För ett drygt år sedan sommaren 2011 förlorade USA sitt perfekta kreditbetyg vilket utlöste en nergång och turbulent period globalt på se finansiella marknaderna. Nedgraderingen av USA:s kreditvärdighet utlöstes av maktkampen mellan demokraterna och republikanerna där President Barack Obamas begäran om att höja statens skuldtak mötte starkt motstånd i senaten.Skuldtaket är landets högsta tillåtna statsskuld. I skrivande stund (2012-00-24 kl 22:30) uppgår USA:s statsskuld till hisnande 16 300 000 000 000 $. Dock är inte detta hela sanningen då en del av statsskulden är tillgodohavanden till federala myndigheter. Man har alltså en skuld till sig själva. Om vi bortser från dessa så uppgår statsskulden istället till ca 11 400 000 000 000 $.

Statsskulden är såklart hisnande men för att sätta den i något slags perspektiv bör man sätta den i ett sammanhang. Om man ser statsskulden som del av BNP så förväntas skulderna nå 74,2 % av BNP till årsskiftet (till skillnad från 104 % som ofta uppges men som inte tar hänsyn till att vissa skulder också innehas av staten). Dock är även 74,2 % en historiskt hög siffra. År 2000 var statsskulden som del av BNP 34,7 %, år 1990 var den 42,1 % och år 1980 var den 26,1 %. För att hitta lika hög skuldsättningsgrad måste vi gå tillbaka till åren efter andra världskriget. År 1950 var statskulden 80,2 % av BNP. Sedan dess har USA genomgått många konjunkturcyklar och även krig men statsskulden har inte varit i närheten av dagens nivåer.

President Obama kommer sannolikt att ta itu med de ökande skulderna under kommande mandataperiod och effekterna på hela världsekonomin är svåra att förutspå. Mycket beror på angreppssättet mot skuldsättningen. Frågan är om det är möjligt att genom investeringar öka statliga inkomster och därigenom minska skuldsättningen. Alternativen är att spara sig ur skuldsättningen eller fortsätta låna. Det är mycket möjligt att USA:s tid som världsekonomins draglok är över och i så fall riskerar vi att stå inför en längre tids ekonomisk lågkonjunktur om inget annat land träder in i USA:s ställe.