Reinfeldts senaste utspel om skattesänkningar ca 10 miljarder befäster en märklig bild av Sverige.
Om sänkningen gällde rakt över, vore detta inget att skriva om, men nu gäller detta bara för dem som arbetar.
Bilden av Sverige som skattar hårdare sjuka och gamla börjar växa fram och väcker inte så lite förvåning i omvärlden. Vi har o ena sidan Sverige som månar om de svaga i form av bistånd och olika utspel i form av retorik sedan Palmes dagar, och andra sidan svenskt realpolitik där de “tärande” får det allt knaprare sedan Persons dagar.
I övriga världen, speciellt inom EU, har inte uttrycket “ hur tar ni hand om de gamla och sjuka” förlorat sin betydelse. Det anses som direkt mått på civilisation och tolerans i samhället. ( detta gäller även inom Sverige, bara man tänker efter) Ekonomiskt, att skicka i väg 10 miljarder till redan mätta är vansinne - relativt sett - då dessa pengar skulle kunna användas så mycket bättre. Jag tänker först och främst statsskulden, men också kommunerna som i många fall lever i moment 22. Många åtaganden, men inga pengar.
Så här långt kommen vill jag påpeka att jag själv röstar varken höger eller vänster, skulle det finnas en opolitiskt “tjänstemanna alternativ” skulle jag kanske överväga att göra det, men inte nu.
För vad har vi för alternativ egentligen för landets ledning ? Mona eller Fredrik. Kolera eller pest.
Mona med sitt sällskap är pest, I form av mest oreda, om de skulle genomföra vad de lovat så här långt. Och det är här det skrämmande kommer, poängen med skriften, Reinfeldts politik skrämmer väljarna till Monas sida.
Vi riskerar att få “oreda” i ekonomin efter valet. Detta kan ju börja långt innan också, när opinions siffrorna börjar peka åt vilken håll det lutar. Och det är egentligen inte så mycket att orda om, moralist har de röda rätt - man sparkar inte den som redan ligger - men vad jag undrar är varför gör Reinfeldt självmål ? Saknar han rådgivare ?
Tyvärr är det nog vi placerare som får svårhanterlig volatitet på marknaden, pga. en mans dumhet..