig alltså vara Håkan Buskhe, vd för börsnoterade vapentillverkaren Saab (som bla gör stridsflygplanet Gripen).
Jag tar fram kardan och hälsar och säger: "Lycka till! Det verkar gå bra för er."
//Edit: Tänkte främst på att Saab-aktien stigit en hel del de senaste åren.
//
Buskhe svarade: "Vår verksamhet är viktig för Sverige."
Osv, osv.
Även bla:
Jag: "Är du här ifrån trakten?"
Håkan Buskhe: "Nej, men min fru är det."
Frågade även: "Sitter ni i Linköping?" (Dvs om Saab har sitt huvudkontor i Linköping.)
Saabs flygplanstillverkning har ju traditionellt haft sin bas i Linköping (för att det är stora plana slätter där som lämpar sig väl för flygplansflygningar?).
Linköping ligger ca 20 mil sydväst om Stockholm.
Buskhe svarade då i stil med att han sitter i Stockholm fast Saabs verksamhet finns på ett antal orter.
//Edit:
Synd att storbolags-vd:ar nuförtiden jobbar på centralorter långt ifrån huvudverksamheten och riskerar på så vis tappa kontakten med den.
Även en storbolags-vd borde varje dag gå ut på verkstadsgolvet och snacka med grabbarna (och tjejerna) och fråga hur det går, vad man skulle kunna förbättra osv.
//
Lika snabbt som jag och Buskhe mötts, skiljdes våra vägar.
Kvar fanns ett intryck av honom som till både till det yttre och sätt ganska lik fd statsminister Göran Persson; storväxt, samlad, lugn och eftertänksam.
Lite "norrländsk" av sig.
Samtidigt trevlig, snäll och artig.
Han verkade inte alls chockad över att någon kom fram och hälsade, utan snarare positivt överraskad.
//Edit: Vapenindustri är ju kontroversiellt och orsakar kraftiga protester från tex fredsaktivister.
Men Buskhe reagerade som sagt ändå ej negativt på att bli igenkänd (utan snarare positivt).
//
Är då aktien i "Håkan Buskhes Saab" köpvärd?
+ Enl en aktiestrategi blir man alltid långsiktigt rik om man satsar på aktier i bolag som verkar inom "syndarbranscher" såsom tobak, vapen, kasinospel och porr.
En förklaring kan vara att dessa branscher erbjuder produkter och tjänster som är eftertraktade vilket gör att bolagen i de branscherna kan ta ut överpriser för dessa produkter/tjänster, vilket ger god lönsamhet osv.
- Ev stämmer det ej helt med verkligheten (bla pga hård konkurrens).
- Vapentillverkare som Saab som levererar till länders militärer, kan även sägas ha det knepigare än tex pistoltillverkare som Smith & Wesson.
Levererar man vapen till länders militärer kommer andra aspekter in i bilden såsom nationell prestige och en vilja hos respektive land att vara självförsörjande på vapen till sin militär.
Praxis i branschen har väl även varit korruption och utbetalningar av stora mutor för att få storordrar.
//Edit: Mer om det nedan i tillägg från 25 juli 2014.
//
Det gör det svårt för internationellt sett lilla Saab att sälja in sina vapen och annan militärutrustning till andra länder.
//Edit: Positivt att utlandet i alla fall svarade för nästan 60% av Saabs intäkter under 2013.
Men om Saab får stora utlandsordrar kräver det ofta "motköpsavtal", bla att Saab måste låta tillverka produkterna (eller delar därav) hos det beställande landet osv vilket lär sänka lönsamheten.
Även risk för att Saab tar storordrar i hemlandet Sverige till låga priser bara för att säkra upp dessa storordrar vilket även då innebär referensordrar (som kan användas vid marknadsföringen utomlands), medan baksidan av myntet då blir skral lönsamhet på sådana storordrar.
Tex har Saabs lönsamhet (rörelsemarginal) de senaste åren varit skral enl nedan (utom de goda åren 2011 och 2012).
//
Och även om man kan tycka att Saab borde vara ett stabilt bolag eftersom det alltid behövs vapen till länders militärer, så har Saab historiskt ej varit helt stabilt.
Bla har Saab hänvisat till att det i sämre tider blir så att länders svaga statsfinanser begränsar inköpen av militärutrustning.
- De senaste åren finns väl även en trend med att länder skär ner på sina militära utgifter pga ökad fred i världen.
Bla har väl Saabs hemmamarknad Sverige skurit ned kraftigt på sina militära utgifter de senaste åren (och tex avskaffat allmän värnplikt vilket är en märkeshändelse).
//Edit: Sverige svarade alltså för drygt 40% av Saabs intäkter under 2013.
//
+ Dock ev tecken på att det framöver kan bli ökade satsningar på militären igen pga att Ryssland blivit mera aggressivt.
Vid sidan av ovannämnda ev nackdelar med att vara militär-underleverantör finns Saabs icke-militära verksamhet som i alla fall svarade för nästan 20% av Saabs intäkter under 2013.
Saab-aktiens historiska kursutveckling hittills under 2000-talet:
...Saab-aktien slutade 1990-talet i drygt 80 kr.
(82 kr för att vara exakt.)
Uppgångsfas nr 1:
...Steg sedan till en topp på nästan 220 kr i slutet av 2006.
(218 kr vilket nåddes 29 dec 2006.)
Nedgångsfas nr 1:
...Nedgång till botten kring 50 kr under mars/apr 2009 i samband med den globala finanskrisen.
(49,60 kr 1 apr 2009. Ett aprilskämt?)
Uppgångsfas nr 2:
...Kraftig kursuppgång till en topp på över 150 kr som nåddes under våren 2011.
Nedgångsfas nr 2:
...Nedgång till ca 100 kr som nåddes ett år senare (våren 2012).
(101 kr 18 maj 2012.)
Uppgångsfas nr 3:
...Uppgång till över 210 kr som nåddes nu i juni 2014.
(212,10 kr 9 jun 2014.)
Sedan dess har aktien fallit tillbaka något och ligger i skrivande stund i 197 kr (slutkursen mån 21 juli 2014).
Med facit i hand önskar man att man hade:
...köpt aktien i apr 2009 för under 50 kr
...och därefter sålt aktien i jun 2014 (dvs drygt fem år senare) för över 210 kr
Men aktien är alltså tills vidare fortsatt inne i en uppgångsfas.
Aktien ligger dock kring "kanaltaket" med tidigare toppar på
...218 kr i dec 2006
...212,10 kr i jun 2014
och kan därför enl ett synsätt tolkas vara "överköpt" och nu på väg att studsa tillbaka nedåt.
Om aktien alternativt bryter sig igenom kanaltaket uppåt, kan det tolkas som att en fortsatt kursuppgång är på väg.
Här i bloggen är uppfattningen att börsen för närvarande är generellt uppblåst och övervärderad enl bla tidigare blogginlägg från 4 juli 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut
Det pekar alltså snarast på att det mesta är taget även i Saab-aktien och att den ej kommer att bli en lika god investering de kommande åren.
Håkan Buskhe har tidigare bla varit vice Sverigechef och senare Sverigechef för tyska elbolaget Eon.
1 sep 2010 tillträdde han som vd för Saab.
...Dagen innan slutade Saab-aktien i 91,45 kr.
...Nu står den alltså i 197 kr.
Saab har dessutom betalat ut följande aktieutdelning per aktie under perioden:
våren 2011: 3,50 kr
våren 2012: 4,50 kr
våren 2013: 4,50 kr
våren 2014: 4,50 kr
Summa 17 kr
Dvs 91,45 kr investerat i en Saab-aktie i aug 2010 har sedan dess vuxit till 214 kr (börskurs 197 kr plus utbetalda aktieutdelningar 17 kr).
...Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på 134% på knappt fyra år.
Det blir i snitt 24% per år vilket får anses vara mycket bra.
...Det innebär även att Saab "outperformat" börsen som helhet under Buskhes vd-tid.
Börsen har under samma period nämligen gett en totalavkastning på 64% (motsvarande 14% per år i snitt): http://www.fondbolagen.se/sv/Statistik--index/Index/Marknadsindex/SIXRX---aktuell-graf/
Bra jobbat av Buskhe alltså hittills.
Men det är ju ingen garanti för att han kommer att lyckas med det även framöver.
Saabs ekonomiska utveckling
De senaste åren:
Orderingång:
2008: 23 miljarder kr
2009: 18 miljarder kr (-21%)
2010: 26 miljarder kr (+43%)
2011: 19 miljarder kr (-28%)
2012: 21 miljarder kr (+9%)
2013: 50 miljarder kr (+141%)
2014 (första halvåret): 8 miljarder kr (-63%)
Intäkter:
2008: 24 miljarder kr
2009: 25 miljarder kr (+4%)
2010: 24 miljarder kr (-1%)
2011: 23 miljarder kr (-4%)
2012: 24 miljarder kr (+2%)
2013: 24 miljarder kr (-1%)
2014 (första halvåret): 11 miljarder kr (-7%)
Book to bill ratio (dvs orderingång delat med intäkter):
2008: 98%
2009: 75%
2010: 108%
2011: 80%
2012: 86%
2013: 210%
2014 (första halvåret): 74%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2008: 1%
2009: 6%
2010: 4%
2011: 13%
2012: 9%
2013: 6%
2014 (första halvåret): 6%
Nettoresultat:
2008: -242 miljoner kr
2009: 699 miljoner kr
2010: 454 miljoner kr (-35%)
2011: 2 217 miljoner kr (+388%)
2012: 1 560 miljoner kr (-30%)
2013: 742 miljoner kr (-52%)
2014 (första halvåret): 412 miljoner kr (+57%)
Resultat per aktie:
2008: -2,31 kr
2009: 6,28 kr
2010: 3,97 kr (-37%)
2011: 20,38 kr (+413%)
2012: 14,52 kr (-29%)
2013: 6,79 kr (-53%)
2014 (första halvåret): 3,80 kr (+53%)
Dvs:
Saab har en ryckig ekonomisk utveckling med stora variationer mellan åren beroende på när storordrar erhålls osv.
Tex rekordstor orderingång 2013 (även om den väl ska levereras och faktureras över många år).
Orderingång leder ju senare till intäkter när leverans och fakturering sker.
Men de intäkter Saab genererat har enl ovan i princip bara legat oförändrat de senaste åren.
Långsiktigt vill man ju se att orderingången överstiger intäkterna, eftersom det då innebär stigande intäkter framöver. Saab har därvidlag under de flesta åren på sistone haft en "book to bill ratio" på under 100% (dvs en orderingång som varit lägre än intäkterna), vilket är negativt. Men dock en b2b ratio på över 100% under enstaka år (särskilt 2013).
Återstår dock att se hur lönsamheten blir på den goda orderingången under 2013.
Med undantag av de goda åren 2011 och 2012 har lönsamheten (mätt som rörelsemarginal) varit skral.
Oroväckande att Saab gjorde förlust under 2008, dvs i dåliga tider drabbas även Saab kraftigt negativt vilket bör höja aktieinvesterares avkastningskrav för att köpa aktien (vilket i sin tur sänker den motiverade värderingsnivån för Saab-aktien).
//Edit: Dock lär investerarnas avkastningskrav samtidigt sänkas pga Saabs rekordstora orderstock (enl nedan), dvs uppsamlade och ännu ej levererade ordrar.
//
Visst var resultatnivån god under 2011 och 2012 men i övrigt skral.
Första halvåret 2014 en god ökning av resultatet, men det kommer å andra sidan mot bakgrund av den kraftiga nedgången under 2013.
De senaste kvartalen:
Orderingång:
q1/2012: 4 000 miljoner kr
q2/2012: 7 644 miljoner kr
q3/2012: 4 111 miljoner kr
q4/2012: 4 928 miljoner kr
q1/2013: 18 865 miljoner kr
q2/2013: 3 171 miljoner kr
q3/2013: 2 993 miljoner kr
q4/2013: 24 780 miljoner kr
q1/2014: 4 078 miljoner kr
q2/2014: 4 048 miljoner kr
Intäkter:
q1/2012: 6 miljarder kr
q2/2012: 6 miljarder kr
q3/2012: 5 miljarder kr
q4/2012: 7 miljarder kr
q1/2013: 6 miljarder kr kr (+5%)
q2/2013: 6 miljarder kr (-6%)
q3/2013: 5 miljarder kr (-4%)
q4/2013: 7 miljarder kr (-0,4%)
q1/2014: 5 miljarder kr (-10%)
q2/2014: 6 miljarder kr (-3%)
Book to bill ratio (orderingång delat med intäkter):
q1/2012: 71%
q2/2012: 123%
q3/2012: 84%
q4/2012: 67%
q1/2013: 322%
q2/2013: 54%
q3/2013: 63%
q4/2013: 340%
q1/2014: 77%
q2/2014: 71%
Rörelsemarginal:
q1/2012: 7%
q2/2012: 12%
q3/2012: 5%
q4/2012: 9%
q1/2013: 7%
q2/2013: 3%
q3/2013: 6%
q4/2013: 7%
q1/2014: 5%
q2/2014: 7%
Nettoresultat:
q1/2012: 283 miljoner kr
q2/2012: 558 miljoner kr
q3/2012: 169 miljoner kr
q4/2012: 550 miljoner kr
q1/2013: 262 miljoner kr (-7%)
q2/2013: 1 miljon kr (-99,8%)
q3/2013: 192 miljoner kr (+14%)
q4/2013: 287 miljoner kr (-48%)
q1/2014: 176 miljoner kr (-33%)
q2/2014: 236 miljoner kr (+23 500%)
Resultat per aktie:
q1/2012: 2,72 kr
q2/2012: 5,24 kr
q3/2012: 1,53 kr
q4/2012: 5,03 kr
q1/2013: 2,46 kr (-10%)
q2/2013: 0,02 kr (-99,6%)
q3/2013: 1,73 kr (+13%)
q4/2013: 2,57 kr (-49%)
q1/2014: 1,63 kr (-34%)
q2/2014: 2,17 kr (+10 750%)
Dvs:
...Saabs orderingång verkar normalt ligga på 3-5 miljarder kr per kvartal med undantag av vissa enstaka kvartal då det blivit betydligt mera.
...Med de leveranser och faktureringar som skett av lagda ordrar, har det inneburit att Saab nu haft fallande intäkter fem kvartal i rad vilket är negativt.
...Vad gäller lönsamheten har rörelsemarginalen (med ett par enstaka undantag) legat på 3-7% per kvartal vilket är ganska skralt.
...Utvecklingen för intäkter och rörelsemarginal har kokat ned till en ryckig resultatutveckling med ett nettoresultat på 200-300 miljoner kr per kvartal (med några undantag) under de senaste kvartalen.
Det motsvarar ett resultat per aktie på ca 2-2,50 kr per kvartal de senaste kvartalen (med några undantag).
Kvartalssiffrorna ovan innebär att Saab haft följande utveckling under senast rapporterade 12 mån (dvs juli 2013-juni 2014):
...orderingång 36 miljarder kr (+16% från föregående 12 mån)
...intäkter 23 miljarder kr (-4%)
...book to bill ratio 156% (upp från 130%)
...rörelsemarginal 6,3% (något upp från 6,1%)
...nettoresultat 891 miljoner kr (-9%)
...resultat per aktie 8,10 kr (-10%)
Saab är i dagsläget värt 21-22 miljarder kr på börsen (ca 109 miljoner st utestående aktier gånger börskursen 197 kr).
Dvs nyckelfråga:
Vem vill köpa ett bolag för 21-22 miljarder kr om bolaget genererar nettoresultat på under 1 miljard kr per år?
Dessutom faller både intäkter och nettoresultat.
Alternativt kan man fråga sig vem som vill köpa ett bolags aktie för nästan 200 kr om bolaget bara genererar ett resultat per aktie på ca 8 kr per år.
Det blir ett p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) på 24 (börskurs 197 kr delat med resultat per aktie 8,10 kr).
Aktieinvesterare verkar alltså räkna med kraftigt ökande resultat för Saab de kommande åren.
Visst finns en del stöd för det i den goda orderingång som Saab hade under 2013.
Per slutet av q2/2014 hade Saab en orderstock (uppsamlad och ännu ej levererad orderingång) på hela 57 miljarder kr att beta av vilket ska ge intäkter framöver.
Men till vilken lönsamhet?
Aktieanalytikerna räknar i snitt med att Saab kommer att få följande ekonomiska utveckling under de närmaste åren:
Intäkter:
2013 (faktiskt utfall): 23 750 miljoner kr (-1%)
2014: 24 100 miljoner kr (+1%)
2015: 25 710 miljoner kr (+7%)
2016: 27 316 miljoner kr (+6%)
2017: 26 614 miljoner kr (-3%)
2018: 27 412 miljoner kr (+3%)
Rörelsemarginal:
2013 (faktiskt utfall): 5,7%
2014: 7,1%
2015: 8,0%
2016: 8,4%
2017: 8,6%
2018: 8,6%
Nettoresultat:
2013 (faktiskt utfall): 741 miljoner kr (-53%)
2014: 1 231 miljoner kr (+66%)
2015: 1 491 miljoner kr (+21%)
2016: 1 681 miljoner kr (+13%)
Resultat per aktie:
2013 (faktiskt utfall): 6,79 kr (-53%)
2014: 11,30 kr (+66%)
2015: 13,70 kr (+21%)
2016: 15,50 kr (+13%)
http://www.4-traders.com/SAAB-AB-6491624/financials/
Dvs:
...Analytikerna räknar med att Saab intäkter (efter att ha stått stilla i ett antal år) nu kommer att börja växa.
...Den oftast skrala rörelsemarginalen väntas röra sig uppåt 8-9% inom 1-2 år.
...Nettoresultatet väntas därmed ha mer än dubblats från 2013 -> 2016 från 700-800 miljoner kr till ca 1,7 miljarder kr.
...Resultatet per aktie väntas ha mer än dubblats från 2013 -> 2016 från knappt 7 kr till 15-16 kr.
Men eftersom börskursen redan står i ca 200 kr kan man säga att en sådan resultatutveckling måste till bara för att motivera nuvarande kursnivå.
Vid börskursen i 197 kr blir aktiens p/e-tal 12-13 räknat på förväntat resultat per aktie för 2016 (dvs börskurs 197 kr delat med resultat per aktie 15,50 kr).
Även om analytikernas optimistiska prognoser nås kan Saab-aktien alltså i bästa fall sägas vara fullvärderad.
Men om det kommer en generell börsnedgång (från nuvarande uppblåsta börsnivå) i kombination med någon typ av internationell ekonomisk kris, lär även Saab-aktien drabbas kraftigt negativt vilket då ger klart bättre köplägen i ett sådant läge.
//Edit: Enl nedan innebär ovannämnda nuvarande analytikerprognoser för Saabs resultat per aktie, ganska kraftiga sänkningar jämfört med analytikernas tidigare motsvarande prognoser.
Som även framgår nedan så blev 2013 en kraftig besvikelse för analytikerna jämfört med vad de tidigare hade räknat med att Saab skulle uppnå för resultat per aktie för året.
//
Balansräkningen
...Skuldsättning:
Saab hade per slutet av q2/2014 en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 1,6 miljarder kr.
Det är i och för sig "bara" 7-8% av Saabs börsvärde på 21-22 miljarder kr.
Dvs Saab har en nettoskuld men ej jättestor.
//Edit: Saab äger även 2-3 miljoner st egna Saab-aktier värda ca 500 miljoner kr vid börskurs 197 kr.
Tar man med dem vid beräkningen av nettoskulden (vilket man bör göra) så sjunker nettoskulden till ca 1,1 miljarder kr motsvarande 5% av Saabs börsvärde.
//
...Immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar"):
Saab har en hel del ev "luft" i balansräkningen i form av stort bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (här förkortat till ia-tillgångar).
Det bokförda värdet på Saabs ia-tillgångar uppgick per slutet av q2/2014 till drygt 6 miljarder kr motsvarande:
23% av totala tillgångar
54% av eget kapital
Dvs om Saab börjar gå dåligt under en längre tid kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva skrivas ned till noll kr.
Det leder då till en resultateffekt på ca -6,3 miljarder kr vilket utraderar mer än hälften av det egna kapitalet.
Saabs egna kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) minskar då från 11-12 miljarder kr till bara drygt 5 miljarder kr som buffert mot ev fortsatta förluster.
Det kan tyckas vara ett för litet eget kapital för ett så stort bolag som Saab, varför bolaget i ett sådant läge ev kommer att be aktieägarna om stort kapitaltillskott på flera miljarder kr.
Det kapitaltillskottet lär i så fall erhållas genom att Saab erbjuder sina aktieägare att köpa nya Saab-aktier via så kallad nyemission.
Det gör då att det totala antalet utestående Saab-aktier ökar kraftigt vilket leder till utspädning av befintligt antal utestående Saab-aktier.
Ju fler nya aktier ett bolag säljer ut, desto fler utestående aktier fördelas bolagets värde på vilket gör att det motiverade värdet per aktie sjunker (allt annat lika).
Sammantaget vad gäller Saabs balansräkning så är den inte överdrivet riskfylld men den är samtidigt inte heller riskfri med en viss nettoskuld samt ganska stora ia-tillgångar.
På en skala från 1-5 (1=sämst, 5=bäst) kan Saabs balansräkning sägas få betyget 2-3, dvs den innebär en något förhöjd risknivå i Saab-aktien.
Håkan Buskhes vd-ord
Så här sa han i Saabs q2/2014-resultatrapport (som kom fre 18 juli 2014):
Marknaden för försvars- och säkerhetslösningar är fortsatt utmanande och konkurrensen är hård.
Under första halvåret 2014 har Saab utvecklat och stärkt produktportföljen.
I syfte att erbjuda produkter och lösningar som våra kunder efterfrågar, är satsningar på forskning och utveckling liksom kostnadseffektiva
lösningar centrala.
Affärsområdet Electronic Defence Systems lanserade under perioden världsunika lösningar som ger de väletablerade Giraffe AMB- och Arthursystemen ledande funktionalitet och design.
//Edit: Dvs den hårda konkurrensen i branschen gör att Saab måste satsa mycket pengar på produktutveckling vilket pressar lönsamheten.
//
Buskhe fortsätter:
Intresset för Gripen är fortsatt starkt internationellt.
Utvecklingen av Gripen E fortskrider enligt tidsplan och budget.
Levererans påbörjas till Sverige 2018.
Förhandlingarna med Brasilien om Gripen NG pågår enligt plan och parternas ambition är att nå ett avtal under 2014.
I juli ingicks ett samförståndsavtal med den brasilianska flygplanstillverkaren Embraer avseende samarbete kring utveckling
och produktion av Gripen för Brasilien.
//Edit: Negativt som nämnt om motköp vid utländska storordrar, dvs om Saab får en brasiliansk stororder på Gripen under 2014 så kommer brasilianska flygplanstillverkaren svara för en stor del av den produktionen vilket gör att en del av vinsterna från ordern ej tillfaller Saab.
//
Buskhe fortsätter:
Under första halvåret stärkte Saab vidare sin position som ett av världens ledande företag inom militär träning med beställningar från både den finska försvarsmakten och det brittiska försvarsdepartementet.
Orderingången i affärsområdet Dynamics påverkas negativt av den fortsatt utmanande marknadssituationen samt av förseningar i kunders inköpsbeslut.
Vi ser ingen förändring i marknadsläget på kort sikt, men fortsätter
utveckla vårt erbjudande för att tillvarata affärsområdets potential långsiktigt.
//Edit: Saabs affärsområde Dynamics verkar alltså ha en svacka för närvarande..
//
I juni (2014) ingicks avtal om att förvärva ThyssenKrupp Marine Systems AB (f.d. Kockums).
Detta möjliggör den expansion av det marina erbjudandet som meddelats tidigare under året och gör Saab till ett av få företag i världen med förmåga att utveckla, producera och leverera helhetslösningar inom försvarsområdet för luft, land och hav.
Transaktionen förväntas slutföras under juli 2014.
Försvarets Materielverk (FMV) beställde under första halvåret konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generations
ubåt, samt halvtidsmodifieringar av två ubåtar av Gotlandsklass.
Dessutom undertecknades en avsiktsförklaring med FMV avseende det
svenska försvarets undervattensförmåga omfattande möjliga beställningar om drygt SEK 11 miljarder.
//Edit: Dvs i och för sig intressant att Saab expanderar till att även bli verksamt inom ubåtar.
Men kommer det att kunna bli en långsiktigt lönsam verksamhet?
Tillägg 22 juli 2014
Besked om att Saabs köp av Kockums slutförts och att Kockums kommer att ingå i Saabs affärsområde Security and defence solutions: www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/22/saab-slutfor-forvarv-av-kockums.html
(Mer om Saabs affärsområden nedan.)
Synd att inte Kockums blir ett eget affärsområde.
Beskedet om att Kockums-köpet är genomfört kommer efter Saabs pressmeddelande 29 jun 2014 om att Saab köper Kockums av tyska bolaget Thyssen Krupp (efter en inledande överenskommelse i apr 2014): http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/26/C4/5D/wkr0006.pdf
I det pressmeddelandet uppges prislappen för Kockums ligga på 340 miljoner kr.
Dvs hur stor intjäningsförmåga har Kockums om Thyssen Krupp är villigt att sälja Kockums för bara 340 miljoner kr?
Enl pressmeddelandet har Kockums 900 pers anställda (jämfört med Saabs ca 14 000 pers).
Kockums ekonomiska utveckling under bokföringsåret 2012/2013:
...intäkter 1,7 miljarder kr (-11%)
...rörelseresultat 34 miljoner kr (upp från 13 miljoner kr)
...rörelsemarginal 2,0% (upp från 0,7%)
Dvs Kockums har fallande intäkter och skral lönsamhet.
Chef för Saabs affärsområde Security and defence systems är Gunilla Fransson som kommenterade Kockums-köpet så här i pressmeddelandet från 29 jun 2014:
Nu följer ett integrations- och utvecklingsarbete för att säkerställa att verksamheten uppnår sin fulla kapacitet.
En viktig del är att nå synergier med Saabs befintliga marina verksamhet.
Detta arbete måste få ha sin gång men samtidigt påbörjas leverans av utveckling, underhåll och produktion till den svenska marknaden.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/26/C4/5D/wkr0006.pdf
//
Buskhe fortsätter:
Saabs orderingång minskade i perioden (dvs under första halvåret 2014) jämfört med 2013 då vi mottog utvecklingsbeställningar omfattande SEK 13,2 miljarder för Gripen E.
//Edit: Där kom alltså en av förklaringarna till Saabs goda orderingång under 2013.
//
Buskhe fortsätter:
Försäljningsintäkterna uppgick till MSEK 10 972 (11 748), motsvarande en
nedgång om 7 procent främst till följd av lägre försäljningsintäkter inom Dynamics.
//Edit: Dvs svackan för Dynamics gjorde att hela Saabs intäkter föll under första halvåret 2014.
//
Buskhe fortsätter:
Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till MSEK 643 (545) med en rörelsemarginal på 5,9 procent (4,6).
Rörelseresultatet under samma period 2013 påverkades negativt av
en engångspost uppgående till MSEK 231 relaterat till en förlorad rättstvist.
Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet
till MSEK 643 (776) och rörelsemarginalen uppgick till 5,9 procent (6,6).
//Edit: Dvs fallande justerad rörelsemarginal under första halvåret 2014.
//
Affärsområdet Electronic Defence Systems rapporterade ett positivt rörelseresultat samtidigt som investeringar i utveckling av ny
radar- och sensorteknologi fortsatte.
//Edit: Dvs om ao Dynamics är en surdeg inom Saab så verkar Electronic Defence Systems vara ett glädjeämne.
//
Effektiviseringsåtgärderna aviserade 2013 fortlöper enligt plan och totalt sett har antalet heltidsekvivalenter och externa konsulter minskat med cirka 850 sedan starten av 2013.
Det operationella kassaflödet var negativt främst till följd av tidsmässiga skillnader i leveranser och milstolpebetalningar.
Under det andra halvåret 2014 har vi fler planerade milstolpeleveranser och vi bedömer att det operationella kassaflödet då kommer att vara
positivt.
Vinst per aktie efter utspädning uppgick till SEK 3,80 (2,48).
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/27/1E/83/wkr0006.pdf
Mer om Saab
En svensk vapentillverkare.
Vd är Håkan Buskhe som basar över nästan 14 000 pers anställda.
Saab delar in sin verksamhet i följande sex affärsområden:
Aeronautics
Dynamics
Electronic defence systems
Security and defence solutions
Support and services
Combitech
Vad gör respektive affärsområde?
Enl Saabs årsredovisning för 2013 (som är daterad 13 feb 2014):
...Aeronautics:
Erbjuder en produktportfölj med stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem samt flygplanskomponenter för
egenproducerade flygplan och passagerarflygplan tillverkade av andra aktörer.
Exempel på produkter: Gripen, Airbus 380 vingbalk och UAV03 Örnen.
...Dynamics:
Erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och
signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.
Exempel på produkter: Carl-Gustaf och robotsystemen RBS 70 och RBS 15.
...Electronic defence systems:
Erbjuder en produktportfölj som omfattar luftburna spanings- och övervakningssystem och flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och avancerat elektroniskt självskydd.
Exempel på produkter: Giraffe AMB, Erieye och Arthur.
...Security and defence solutions:
Erbjuder en produktportfölj som omfattar militära ledningssystem, träning och simulering, trafikledning, säkerhets- och övervakningssystem samt kommunikationslösningar.
Exempel på produkter: Remote Tower, flygledningssystem och 9LV (ledningsoch motmedelssystem).
...Support and services:
Erbjuder i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt
produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.
Exempel på produkter och lösningar: 340 MSA övervakningsflyg, CBRN varningssystem, mobila camper och fältsjukhus.
...Combitech:
Ett självständigt dotterbolag i koncernen som rapporterar som ett affärsområde.
Bolaget är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag och erbjuder konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk
produktinformation och logistik.
(Combitech är väl förenklat uttryckt Saabs IT-avdelning?)
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/66/35/wkr0006.pdf
Under första halvåret 2014 fördelade sig Saabs intäkter enl följande per affärsområde:
Aeronautics 29%
Security and defence solutions 22%
Electronic defence systems 20%
Support and services 16%
Dynamics 13%
Combitech 8%
Summa 100% (12 miljarder kr före koncernelimineringar)
Intäktsförändring under första halvåret 2014:
Combitech +7%
Security and defence solutions +0,5%
Electronic defence systems +0,4%
Support and services -4%
Aeronautics -8%
Dynamics -22%
Summa Saab -7% (till 11 miljarder kr)
Dvs egentlig tillväxt bara i ett (Combitech) av de sex affärsområdena.
Orderingången kan dock sägas vara viktigare än de bokförda intäkterna, och så här fördelade sig Saabs orderingång per affärsområde under första halvåret 2014:
Security and defence solutions 34%
Support and services 19%
Electronic defence systems 17%
Aeronautics 11%
Combitech 9,5%
Dynamics 9,3%
Summa 10% (9 miljarder kr före koncernelimineringar)
Security and defence solutions +75%
Combitech +5%
Dynamics -38%
Support and services -46%
Electronic defence systems -66%
Aeronautics -91%
Summa Saab -60% (till 9 miljarder kr före koncernelimineringar)
Summa Saab -63% (till 8 miljarder kr efter koncernelimineringar)
Dvs affärsområde SDS (Security and defence solutions) har klivit fram som vinnaren hittills under 2014, efter att de flesta övriga affärsområden minskat sin orderingång kraftigt efter höga nivåer 2013.
Lönsamhet (rörelsemarginal) per affärsområde under första halvåret 2014:
Support and services 12%
Aeronautics 7%
Combitech 5%
Dynamics 4%
Security and defence solutions 3%
Electronic defence systems 1%
Summa Saab 6%
Bloggens track record för Saab-aktien
Tidigare blogginlägg om Saab (från 27 apr 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/saab-aktien-fullvarderad
...Där fick aktien betyget "fullvärderad" vid börskurs 199 kr.
...Och nu står aktien i 197 kr.
Dvs det betyget verkar ha varit någorlunda korrekt.
Enl det blogginlägget räknade aktieanalytikerna i snitt (enl 4-traders.com) med följande resultat per aktie för Saab de närmaste åren:
2014: 12,00 kr
2015: 14,00 kr
2016: 16,10 kr
Och nu räknar de enl ovan alltså med följande nivåer:
2014: 11,30 kr
2015: 13,70 kr
2016: 15,50 kr
Dvs det innebär följande prognosjustering för respektive år:
2014: -6%
2015: -2%
2016: -4%
11 mars 2014 fick Saab-aktien rek "långsiktigt köp" vid börskurs 178,50 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
Tom idag har investeringen i aktien alltså vuxit till 201,50 kr i form av:
...börskursen 197 kr
plus
...4,50 kr i aktieutdelning utbetalt under våren 2014
Dvs även den rekommendationen har väl varit rimlig.
//Edit: Enl det blogginlägget hade analytiekrna då följande snittprognoser för Saabs resultat per aktie (enl 4-traders.com):
2014: 12,00 kr
2015: 13,90 kr
2016: 15,50 kr
Nu är alltså motsvarande prognoser följande (enl 4-traders.com):
2014: 11,30 kr
2015: 13,70 kr
2016: 15,50 kr
Dvs prognosjusteringar under perioden:
2014: -6%
2015: -1%
2016: 0%
//
23 juni 2013 fick aktien rek "långsitkigt köp" vid börskurs 131,50 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/langsiktigt-kop-saab
Det var en ännu bättre rek.
Då hade analytikerna följande snittprognoser för Saabs resultat per aktie (enl 4-traders.com):
2013: 11,00 kr (-23%)
2014: 14,30 kr (+30%)
2015: 15,10 kr (+6%)
Och nu ser det alltså ut enl följande:
2013 (faktiskt utfall): 6,79 kr
2014: 11,30 kr
2015: 13,70 kr
Dvs analytikernas prognosjusteringar (och jämförelse med faktiskt utfall 2013) tom idag:
2013: -38% (jämförelse med faktiskt utfall)
2014: -21% (prognosjustering)
2015: -9% (prognosjustering)
Särskilt 2013 blev alltså en stor besvikelse för Saab, men även för de följande åren har analytikerna tvingats nedjustera sina prognoser kraftigt.
Hur kan Saab-aktien ändå ha stigit så kraftigt från 131,50 kr till 197 kr under perioden?
Ev delvis pga stor orderingång för Saab, men analytikerna borde väl även beakta att Saabs löpande verksamhet utvecklats så mycket sämre än väntat under perioden?
Videoklipp
...Videoklipp från fre 18 juli 2014 där Saabs vd Håkan Buskhe pratar om bolaget (på engelska): http://www.youtube.com/watch?v=HoHrcExGS_E
Han säger där bla att Saab klarar sig "ganska bra" i branschen jämfört med konkurrenterna.
Som han beskriver det satsar Saab mer pengar på produktutveckling än någon av konkurrenterna (bla håller Saab på att utveckla en helt ny version av Gripen).
...Videoklipp från fre 18 juli 2014 med Saabs presentation av q2/2014-resultatrapporten (med vd Håkan Buskhe och Saabs finanschef Magnus Örnberg): http://www.media-server.com/m/p/g5p556kr
Buskhe inleder där med de viktigaste händelserna för Saab under första halvåret och q2/2014.
Han börjar där med att nämna utvecklingen av den nya Gripen-versionen "Gripen E" vilket enl Buskhe är ett jätteprojekt ("a huge program"), och att det projektet löper enl fastlagd tidsplan och inom uppgjord kostnadsbudget.
Tydligen är Gripen E detsamma som Gripen NG enl Wikipedia:
A further version, designated Gripen JAS 39 E/F, is under development as of 2014.
It has been referred to as Gripen NG or Super-JAS.
The changes include the adoption of
...a new powerplant, the General Electric F414G
...an active electronically scanned array radar
...and significantly increased internal fuel capacity
http://en.wikipedia.org/wiki/Saab_JAS_39_Gripen
Dvs tydligen en uppgradering av gamla Gripen med bla ny motor.
Om Gripen E i Saabs q2/2014-resultatrapport:
"Saabs orderingång minskade i perioden jämfört med 2013 då vi mottog utvecklingsbeställningar omfattande SEK 13,2 miljarder för Gripen E."
"Under 2013 mottogs ett flertal beställningar avseende Gripen E-programmet varav cirka SEK 10,3 miljarder var hänförliga till affärsområdet (Aeronautics) under det första halvåret (2013)."
"Utvecklingen av Gripen E fortskrider enligt tidsplan och budget.
Levererans påbörjas till Sverige 2018."
"Aktivitetsnivån inom Gripen E var fortsatt hög (inom affärsområde Aeronautics under första halvåret 2014)."
Gripen E-programmet involverar tydligen även Saabs affärsområde Electronic defence systems enl Saabs q2/2014-resultatrapport:
"Under 2013 mottogs ett flertal beställningar avseende Gripen E-programmet, varav cirka SEK 3,2 miljarder var hänförligt till affärsområdet (Electronic defence systems) under det första halvåret (2013)."
Och även affärsområde Support and services:
"Under 2013 mottogs en beställning avseende Gripen E-programmet varav cirka SEK 1,3 miljarder var hänförliga till affärsområdet (Support and services) under det första halvåret (2013)."
Dvs orderingång från 2013 hänförlig till Gripen E:
Aeronautics 10,3 miljarder kr
Electronic defence systems 3,2 miljarder kr
Support and services 1,3 miljarder kr
I Sverige är det myndigheten FMV (Försvarets Materielverk) som ansvarar för inköp av militär utrustning såsom Gripen.
Pressmeddelande från FMV i dec 2013 om Gripen E: http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Annu-ett-viktigt-steg-mot-nya-Jas-39-Gripen-E/
Som det beskrivs där handlar det om en order på 16,4 miljarder kr för att bla uppgradera 60 st av Sveriges gamla Gripen-plan ("Gripen C") till Gripen E (varav de första ska levereras under 2018).
Och innan dess pressmeddelande från FMV i mars 2013 om en order på 10,7 miljarder kr för att finansiera Saabs utveckling av Gripen E under perioden 2015-2023: http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Utvecklingsbestallning-pa-Gripen-E-till-Saab/
(Risk för att det skulle kunna betecknas som otillåtet statsstöd?)
Fördelarna med Gripen E enl pressmeddelande från FMV i feb 2013:
Med den nya JAS 39 Gripen E kommer Försvarsmakten att få ett stridsflygssystem med nya och utvecklade förmågor som möter de framtida operativa kraven.
Den nya JAS 39 Gripen E kommer bland annat att ha
...en starkare motor
...mer internt bränsle som ger ökad räckvidd och uthållighet
...samt fler vapenbalkar och en högre lastförmåga
Enl pressmeddelandena från FMV är Dan Averstad Gripen-ansvarig hos FMV medan Lennart Sindahl är Gripen-ansvarig hos Saab.
Videoklipp från Saab tors 17 juli 2014 där Sindahl intervjuas: http://www.youtube.com/watch?v=-VA8LrWfoJg
Där uppges han även vara chef för Saabs affärsområde Aeronautics.
//Edit: Dvs Saabs affärsområdeschefer bla:
Aeronautics: Lennart Sindahl
Security and defence systems: Gunilla Fransson
//
Klippet är från flygmässan i Farnborough i England.
Sindahl säger i klippet att läget är mycket bra för Gripen just nu med bla den nya "version 20" som innebär olika förbättringar av gamla Gripen C/D.
Han anser det vara det bästa stridsflygplanet som går att köpa just nu och till ett lågt pris.
De länder som är "smarta" kommer enl honom att köpa Gripen C/D.
Blickar man längre fram mot de kommande decennierna uppger Sindahl att Saab håller på att utveckla nya Gripen E.
Enl honom sker den utvecklingen med finansiering av svenska staten som även lagt ordrar på Gripen E-plan med leveransstart under 2018.
Enl Sindahl kommer det då att bli det bästa stridsflygplanet på marknaden och även till ett överkomligt pris, vilket han uppger kommer att passa "smarta länder".
Sindahl betonar att Gripens låga kostnader ligger bättre till än alla andra stridsflygplan.
Enl honom måste länder både ha bra stridsflygplan (vilket han uppger att både Gripen C/D och E är), men även till låga kostnader.
Sindahl nämner att många länder har problem att få statsbudgeten att räcka till för bla såväl skolor, hälsovård och försvar etc.
Sindahl vill att länder ska välja Gripen för att ha råd att kunna köpa bra stridsflygplan som får plats inom den tillgängliga statsbudgeten.
I klippet nämns även att Saab är underleverantör av komponenter till civila flygplanstillverkare som Airbus och Boeing.
Saabs egen Youtube-kanal med en massa videoklipp om bolaget: http://www.youtube.com/user/SaabGroup/videos
Övrigt
Artikel om Saab i Svenska Dagbladet mån 21 juli 2014:
”Priset inte allt för Saab”
Det blir ingen försäljning av Gripen till Danmark.
Saab har bestämt sig för att inte vara med i upphandlingen.
Beslutet visar framför allt att affärer om nya stridsflygplan handlar om mycket mer än pris och prestanda.
Enl artikeln vill Danmark köpa 30 stridsflygplan för 20-30 miljarder danska kronor.
Men Saab har valt att dra sig ur upphandlingen eftersom Danmark anses redan ha bestämt sig för att köpa in amerikanska stridsflygplanet F-35 istället för Saabs Gripen.
Även Norge har tidigare nobbat Gripen och istället köpt in F-35 står det i artikeln.
I Schweiz har invånarna i en folkomröstning nyligen röstat nej till inköp av Gripen.
Dock uppges Saab fortfarande hoppas på att Brasilien ska köpa in 36 Gripen-plan.
Saab hoppas även kunna sälja in Gripen till andra länder i:
Sydamerika
Asien
Östeuropa
Enl artikeln nämns följande ex på konkurrerande stridsflygplan (tillverkare):
F-35 (Lockheed Martin)
Gripen (Saab)
F-18 Super Hornet (Boeing)
Eurofighter Typhoon
Danmark har i dagsläget gamla amerikanska stridsflygplanet F-16 i sitt flygvapen.
//Edit: F-16 är från år 1974 och gjordes av amerikanska bolaget General Dynamics vars flygplanstillverkning numera ingår i Lockheed Martin som alltså gör F-35.
http://en.wikipedia.org/wiki/General_Dynamics_F-16_Fighting_Falcon
En F-35 kostar ca 800 miljoner kr-1 miljard kr beroende på utförande (A, B eller C): http://en.wikipedia.org/wiki/Lockheed_Martin_F-35_Lightning_II
Det är omräknat från dollar till kronor med den för 2013 genomsnittliga dollarkursen 6,514 kr.
Prisnivån 2013 i dollar anges till ca 120-160 miljoner dollar enl Wikipedia i länken ovan.
För en Gripen uppges prisnivån istället ligga på ca 500 miljoner kr per st: http://en.wikipedia.org/wiki/Gripen
Det är omräknat från 2006 års genomsnittliga dollarkurs 7,3766.
Priset i dollar år 2006 anges enl Wikipedia till knappt 70 miljoner dollar per Gripen-plan.
Med en prislapp på 500 miljoner kr per Gripen-plan skulle en Brasilien-order på 36 st Gripen-plan innebära ett ordervärde kring 18 miljarder kr.
//
Även enl Svenska Dagbladet-artikeln bla:
(...) Saab som bland annat säljer in nya Gripen E på att det är ett betydligt billigare plan än konkurrenterna, både i inköp och i drift.
Tekniska brister för F-35 har uppmärksammats enl tex artikel från mars 2013:
New Pentagon super fighter will get pilots shot down, warns report
The U.S. Air Force version of the F-35 Joint Strike Fighter has shortcomings that will get pilots shot down in combat, according to a leaked Pentagon report evaluating combat testing of the plane.
1)
“The out-of-cockpit visibility in the F-35A is less than other Air Force fighter aircraft,” states the report from the Defense Department’s Directorate of Operational Test and Evaluation, referring to a pilot’s ability to see the sky around them.
2)
Och förutom dålig sikt:
In addition to limited visibility, the aircraft’s much touted multi-million dollar electronic helmet mounted display — which is supposed to project important technical information onto the faceplate of the pilot’s helmet — “presented frequent problems for the pilots,” according to the report.
http://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/6/report-super-fighter-will-get-pilots-shot-down/
//Tillägg 25 juli 2014
Om Saab och mutor
Frågade Saabs investerarkontakt Ann-Sofi Jönsson om nedanstående 26 juni 2013 via mejl men fick inget svar.
Dvs även frågetecken om varför hon ej svarade på det mejlet.
Så här skrev jag i mejlet till Jönsson bla (kursiv text):
Tydligen erkände Saab år 2011 att mutor betalats för att få Gripen-ordrar utomlands.
Vet du om det pågår någon rättsprocess eller utredning av det?
Kan det bli risk att Saab framöver måste betala skadestånd eller böter pga det?
BAe Systems fick ju tydligen betala motsvarande nästan 4 miljarder kr i böter för sina mutaffärer vilket väl bla omfattade Gripenrelaterade-mutor?
Det byggde i sin tur på följande avsnitt (kursiv text) ur tidigare blogginlägg från 23 juni 2013:
_Mutor sålde in Gripen utomlands
En del tvivelaktigheter i affärsmetoderna har framkommit i samband med försäljningen av Gripen till andra länder.
Det har varit tal om att mutor betalats ut via Saabs samarbetspartner (den stora brittiska försvarskoncernen BAe Systems) till beslutsfattare i tre av de fyra länder som Gripen sålts eller hyrts ut till utomlands.
Det gällde Tjeckien, Ungern och Sydafrika enl Sveriges Televisions tv-program "Uppdrag granskning" från 2007.
Enl programmet var det över 80 miljoner kr som utbetalats till politiker i Ungern och Tjeckien för att de länderna skulle använda Gripen.
Saab erkände självt år 2011 att "ett större belopp" utbetalats till "en sydafrikansk konsult" för att ro hem ordern från Sydafrika.
BAe som även erkänt mutor till folk i andra länder vad gäller försäljning av andra militära produkter, har betalat motsvarande nästan 4 miljarder kr i böter pga det.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saab_Gripen
En fråga är om det kan bli tal om att även Saab måste betala böter framöver med anledning av sitt erkännande år 2011._
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/langsiktigt-kop-saab
Och ur Wikipedia-länken ovan (kursiv text):
_Mutor
2007 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att Saab AB och dess delägare BAE Systems betalat mutor vid beställningarna från Tjeckien, Ungern och Sydafrika.
Källor och dokument som Uppdrag granskning ska ha fått tillgång till visade att flera miljarder kronor utlovats i hemliga kontrakt till tre huvudagenter:
österrikaren Alfons Mensdorff-Pouilly
tjecken Richard Hava
och tjeck/kanadensaren Otto Jelinek
för att de skulle säkra avtalet om en försäljning till Tjeckien 1999.
Liknande agenter blev utlovade, och betalades, liknande summor i den ungerska och sydafrikanska affären.
Den tjeckiska och ungerska uppgörelsen ändrades 2003 till en leaseaffär men Uppdrag granskning kunde visa att över 80 miljoner kronor i "kommissioner" utlovats och delvis betalats ut även där.
Pengarna gick till agenten Mensdorffs företag Valurex International baserat i Schweiz och med två schweiziska advokater Egon och Etienne Kiss-Borlase som företrädare.
I Uppdrag granskning berättade den förre tjeckiske utrikesministern Jan Kavan inför en dold kamera och vad han trodde var BAE-representanter att mutorna delats ut "över hela det politiska spektrumet".
2008 pågick polisiära och/eller parlamentariska utredningar av samtliga affärer där Gripen sålts i Sverige, Tjeckien, Ungern, Sydafrika och Storbritannien.
Den engelska polisutredningen lades ned efter en uppgörelse med BAE Systems där BAE betalade ut 3,7 miljarder i skadestånd.
Den sydafrikanska polisutredningen lades ned av politiker efter att den pekat ut den sydafrikanska regeringen som medskyldig, men återupptas efter Saabs medgivande 2011.
Delägaren (BAE Systems) i IG JAS utreds dessutom för misstänkta mutbrott i en rad länder som Chile, Tanzania, Indonesien, Rumänien.
Uppdrag gransknings reportrar Sven Bergman, Joachim Dyfvermark och Fredrik Laurin belönades med ett antal journalistpriser för sitt arbete, detta trots att det inte hade bevisats i domstol att de hade rätt.
Bland annat Stora Journalistpriset 2007, Nordiska dokumentärfilmspriset 2007, IRE Award finalist 2007, samt The Edward R Murrow Award 2008.
I juni 2009 bekräftade överåklagare Christer van der Kwast stora dolda utbetalningar från BAE Systems till Tjeckien, Ungern och Sydafrika, men lade ner förundersökningen mot SAAB om misstänkta mutor med hänvisning till en femårig preskriptionstid, samt i brist på bevis.
I maj 2011 medgav Saab att mutavtal skrivits, men sa sig då inte ha hittat uppgifter om utbetalning av mutor i Sydafrika.
Redan månaden efter_ (dvs i juni 2011) erkände SAAB att 24 miljoner rand betalats från partnern BAE Systems till företaget Sanip, och vidare till en sydafrikansk konsult, men Saab nekar till att man hade kännedom om överföringen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saab_Gripen
Och i Wikipedia-länken hänvisas i sin tur bla till följande artiklar:
Ur Dagens Nyheter 20 maj 2011:
JAS-affärerna med Sydafrika
_Saab medger mutavtal - men nekar till utbetalning av mutor
Försvarskoncernen Saab medger att det finns ett avtal om utbetalning av mutor i samband med Jasförsäljningen till Sydafrika men har inte hittat något som styrker att summorna verkligen betalats ut._
http://www.dn.se/ekonomi/saab-medger-mutavtal-men-nekar-till-utbetalning-av-mutor/
Och enl Dagens Nyheter 31 juli 2011:
JAS-affärerna med Sydafrika
Jas-mutor utreds på nytt
Sydafrikanska myndigheter ska återuppta utredningen om mutor i samband med Jas Gripen-affären.
Anledningen är att nya uppgifter från Saab har kommit fram.
http://www.dn.se/ekonomi/jas-mutor-utreds-pa-nytt/
I Wikipedia hänvisas även till följande pressmeddelande från Saab 16 juni 2011:
Saabs internutredning gällande konsultavtal i Sydafrika klar
Saab beslöt efter uppgifter i media att utreda omständigheterna kring
ett tidigare för Saab okänt avtal med en sydafrikansk konsult.
Saab har nu genomfört en granskning av avtalet och de ekonomiska transaktionerna i bolaget Sanip Pty Ltd under den aktuella perioden.
Vid granskningen har vi funnit att cirka 24 miljoner rand har betalats från BAE Systems till Sanip.
Dessa pengar har sedan med kort varsel överförts till den sydafrikanske konsulten.
_– Dessa transaktioner har aldrig redovisats i bokföringen, säger Saabs VD och koncernchef Håkan Bu… [content has been truncated]