Ett fat ar 159 liter. Jag har raknat ut att oljan pa New York-borsen kostar fem svenska kronor liter i dag.

Gar priset upp till 200 dollar fatet sa blir priset 8 svenska kronor.

Manga anser att priset ar en chimar. Det ar dollarn som faller inte priset som gar upp.

“Opec, the oil countries cartel blamed the price surge om the dollar weakness rather than a lack of production.

- There is clearly no shortage of oil in the market, said Abdalla El-

Badri, Opecs secretare general.

Ovanstende citat pa engelska ar taget fran Financial Times (9/5 2008).

Men detta med dollarn stammer inte. Oljan i norska kronor har ocksa stigit rekordartat (norska kronan har inte rort sig sarskilt mycket sedan i augusti 2007).

Vad beror prishojningen pa. Jag har lange funderat om det kan vara derivat-handeln som ar skyldig.

Tva artiklar i utlandsk press gor att jag anser att derivat-handeln i alla fall bor misstankas.

Antal optionskontrakt i olja har fyr-dubblats pa senaste tiden.

Sa har sager ovan citerade generalsekretaren i Opec i Financial Time.

- If all the bullish factors in the market stay intact and oil moves towards 200 dollar the call option will look like a great play. Noting that it only cost investers 70 cent to buy the December option.

Nu citerar jag samma artikel men oversatter:

Handeln i optioner har fyrdubblats pa senaste tiden. Priset pa optionerna om att kopa olja for 200 dollar fatet har okat med 40 procent sedan i borjan av maj. Det ar ytterligare ett tecken pa att det finns ett vaxande uppfattning att oljepriset kommer att stiga kraftigt inom den narmaste tiden.

Detta nar oljan redan ligger pa 125 dollar fatet. En del tror att det ar traders som ligger pa och koper optioner som ger en ratt men ingen skyldighet att kopa olja till 200 dollar fatet i slutet av december 2008.

Nu skriver jag sjalv:

Priset for att kopa ett optionskontrakt pa olja till 200 dollar i slutet av december kostar bara 70 cents. Det motsvarar en liter av de 159 liter ett fat innehaller. Att priset ar forhallandevis lagt kan visa att de som chanser ar spekulanter. Priset maste ga upp till 200 dollar + 70 cent for att chansningen skall ga hem. Allt darover ar vinst.

Nu skriver FT att fler och fler flygbolag varlden over ar med att koper oljeoptioner inte bara spekulanter (traders).

The Wall Street Journal (29/2 2008) hade en artikel om optionshandlaren Andres J. Hall. Han ar anstalld pa Citigroup bank. Det har statt mycket om den senaste dagarna da de skall skara i verksamheten i den banken.

Men Andres J Hall behover troligen inte ga. Han har tjanat in 10 procent av Citigroups vinst de senaste aren och sjalv har han de sista aren fatt en lon av en miljard svenska kronor. En banttjansteman som tjanar fem ganger sa mycket som hogste chefen i banken. Vad har han gjort?

Han har kopt oljeoptioner de senaste aren. Redan 2005 forstod han att oljeefterfragan skulle stiga. Han kopte upp alla kopoptioner som fanns pa New York borsen. Da stod olje priset i 25 dollar per fat. Han chansade pa att oljerpiset skulle ga upp till 50 dollar i ar. Men priset ar nu som bekant uppe i 125 dollar.

“A key to Mr Halls success, says a friend Thomas Cleman, a Lousieana oil-store executive and fellow art collector (mer om detta senare), is an ability to block out the noise of the crowd. When Mr Hall locks in on an idea he vill take it to the extreme, Mr Coleman says. (Citat Wall Street Journal).

Nu referat fran artikeln:

Mr Hall sjalv ar 57 ar. Han ar universitetsutbildad kemist. Han kom till USA i borjan av 90-talet. Ganska snart blev han maklare pa Citigroup.

I dag behover han inte sitta pa kontoret i New York. Banken har kopt en lantgard dar han sitter med sina utvalda medhjalpare.

I dag har han ocksa privat kopt ett slatt i Tyskland dar han staller ut sina tavlor. Han ar alltsa en stor konstamlare av modern konst. En av varldens mest framgansrika dar ocksa. Han nojer sig inte att kopa en tavla av nu levande konstnar. Han koper upp hela kolletionen av nagon han tror pa.

Min bloggkommentar:

Kan det vara mr Andrew J. Hall som med sina kop av samtliga call options av oljeaktier som dykt upp, som ligger bakom de stegrande priserna. Han och banken kan ju krava att fa kopa olja till det pris som star pa optionen. Da maste oljan fram till varje pris for de som ar utstallare av the call options. Utstallarna av optionerna har inte gjort nagra vinster. De bor vid det har laget vara ganska utblottade.

Nu kommer jag med en annu djarvare gissning.

De tusentals miljarder som FED lanat ut sedan i augusti 2007 till USA:s banker (och aven Citigroup) kan de har gatt till inkop av oljeoptioner.

I sa fall har FED skjutit sig sjalva i foten. Uppenbarligen har pengarna inte gatt till det FED avsett (att supprime lan skulle kopas upp, Att med denna likvidtet oka kredithandeln banker emellan}.

FED har inte stallt nagra krav pa sin obegransade utlaning till USA:s stora banker under de gagna manaderna.