Riksbankens penningpolitik 2023-2024

2023-03-30 11:01

Har några tankar om Riksbankens penningpolitik som jag vill förklara lite kort.

Riksbanken har sedan 1993 infört 2% som ett mål är att kunna skapa prisstabilitet långt framöver, och det har definierats som att konsumentprisindexet också ska hållas kring 2%. De senaste 12 åren har Riksbankens räntepolitik inte lyckats få upp prisindex just till 2%. Däremot har Riksbankens åtgärder har fått en enorm effekt på bostads- och fastighetspriserna, och samtidigt har medfört en försvagning av kronan.

Vi känner till att Riksbankens styrränta är deras huvudsakliga verktyg för att hålla inflationen liggande just på 2%. Riksbankens mål att deras penningpolitiska arbetsåtgärder ska upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation. Men nu ser vi att Riksbanken och andra centralbankerna inte har lyckats så bra. De har fått mycket kritik för de penningpolitiska åtgärder som de har genomfört under de senaste åren.

Jag analyserade och skapade diagrammet (februari 2022) Federal Reserves och Rikbankens räntepolitik mellan 1995 och 2022 samt prognos för 2023 och 2024. Bankerna har inte visat upp diagrammet för allmänheten utan de föredrar kortsiktiga prognoser som inte speglar framtidens ekonomi. Bifogar bilagan och Ni kan gärna studera lite närmare.

De två första gula ringarna 1998-2000 och 2005-2006 var ekonomin på väg att stabiliseras. Men amerikanska bankkrisen 2007 och finanskrisen 2008 har utlöst en hög arbetslöshet och en försämrad arbetsmarknad. Runt om i världen blev regeringarna tvungna att bemöta krisen genom att öppna de statsfinansiella kranarna, samtidigt som centralbankerna sänker sina styrräntor till princip nollnivå. Se på röda ringen mellan 2010 och 2020.

Ekonomin sägs ha småningom återhämtat sig, men till priset av stagnerande löner, social nedrustning, ökade globala motsättningar och krig. Den kommer att fortsätta framöver men kan börja sjunka långsamt så fort centralbankerna höjt räntan upp till det normala 3.5%  

Marknaden har under lång tid skapat en farlig utveckling eftersom alla stora bolag redan har implementerat ny avkastningskultur, vilket har lett till högre avkastning när det gäller vinst på löneanställdas bekostnad. Marknaden har byggts på enorma lånefinansieringar tack vare låga räntor. Tillgångarna har ökat kraftigt tack vare skenande stigande börskurser och bostadspriser samtidigt som de svenska hushållens skulder har ökat snabbare än inkomsterna. Den svenska hushållsskulden uppgår till 5325 miljarder kronor. Det finns en stor risk för att vi står inför ett potentiellt stagflationsscenario präglat av stigande inflation och sjunkande tillväxt.

Osäkerheten har blivit större och det är risk för en svagare ekonomisk utveckling. Federal Reserve kommer enligt min prognos att genomföra tre räntehöjningar fram till slutet av juni 2023 för att dämpa höga amerikanska inflationstrycket. Däremot kommer Fed att bevaka inflationens utveckling under andra halvåret av 2023. Fed kommer att höja räntan till 6-6.25% vilket kan tvinga Riksbanken genomföra räntehöjningarna till 3.75-4.0% fram till slutet av december 2023 (se rosa ringen) för att kronans värde inte ska urholkas gentemot världens valuta. Inflationen i Sverige kommer att stanna upp under våren och sjunker långsamt mot 6.50-7%. Finansiella investeringar inom Näringslivet sjunker med 5-7% för helåret 2023 trots en uppiggande börsstart i början av året.

Riksbankens räntepolitik från 2012 har förmodligen eldat på bostads- och fastighetspriser, och drivit Stockholmsbörsen att bli en av världens snabbast växande börs, och samtidigt försvagat kronans värde. Inflationen har exploderat och räntepolitiken havererat. På ett hel år har räntenivån åkt upp till höga nivåer som på 90-talet.

Riksbanken ska uppenbarligen inte ska styra mot konsumentprisindexet, utan måste skapa ett bredare mål.

Min rekommendation till Riksbanken att de ska höja räntan med 0.50% i slutet av april 2023, därefter gradvis följa upp med 2-3 räntehöjningar på 0.25%. Stimulansåtgärderna ska inte lyftas upp och genomföras under höga inflationsperioden.

Jag har mitt förtroende för nuvarande Riksbankschefen Erik Thedéen för hans främsta kompetens är hans oerhörda förmåga att styra svensk penningpolitik i rätt riktning och förstärka svenska kronans värde gentemot världens valutor.