Nu vill Riksbanken ha två räntor, en för företag och en för hushåll!
2015-01-17 12:42, Edited at: 2015-01-21 16:54Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Den förra regeringen förbjöd Riksbanken att sysselsätta sig med hushållens skulder. Det var Finansinspektionens uppgift.
Riksbanken fick ej ha hänsyn till hushållens skulder när de satte styrräntan.
Vid Riksbanksdirektionens möte den 15 december förra året kom riksbankschefen Stefan Ingves med en ny innovation.
Nu vill han ha två olika styrräntor. En för företagen. En för hushållen
Ur protokollet:
Ett annat centralt bekymmer är att bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökat snabbt!
Ingves påpekade , som han gjort många gånger tidigare, att det skulle behövas två styrräntor - en för företag och en annan högre ränta för hushållen.
Framförallt räknar Riksbanken med att hushållens skulder stiger snabbare än inkomsterna vilket också ökar behovet av att besluta om åtgärder inom andra politik-områden.
Slut citat ur protokollen.
Min bloggkommentar:
Om detta är att säga att
1) Riksbankschefen fortsätter tala om och ta hänsyn till hushållens skulder trots att det finns regeringsbeslut på att han inte får det.
2) Att Riksbankschefen vill ha lägre ränta för t.ex. bostadsföretagen men högre hushållen när de köper bostad är minst sagt sensationtellt.
3) Varför skriver Riksbanken i protokollet att Stefan Ingves påpekat många gånger detta föreslag om två olika räntor. Jag personligen som följer med i debatten ganska bra, tycker jag, har aldrig hört detta tidigare!
Vi vet alla att familjerna Lundberg, Wallenstam, Johansson (Fast.partner), Sehlin (Balder) o.s.v. blivit miljardärer på att låna pengar och sedan köpa fastigheter.
Vi vet också att svenska hushåll (hela pensionärsfältet som haft hus och bostadsrätter) blivit miljonärer genom att låna pengar och för att köpa sin bostad.
Vi vet att 98 procent av de svenska hushåll som äger villor och bostäder i Sverige i dag har lånat (mer eller mindre).
Vi vet att 100 procent av de börsnoterade fastighetsbolagen och säkert de mindre också har lån. Många enormt stora lån.
Den logiska frågan är då varför fastighetsbolagen skall ha lägre ränta och hushållen högre?
Kanske någon läsare här på Redeye förstår logiken och kan förklara den här i kommentarsfältet.