Riksbanken straffar spararna

2008-12-05 13:02, Edited at: 2010-06-11 11:58

Jag har skrivit om lite i denna artikel nu, eftersom jag var för snabb med att publicera den - innan jag hunnit tänka igenom allt. Jag har kursiverat det som jag lagt till eller skrivit om.

Igår sänkte Riksbanken sin reporänta med rekordstora 1,75 procentenheter till 2%. Därmed har man klart deklarerat att man försöker rädda låneekonomin på bekostnad av spararna. Det är, som jag upprepat flera gånger tidigare, för mycket lån som har försatt världen i den finanskris vi nu ser, så jag kan inte se underlättande av långivning genom sänkning av räntorna som en långsiktig lösning på problemen.

Kommentarerna är positiva från många håll. DN framställer det hela som en julklapp på sin förstasida i papperstidningen idag och har också en artikel om att låntagare sparar 1500 kronor i månaden. Men det var ju ingen kul julklapp till oss sparare. TT tar faktiskt upp att räntan blir lägre på sparkontot och den notisen plankas av både DN och SvD. På ledarplats berömmer dock DN Riksbankens agerande, medan SvD mer neutralt konstaterar att bolåntagarna och finansministern är vinnarna. Vår käre finansminister Anders Borg tycker också att räntesänkningen var bra och säger att det måste få snabbt genomslag i sänkta utlåningsräntor för att inte pengarna bara ska hamna hos bankerna. Men han säger inget om sparräntorna. Bankerna är snabba att sänka sparräntorna så de kommer ju att tjäna pengar även där.

Denna räntesänkning gynnar de hushåll som lånar pengar och straffar dem som tar ansvar för sin egen ekonomi och faktiskt sparar pengar (jo - vi finns också även om man inte kan tro det när man tittar på tidningsrubrikerna). Man kan ju framföra argumentet att räntesänkningen gör det lättare för företagen, men då kontrar jag med att låga räntor missgynnar sunda, välskötta företag med pengar i kassan, och gynnar företag som ägnar sig åt den osunda vanan att leva på billiga lån, vilket varit möjligt i några år. Visst kan det vara nödvändigt med lån för företag som vill göra investeringar, men att ett företag är beroende av att låna pengar till låg ränta för att klara sig är inte sunt. Visst behövs krediter till företag i olika lägen, men då ska det vara till rimlig marknadsränta. Just nu försöker Riksbanken trycka ner marknadsräntorna till artificiellt låga nivåer.

Nu har alltså Riksbanken bestämt att just 2% nu är \"rätt\" nivå för reporäntan. Så sent som i början av september höjde de reporäntan till 4,75%, vilket uppenbarligen var ett grovt misstag, när man två-tre månader senare måste paniksänka. Med detta i åtanke undrar man hur \"rätt\" de har gissat denna gång. Betänk också att Riksbanken har en stor del i hela lånebubblan genom att man sommaren 2005 sänkte reporäntan så långt ner som till 1,5% och lät den ligga kvar där i drygt ett halvår innan man började sin höjningstrappa.

Igår var överhuvudtaget de europeiska räntesänkningarnas dag - England sänkte sin styrränta med 1 procentenhet till 2% och ECB sänkte sin styrränta med 0,75 procentenheter till 2,5%. Även ECB slog därmed sitt sänkningsrekord.

Vad kommer då dessa räntesänkningar att få för effekt? Det kommer ju att dröja ett tag innan de slår igenom fullt ut. Men de inger ju ändå en viss dos av optimism till näringslivet och kanske förhindrar att några företag eller banker får allvarliga problem. Kanske får vi se färre konkurser och nerdragningar än vad vi skulle ha sett annars. En omedelbar effekt är att det gynnar exportföretagen, då kronan försvagas mot övriga valutor. Det är väl den mest positiva effekten som jag ser. Att sen utlandsresor och importerade konsumentvaror blir dyrare p.g.a. kronkursen är kanske också positivt, om det skrämmer svenskarna att börja spara lite istället för att konsumera.

Kommer det att stoppa boprisfallet? SvD frågade igår Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH och han tror inte det. Jag tror inte heller det. Titta på USA, där bostadspriserna fortsatt att falla trots att Federal Reserve har hållit på och sänkt räntan i över ett år nu. Per Johnler, vd på Fastighetsbyrån säger i samma SvD-artikel \"Tidigare har det varit så att sänker man räntan så stabiliserar sig bopriserna. Det tror jag kommer att inträffa även den här gången.\" Möjligen kan de stabilisera sig tillfälligt, men det är fortfarande en bra bit kvar till botten. \"Enligt senaste siffrorna från Mäklarstatistik rasade de genomsnittliga bostadspriserna med omkring tio procent i oktober.\" Min botten ligger minst 50% från toppen på bostadsmarknaden. Men det ligger ju alltid i fastighetsmäklarnas intresse att prata upp priserna eller prata om \"stabilisering\". Kommentarerna från USAs fastighetsmäklarförbund har varit närmast parodiska under deras långa nedgång. Men det är ju egentligen bara sunt att bostadspriserna kommer tillbaks till rimligare nivåer, där man inte längre är tvungen att belåna sig upp över huvudet för att ha råd att köpa en bostad.

Men, som jag sagt tidigare anser jag att denna kris blir längre och allvarligare än vad de flesta kan föreställa sig. Räntesänkningarna ger lite konstgjord andning åt ekonomin ett tag, men snart är räntesänkningsvapnet slut. Då får nog ekonomin en rejäl baksmälla. Det kan dröja några månader, men 2009 blir nog inget roligt år på det stora hela. Och försöken att blåsa upp den spruckna globala lånebubblan igen kan nog snarare försätta oss i en värre situation på längre sikt. Den enda långsiktiga lösningen är att världen tar sig ur den rävsax av låneberoende som vi nu sitter i genom att minska mängden krediter. Görs inget aktivt kommer mängden krediter att minska av sig själv, men på mer otrevliga sätt.