Under den senaste tidens börsturbulens har en av småspararnas hetaste frågeställningar återigen kommit upp på tablån. Frågan jag pratar om, är hurvida portföljfokus ska ligga mot storbolag kontra småbolag och i vilket av dessa läger risken beräknas vara högst. Detta är ett synsätt som jag aldrig riktigt har förstått mig på, och generaliseringar som dessa blir sällan lyckosamma.
Jag menar istället på att man till stor del skall försöka se bortom bransch- och storleksmässiga faktorer och istället hitta enskilda bolag vars produkt eller tjänst man verkligen förstår sig på och vill investera i. Ett begrepp som kommer väl till hands när det handlar om stockpicking och analysarbete är Risk/Reward. I korthet innebär det att man tittar på ett specifikt bolag för vilket man försöker göra en bedömning av hur potential och risk ser ut framöver. Ett smidigt sätt är att försöka klassificera dessa två “R” i monetära termer för att lättare kunna räkna ut ett jämförbart förhållande mellan parametrarna.
Det svåraste här är kanske att förstå vad man egentligen menar med risk. När man använder R/R för att analysera ett case så tycker jag att just risken kan skiljas i två delar. Den första delen är förhållandet mellan risk och potential där en stor potentialparameter och en, i jämförelse, liten riskparameter, leder till ett gynnsamt förhållande. Den andra delen är det absoluta värdet på R-parametrarna vilket är ett lite mer erkänt sätt att se på det hela. Risk mäts nämligen oftast som standardavvikelse, och det är bevisat att denna i många fall är högre för de lite mindre bolagen, vilket är ett resultat av en högre volatilitet. Jag menar dock på att det är det faktiska förhållandet som är den viktigaste riskindikatorn och inte den bedömda standardavvikelsen. Det går alltså inte att blint titta på var risken, standardavvikelsen, historiskt sätt har varit lägst, utan för att lyckas på allvar anser jag att man skall tillämpa stockpicking och analysera varje case för sig. Att ha makrofaktorer, branschintressen och storleksindelningar i bakhuvudet är aldrig fel, men att helt grunda sina beslut på detta känns tveksamt.
Vad jag har erfarit så är det på de lite mindre listorna det oftast går att hitta felprissättningar vilka i sin tur leder till ett gynnsamt förhållande mellan risk och potential, något som till stor del har att göra med att genomlysningen av bolagen på dessa listor ofta är dålig. Detta betyder dock verkligen inte att jag helt ratar de stora och medelstora bolagen, utan det finns flera exempel på fina R/R-case även där. Den poäng jag vill få fram är bara att en investering i ett storbolag inte de-facto innebär en lägre risk än en investering i ett mindre bolag, något som är ganska uppenbart i år då man jämför index för OMXS30 och de lite mindre listorna.
Mvh Pechan