ska vi väl undvika att tala om alltför mycket på denna aktieblogg. Jag menar väl då egentligen partipolitik. I Sverige är sedan flera årtionde tillbaka alla överens om att marknadsekonomin är överlägsen som system för att hushålla med de knappa resurserna.
Visst finns de lite olika uppfattningar om hur mycket vi ska begränsa marknadsekonomin i vissa avseende. Dessa olika uppfattningar finns i de flesta demokratier av västerländskt slag. Öar av planhushållning och restriktioner finns inte bara i Sverige utan också i USA och många andra länder. Låt oss därför lägga partipolitiken åt sidan.
Dagens artikel i DI om de sk SWF, dvs Sovreign Wealth Funds belyser den gigantiska process av förstatligande som pågår. Det är fullständigt gigantiska belopp som dessa fonder investerar och deras ökningstakt är enorm. Enlgt DI ca 300 procents ökning sedan år 2006.
Ofta är dessa SWF från stater som vi i allmänhet inte betraktar som demokratier.
Varför ska vi tro att dessa staters representater i fondstyrelserna fattar kloka beslut?
Gorbatjov sa i sin avskedintervju att “det var ett gigantiskt expriment som Sovjetunonen genomförde. Synd bara att det gjordes i så stor skala och under så lång tid”.
Abu Dhabis köp av Citigroup för 47 miljarder har förmodligen räddat banken. De långsiktiga effekterna av denna och liknande statliga investeringar gör mig bekymmrad. Kan inte låta bli att tänka på Chrustjov som vid besöket i New York var imponerad över att det fanns ett så stort utbud av olika brödsorter i butikerna. Han frågade artigt: “Vem är det som är ansvarig för brödproduktionen i New York?”