Vinst per aktie. Ett avgörande nyckeltal för den som vill veta verkliga värdet på ett företag.
Jonas Bernhardsson, skriver följande i “Investerarens uppslagsbok”, sid 18, angående P/E-tal.
Citat:
“Vinstbegreppet som vanligen används är årets nettoresultat. Ibland används även resultat efter finansiella poster, med hänsyn taget till schablonskatt på 28 % (efter aktuell bolagsskatt).”
Nettoresultat, innebär att man tittar på den nedersta raden i balansräkningen.
I Avanzas ordlista klargörs att nettovinsten räknas på redovisat årsresultat (efter skatt).
Där framgår att det även finns “justerad nettovinst”. I regel bruttovinst minus kalkylmässiga avskrivningar och kostnadsräntor plus intäktsräntor minus beräknad skatt.
Ett vanligt fel i analysberäkningar är att utgå från vinst före avskrivningar, sk. bruttoresultat. Ofta ser sådana siffror betydligt bättre ut, men därmed blir också uträkningarna alltför optimistiska.
Warren Buffet avskyr ofullständiga vinstbegrepp som EBIT och EBITA. När Buffet räknar utgår han från kassaflödesmodellen. Det finns goda skäl till att lyssna till världens förmodligen främste fundamentalanalytiker i den här frågan.
Men det gäller att se upp. Även om man konsekvent använder nettovinsten, vid beräkningen, så finns faror.
P/E-tal räknas nämligen på nettovinsten, och just därför har finurliga företagsledare, försökt manipulera med vinstbegreppet, för att förleda godtrogna investerare, så att vinstkurvan skall se jämn och kontrollerad ut.
Securitas-koncernen manipulerade med nettovinsten år efter år, och satte därmed P/E-tals värderingen ur spel. Ett vanligt trick är att räkna in avskrivningar och vinstöverföringar från tidigare år. Nettovinsten ser då högre ut. Den påpasslige upptäcker vanligen att så sker, via någon fotnot. Tips: Räkna bort avskrivningar och vinstöverföringar.
Carl-Henric Svanberg, koncernchef för Ericsson sparade emissionspengar i speciella konton och kunde sedan vid lämpliga tillfällen ta upp dem som vinster. Därmed blev vinstkurvan jämn och fin. Precis som investerarna vill ha den. De som är tekniker, bryr sig inte. Ett annat knep är att utgifterna från stora projekt redovisas omedelbart, medan projekts vinster kom från ett annat kvartal eller till och ett annat år.
Även SEB och Investor hör till de bolag som tidvis sysslat med P/E, nyckeltals, manipulering.
Det är framförallt den som köper aktier utifrån P/E-tals värdering som låter sig luras.
Företagledarnas billigaste trix och sifferbollningar!
Om man vill avslöja en styrelse eller en direktör kan man först titta på skulderna i bolaget. Observera att det inte finns något nyckeltal för skulder, utan man måste gå direkt till balansräkningen. En skuld är ett verkligt tal, och går inte att manipulera bort. Skulden går att precisera i kronor.
Beträffande företagets tillgångar är det knepigare. En fantasifull företagsledare har många möjligheter.
Goodwill, hör till de luriga begreppen: Den uppkommer när ett företag köper ett annat. Vanligen betalas ett högre pris än det bokförda värdet. Här ingår nämligen immateriella tillgångar (som till exempel varumärken och know how) som inte riktigt har täckning.
Det uppköpta företaget värderas utifrån det pris som verkar vettigt, och det som blir över, bokförs som GOODWILL. Denna siffra är en beräknad tillgång och den går inte att ta på. Det är en chimär, en inbillning.
Goodwill blir en tillgång när bolagets auktoriserade revisor godkänner den.
Det är först vid ännu en försäljning, som det blir tydliggjort om Goodwillen var realistisk. Därför kan det vara klokt att som aktieägare, bortse från denna luftvärdering.
På tillgångssidan kan ett och annat dölja sig i fotnötterna.
I en enkel handfast snabbvärdering så utgår analytikern från tillgångarna. Räknar bort goodwill, och även skulder. Kvar blir aktieägarens justerade egna kapital (JEK). Detta är vad aktieägaren äger.
ETT EXEMPEL
År 2009 JEK är 15 kronor per aktie.
År 2008 JEK är 17 kronor per aktie.
Då har aktieägarens INNEBOENDE VÄRDE ökat med 2 kronor.
Det finns ytterligare en siffra - förutom skulderna - som är verklig: UTDELNINGEN
Det är riktiga pengar som betalas ut.
Antag att UTDELNINGEN År 2009 var 3 kronor.
Då är ju aktieägarens vinst detta år 2 + 3 = 5 kronor (ökning i JEK på 2 kronor, plus årets utdelning).
Om aktien inköpts för 70 kronor så blir aktieägarens förtjänst 7 procent. (5/70 = 0,0714 = 7 %)
Om avkastning på sju procent övergår tioårsräntan på statskuldsobligationen, så har det förmodligen varit en god affär för aktieägaren.
Kursuppgången på kanske 10 kronor, räknas inte här. Den hör till den yttre värdestegringen, och den har aktieägaren ingen glädje av i fall han vill behålla aktien som en investering år efter år.
Varken bruttomarginaler eller P/E-tal (Kurs dividerat med nettovinst) ger säker vägledning, eftersom att dessa siffror går att manipulera.
Tänk även på att:
Analysen skall göras på koncernredovisningen, inte på moderbolagets beräkning.
…