Ratos långsiktigt köpvärt

2012-05-08 23:50, Edited at: 2012-05-09 09:21

Investmentbolaget Ratos är bra på att köpa och sälja företag. Ratos-aktiens nuvarande svacka lär utgöra ett bra långsiktigt köptillfälle i aktien.

Ratos B-aktie slutade idag (tis 8 maj 2012) i 69,95 kr (ner 8%) efter att bolaget i morse presenterade sin resultatrapport för q1/2012. Som lägst var aktien under dagen nere i 69,70 kr strax innan börsen stängde kl 17.30.

Köpläge i aktien nu?

Dagens kursnedgång tyder på att aktieinvesterare blev besvikna över rapporten (även om börsen som helhet också var ner, dock bara drygt 1%).

Morgan Stanley, Barclays och Bank of America var största nettosäljare av Ratos B-aktie på börsen idag (dvs utländska investerare som sålde ut sina Ratos-aktier?).

-

Ratos är ett investmentbolag som är inriktat på att köpa företag, vidareutveckla företagen och sälja dem vidare.

Målet är att erhålla en värdeökning på minst 20%/år på varje företag som Ratos köper (eller den ägarandel som Ratos köper i respektive företag).

Sedan 1999 har Ratos haft en värdeökning på i snitt 26%/år på de företag (eller ägarandelar i företag) som Ratos har sålt sedan dess.

Positivt att Ratos nu i början av apr 2012 sålde sin ägarandel på 85% av skadedjurs-bekämpnings-bolaget Anticimex med en värdeökning på i snitt 24%/år på den investeringen (sedan den gjordes i början av 2006).

-

Det är inte så att Ratos köper ett företag för att sedan sälja det några år senare och först då efter flera år plötsligt ser vad värdeökningen blev per år.

Istället så gör Ratos kontinuerliga uppföljningar av varje bolag, och bedömer löpande om Ratos har möjlighet att uppnå en fortsatt värdeökning på minst 20%/år framöver.

Om så ej bedöms vara fallet, kan Ratos välja att tex sälja bolaget i förtid. Tex sålde Ratos häromåret ut en del av sin ägarandel i ventilations-rörs-tillverkaren Lindab med hänvisning just till att Ratos inte bedömdes kunna få en framtida värdeökning på minst 20%/år på sin Lindab-ägarandel.)

Ur Ratos årsredovisning för 2011:

"Årligen går Ratos igenom sina innehav och bedömer om varje innehavs genomsnittliga avkastning uppfyller Ratos krav på 20% årlig genomsnittlig avkastning samt om Ratos bedöms kunna bidra till en fortsatt utveckling av innehavet."

Förenklat är alltså tanken att alla de bolag som Ratos är hel- eller delägare just nu i kommer att ge en värdeökning på minst 20%/år framöver, och att det inte bara var en numera bortglömd värdeöknings-ambition som Ratos hade en gång i tiden när Ratos köpte in sig i respektive bolag.

-

I dagsläget är Ratos hel- eller delägare i ca 20 bolag.

Hur går det för dessa bolag?

Så här ser utvecklingen ut för det sammanlagda resultatet före skatt i Ratos hel-/delägda bolag:

• Helåret 2011: 546 miljoner kr (-62% jämfört med 2010).
• q1/2012: -10 miljoner kr (jämfört med +199 miljoner kr för q1/2011).

(Detta är alltså resultaten för de av Ratos hel-/delägda bolagens verksamheter, och ej Ratos totalresultat inkl reavinster vid företagsförsäljningar etc.)

Dvs utvecklingen med resultatförsämringar ser inte bra ut, och i q1/2012 blev det till och med förlust totalt sett.

Ändå är hela Ratos värt 22-23 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs kring 70 kr.

Hur går den kalkylen ihop?

Aktieinvesterare förlitar sig väl på att Ratos goda långsiktiga "track record" kommer att bestå på sikt.

Ratos självt (moderbolaget) har ca 50 pers anställda, och Ratos förre vd Arne Karlsson (som numera är Ratos styrelseordförande) har väl liknat moderbolags-personalen vid ett "Barcelona" (ett av världens bästa fotbollslag) - dvs att dessa 50 pers hör till de bästa i världen på att göra det som är just Ratos affärsidé (att köpa företag, utveckla företagen, och sälja företagen vidare med vinst).

Och hittills har ju Ratos uppnått goda värdeökningar i gjorda investeringar.

Men en risk är förstås att det inte kommer att bli så framöver, tex pga allmänt försämrad konjunktur.

Ganska många av Ratos ca 20 hel-/delägda bolag verkar vara rätt så konjunkturkänsliga och bla verksamma kring byggbranschen i Norden.

Dessutom har Ratos en ganska hög skuldsättning med en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 10-11 miljarder kr i slutet av q1/2012 (jämfört med att Ratos är värt 22-23 miljarder kr på börsen).

Sedan dess har Ratos dessutom utbetalat aktieutdelning på nästan 2 miljarder kr i apr 2012, vilket (allt annat lika) höjer nettoskulden med lika mycket till 12-13 miljarder kr.

Å andra sidan har Ratos i apr 2012 (dvs efter q1/2012) sålt sin ägarandel på 85% av Anticimex för 1,5 miljarder kr vilket gav en reavinst på knappt 1 miljard kr, dvs det borde minska nettoskulden med 1 miljard kr (allt annat lika) till 11-12 miljarder kr.

Men det är ändå en ganska hög skuldsättning i relation till Ratos börsvärde.

Och hur kommer det att bli med Susanna Campbell som Ratos nya vd (sedan 18 apr 2012)?

Många har intryck av att det i hög grad är tack vare den skarpe Arne Karlsson som det har gått så bra för Ratos (sedan han tillträdde som vd år 1999).

Själv har han avfärdat det och pekat på att det är Ratos duktiga moderbolags-personal som drivit utvecklingen, inte minst Campbell som haft olika ledande positioner inom Ratos sedan hon kom till Ratos år 2003.

Campbell (39 år i år) har innan Ratos bla jobbat på företagskonsultfirman McKinsey och aktiemäklarfirman Alfred Berg.

-

Sämsta/bästa bolag helåret 2011

Av de bolag Ratos var hel-/delägare i i slutet av 2011, gick åtta st med förlust under helåret 2011. Det låter som oroväckande många.

Därutöver var det ett bolag som i princip hade nollresultat under 2011. Dvs ca hälften av bolagen visade förlust eller nollresultat under 2011.

-

Här är de av Ratos ca 20 hel-/delägda bolag som det gick sämst för under 2011 (dvs de som hade sämst resultat före skatt):

Euromaint -144 miljoner kr
Jötul -113 miljoner kr

Euromaint är verksamt inom tågunderhåll. Ratos ägarandel 100%.

Jötul är ett norskt bolag som gör braskaminer. Ratos ägarandel 61%.

Här är de bolag det gick bäst för (dvs de som hade högst resultat före skatt):

Inwido 315 miljoner kr
Bisnode 106 miljoner kr
Stofa 96 miljoner kr

Inwido tillverkar fönster. Ratos ägarandel 96%.

Bisnode är ett informationsföretag som bla tillhandahåller finansiell information och marknadsinformation. Ratos ägarandel 70%.

Stofa är ett danskt kabel-tv-företag. Ratos ägarandel 99%.

-

Sämsta/bästa bolag i q1/2012

Av de ca 20 hel-/delägda bolag som Ratos hade i slutet av q1/2012 gick sju bolag med förlust under kvartalet. Återigen oroväckande många.

Därutöver hade två bolag i princip bara nollresultat under kvartalet.

Så nästan hälften av bolagen gick med förlust eller hade nollresultat under q1/2012.

Och av de bolag som gick med vinst, var det för samtliga bolag förhållandevis små vinster. (En förklaring till det kan dock bla vara att eftersom flera bolag är relaterade till byggbranschen så är det lågsäsong under vinterhalvåret varje år.)

Sämst gick det för följande bolag under q1/2012:

Arcus-gruppen -82 miljoner kr
Jötul -36 miljoner kr
Inwido -30 miljoner kr

Arcus-gruppen är ett norskt bolag som är sprit-tillverkare och vin-importör. Ratos ägarandel 83%.

Och bäst gick det för följande bolag under q1/2012:

Stofa 32 miljoner kr
Bisnode 26 miljoner kr
SB Seating 24 miljoner kr

SB Seating gör kontorsstolar. Ratos ägarandel 85%.

-

Dvs Stofa och Bisnode verkar höra till Ratos mest värdefulla hel-/delägda bolag, och genererade bäst resultat både helåret 2011 och i q1/2012.

Jötul däremot verkar vara en riktig surdeg för Ratos med stor förlust både helåret 2011 och q1/2012.

Dock ska man väl ej tolka in alltför mycket i bolagens resultatutveckling för närvarande, eftersom Ratos ofta gör stora omstruktureringar av sina hel-/delägda bolag vilket gör att de ej visar normala resultat för stunden.

Det viktiga är som sagt vad Ratos i slutändan kan sälja respektive företag för, och vad värdeökningen därmed blir för Ratos del. Och där har ju utvecklingen historiskt sett väldigt bra ut.

-

Vd om q1/2012

Campbell själv beskriver Ratos q1/2012 som "ett stabilt första kvartal" enl ett videoklipp om q1/2012-rapporten på Ratos hemsida: http://www.ratos.se/sv/Diverse-sidor/Flashsidor/2012_Q1_VD-intervju_sv/

Hon pekar bla på att Ratos sammanlagda resultat belastades av 155 miljoner kr i "jämförelsestörande poster". Det kan tolkas som en engångskostnad som inte väntas uppstå framöver vilket i så fall innebär att det underliggande resultatet egentligen ser bättre ut än vad det blev.

Campbell nämner bla även följande:

• "Många av våra innehav (hel-/delägda bolag) fortsätter att gå bra."
• 12 av de 19 hel-/delägda bolagen "fortsatte att förbättra sina rörelseresultat" under kvartalet.
• "Många bolag som tidigare har gått bra, fortsätter att göra det."

Bolag som går bra:

• Arcus-gruppen tillhör de bolag som "fortsätter gå bra", men bolagets q1/2012-resultat belastades negativt av en planerad flytt under kvartalet.
• Finska biograf-bolaget Finnkino (Ratos ägarandel 98%) hade "ett jättebra kvartal".
• Stofa "går riktigt bra".

Bolag som har gått dåligt ett tag men visar tecken på förbättring:

• Finska rörtillverkaren GS Hydro (Ratos ägarandel 100%) "har kämpat med svaga resultat en längre tid". Men redan i q4/2011-rapporten sa Ratos att det börjar se bättre ut för bolagets orderingång, vilket börjat få "bra genomslag" under q1/2012 vilket väntas fortsätta framöver.
• AH Industries (gör bla metallkomponenter till vindkraftverk, Ratos ägarandel 69%) är "ett annat bolag som har haft det tufft", men där "man i alla fall ser positiva tendenser". AH Industries har enl Campbell haft "en ganska lång tuff period" men nu syns det "en liten ljusning" med bra resultatförbättring i q1/2012. Dock osäker marknad för vindkraftverk globalt.

Bolag som har haft det tufft och fortsätter ha det tufft:

• Diab (gör bla kompositkomponenter till vindkraftverk, Ratos ägarandel 95%). Drabbas av försämrad marknad för vindkraftverk i Kina där läget är tufft vad gäller efterfrågan och prispress. Diab kämpar med det. Ratos tror fortfarande på Diab långsiktigt, men Diab väntas ha det fortsatt kämpigt under 2012. Även under q2/2012 väntas Diabs resultat vara "väsentligt sämre" än under q2/2011.
• Jötul är ett annat bolag som "har det tufft" om man ser på q1/2012 då Jötuls resultat var "väsentligt sämre" jämfört med q1/2011. Enl Campbell har Jötul "svårigheter" med q1/2012 som "ett tufft kvartal".

Andra bolag som enl Campbell går något sämre än väntat:

• Inwido
• Euromaint

Dessa två bolag har vissa marknadssegment som är "lite tuffare", men Campbell ser i grunden positivt på de båda bolagen och uppger att de har "bra och starka positioner". Hon räknar med att de kommer att "fortsätta tuffa på framöver".

Campbell sammantaget om q1/2012:

• Ett kvartal som innebar "väldigt mycket positivt" för Ratos.
• Resultatförbättringar i 12 av 19 bolag.
• "Ett par problembolag" som Ratos "jobbar igenom".
• Ett i grunden "stabilt och bra kvartal".

-

Bolagen värda mest

Här är de av Ratos ca 20 hel-/delägda bolag som hade högst bokförda värden (hos Ratos) i slutet av q1/2012:

Inwido 2,0 miljarder kr
Bisnode 1,3 miljarder kr
HL Display 1,0 miljarder kr
Diab 1,0 miljarder kr
SB Seating 1,0 miljarder kr

HL Display gör olika produkter för butikshyllor etc. Ratos ägarandel 99%.

Värdena ovan kan jämföras med Ratos totala bokförda värde (egna kapital, dvs bokfört värde på tillgångar minus skulder) som uppgick till 13-14 miljarder kr i slutet av q1/2012 (motsvarande 43 kr/Ratos-aktie, att jämföra med börskursen som ligger kring 70 kr).

Positivt att Ratos portfölj av hel-/delägda bolag är ganska välspridd utan något enskilt dominerande bolag.

Uppenbarligen anser aktieinvesterare att Ratos bolag totalt sett är värda mer än sina bokförda värden, eftersom Ratos är värt 22-23 miljarder kr på börsen (vid nuvarande börskurs ca 70 kr) men bara har ett bokfört eget kapital på 13-14 miljarder kr (motsvarande 43 kr/aktie).

Egentligen har väl det egna kapitalet minskat nu med nästan 2 miljarder kr pga den utbetalda aktieutdelningen, samtidigt som det ökat med ca 1 miljard kr efter Anticimex-reavinsten. I så fall uppgår Ratos egna kapital i dagsläget till ca 12-13 miljarder kr (allt annat lika).

Aktieinvesterarna anser alltså att det finns ett "övervärde" på ca 10 miljarder kr i Ratos (börsvärde 22-23 miljarder kr minus bokfört eget kapital 12-13 miljarder kr), dvs att de hel-/delägda bolagens marknadsvärden överstiger sina sammanlagda bokförda värden med ca 10 miljarder kr.

-

Frågan är då vilket marknadsvärde aktieinvesterarna anser att vart och ett av Ratos ca 20 hel-/delägda bolag har, och hur det skiljer sig jämfört med respektive bolags bokförda värde.

Det kan man bara gissa och tex fråga aktieanalytikerna om vad de tror.

Spontant låter det som ganska mycket att aktieinvesterarna anser att Ratos ca 20 hel-/delägda bolag tillsammans är värda över 20 miljarder kr (=Ratos börsvärde), när dessa 20 bolag tillsammans genererade ett resultat före skatt på bara 500-600 miljoner kr under helåret 2011 och att de 20 bolagen tillsammans hade ett resultat före skatt på -10 miljoner kr under q1/2012.

Och för senast rapporterade 12 mån (apr 2011-mars 2012) genererade de 20 bolagen ett sammanlagt resultat på drygt 300 miljoner kr före skatt.

Dvs drar man bort 30% skatt återstår drygt 200 miljoner kr i resultat efter skatt, och då blir Ratos "p/e-tal" nästan 100 (Ratos börsvärde 22-23 miljarder kr delat med drygt 200 miljoner kr i resultat efter skatt hos Ratos ca 20 hel-/delägda bolag).

Utifrån det verkar ju Ratos-aktien orimligt dyr vid nuvarande börskurs ca 70 kr.

Men obs då bla:
• Drygt 200 miljoner kr i årstakt i resultat efter skatt för Ratos ca 20 hel-/delägda bolag lär inte vara en normal resultatnivå för dessa bolag, eftersom Ratos som sagt löpande omstrukturerar sina bolag vilket leder till olika engångskostnader som belastar resultatet. Vd Susanna Campbell nämnde ju tex att q1/2012-resulatet belastades med engångskostnader på 150-160 miljoner kr.
• I det "övervärde" som aktieinvesterare anser att Ratos har (jämfört med sitt bokförda egna kapital) ligger säkert inte bara direkta övervärden i Ratos nuvarande portfölj av 20 hel-/delägda bolag, utan det lär även vara en premie som aktieinvesterare åsätter Ratos historiskt framgångsrika affärsmodell som visat sig kunna generera värdeökningar på i snitt över 20%/år på gjorda investeringar i hel-/delägda bolag när de sålts.

En synpunkt är då att Ratos visst har lyckats bra med det historiskt, men att det kommer att bli svårare framöver tex för att Ratos hittills har sålt ut "russinen i kakan" och nu sitter kvar med surdegarna.

Det återstår alltså att se, men obs tex att Ratos-aktiens börskurs var uppe i över 120 kr för något år sedan (i maj 2011) och sedan dess har fallit med över 40% till nuvarande kursnivå kring 70 kr. Så redan har aktieinvesterarna skruvat ner sina förväntningar på Ratos ganska mycket.

-

De tre bolagen med högst bokförda värden

Om man tar tex fönstertillverkaren Inwido som är bokförd till ca 2 miljarder kr hos Ratos: Är det bokförda värdet för Inwido motiverat?

Så här såg Inwidos utveckling ut under helåret 2011:

• Intäkterna uppgick till drygt 5 miljarder kr (-2% jämfört med helåret 2010).
• Rörelsemarginalen blev drygt 8% (ner från 8-9% under 2010).
• Resultatet före skatt blev 315 miljoner kr (-4% från 2010).

Dvs det var en viss försämring jämfört med 2010, men ändå ett ok resultat. Efter 30% skatt blir nettoresultatet ca 220 miljoner kr, och då blir Inwidos p/e-tal ca 9 (beräknat som Ratos bokförda värde ca 2 miljarder kr delat med nettoresultatet för 2011). Det är väl inte orimligt?

Så här blev Inwidos q1/2012:

• Intäkterna uppgick till 1 miljard kr (+0,5% jämfört med q1/2011).
• Rörelsemarginalen blev -2% (jämfört med +3% för q1/2011).
• Resultatet före skatt blev -30 miljoner kr (jämfört med +14 miljoner kr för q1/2011).

Dvs positivt med viss intäktstillväxt men negativt med försämrat resultat.

Som sagt lär q1 varje år vara lågsäsong för ett byggrelaterat företag som Inwido, så man kan väl inte dra alltför stora växlar på utvecklingen under det kvartalet.

Dock är det relevant att se på Inwidos resultat före skatt för senast rapporterade 12 mån (apr 2011-mars 2012, dvs inkl q1/2012) som uppgick till ca 270 miljoner kr, dvs ca 190 miljoner kr efter 30% skatt.

Och då blir Inwidos p/e-tal ca 10 (bokfört värde ca 2 miljarder kr delat med resultat efter skatt ca 190 miljoner kr). Dvs fortfarande någorlunda rimligt om bolaget får lite bättre fart på sin utveckling framöver.

-

Ta istället informationsföretaget Bisnode (Ratos ägarandel 70%), som har näst högst bokfört värde av Ratos hel-/delägda bolag (1,3 miljarder kr i slutet av q1/2012).

Så här såg Bisnodes 2011 ut:

• Intäkter 4,3 miljarder kr (-2% jämfört med 2010, exkl företagsköp/avyttringar och valutaeffekter).
• Rörelsemarginalen blev drygt 10% (ner från 12% 2010).
• Resultat efter skatt 106 miljoner kr (-61% från 2010).

Och Bisnodes q1/2012:

• Intäkter ca 1 miljard kr ("stabilt" dvs ca oförändrat exkl valutaeffekter).
• Rörelsemarginal 9% (ner från 11% i q1/2011).
• Resultat efter skatt 26 miljoner kr (ca oförändrat från 25 miljoner kr i q1/2011).

Här kan Ratos bokförda värde på Bisnode-ägarandelen tyckas vara lite väl högt.

Justerat för att Ratos bara äger 70% av Bisnode, verkar p/e-talet bli 25 (beräknat som ett bokfört värde på 1,3 miljarder kr för Ratos 70% av Bisnode vilket blir 1,9 miljarder kr för 100%, delat med ett nettoresultat på 75 miljoner kr för senast rapporterade 12 mån, dvs 107 miljoner kr minus 30% skatt).

-

HL Display är det bolag som har tredje högsta bokförda värde (ca 1 miljard kr) av Ratos ca 20 hel-/delägda bolag. Är det värdet motiverat?

HL Displays 2011:

• Intäkter 1,6-1,7 miljarder kr (+8% exkl valutaeffekter).
• Rörelsemarginal 4% (ungefär oförändrat jämfört med 2010).
• Resultat före skatt 24 miljoner kr (jämfört med 13 miljoner kr 2010).

HL Displays q1/2012:

• Intäkter ca 400 miljoner kr (-3% jämfört med q1/2011).
• Rörelsemarginal 7% (upp från 5% i q1/2011).
• Resultat efter skatt 19 miljoner kr (upp från 12 miljoner kr i q1/2011).

Här innebär Ratos bokförda värde på HL Display (ca 1 miljard kr) ett p/e-tal på nästan 50, dvs det kan man ifrågasätta om det är motiverat med tanke på HL Displays ekonomiska utveckling under 2011 och q1/2012.

-

Sammantagen reflektion

Ratos har ett bokfört eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) på 12-13 miljarder kr.

Men Ratos är värt 22-23 miljarder kr på börsen.

Aktieinvesterare anser alltså att Ratos är värt 10 miljarder kr mer än det bokförda egna kapitalet.

Är detta "övervärde" motiverat?

Ovan har tittats på de tre bolag där Ratos har högst bokförda värden (Inwido, Bisnode och HL Display).

Där kan man konstatera att Inwidos bokförda värde kan vara motiverat, medan Bisnodes och HL Displays bokförda värden verkar vara för höga.

Utifrån det borde alltså egentligen Ratos börsvärde vara lägre än Ratos bokförda egna kapital på 12-13 miljarder kr (dvs börskursen borde i så fall ligga under ca 40 kr).

Men obs som nämnts bla:
• Bolagens nuvarande resultatutveckling kan vara lägre än normalnivå eftersom Ratos löpande "renoverar" bolagen vilket leder till löpande engångskostnader.
• Historiskt har Ratos lyckats sälja bolag med en värdeökning på i snitt över 20%/år, och det är det som är det viktiga (vad Ratos i slutändan lyckas sälja bolagen för) snarare än bolagens resultatnivå för stunden.

Det är denna "värdeskapande-process" hos Ratos (att ha en stab på 50 pers i moderbolaget som löpande köper in företag, vidareutvecklar dem och säljer dem vidare med stor värdeökning) som i hög grad lär motivera Ratos höga börsvärde (snarare än att det bara handlar om att Ratos befintliga portfölj av bolag har ett direkt övervärde på 10 miljarder kr).

Om ett bolag (som Ratos) långsiktigt lyckas generera en värdeökning på 20%/år på sitt kapital (sina bokförda värden, dvs sitt egna kapital), och aktieinvesterare är nöjda med en värdeökning på 10%/år, så kan man förstå att aktieinvesterare är beredda att betala ca två gånger Ratos egna kapital per aktie när de köper Ratos-aktien.

Och sedan 1999 har Ratos lyckats uppnå en värdeökning på i snitt 26%/år på sålda bolag.

Nyckelfrågan är alltså nu om Ratos kommer att kunna bibehålla en sådan värdeökning, eller åtminstone en värdeökning på minst 20%/år.

I så fall kan Ratos nuvarande börskurs kring 70 kr vara motiverad, om man som aktieinvesterare är nöjd med en värdeökning på i snitt 10%/år.

-

Även om det sitter ganska långt inne blir rekommendationen här ändå att Ratos-aktien är långsiktigt köpvärd vid en börskurs kring 70 kr.

Utvecklingen för Ratos hel-/delägda bolag ser just nu ganska skral ut, men Ratos verkar historiskt besitta något av en magisk förmåga att lyckas bra med att köpa, utveckla och sälja vidare företag.

Tidigare vd Arne Karlsson har fått mycket beröm för det, och positivt att han sitter kvar som styrelseordförande i Ratos.

Här blir utgångspunkten att det stämmer som han säger att de ca 50 anställda i moderbolaget Ratos är som ett "Barcelona", dvs att de tillhör världseliten inom sitt område.

Men om man betraktar Ratos-aktien som långsiktigt köpvärd i dagsläget innebär det att det i ganska hög grad är upp till bevis nu för Ratos och inte minst nya vd:n Susanna Campbell att visa att Ratos framöver kan visa upp en lika god utveckling vid sina företagsförsäljningar som historiskt.

Det avgörande är kanske inte hur det blir de allra närmaste kvartalen, men säg på 1-2 års sikt bör väl Campbell ha kunnat visa upp några företagsavyttringar där värdeökningen i snitt blev minst 20%/år för Ratos.

Dock som sagt med förbehåll för den allmänna konjunktur-utvecklingen, plus att Ratos ganska höga skuldsättning innebär ett extra riskmoment.

Ännu så länge verkar Norden (där Ratos företag generellt är verksamma) ha hyfsat god konjunktur med statsfinanser i ordning osv.

Men det kan bli så att läget kan försämras.

Om man börjar köpa Ratos-aktier vid nuvarande kursnivå, kan det alltså vara en god idé att inte gå "all in" utan att spara en del krut för att köpa fler aktier om Ratos-aktien skulle fortsätta falla.

Tex kan man börja köpa nu kring 70 kr och dubbla innehavet om kursen faller ner till 50 kr osv.

Generellt sett ska man som aktieinvesterare undvika att försöka "fånga en fallande kniv" eller "slänga bra pengar efter dåliga" och köpa fler aktier i bolag man redan har aktier i och där börskursen faller.

Men Ratos lär åtminstone långsiktigt visa sig vara undantaget som bekräftar regeln. Här antas de veta vad de gör på Ratos.

Skulle omvärldsförutsättningarna försämras ordentligt kan det vara värt att komma ihåg att i samband med den allmänna finanskrisen 2008/2009 då läget såg ganska illa ut, bottnade Ratos-aktien kring 40 kr i mars 2009.

Och då har Ratos dessutom gett aktieutdelningar på totalt ca 20 kr till aktieägarna sedan dess (ca 5 kr/år i fyra år; våren 2009, våren 2010, våren 2011 och nu i apr 2012).

Sammantaget blir alltså slutsatsen här att Ratos-aktien är långsiktigt köpvärd vid nuvarande börskurs kring 70 kr.

- - -

_Skala för aktie-rekommendationer:

• "Köpläge": En aktie som för tillfälligt är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt.
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex 1-2 års tid. Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs.

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst._

Här fick alltså Ratos B-aktie rekommendationen "långsiktigt köp" vid nuvarande börskurs 69,95 kr (slutkurs tis 8 maj 2012).

- - -

Tillägg 8 maj 2012

Riskkapitalbolag

Ratos inriktning (att köpa företag, vidareutveckla dem, och sälja dem vidare med vinst) är väl egentligen den inriktning som så kallade "riskkapitalbolag" (private equity-bolag) har.

I USA har stora riskkapitalbolag som Blackstone (med Stephen Schwarzman), KKR (med bla Henry Kravis) och Carlyle vuxit fram.

Bara i Sverige har det vuxit fram flera riskkapitalbolag som blivit mycket framgångsrika även internationellt sett, framför allt EQT (med Conni Jonsson), Nordic Capital (med Robert Andreen), och Industrikapital (med Björn Savén). Altor (med Harald Mix) hör väl också dit.

I Europa finns stora riskkapitalbolag som Permira (med bla finländaren Kurt Björklund).

Skillnaden mellan Ratos och de "normala" riskkapitalbolagen är dock att Ratos är ett börsnoterat bolag medan riskkapitalbolagen ej brukar vara börsnoterade. (Ovannämnda amerikanska riskkapitalbolag är dock numera alla börsnoterade, men inget av de ovannämnda svenska.)

Medan Ratos investerar sitt egna kapital (plus ev lånade pengar), så får riskkapitalbolagen normalt sitt kapital genom att få investerare att investera i särskilda riskkapitalfonder som riskkapitalbolagen startar (plus ev lånade pengar vid respektive företagsköp).

Riskkapitalbolagen brukar vända sig till professionella investerare som kan investera stora belopp (tex minst 10 miljoner kr) i en riskkapitalfond. Även om man uppfyller de kriterierna kan det vara svårt att få investera i en viss riskkapitalfond som ibland bara särskilt inbjudna investerare får köpa in sig i.

En fördel med Ratos är dock att det är fritt fram för vem som helst att köpa aktier i Ratos. Det går bra att köpa en enda Ratos-aktie för 70 kr om man så vill. Dock är det väl en fördel att man tex köper minst 100 Ratos-aktier per gång (dvs för 7 000 kr; 100 st gånger 70 kr/st), eftersom courtaget (avgiften för aktieköpet) annars blir för stor i förhållande till investerat belopp. (Courtaget kanske ligger på 50-100 kr per gång man köper aktier i ett bolag.)

Riskkapitalfonder brukar oftast vara upplagda så att de har en begränsad livslängd på kanske 9-10 år då fonden ska ha hunnit sälja alla sina köpta företag, varefter fonden avvecklas.

Det kan vara en nackdel om det innebär att en sådan fond "stressas" att sälja av sina köpta bolag bara för att fondens livslängd går mot sitt slut.

Någon sådan begränsad tidsperiod att ta hänsyn till, har inte Ratos för sina hel-/delägda bolag. (En del kan samtidigt hävda att det är en nackdel eftersom det minskar "pressen" på Ratos att snabbt få ordning på sina köpta bolag och sälja dem till bra pris.)

Riskkapitalfonder kan dessutom ta ut höga avgifter av sina investerare. Det kan vara upplagt så att fonden först har en viss årlig avgift som tas ut (av det fondgrundande riskkapitalbolaget som sköter riskkapitalfonden) i procent av fondkapitalet, men framför allt tas en stor avgift ut av fondens eventuella vinster. Tex kan ett upplägg förenklat vara att riskkapitalbolaget får hälften av fondens värdeökning över en viss nivå.

Några sådana avgifter tar inte Ratos ut av sina aktieägare, vilket är en fördel med Ratos.

Samtidigt är det väldigt skickligt folk som jobbar på riskkapitalbolag. De lockas väl av de goda möjligheterna att få höga personal-ersättningar där (tack vare de höga avgifterna) om man är framgångsrik.

En fråga är därmed om Ratos kan locka de bästa personerna genom att ge dem tillräckligt höga personal-ersättningar, jämfört med vad de kan tjäna hos riskkapitalbolagen.

Där kanske Ratos ligger lite i lä jämfört med riskkapitalbolagen, vilket är till Ratos nackdel.

Ratos fd vd Arne Karlsson brukade tex skoja lite om att han under sin tid som Ratos-vd då och då brukade få erbjudanden om att börja jobba hos något riskkapitalbolag istället, och därmed tjäna mycket mer än vad han gjorde på Ratos.

Men Ratos kanske ändå ger tillräckligt goda personalersättningar till nyckelpersonerna bland de ca 50 anställda i moderbolaget, för att kunna locka tillräckligt bra personal.

Av Ratos årsredovisning för 2011 att döma ska Ratos ge lika goda ersättningar som riskkapitalbolagen. I årsredovisning står det bla följande:

"Ratos medarbetare ska erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande
villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare
är hård och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos."

Enl årsredovisningen får Ratos personal (vilket väl avser moderbolagets ca 50 anställda) bonus om det går bra för Ratos. Dock är bonusen begränsad till max 125 miljoner kr/år:

"Ett tak har fastställts till totalt 125 Mkr i sammanlagd rörlig ersättning"

Det verkar vara knappt 30 nyckelpersoner på moderbolaget som har möjlighet att få bonus. Dock tycks de inte ha fått någon bonus för 2011:

"Justerat resultat före skatt inklusive resultatbank för 2011 motsvarade inte avkastningskravet på 8% vilket medförde att ingen rörlig lön utgick till de 28 personer som omfattas av rätten till rörlig ersättning."

Därutöver har personalen möjlighet att delta i ett optionsprogram med optioner kopplade till Ratos-aktien. De optionerna tilldelas ej gratis utan måste köpas för "marknadsmässigt" pris.

Totalt uppgick personalkostnaderna i moderbolaget Ratos till 109 miljoner kr under 2011. Det är väl inte så mycket för ett bolag värt 22-23 miljarder kr på börsen? Dock kanske det var ett år med ovanligt liten bonus för tex 2010 uppgick personalkostnaderna till nästan 170 miljoner kr.

Hur har ersättningen till Ratos vd sett ut?

• 2011 då Arne Karlsson var vd för Ratos fick han en ersättning på totalt 11 miljoner kr för 2011 (varav 7 miljoner kr i grundlön, 3 miljoner kr i bonus, och 2 miljoner kr i förmåner och pension).
• Det var klart lägre än vad han fick för 2010 (då han också var vd) då hans ersättning uppgick till 15-16 miljoner kr (varav 6-7 miljoner kr i grundlön, 6-7 miljoner kr i bonus, och 2 miljoner kr i förmåner samt pension).
• Ett riktigt bra år som tex 2007 (då Karlsson också var vd) fick han en ersättning på 25 miljoner kr (varav 5-6 miljoner kr i grundlön, 17-18 miljoner kr i bonus, och 2 miljoner kr i förmåner samt pension).

Men det är ändå ganska blygsamma belopp jämfört med att chefen för ett riskkapitalbolag av Ratos storlek säkert skulle kunna tjäna uppåt 100 miljoner kr eller ännu mer (inkl vinstandel, bonus etc) under ett riktigt bra år.

I USA tillhör Stephen Schwarzman på Blackstone USA:s rikaste personer med en förmögenhet på nästan 40 miljarder kr enl Forbes.

Henry Kravis på KKR är god för över 20 miljarder kr enl Forbes.

Carl Icahn som delvis hållit på med liknande verksamhet har en förmögenhet på nästan 80 miljarder kr, och Ronald Perelman 60-70 miljarder kr.

Icahn har väl investerat mer för egen del snarare än i form av ett riskkapitalbolag. Både Icahn och Perelman har dock haft "leveraged buyouts" som inriktning, dvs att låna stora pengar för att göra uppköp av börsbolag som senare säljs vidare till högre pris.

-

Naxs

På Stockholmsbörsen finns tex det börsnoterade investmentbolaget Naxs vars inriktning är att investera i riskkapitalfonder: http://www.naxs.se/

En idé med Naxs är just att möjliggöra för tex privatpersoner med mindre belopp att kunna köpa aktier i Naxs som i sin tur investerar i riskkapitalfonder.

Aktieinvesterare verkar dock vara skeptiska till Naxs-aktien. Bolagets "förmögenhet" på knappt 600 miljoner kr motsvarar nästan 40 kr/Naxs-aktie enl bolagets q1/2012-rapport: http://www.naxs.se/files/414/PM_NAXS_Delårsrapport_jan-mar_2012.pdf.

Men på börsen handlas Naxs-aktien endast till knappt 30 kr. Dvs aktien handlas med 20-25% rabatt.

De riskkapitalfonder Naxs investerat i sköts av riskkapitalbolag som Apax, FSN Capital, Herkules, Intera, Nordic Capital, och Valedo Partners.

Naxs har medvetet valt riskkapitalfonder vars inriktning är att köpa bolag i Norden.

Naxs-aktien har fluktuerat ganska kraftigt de senaste åren och handlats i ca 20-40 kr. (Nuvarande börskurs alltså ca 30 kr.)

Handeln med Naxs-aktier verkar vara låg. Aktien är noterad på Stockholmsbörsens smallcap-lista, men tex tis 8 maj 2012 verkar det inte ha handlats en enda Naxs-aktie där.