Jag har länge skrivit att de enda siffror i en årsredovisning som det går att lita på för en aktieägare är

1) företagets skulder

2) företagets utdelning

Jag har fört i bevis hur många siffror som går att manipuleras.

Men nu får vi reda på att “inte en siffra mer än skulder och utdelning " har varit rätt i HQ:s kvartalsrapport för jan-febr-mars heller. Ävenså var årsredovisningen för verksamhetsåret 2009 uppenbarligen varit helt fel.

Men inga banker i Sverige, troligen inte i hela världen, har så fullständigt felaktig redovisningar som SEB och Swedbank.

Detta har fått fortgå kvartal efter kvartal, år efter år sedan krisens början i augusti 2007.

Mats Qviberg sa i veckan att marknadens aktörer har vetat vilka surdegar som HQ Bank har suttit med.

Men aktieägarna och journalisterna har inte vetat.

Riksbank och Finansinspektion har vetat men dolt det för svenska folket.

Redan hösten 2007 skrev Kent Janér, framstående chef för flera fonder, inom Brunner & Partner i Financial Times, om hur situationen var i svenskar banker.

- As everyone knows, there are much more losses in the financial system than have so far been declared.

- A large part of the equity of the financial system has been wiped out, much more than has been reported.

Den framgångsrike fondförvaltaren i Brunner & Partner skriver på detta sättet för tre år sedan.

I en intervju i DI vid samma tidpunkt sa han:

- Situationen är så allvarlig för svenska och internationella banker att inga centralbanker i världen har pengar för att klara ut det här.

Vid den tiden (augusti 2008) slickade Swedbank och SEB:s chefer i sig allt beröm som svenska tidningar öste över de båda bankerna.

I augusti 2008 skrev svenska tidningar och bankanalytiker att Swedbanks chef är “världens skickligaste bankdirektör”.

I London i augusti 2008 hade SEB stor roadshow där de “presenterade sitt bästa bokslut i bankens historia”.

I september 2008 höjde Sveriges riksbank räntan “eftersom det gick så bra för Sverige”.

Hela denna världskris är bankernas fel, de amerikanska i USA och i Sverige de svenska (SEB, Swedbank, Carnegie och HQ Bank).

Allt för de aldrig, och inte ens den dag som i dag är, kan berätta sanningen.

Jag citerar nu den blogg jag skrev i år den 29 januari 2009:

Det finns många aktier och tillgångar som är felsatta på marknaden i dag. Men samtidigt finns en så stor volatilitet (hastiga svängningar i aktierna pris. Först så går det upp, sen går det ned, så går det upp, sjöng Tage Danielsson om börsen vid en finanskris på 1980-talet).

Det krävs så stor skicklighet att parera detta i dag.

George Sorros vill påstå att det är ett ytterst litet antal personer i världen som har kunskap för det här.

Sorros säger att denna finanskris är helt skapad av finansmarknaden själv.

Det är inte yttre faktorer som varit utlösande eller orsakande, som t.ex. olje-priset. Nej. Den här krisen har finansmarknaden kokat i hop helt på egen hand.

Det är inte svårt att se vad den beror på, säger Sorros. Det är prissättningen på den finansiella instrumentet som blivit disparanta.

Vissa instrument är prissatta och bokförda för högt, andra för lågt.

Det finns ingen överensstämelse efter några grunder hur instrumententen blivit prissatta.

Min bloggkommentar: I Sverige och utlandet finns samma finansiella papper av samma slag bokförda till olika värden i böckerna hos olika banker.

Tillbaka till Sorros:

- När marknaden inte kan lita på varandra därför att tillgångarna är olika prissatta, då uppkommer en så svår kris som den vi har idag.

Sorros säger att han diskuterat detta med förre FED-chefen Alan Greenspan flera gånger.

För sex månader vidhöll Greenspan att det var värt alla räddningsaktioner som FED och regeringar gjort för att hindra de stora bankerna att falla.

För en vecka sa Allan Greenspan att han förstod att det var fel. Att det inte varit värt de pengar som är insatta på marknaden.

Min blogg-kommentar:

Jag har ända sedan jag började skriva här på Redeye (december 2007), sagt det samma som jag säger nu. Det är några få som sagt samma. Jag kanske blivit påverkad. Men likafullt hade jag samma åsikt för ett år sedan som i dag.

1) Nobelpristagarnas fond skulle ha fått falla. Ingen räddningaktion då.

Då hade finansmarknadens aktörer blivit rädda och förstått att de i en framtid skulle få stå för förlusterna själva.

2) Varje bank som haft besvär under 2000-talet skulle ha fått falla. En efter en. Då hade de blivit övertagna av banker som var starka.

Det finns många banker som varit skickliga och inte berörs av krisen. De är få men de finns.

Då hade de funnits kvar och kunnat växa sig starka helt i Adams Smiths anda.

FED har i tio års tid har fått för sig att man skall rädda alla banker. De är för stora för att falla har man sagt, Samma sägs i Sverige om SEB o.s.v.

4) Världen lärde sig av 30-talskrisen att FED och regeringar skulle gå in med pengar för att hålla banksystemet intakt, för att olja maskineriet. Den lärdom passar emellertid inte i dag.

5) Om världen lär sig något av dagens kris är att inte olja maskineriet.

I stället skall FED, Sveriges Riksbank, Europeiska centralbankerna tvinga bankerna att visa vad de har vad gäller derivat och andra värdepapper.

GENOMSKINLIGHET och inte penninghjälp skulle varit lösningen.

Till Sorros igen:

Bankerna har blivit så osäkra på varandra eftersom de inte vet till vilket pris de värdepapper som innehas av många banker är bokförda och värdesatta i respektive bank.

Där och endast där har vi krisens orsak, säger Sorros.