För en liten stund sedan körde Redeye en uppmaning på förstasidan att blogga om oljepriset - vart ska det. Jag började tänka … och det skulle jag aldrig gjort, för då hann uppmaningen försvinna. Men nu har jag tänkt klart och räknat klart, och har kommit fram till ett resultat.

Min ursprungliga tanke är att oljan ofta diskuteras i väldigt subjektiva termer. Man tar på sig “peak oil”-glasögonen eller “bubbel”-glasögonen och drar sedan svepande slutsatser.

Men varför inte försöka räkna på ett rimligt pris på oljan? Antagligen för att det är på tok för tråkigt för dom flesta. Men inte för mig! Jag tittar på när färg torkar till frukost, en kalkyl på oljepriset klämmer jag som ingenting.

Så då kör vi igång…mycket av resonemanget är inspirerat av följande artikel
http://dss.ucsd.edu/~jhamilto/understand_oil.pdf

  1. Före år 2000 befann sig oljepriset under ett antal år i ett ganska tajt intervall, mellan 22 och 28 USD. Det tyder på att 28 USD vid millenieskiftet var ett accepterat pris som väl matchade efterfrågan med tillgången.
  2. Efter år 2000 har konsumtionen stigit kraftigt. Det beror på att världsekonomin haft mycket bra tillväxt, i snitt 4,1% per år under 2000-talet. När inkomsterna ökar, ökar efterfrågan på olja. Hur mycket beror på ekonomins mognadsfas: i U-länder ökar efterfrågan mer, i I-länder mindre.
  3. Samtidigt har produktionen ökat, men inte i samma takt. Det beror på att många stora fält, t.ex. Cantarell i Mexico, har passerat sin produktionstopp. Nya projekt måste alltså både konsumera för detta bortfallet, och tillföra mer kapacitet, för att utbudet ska växa.
  4. När efterfrågan ökar mer än utbudet, löses det genom att priset stiger. När priset stiger, minskar nämligen normalt efterfrågan, allt annat lika. När bensinen blir dyrare tar jag inte bilen till jobbet, t.ex. Priset stiger så att efterfrågan minskar tills dess att dess ökning matchar ökningen i tillgång.

Så där har vi det. Vi tar utgångspriset, räknar ut hur mycket rikare världens människor blivit, räknar ut hur mycket mer olja de därför skulle vilja konsumera, räknar ut hur mycket mer olja dom kunnat konsumera, och skillnaden berättar hur mycket priset borde stiga.

Hörde jag en nationalekonom sucka tyst? Strunt samma.

Hur mycket rikare har världen blivit sedan år 2000. Enligt de siffror jag har funnit var världens “BNP” 31,4 biljoner dollar år 2000. År 2007 var den 54,3 biljoner dollar. I faktiska dollar har alltså världens inkomster ökat med 8,1% per år, till viss del beroende på inflation och att dollarn blivit mindre värd.

Hur mycket mer efterfrågan på olja blir det då? Enligt uppsatsen ovan varierar inkomstelasticiteten, ökningen i efterfrågan på olja dividerat med ökningen i inkomst, från 1 eller strax däröver i U-länder till väl under 1 (0,5?) i I-länder. Det mesta av inkomstökningen under 2000-talet har skett i U-länderna, och fördelningen mellan U-länder och I-länder är ca 40%-60%. Därför borde talet ligga mellan 0.5 och 1, och kanske snäppet närmare 1. Vi sätter 0,75. Det betyder att efterfrågan på olja stigit med 8,1% x 0,75 = 6,1% per år.

Samtidigt har produktionen ökat med ca 1 miljon fat per dag varje år. Det blir ca 1,3% varje år.

Skillnaden blir -4,5%, dvs. prisökningar måste varje år trycka ner den naturliga eftefrågan på olja med 4,5%.

Så hur mycket prisökning krävs för att minska efterfrågan på olja med 1%, s.k. priselasticitet? Enligt samma uppsats på kort sikt ca 4% prisökning. Samtidigt skyddas den här effekten i bl.a. Kina och Indien genom subventioner - konsumenterna får ingen priseffekt alls. Därför är man i dessa länder ännu mindre priskänsliga, och siffran borde vara över 4%. Å andra sidan finns på lång sikt chans till fler sätt att dra ner på oljekonsumtionen - bensinsnålare bilar, t.ex., eller annorlunda stadsbildningar med inflyttning till städer, och då blir kompensationen högre, och siffran lägre. Vi kör på 4%.

Hörde jag en statistiker yla över “konfidensintervall, tillförlitlighet … ack”? Skit i det.

Så får att trycka ner efterfrågan med 4,5 procentenheter per år skulle det behövas en ökning på 4,5 x 4 = 18% i oljepriset varje år i nominella dollar.

Räknar vi då till slut från 28 dollar 1 januari 2000 till dags datum får vi ett förväntat pris i juli 2008 om

115 dollar per fat

Standardavvikelsen i oljepriset är dock rätt hög, oljan varierar med drygt 15% per kvartal. Därför är kanske en bättre gissning ett intervall om

100 -135 dollar per fat

Naturligtvis finns det en hel del mer osäkerhet. Framför allt gäller det inkomstelasticiteten - hur mycket svarar efterfrågan på högre pris - och effekten av tidigare prishöjningar som nu börjar få långsiktiga effekter. Räknar jag med en inkomsteffekt mellan 3% och 5% istället för exakt 4% får jag ett intervall på

90-170 dollar per fat

Det märks t.ex. att efterfrågan på bensinsnålare bilar, och elbilar, ökat rejält i USA det senaste året. I Sverige investeras det till höger och vänster i ersättningar för oljepannor. Det bör ju vara ett exempel på långtidskompensation för pris.

Hur ser det ut framöver då? Fortsätter vi enligt kalkylen måste ju oljan stiga med runt 20 dollar per fat och år! Vi ser ut att de närmaste åren räddas av

  1. Lägre tillväxt i världen pga lågkonjunktur - 3% eller lägre.
  2. Bättre tillgång på olja, tack vare ett antal större projekt som sätts i produktion. Under 2008 estimerar Wikipedia’s “Oil Megaprojects” att nya fält med ca 7 miljoner fat brutto per dag peakproduktion kommer on tap. Under 2009 och 2010 är siffrorna lägre, 5 miljoner resp. ca 4,5, men det är oklart hur kompletta de är.

2008-2009 skulle alltså kunna vara en period med balans, där lite större tillförsel av olja kompenseras av dålig tillväxt i världen och en del rationaliseringar i konsumtionen. Längre än så räcker tyvärr inte kaffesumpen.

Nu har jag säkert gjort en del fel i analysen ovan, varav en del kanske är grova. Men så hade jag velat att frågan om Peak Oil och ett rimligt förväntat oljepris klargjordes. Och gärna av personer med bättre koll på fakta och ekonomiska teorier än jag :-)