Sälj Opcon-aktien
2013-03-16 19:06, Edited at: 2013-03-17 03:38Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Miljöteknik-företaget Opcon kan delvis ha intressanta produkter men går med kroniska förluster och någon snabb förbättring väntas ej.
Huvudägare och styrelseordförande i Opcon är ju affärsmannen Mats Gabrielsson (fyller 63 år under 2013) känd från tv-programmet "Draknästet": http://www.opcon.se/web/Styrelse_2.aspx
Ett par videoklipp på Youtube där Gabrielsson pratar:
http://www.youtube.com/watch?v=EN-CJOSPH58
http://www.youtube.com/watch?v=dzo3qBo_-RE
Här berättar han om sitt deltagande i Draknästet:
http://www.youtube.com/watch?v=1VM7Cbn6B4Y
Han blev väl rik på datortillverkning och ägde väl en gång i tiden en av världens större pc-tillverkare (Victor). Bolaget såldes sedan med god vinst och Gabrielsson tjänade 1 miljard kr på det.
Per slutet av 2012 hade han en ägarandel på 21% av Opcon: http://www.introduce.se/foretag/opcon/kalender-och-agare
Genom åren har Gabrielsson uttryckt stora förhoppningar om Opcon och pratat om att det ska bli "ett miljöteknik-branschens Microsoft", men samtidigt har han sagt att han delvis engagerar sig i Opcon av ideella skäl för att därigenom bidra till en bättre och miljövänligare värld.
Det låter väl behjärtansvärt med ideella skäl men är ju inget som i sig gör Opcon-aktien köpvärd av krasst ekonomiska skäl.
Rolf Hasselström (62 år under 2013) har varit Opcons vd sedan år 2005.
Här pratar han om bolaget i ett videoklipp från juni 2011: http://www.introduce.se/foretag/opcon/intervjuer/2011/6/opcon-har-nu-mojlighet-att-rulla-ut-opcon-powerbox-i-stor-skala
Här Hasselström i en lång serie på 12 videoklipp också från juni 2011 där han intervjuas av fd radioprataren Staffan Dopping (numera pr-konsult): http://www.youtube.com/watch?v=5Q_fWgawDBo
Doppings första fråga till Hasselström: "Vilket ansvar har du själv för att 2010 blev ett förlorat år (för Opcon)?"
De 12 klippen kan ev vara från Opcons bolagsstämma år 2011.
På aktieforum etc brukar det ibland höras kritik från tex småsparare mot radarparet Gabrielsson/Hasselström och att det bästa för Opcon vore om de lämnade bolaget (eller åtminstone att en ny vd skulle tillsättas). Ett skäl är väl bla att Opcon under så lång tid haft så dålig ekonomisk utveckling.
Men Gabrielsson/Hasselström anser kanske att de har gjort vad som gått att göra med bolaget utifrån rådande omständigheter.
Ibland kan det på aktieforum höras konspirationsteorier om att Gabrielsson/Hasselström medvetet får det att utåt sett framstå som att Opcon går dåligt, för att de själva stegvis ska kunna stärka sin ägarposition i bolaget inför en kommande skördetid.
Det skulle de själva säkert förneka. Medan Gabrielsson som nämnt äger 21% av Opcon så äger Hasselström 2-3% via sitt bolag Calamus AB (per slutet av dec 2012): http://www.introduce.se/foretag/opcon/kalender-och-agare
Som jämförelse ägde Gabrielsson 18% och Hasselström 6% enl Opcons årsredovisning för 2011 (daterad per apr 2012).
Innan dess hade Gabrielsson en ägarandel på 19% och Hasselström 6% enl Opcons årsredovisning för 2010 (daterad i apr 2011).
Så utifrån det verkar konspirationsteorin inte stämma helt eftersom Gabrielsson/Hasselström alltså inte entydigt har ökat sina ägarandelar i Opcon under de senaste åren.
Men det kan ju vara så att de förbereder ett uppköp av bolaget vilket då kan ske till lågt pris eftersom Opcon utåt sett verkar gå så dåligt.
"Hala skojare"-debatten
Häromåret skulle Gabrielsson/Hasselström låta Opcon köpa upp separata börsbolaget Tricorona som var inriktat på handel med utsläppsrätter och hade en stor kassa. Gabrielsson stack inte under stol med att Tricoronas stora kassa var en fördel för att tex finansiera Opcons expansion med sin produkt Powerboxen i Östeuropa. Budet innebar att Tricoronas aktieägare skulle få betalt med Opcon-aktier.
Men tex tidningen Affärsvärlden började i samband med Opcons Tricorona-bud granska Opcon närmare i sömmarna och riktade kritik mot Opcons bokföring. Temat var väl att Opcons bokföringsprinciper påstås ge en förskönande bild av Opcons ekonomi för att på så vis blåsa upp Opcon-aktiens börskurs så att budet på Tricorona skulle bli mer attraktivt för Tricoronas aktieägare.
Bla skrev Affärsvärldens chefredaktör Jon Åsberg en kolumn i stil med att Gabrielsson/Hasselström var att liknas vid "hala skojare". Gabrielsson blev ledsen över detta och inledde en rättsprocess mot Affärsvärlden som han senare vann vad gäller uttrycket "hala skojare". Men Affärsvärlden stod väl ändå fast vid sin kritik mot Opcons bokföring.
Sedan dök brittiska storbanken Barclays upp och la ett kontantbud på Tricorona istället vilket Tricorona-aktieägarna accepterade så att Tricorona blev uppköpt av Barclays istället.
I efterhand kan man fundera över om det var folk kring Tricoronas huvudägare och Barclays som tex via pr-byråer bedrev en smutskastningskampanj mot Opcon och Gabrielsson/Hasselström för att Opcons Tricorona-bud skulle misslyckas. Bla var det vid denna tid många initierade inlägg från en viss skribent på DI.se:s aktieforum Börssnack om hur dåligt Opcon och Opcon-budet var. Och en teori är väl att denna kampanj även fick Affärsvärlden att skriva om kritiska synpunkter mot Opcon (vilket väl Affärsvärlden skulle förneka).
Storägare i Tricorona var väl vid denna tiden bla Lennart Perlhagen (som blev rik på att sälja sitt läkemedelsbolag Cross Pharma till Meda) och hans son Karl Perlhagen.
Swedbank var finansiell rådgivare till Barclays om Barclays bud på Tricorona, så tex Swedbank hade intresse av att Barclays-budet genomfördes istället för Opcons bud.
Men alla inblandade (Tricorona-storägare, Barclays och Swedbank etc) skulle förneka att de inlett någon smutskastningskampanj av Opcon och Gabrielsson/Hasselström för att Opcons Tricorona-bud skulle misslyckas.
Hur som helst så har väl det hela i varje fall lett till att aktieinvesterares förtroende för Opcon och Gabrielsson/Hasselström fick sig en törn, oavsett om det var befogat eller ej.
Den formulering som Affärsvärlden skrev som fick Gabrielsson att inleda hela rättsprocessen var att Mats Gabrielssons och Opcons vd Rolf Hasselström ”framstår som föga mer än två hala skojare som försöker rädda sitt eget bolag genom att kapa Tricorona".
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2596327.ece
I själva verket förlikades Gabrielsson och Affärsvärlden i den efterföljande rättsprocessen. Gabrielsson drog tillbaka sin stämning mot att Affärsvärlden officiellt bad om ursäkt:
Med facit i hand kan väl Tricoronas fd aktieägare skatta sig lyckliga att de fick sälja sina Tricorona-aktier för cash som Barclays erbjöd, istället för att få Opcon-aktier med tanke på hur dåligt Opcon har gått på sistone.
Man vet i och för sig inte säkert att Opcons utveckling hade blivit lika dålig om Opcon kommit över Tricoronas stora kassa och investera den i Opcon-verksamheten, men förmodligen hade det blivit en dålig utveckling ändå för Opcon och Opcon-aktien eftersom det tar tid innan investeringar leder till skördetid.
Det var under år 2010 som Opcon och Barclays la bud på Tricorona i olika omgångar. Opcon la ett bud i feb 2010 med betalning i form av nya Opcon-aktier (1 ny Opcon-aktie för 6,5 gamla Tricorona-aktier) då Opcon-aktien ännu stod rätt högt i 14-15 kr.
Opcon gick i samband med det ut och slog på trumman och sade sig kunna nå intäkter på 2 miljarder kr i årstakt i slutet av 2012. Utfallet blev att intäkterna i dagsläget ligger i drygt 300 miljoner kr i årstakt. I och för sig är det exkl det numera sålda affärsområdet Engine Efficiency, men det hade intäkter på drygt 200 miljoner kr/år så det skulle ändå bli långt ifrån en årstakt på 2 miljarder kr/år (för att blåsa upp Opcon-aktien och göra budet mer attraktivt för Tricorona-aktieägarna?). Det var även i samband med det som Gabrielsson var ute och pratade om att Opcon ska bli miljöteknik-branschens Microsoft.
Iofs vet man inte om Opcon hade kunnat göra företagsköp och/eller expanderat kraftigare internationellt etc med Tricoronas kassa och på så vis försökt komma upp i 2 miljarder kr i årsintäkter, men det är inte sannolikt att det hade gått ändå.
Och så här skrev Tricorona i pressmeddelande då i feb 2010:
"Målet att i slutet av 2012 nå en omsättningstakt på två miljarder kronor är satt utan hänsyn till den förväntade merförsäljningen som Opcon ser vid ett möjligt samgående med Tricorona.
Bakgrunden är Opcons ökade försäljning, starka orderbok, stigande energipriser samt det växande intresset för Opcons teknik med nya produkter och system. Omsättningsmålet baseras på förväntningar om en fortsatt kraftig tillväxt inom bioenergi men framför allt på en kraftigt ökad försäljning av Opcon Powerbox."
http://www.opcon.se/web/Pressreleaser_1_2.aspx?rid=471488
Så utifrån det står det klart att Opcon trodde sig kunna nå intäkter på 2 miljarder kr/år "på egna ben", och det har ju visat sig inte alls ha gått eftersom intäkterna fortfarande ligger kring 300 miljoner kr/år.
Förutsättningar
Opcon har ca 150 pers anställda och huvudkontor i Stockholm.
Opcons börskurs ligger i skrivande stund i 0,53 kr (slutkurs fre 15 mars 2013).
Ett diagram över börskursens utveckling de senaste fem åren ser ut som en skidbacke: http://www.bloomberg.com/quote/OPCO:SS/chart
Aktien hade toppnivåer på motsvarande 15-20 kr under 2008 och 2009 men har alltså sedan dess fallit kraftigt till nuvarande nivå kring 0,50 kr.
Bolaget har ca 310 miljoner utestående aktier vilket ger ett börsvärde på drygt 160 miljoner kr (310 miljoner aktier gånger börskurs 0,53 kr).
Vad får man då för det priset?
• En miljöteknik-verksamhet som under 2012 hade intäkter på 317 miljoner kr och ett nettoresultat på -166 miljoner kr.
• En nettokassa på 77 miljoner kr i slutet av 2012.
• Stora skattemässiga förlustavdrag. (I slutet av 2011 uppgick förlustavdragen till 73 miljoner kr och under 2012 lär de alltså ha ökat ytterligare med förlusterna under 2012. Förlustavdragen är alltså vad Opcon kan tjäna i framtida vinster innan bolaget kommer att behöva börja betala skatt.)
Dvs i och för sig bra med nettokassa och skatteavdrag, men nyckelfrågan är ju hur utvecklingen för intäkter och resultat kommer att bli framöver och om man kan vänta sig en förbättring därvidlag.
Åtminstone verkar denna utveckling inte ha förbättrats mot slutet av 2012 eftersom miljöteknik-verksamheten under q4/2012 hade intäkter på 55 miljoner kr och ett nettoresultat på -120 miljoner kr.
Opcon betalar aktiemäklarfirman Remium för att bla göra prognoser för Opcons framtida intäkter och resultat. För 2013 räknar Remiums aktieanalytiker Claes Vikbladh med att Opcons intäkter kommer att falla något och att nettoresultatet kommer att uppgå till -44 miljoner kr.
Därefter räknar Vikbladh med ganska goda intäktsökningar 2014 och 2015, men det räcker bara till ett nettoresultat på 2 miljoner kr 2015.
I den bästa av världar kan Opcon vara en dold guldklimp som investerar tungt i utvecklingen av sin miljö-teknikrörelse fast skördetiden ännu inte har kommit. Så kan det delvis vara men ännu så länge avskräcker aktien annat än som ev lottsedel. Bolaget kan dock vara värt att bevaka för ev framtida köp av aktien när en ev skördetid finns i sikte.
En nyckelfråga är tex om Opcon pga fortsatta förluster kommer att behöva be aktieägarna om kapitaltillskott framöver (trots att nuvarande nettokassa kan tyckas stor), vilket i så fall leder till utspädning av nuvarande aktier och fallande börskurs.
Kapitaltillskott i flera omgångar
Liksom att Opcon länge gått med förlust så har bolaget i flera omgångar genom åren tidigare tvingats be aktieägarna om kapitaltillskott (genom utförsäljning av nya Opcon-aktier via nyemission):
• I jan 2013 genomfördes en riktad nyemission där Opcon fick in 7 miljoner kr genom utförsäljning av ca 12 miljoner nya aktier för 0,59 kr/st. Opcons totala antal aktier ökade därmed från ca 298 miljoner st till ca 310 miljoner st.
• I dec 2012 avslutades en nyemission där Opcon fick in 84 miljoner kr från aktieägarna. Ca 168 miljoner nya aktier såldes ut för 0,50 kr/st vilket ökade det totala antalet aktier från ca 130 miljoner st till ca 298 miljoner st.
• I okt 2011 avslutades en nyemission där Opcon fick in 130 miljoner kr från aktieägarna. Ca 104 miljoner nya aktier såldes ut till aktieägarna för 1,25 kr/st. Opcons totala antal aktier ökade från ca 26 miljoner st till ca 130 miljoner st.
• I aug 2011 genomfördes en riktad emission varigenom Opcon fick in 14 miljoner kr genom utförsäljning av 875 000 nya aktier (500 000 st för 16,82 kr/st och 375 000 st för 14,28 kr/st, dvs en total snitkurs på 16,19 kr). Det totala antalet Opcon-aktier ökade därmed från ca 25 miljoner st till ca 26 mijoner st.
• I okt 2009 genomförde Opcon en riktad emission varigenom Opcon fick in ett kapitaltillskott på 123 miljoner kr. 2,5 miljoner nya Opcon-aktier såldes ut för 49 kr/st. Därmed ökade det totala antalet Opcon-aktier från ca 22 miljoner st till ca 24,5 miljoner st.
Gjorde upp med "gam-fond"
Kapitaltillskotten via de riktade nyemissionerna i aug 2011 och jan 2013 gjordes genom utförsäljningar av nya Opcon-aktier till bolaget GEM som led i ett tidigare finansieringsavtal med GEM där GEM åtagit sig att tillhandahålla finansiering upp till 250 miljoner kr över en treårsperiod inkl ett förskott på 25 miljoner kr.
De båda riktade nyemissionerna var ett led i återbetalningen av detta förskott.
Under 2011 återbetalades 14 miljoner kr av förskottet och den nu i jan 2013 genomförda riktade nyemissionen innebär att även resten av förskottet är återbetalt.
Att Opcon över huvud taget ordnar finansiering via GEM visar på hur allvarlig Opcons ekonomiska situation har varit eftersom GEM är känt som en "gam-fond" där gam alltså här syftar på den asåtande fågeln gam.
GEM var ju tidigare bla inblandad i finansieringen kring krisdrabbade bilföretaget Saab och har i flera artiklar kallats för "gamfond" av Svenska Dagbladet:
"GEM har kallats en gamfond och erbjuder extremt dåliga affärsvillkor för dem som gör affärer med fonden"
"GEM har kallats en gamfond med ytterst dåliga villkor"
"En gam-fond, eller vulture fund som de även kallas, slår klorna i finansiellt sårade bolag. Ofta tar de över skulder till en bråkdel av deras ursprungliga värde, och sätter sedan press på bolagen."
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/handel-och-tjanster/gamarna-vadrar-morgonluft_7420448.svd
http://drpschreyer.bloggo.nu/Darfor-stams-GM-av-Muller/
Powerboxen
Opcon har ju sedan länge haft stora förhoppningar på sin produkt Powerbox (som kan producera el av spillvärme), men ännu så länge verkar den inte ha fått något genombrott.
Rent tekniskt verkar den ju innebära stora fördelar genom att tex de som har elproduktion via dieselkraftverk kan producera 15-18% mer el för samma mängd diesel - om man installerar en Powerbox i verket.
Australiensaren Ian Campbell som tidigare var politiker (för "liberala partiet") och minister på olika poster i landets regering, är nu tydligen styrelseordförande i Opcons australiska återförsäljare Enerji Ltd som är separat börsnoterat i Australien: http://en.wikipedia.org/wiki/Ian_Campbell_(Australian_politician)
Enl intervju i med Campbell i Sky News nu i veckan (12 mars 2013):
• 4 Powerboxar igång i Sverige och har fungerat väldigt bra under de senaste 3-4 åren.
• 1 Powerbox nu på gång i Carnaveron i Australien vilket blir den första Powerboxen igång utanför Europa. Ska köra igång nu efter förseningar med stormar och värme etc i nordvästra Australien. Med Powerboxen ska el produceras (from slutet av mars 2013) av restvärme från en gammal dieselmotor i ett elkraftverk i Carnaveron.
• Ett antal potentiella kunder (medelstora och stora gruvbolag samt en del industriföretag) är på gång och inväntar starten i Carnaveron för att sedan komma och se hur Powerboxen fungerar. Fördelarna med Powerboxen väntas visa sig tydligt när Carnaveron-installationen kör igång. Orderdiskussioner uppges pågå sedan något år för ytterligare Powerbox-beställningar i Australien med besked om ytterligare orderbesked "inom kort" från tex flera gruvbolag.
• Upplägget för kunder som köper en Powerbox inkluderar elavtal på tex 7, 10 eller 15 år vilket ger intäkter under en lång period. Alternativt kan kunden köpa Powerboxen som installeras och så tjänas intäkter genom royalties och underhåll under en längre period. Båda uppläggen är lönsamma.
• Med Powerboxen kan tex gruvbolag spara miljontals Australiendollar redan under år 1 efter installation. Man får 15-18% utökad elproduktion för samma mängd diesel (i dieseldrivna elkraftverk) alternativt samma nivå av elproduktion för 15-18% mindre diesel.
• Powerboxen är inte beroende av några som helst statliga subventioner. Den är ändå lönsam för kunder som har elproduktion via dieselkraftverk (där elkostnaden per kilowatt-timme kan ligga minst 30% över elpriset via det vanliga elnätet i Australien).
• Enerji-aktiens börskurs ligger i dagsläget i ca hälften av toppnivån det senaste året.
Enerjis börsvärde tydligen 9-10 miljoner Australiendollar (60-70 miljoner kr) vid nuvarande börskurs på 0,006 Australiendollar.
I juni 2012 hade aktien en topp på 0,015 Australiendollar så nuvarande börskurs är egentligen mindre än hälften av toppnivån det senaste året.
Och de fem senaste åren hade aktien en topp på 0,24 Australiendollar i okt 2009: http://www.bloomberg.com/quote/ERJ:AU/chart
"För Opcon Powerbox har låga elpriser i Sverige och en svag industrikonjunktur inneburit att marknadsgenombrottet tagit
väsentligt längre tid än väntat. Enerjis utdragna installation av den första anläggningen i Australien har lett till stora förskjutningar och störningar där Opcon i slutet av februari 2013 fortfarande inte fått inleda sin del av driftsättningen. Samtidigt har arbetet med industrialisering, internationalisering och utveckling av Opcon Powerbox, där det omfattande och resurskrävande arbetet som bedrivs med marinanpassningen med en första referensinstallation på ett av Wallenius fartyg, tagit steg framåt. Av störst betydelse är Lloyd’s maringodkännande av de två installationerna av Opcon Powerbox för utvinning av el från spillvärme ombord på Wallenius fartyg."
"Låga elpriser i Sverige och en svag industrikonjunktur har dessutom inneburit att marknadsgenombrottet för Opcon Powerbox tagit väsentligt längre tid än väntat."
"Omstruktureringen syftar även till att skapa resurser för ett ökat fokus på att utveckla, industrialisera och internationalisera Opcon Powerbox där flera nya order förväntas under 2013. På marinsidan förväntas den första ordern under 2013 för leverans 2014."
http://mb.cision.com/Main/494/9377341/96837.pdf
Ur Opcons årsredovisning för 2011:
"Att Opcons kund, partner och delägda bolag i Australien, Enerji Ltd.,
kan säkerställa ändamålsenlig finansiering för sin verksamhet är också något som påverkar i vilken hastighet Opcon Powerbox kan introduceras i
Australien. Australien som marknad, och särskilt den del som saknar elnät som exempelvis många gruvor, är av särskilt intresse då produkten där förväntas kunna leverera stort kundvärde."
Enl årsredovisningen för 2011 äger Opcon 44,5 miljoner Enerji-aktier. Det finns ca 1,6 miljarder aktier i Enerji så Opcons ägarandel verkar utgöra knappt 3% (värd knappt 2 miljoner kr med nuvarande börskurs för Enerji-aktien).
Enerjis hemsida: http://www.enerji.com.au/
Opcon för sin del värt drygt 160 miljoner kr på börsen vid börskurs 0,53 kr: http://www.bloomberg.com/quote/OPCO:SS
Kvarvarande verksamhet i Opcon (inkl Powerbox) hade intäkter på 317 miljoner kr under 2012 och ett nettoresultat på -166 miljoner kr.
Under q4/2012 var intäkterna 55 miljoner kr och nettoresultatet -120 miljoner kr varav 82 miljoner kr i engångskostnader (58 miljoner kr pga en skattemässig engångskostnad och 25 miljoner kr i övriga engångskostnader).
Före årsskiftet fick Opcon in 83 miljoner kr i kapitaltillskott från aktieägarna genom utförsäljning av nya aktier (via nyemission) för 0,50 kr/aktie. (Börskursen nu alltså 0,53 kr.)
I slutet av 2012 hade Opcon en nettokassa på knappt 80 miljoner kr.
Dvs kommer verksamheten börja gå med vinst innan kassan tar slut igen?
"Under q4/2012 var intäkterna 55 miljoner kr och nettoresultatet -120 miljoner kr varav 82 miljoner kr i engångskostnader"
Exkl engångskostnader var alltså nettoresultatet -38 miljoner kr under q4/2012.
Tar man det gånger fyra för att få det i årstakt innebär det alltså en förlusttakt på 150 miljoner kr/år (exkl engångskostnader).
Kassan kring 80 miljoner kr räcker i så fall fram till ca halvårsskiftet 2013 om samma förlusttakt består.
Det här var ju iofs positivt enl Opcons resultatrappot för q4/2012 (som är daterad 28 feb 2013):
"Med de förändringar som sker så räknar Opcon med avsevärda förbättringar av rörelseresultatet från andra halvåret (2013). Befintligt orderläge indikerar också en väsentligt ökad omsättning i jämförelse med andra halvåret 2012."
Jobb pågår tydligen även med att kunna få bankfinansiering efter att Opcon upphört att använda Nordea (enl Opcons resultatrapport för q4/2012):
"I samband med försäljningen av (affärsområdet) Engine Efficiency löste Opcon samtliga krediter i Nordea bank inklusive checkräkning."
"Bedömningen är att likviditeten skall räcka för att säkerställa driften och de svängningar som Opcon ser i rörelsekapitalet tills dess att bolaget träffat nya avtal om checkräkning."
Dvs det finns kanske hopp om att Opcon ska klara sig utan ytterligare kapitaltillskott från aktieägarna tills bolaget börjar gå med vinst?
Engine Efficiency såldes tydligen för ca 220 miljoner kr som köparen betalade enl följande:
• 90 miljoner kr cash
• 70 miljoner kr i forma övertagna skulder och leasingkontrakt
• 60 miljoner kr genom lån från Opcon (ska betalas inom tre år)
Ingår den fordringen på 60 miljoner kr i Opcons nettokassa på ca 80 miljoner kr eller tillkommer den därutöver?
En fråga är om det finns någon typ av "kreditrisk" för Opcon i fordringen på 60 miljoner kr. Finns det risk för att köparen av affärsområde Engine Efficiency inte kommer att ha råd att betala beloppet till Opcon inom utlovade tre år?
Köparen av affärsområdet var tyska riskkapitalbolaget Perusa som väl verkar vara en seriös aktör: http://www.perusa.de/
Så kreditrisken är förhoppningsvis låg.
Enl Opcons årsredovisning för 2011 hade bolaget drygt 70 miljoner kr i skattemässiga underskottsavdrag i slutet av 2011: http://mb.cision.com/Main/494/9245436/2670.pdf
Och det har väl ökat sedan dess med brakförlusten för 2012.
Så när (om?) Opcon börjar visa vinst lär det ju dröja länge innan bolaget måste börja betala skatt.
Mer om Powerboxen och Opcons australiska Powebox-återförsäljare i Opcons nyemissionsprospekt från nov 2012:
"(...) Samtidigt fortsätter diskussionerna kring Opcon Powerbox för den kinesiska marknaden med flera parter.
För Opcon Powerbox är de tre fokuserade marknadsområdena:
1) industriell spillvärme
2) kraftproduktion
3) marint
1)
Bland de intressanta industrierna för Opcon Powerbox finns stora
delar av tung industri med gruvor, metall- och mineralframställning,
kemisk industri, massabruk, osv.
2)
Inom kraftproduktion är småskalig
kraftvärme, där Opcon Powerbox används för att konvertera mindre
värmeverk till kraftvärmeverk, en intressant marknad. Enligt statistik
från Svensk Fjärrvärme finns det bara i Sverige 66 fjärrvärmenät med
förbränningsanläggningar utan kraftvärme i storlek 21-80 GWh (totalt
cirka 2,35 TWh) och 40 fjärrvärmenät i intervallet 11-20 GWh (totalt
cirka 0,65 TWh) värme.
Samtidigt ses off-grid – där elproduktion sker utanför elnätet, vilket
är vanligt i glesbefolkade delar av världen – som en marknad där kundvärdet kan bli extra tydligt. Inledningsvis fokuserar Opcon på Australien där stora delar av gruvnäringen ligger långt från elnät och producerar sin egen el, ofta via dieselgeneratorer till mycket höga kostnader.
I Australien ansvarar börsnoterade Enerji Ltd. för att få igång en introduktion av Opcon Powerbox på marknaden via en affärsmodell där de
köper utrustning från Opcon och säljer elen som produceras till kund.
Opcon har också en mindre ägarandel i Enerji Ltd.
Enerji Ltd. har i dagsläget beställt sex anläggningar, där den första
av tredje generationens Opcon Powerbox som anpassats för den australiensiska marknaden efter ett utdraget installationsarbete vid en av
det delstatliga kraftbolaget Horizon Powers kraftproduktionsanläggningar
nu närmar sig driftsättningsfasen.
3)
På den strategiskt viktiga marinmarknaden har avgörande steg tagits
under året. Under sommaren 2012 erhölls ett maringodkännande
från Lloyd’s Register för Opcons första referensinstallation av två Opcon
Powerboxanläggningar, ombord på ett av Wallenius fartyg där
anläggningarna nu testas och trimmas.
Opcons teknik bedöms av ledande aktörer som MAN Diesel & Turbo
SE som unik både utifrån att den kan användas för låga temperaturer
och att den kan integreras med mindre fartygsmotorer. Idag tillgänglig
teknik för spillvärmeåtervinning från andra företag är främst anpassad
för riktigt stora fartyg och höga temperaturer, ofta med drivkraft över
25 MW, även om det finns tillgänglig teknik även för andra områden.
Opcon bedömer att över 1 000 nybyggda fartyg om året och än fler
befintliga fartyg skulle kunna ha användning för Opcon Powerboxtekniken.
Opcon förväntar sig kommersiella order på marina Opcon Powerbox
under 2013 för leverans från 2014 och framåt. Kommersiell sjöfart
med dess stora oljeberoende bedöms samtidigt kunna komma att
utgöra ett av de främsta segmenten för Opcon Powerbox framöver
där minskad bränsleförbrukning också innebär minskade utsläpp av
CO2, NOx, svavel, m.m."
Remiums prognoser
Opcon betalar aktiemäklarfirman Remium för att finnas med på Remiums hemsida Introduce.se där Remium ger prognoser för Opcons ekonomiska utveckling etc.
Enl Remiums senaste genomgång (per 11 mars 2013) räknar Remiums aktieanalytiker Claes Vikbladh med följande utveckling för Opcon:
Intäkter:
2013: 313 miljoner kr (-1%)
2014: 357 miljoner kr (+14%)
2015: 411 miljoner kr (+15%)
Rörelsemarginal:
2013: -14%
2014: -1%
2015: 1%
Nettoresultat:
2013: -44 miljoner kr
2014: -5 mijoner kr
2015: 2 miljoner kr
Resultat per aktie:
2013: -0,14 kr
2014: -0,02 kr
2015: 0,01 kr
Enl Remium hade Opcon en nettokassa på 2 miljoner kr i slutet av 2012 som väntas vändas till en nettoskuld kring 30 miljoner kr i slutet av 2013 och 2014 för att sedan i slutet av år 2015 bli en nettokassa på 7 miljoner kr.
http://www.introduce.se/media/4720511/opco_4.012.pdf
Dvs utifrån detta verkar väl inte Opcon-aktien köpvärd i dagsläget vid nuvarande börskurs 0,53 kr?
• Intäkterna väntas falla 2013 men i och för sig ta rätt god fart under 2014 och 2015.
• Under 2013 väntas Opcon visa en nettoförlust på 44 miljoner kr. Därefter minskar förlusten under 2014 och 2015 blir det en liten vinst på 2 miljoner kr.
Visst kan man hoppas på bättre resultat efter 2015 men det blir en lång väntan tills dess i så fall...
I tidigare inlägg uppgavs Opcons förlusttakt ligga på 150 miljoner kr/år med en nettoförlust på 38 miljoner kr (exkl engångskostnader) under q4/2012 (fyra gånger 38 miljoner kr = 152 miljoner kr).
Men Opcons nettoresultat under 2013 lär bli en lägre förlust än 150 miljoner kr pga:
1) sänkta räntekostnader
2) kostnadsbesparingar
3) högre intäkter
1)
Opcons nettoresultat under q4/2012 belastades med räntekostnader på 10 miljoner kr sedan dess blivit skuldfritt (tack vare försäljningen av affärsområde Engine Efficiency och kapitaltillskottet från aktieägarna).
Dock som nämnt räknar Remium med att Opcon i slutet av 2012 hade en nettokassa kring noll (måste väl vara exkl fordringen på 60 miljoner kr på EE-köparen) och att Opcon i slutet av 2013 kommer att ha en nettoskuld på ca 30 miljoner kr.
Säg att årsräntan på skulden blir 6% och att snittskulden under 2013 blir 15 miljoner kr (0 kr vid årets början och 30 miljoner kr vid årets slut). Då blir räntekostnaden ca 2 miljoner kr under 2013 (istället för 10 miljoner kr under 2012).
I så fall blir Opcons justerade resultatnivå i årstakt till en förlust på drygt 100 miljoner kr (stället för en förlust på ca 150 miljoner kr).
2)
Därtill kommer kostnadsbesparingar. Enl Opcons resultatrapport för q4/2012:
"Besparingar inom koncernen efter försäljning av affärsområdet Engine Efficiency ska successivt
sänka kostnadsmassan med 10-15 mkr på årsbasis, full effekt väntas andra halvåret 2013"
I så fall sänks förlusttakten ytterligare till ca 85-90 miljoner kr/år.
3)
Dessutom kanske Opcons intäkter förbättras under 2013. Under q4/2012 hade Opcon intäkter på 55 miljoner kr vilket blir 220 miljoner kr i årstakt.
Men tex Remium räknar som nämnt med att Opcon kommer att nå intäkter på över 310 miljoner kr under 2013 (dvs mer än 90 miljoner högre än 220 miljoner kr i årstakt).
Remium räknar med att intäkterna på 313 miljoner kr under helåret 2013 kommer att fördela sig enl följande per kvartal under 2013:
q1/2012: 82 miljoner kr
q2/2012: 96 miljoner kr
q3/2012: 76 miljoner kr
q4/2012: 60 miljoner kr
http://www.introduce.se/media/4720511/opco_4.012.pdf
Dvs klart mer än 55 miljoner kr per kvartal.
Sammantaget räknar tex Remium därmed med att Opcons nettoresultat under 2013 hamnar på en förlust på 40-50 miljoner kr.
Börskursen på 0,53 kr verkar i så fall ändå hög (även om den innebär ett börsvärde på drygt 160 miljoner kr och Opcon hade en nettokassa på nästan 80 miljoner kr i slutet av 2012 inkl fordringen på 60 miljoner kr till köparen av affärsområdet Engine Efficiency).
Remium räknar med att Opcons nettoresultat per kvartal under 2013 kommer att fördela sig enl följande:
q1/2012: -15 miljoner kr
q2/2012: -15 miljoner kr
q3/2012: -8 miljoner kr
q4/2012: -6 miljoner kr
http://www.introduce.se/media/4720511/opco_4.012.pdf
Dvs ca -30 miljoner kr under första halvåret och -14 miljoner kr under andra halvåret.
Och det alltså trots Opcons uttalande i resultatrapporten för q4/2012 om att andra halvåret 2013 väntas bli starkt:
"Med de förändringar som sker så räknar Opcon med avsevärda förbättringar av rörelseresultatet från andra halvåret (2013). Befintligt orderläge indikerar också en väsentligt ökad omsättning i jämförelse med andra halvåret 2012."
http://mb.cision.com/Main/494/9377341/96837.pdf
Mer om Opcon och dess affärsområden
Nedan bearbetad information bla från bla inlägg på Avanzas aktieforum av signaturen "lock11": www.avanza.se/aza/press/forum/forum.jsp?forumId=129#post_2841589
Lock11 anser att Opcons motiverade värde är 380 miljoner kr (1,25 kr/Opcon-aktie jämfört med nuvarande börskurs 0,53 kr).
Värderingen till 380 miljoner kr bygger enl honom på:
• att Opcons miljöteknik-rörelse är värd 280 miljoner kr
• att bolaget därutöver har en nettokassa på 100 miljoner kr.
Följdfrågor till lock11 är bla:
• Vilka intäkter och resultat räknar du med under kommande år när du värderar Opcon till 380 miljoner kr (miljöteknik-rörelsen 280 miljoner kr plus nettokassa 100 miljoner kr)?
• Hur kommer du fram till de intäkterna, resultaten?
• Hur menar du att du inte tagit hänsyn till potentialen i affärsområdena när du värderar Opcons rörelse till 280 miljoner kr?
• Vilka intäkter och resultat räknar du med per affärsområde under kommande år? Varför?
Opcons tre affärsområden (enl lock11:s inlägg):
1) OBE (Opcon BioEnergy): Saxlund, SRE
2) SRM (Svenska RotorMaskiner)
3) OES (Opcon Energy Systems): Powerboxen
1)
OBE (Opcon BioEnergy)
• kostnadsbesparingar i svenska delen
• ökat intresse från kunder i Europa, mångabr / kundförfrågningar
XX Jag hittar ej det du skriver att "Antalet förfrågningar är mycket stort enligt senaste Q-rapporten."
Var i resultatrapporten står det?
Dock var detta en positiv formulering i rapporten: "energipriserna kommer att öka över tid. Mot den bakgrunden ser Opcon goda tillväxtmöjligheter för koncernens produktportfölj under lång tid. Det gäller inte minst bioenergi och produktbr /er för energieffektivisering i allmänhet och Opcon Powerbox i synnerhet, såväl på land som till havs."
1a) Saxlund:
o "waste-to-energy"-utrustning, dvs utrustning för att producera värme och energi av biomassa och avfall
o finns i bla Tyskland och Storbritannien
o anläggningar för att göra biobränsle av avfallsslam, bla Saxlund Solids Pump, kunder i bla Stuttgart och Hamburg, tysk order på 25 miljoner kr före årsskiftet 2012/2013
Biomassa 25-30% av total energianvändning i bla Sverige, Finland, Lettland men under 2% i Storbritannien och 7-8% i Frankrike.
XX Kan detta verkligen stämma att biomassa utgör 25-30% av energiförsörjningen i Sverige om det är det du menar? Låter inte det lite väl högt?
1b) SRE (Svensk RökgasEnergi)
o utrustning för bla rening och energieffektivisering av biobränsleverk, sågverk, pelletsverk, växthus
o rökgasrening till industrin
o torksystem för biomassa
2)
SRM (Svenska RotorMaskiner)
o skruvkompressor-teknik
o system för att hantera naturgas (bla order från ryskt oljebolag)
o filter för personligt skydd mot bla kärnavfall
o tryckluftssystem
o system för kyla åt industrin (bla order på 60 miljoner kr från Kina)
o luftkylning av parkerade flygplan
Oljebolag utvinner stora mängder naturgas varje år genom "fackling" vilket skapar stora koldioxidutsläpp. Ca 170 miljarder kubikmeter naturgas utvinns på detta sätt varje år för ett värde av 40 miljarder dollar. Leder till 400 miljoner ton koldioxidutsläpp/år i världen (sju gånger Sveriges totala årliga koldioxidutsläpp). Härav ca 50 miljarder kubikmeter naturgas i Ryssland. Bla på tal att fackling ska förbjudas i Ryssland.
3)
OES (Opcon Energy Systems)
o Bedöms ha ännu större potential.
o Här finns Powerboxen som är waste-to-energy-utrustning där spillvärme omvandlas till el.
o Potential i spillvärme från industrin (finns mycket spillvärme i industrin enl USA-myndigheter, ev höjd koldioxidskatt i Australien vilket lär öka intresset, marknadspotential på flera miljarder kr bara i Sverige)
o Hittills ca sex Powerbox-installationer
o Första Powerboxen i Australien på väg att köras igång av (delstatliga elbolaget Horizon Power) insåld av australiensiska bolaget Enerji (Opcons återförsäljare av Powerboxen i Australien). Enerji har även ny Powerbox-order på gång. Enerji ser potential för att sälja 400 Powerboxar bara till elverk i Australien. Därtill är gruvbolag i Australien potentiella kunder. El från dieselkraftverk är dyrt vilket ger potential för flera hundra powerboxar bara i Australien.
o Ev störst potential för Powerboxen till fartyg:
*Fartyg svarar för 4-5% av världens koldioxidutsläpp.
*Med Powerboxen sänks koldioxidutsläppen samtidigt som bränslekostnaderna minskar. *Marknadspotential att installera Powerboxen i världens 20 000 fartyg och i de över 1 000 fartygsmotorer som tillverkas varje år.
*Tyska bolaget MAN gör fartygsmotorer och är samarbetspartner med Opcon.
*Powerboxen har godkänts för fartyg av Lloyds.
*Opcon räknar med Powerbox-ordrar för fartyg from 2013.
Opcons mål är att inledningsvis kunna leverera 30-40 Powerboxar/år med sikte på att långsiktigt utöka till 365 Powerboxar/år.
- - -
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning.
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt, även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och http://www.youtube.com/watch?v=JCofpi-quewför sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt.
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommandtionen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Här fick alltså Opcon-aktien rekommendationen "sälj" vid nuvarande börskurs på 0,53 kr (slutkurs fre 15 mars 2013).