1) Riksbanken beslöt den 13 februari att inrätta en särskild kreditfacilitet i kronor med 3 respektive 6 månaders löptid och rörlig ränta. Den 7 maj 2009 beslutade Riksbanken att även erbjuda krediter i svenska kronor med en löptid på 12 månader. Auktionerna avslutades idag kl. 11.00. Det annonserade beloppet uppgick till 40 miljarder kronor i respektive auktion och minimiräntan sattes till reporäntan med ett tillägg av 0,150 procentenheter.

Inga bud inkom i auktionerna.

Ovanstaende meddelande ar utskickat av Riksbanken i dag 7 september.

2) Riksbanken beslot den 13 februari att inrätta en särskild kreditfacilitet i kronor med 3 respektive 6 månaders löptid och rörlig ränta.

Den 7 maj 2009 beslutade Riksbanken att även erbjuda krediter i svenska kronor med en löptid på 12 månader. Auktionerna avslutades idag kl. 11.00. Det annonserade beloppet uppgick till 25 miljarder kronor i respektive auktion och minimiräntan sattes till reporäntan med ett tillägg av 0,150 procentenheter.

Inga bud inkom i dagens 3-månaders auktion.

Sammanlagt inkom bud för 7 miljarder kronor i dagens 12-månaders auktion, vilket även blev det totalt utlånade beloppet. Räntan fastställdes till reporäntan med ett tillägg om 0,150 procent, vilket motsvarade den lägsta accepterade räntan i auktionen.

Detta skickade Riksbanken ut den 24 augusti.

3)

DATUM

2009-09-03

Riksbankens direktion har beslutat att erbjuda lån till bankerna till fast ränta med en löptid på ungefär 12 månader. Detta bör bidra till fortsatt låga räntor på lån till företag och hushåll.

Riksbanken har gjort bedömningen att kompletterande åtgärder fortfarande behövs för att penningpolitiken ska få avsedd effekt.

4) Riksbankens chef chattar med intresserade den 3 september. Student i Nationalekonomi fragar foljande:

Hej Stefan! Hur stort bedömmer du problemet vara att bankerna har högre marginaler nu än någonsin, om man jämför reporäntan med deras utlåningsräntor?

Svar fran Stefan Ingves: Hade vi inte gjort någonting hade sannolikt marginalerna varit mycket större. Marginalerna har också krympt under det senaste året. Enligt vår uppfattning har våra olika utlåningsåtgärder haft en positiv effekt.

Min bloggkommentar:

Jag forstar ingenting. Hur skulle bankernas marginaler kunna varit storre om de inte fatt lan fran Riksbanken.

For det forsta hade SEB och Swedbank inte funnits kvar om inte Riksbanken gett lan detta forsta halvar.

Rantevillkoren var sa formanliga. Riksbanken gav bort pengar. Swedbank och SEB lanade och lanade. Flera hundra miljarder.

De satte in pengarna pa Riksbanken och fick fordelaktig ranta och klarade BASEL-reglerna.

Dessutom kopte bankerna statsobligationer for pengarna men lanade inte ut dem.

Nu vill Riksbanken att pengarna skall lanas ut, inte sitta pa Riksbanken. Det ar negativ ranta dar sedan en manad tillbaka.

Da svarar bankerna med att

1) inte lana mer av Riksbanken

2) inte lana ut till allmanheten

Aldrig har det funnits sa mycket pengar pa marknaden. Den monitara basen har starkts med flera hundra procent.

Varfor blir det inte inflation?

Pengarna kommer aldrig ut pa marknaden. Det blir statsobligationskop och insattning pa Riksbanken for pengarna.

Jag forstar inte hur det skall sluta.