Nedgångar på världens börser på grund av förnyad kreditoro. Det läser man ungefär var tredje dag i något ekonomiforum. Var är kontinutiteten, var är helhetssynen och de stora vyerna? Varför lever aktiemarknaden dag för dag? Jag har sedan länge tröttnat på nyckfullheten.
Aktiemarknaden, transformerad till människa, är typen som drar av plåster långsamt, lider med varje hårstrå som följer med, hoppas på att nästa ska sitta fast om man bara drar tillräckligt långsamt. Inte nog med det, aktiemarknaden tittar inte heller med båda ögonen medans plåstret dras av, utan håller för ögonen med ena handen och ser mellan fingrarna. Något gruskorn kvar här, något där, det vill man inte se.
Vad är det värsta som kan hända? Att året är infekterat när vi väl fått av plåstret. Ja, då måste man göra något åt det. Sluta hoppas, kom igen och fixa det! Men det finns förstås fler problem i frågan. Det finns olika synpunkter. Hur ska såret bäst läkas? Kanske ska man bara lufta det och låta det läka själv? Någon förespråkar antibiotika mot infektionen. Det finns olika sorters antibiotika, olika breda. Om man har tid att göra en bakterieodling, kan man välja den bästa sorten, som tar brecis den bakterien det är fråga om. Är det bråttom och panik får man välja ett bredspektra-penicillin. Det slår ut den aktuella bakterien, själva orsaken till infektionen, men det slår också ut en massa nyttiga bakterier, så’na som behövs för att hålla immunförsvaret igång. Har man otur med sitt bredspektra-penicillin, får man kanske en svamp-infektion istället. Eller snabbt tillbaka infektionen. Eller i värsta fall resistenta bakterier som inte svarar på behandlingen nästa gång.
Det är dags att stanna till och reflektera en stund. Efter det vill jag se handlingskraft, lite rationalitet och genomtänkta strategier.
Det gör minst ont om man drar av plåstret på en gång. Kroppen blir starkast om man efter att man konstaterat sårets beskaffenhet låter det läka ifred på egen hand. Utan kraftiga mediciner.