Northland Resources-skandalen
2013-12-09 01:03, Edited at: 2014-02-01 13:08Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Vad kan sägas om Northland Resources-skandalen så här i efterhand?
//Tillägg 9 dec 2013
"NORTHLAND: SMÅÄGARE FÖRBEREDER STÄMNING
En grupp mindre svenska aktieägare i gruvbolaget Northland Resources förbereder en stämning av bolaget för vilseledande information och grov oaktsamhet.
Hittills har ett 20-tal ägare anmält intresse.
Målet är att nå flera hundra."
www.avanza.se/placera/telegram/2013/12/09/northland-smaagare-forbereder-stamning.html
//
//Tillägg 24 jan 2014
_Northland i blåsväder igen
Ett år efter Northlands krasch förbereds en kanadensisk grupptalan mot ledningen för det krisande gruvbolaget._
Advokaten bakom projektet jagar visselblåsare som kan bekräfta att ledningen mörkade miljardhål i budgeten.
http://www.dn.se/ekonomi/northland-i-blasvader-igen/
Tråd om det på Dagens Industris aktieforum Börssnack: http://borssnack.di.se/?f=1&t=2189470#msg14828365
Northland Resources-aktien nu i 3,58 norska kr (under förmiddagen fre 24 jan 2014).
Nyligen har den som högst varit uppe i 6,56 nok som högst vilket var 18 dec 2013.
Dvs utifrån det har rekommendationen "sälj" i detta blogginlägg (vid börskurs 2,38 nok 6 dec 2013) hittills varit fel.
//
//Tillägg 25 jan 2014
Videoklipp från Svenska Dagbladet:
Kanadensare hjälper Northland-sparare
För ett år sedan förlorade småsparare världen över pengar när aktiekursen på Northland rasade.
I Sverige får spararna nu hjälp av kanadensiska advokater att stämma gruvbolaget för deras agerande vid krisen.
http://www.svd.se/naringsliv/kanadensare-hjalper-northland-sparare_8929184.svd
//
//Tillägg 26 jan 2014
Ur blogginlägg från aktiemäklarfirman Avanzas sparekonom Claes Hemberg 24 jan 2014:
På årsdagen av gruvbolaget Northlands bistra besked, som sänkte aktien 99,7% (...)
Apropå årsdagen så ringer jag upp Waplan, den omdiskuterade vd:n för Northland Resources och frågar rätt ut: Vad var det som hände för ett år sedan när det plötsligt saknades 2,5 miljarder.
_Aktiekursen kraschade och 12 000 småägare förlorade i storleksordningen 700 miljoner kronor.
”Det var när vi skulle räkna ihop budgeten för året och nästa år som vi upptäckte att kalkylen inte höll!”_
http://blogg.avanza.se/hemberg/2014/01/24/waplan-fortfarande-overraskad/
//
//Tillägg 29 jan 2014
Blogginlägg om Northland Resources av aktiemäklarfirman Avanzas sparekonom Claes Hemberg efter att han ätit lunch med fd Northland Resources-vd:n Karl-Axel Waplan: http://blogg.avanza.se/hemberg/2014/01/29/gruv-vdn-spelade-hogt/#more-18904
Så här sa Waplan under lunchen bla enl Hemberg:
Monteringen i Pajala och konstruktionen i Narvik blev dyrare än beräknat.
Först i november såg vi; det saknades 2,5 mdr.
Då blev situationen akut.
//
//Tillägg 1 feb 2014
Nytt blogginlägg från aktiemäklarfirman Avanzas sparekonom Claes Hemberg 31 jan 2014:
_Northland grupptalan allt närmare
Gruvbolaget Northland som kraschade fullständigt för ett år sedan går nu allt raskare mot en grupptalan där svenska och kanadensiska sparare går samman._
http://blogg.avanza.se/hemberg/2014/01/31/northland-grupptalan-allt-narmare/
//
Nedan klassiskt avsnitt ur Northland Resources telefonkonferens 29 maj 2013 som indikerar hur bolaget hanterat de stora pengar som erhållits från investerare och nu är borta.
Bakgrund:
Järnmalms-gruvbolaget Northland Resources (NR) hade snabbt poppat upp från ingenstans med ett stort järnmalms-gruvprojekt i norra Sverige.
Bakom bolaget fanns norrmän såsom:
...Frode Teigen (norsk rederimiljardär)
...Anders Hvide (finanskille med bakgrund från norska aktiemäklarfirman Pareto)
...Kristoffer Stensrud (norsk miljardär med sitt fondbolag Skagen Fonder som via sina fonder investerat i NR-aktier).
Teigen och Skagen Fonder var NR:s största aktieägare med ägarandelar kring 7% var per början av 2010.
Som vd för NR tillsattes Karl-Axel Waplan med bakgrund från de stora börsnoterade gruvbolagen Boliden och Lundin Mining.
I jan 2008 avgick han plötsligt som vd för Lundin Mining och fick då både ros och ris från en aktieanalytiker enl nyhetsbyrån Direkt:
"Avgående vd:n Karl-Axel Waplan hade en stor del i Lundin Minings stora framgångar under de senaste åren, konstaterar en analytiker.
'Samtidigt var hans trovärdighet ganska låg eftersom han ofta guidat marknaden fel - och ofta för högt", säger analytikern."
www.avanza.se/placera/telegram/2008/01/17/lundin-miningvd-byte-ska-ej-ha-storre-effekt-pa-aktie-analyt.html
Officiellt förklarades Waplans avgång som vd för Lundin Mining i början av 2008 med att bolagets kontor skulle flytta till Kanada dit Waplan inte ville flytta.
www.avanza.se/placera/telegram/2008/01/16/lundin-mining-vd-slutar-pga-flytt-av-huvudkontor-ir-ny.html
Till Northland Resources kopplades Waplan redan senare under våren 2008 även om han formellt blev vd först i början av 2010:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=2053792
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=3368829
• I början av 2012 fick NR in ett kapitaltillskott på 675 miljoner dollar från investerare.
Det var finansiering så att NR skulle kunna komma igång med järnmalms-utvinningen.
Av beloppet kom:
...350 miljoner dollar från utförsäljning av nya obligationer
...325 miljoner dollar genom utförsäljning av nya NR-aktier
• I början av 2013 kom besked om att pengarna långt ifrån räckte, och att NR behövde ytterligare 375 miljoner dollar och ville få in det genom att sälja ut nya obligationer för det beloppet:
...250 miljoner dollar genom utförsäljning av nya NR-aktier
...125 miljoner dollar genom utförsäljning av nya NR-obligationer
Investerare gav NR nobben.
Senare ändrade NR erbjudandet bla genom att begärt kapitaltillskott sänktes till 300-400 miljoner dollar (362 miljoner dollar i form av bara obligationer).
Innehavare av de tidigare NR-obligationerna skulle dessutom få byta dem till nya NR-aktier motsvarande en ägarandel på 95% av hela NR.
Men pga NR-aktiens kursras innebar det att de gamla obligationerna i stort sett var värdelösa ett år efter att investerare köpt dem för 350 miljoner dollar i början av 2012.
Investerarnas intresse var fortfarande lågt för det nya förslaget så NR fick sänka begärt kapitaltillskott till 335 miljoner dollar i form av nya obligationer.
Under telefonkonferensen 29 maj 2013 om det nya erbjudandet ringer en engelsman in, troligen köpare av den första NR-obligationen i början av 2012.
Han uppgavs heta Paul Silver och påpekar att NR i den första obligationen utlovat att pengarna endast skulle komma NR tillhanda stegvis i takt med att tidigare utbetalade pengar bevisligen gått till planerat ändamål.
Att så skett skulle bekräftas av en oberoende bedömare (teknik-konsultfirman Royal Haskinen) på uppdrag av obligations-ägarnas kontaktperson (en "trustee" i form av den så kallade "Norsk Tillitsmann").
//Edit: Dvs just för Northland Resources obligations-ägare var det Norsk Tillitsmann som hade anlitats som deras företrädare.
Norsk Tillitsmanns hemsida: http://www.trustee.no/
//
Paul Silver kritiserar att alla pengarna är borta och att NR nu ber om mera pengar mindre än ett år senare, och anser att den avstämning som skulle göras av den oberoende bedömaren ej gått till på rätt sätt och att folk nu måste ställas till svars för det som hänt.
Han beskriver situationen i skarpa ordalag som "outrageous" (upprörande) och "ludicrous" (löjlig).
Så här lät det (från 37 min 3 sek in i klippet): http://storm.zoomvisionmamato.com/player/northland/objects/f193sch5/index.php
Telefonisten:
_"We have a question from Paul Silver from Silversmith.
Please go ahead."_
Paul Silver:
_"Yes, good morning.
Sorry, I was late to the call, so forgive me if this question has already been posed.
I'd just like to ask about; on the original terms of the bond at the beginning of last year_ (dvs 2012)_, my understanding was that the funds could not be released to the company by the trustee until independent cost to complete surveys had been performed.
On the basis that the company seems to have run out of money incredibly quickly, can someone comment on whether these surveys were performed, if the were; what their conclusions were, and if their conclusions were that the project was fully funded, then what the comeback is on either them or the trustee or the board."_
Eva Kaijser (NR:s dåvarande finanschef):
_"Ehh, I mean; the cost to completion tests were performed, and they were signed off by Royal Haskinen which was the engaged technical consultant that was engaged by the trustee here.
Before these funds were released from the old bond, they were signed off by Royal Haskinen (and the) cost to completion tests."_
PS:
"So is there a comeback on them on the basis that clearly, clearly; either the survey was not done correctly, or there were some huge errors - shall I say - within the survey?"
EK:
"Put it this way:
There are certain rules set out - how you do the cost to completion tests - and those rules are set out in the documentation.
_And there were no - so to say - comments in the cost to completion tests done by the Royal Haskinen.
We passed these tests in the way they were constructed."_
PS:
_"But who set up how they were to be constructed?
I mean; we're not sort of 20 or 30 million euros short here.
We're 350 million euros - or dollars rather - short!
So for a bond to be issued based on the fact that the funds would not be released to the company unless the cost to complete surveys were done, gave some comfort to the bond holders who subscribed at the time.
If that cost to complete survey was a sham, then there must be some comeback."_
//Edit:
"Sham" enl Google translate:
Bluff, hyckleri, förställning, skoj, humbug, imitation.
//
EK:
"The way they were constructed is that it was up to the first production which was at the end of last year (2012)_, and it didn't take into account the free cash flow generated from the operations.
So there were certain items in that one that..."_
PS:
_"But what was the point of having the surveys done?
I mean; it seems to me that some safeguards were given to bondholders at the time, and I would warn new prospective bondholders this time that things would be done properly.
And it would appear that they weren't."_
EK:
_"I have to address that also to the trustee.
This is the sign (signature?) of the documentation in the bond loan agreement."_
PS:
_"But there must be...__What I'm saying is that in any contract, people have directors and officers insurance.
You know; you cannot put forward a project of this size without proper surveys being done, and it becomes very obvious that they were not done.
If they were not done, then the people who were doing them must be held to account.
Or the people who employed the people to do them, must be held to account.
It can't just be white-washed over."_
EK:
_"If I may address how we will solve this going forward:
In the new bond; that's the reason why the first lien bond but also the second lien bond has requested board seats to be able to monitor this."_
//Edit: Dvs de investerare som då i maj 2013 var på gång att köpa de nya NR-obligationerna för 335 miljoner dollar, ställde som krav att få välja styrelseledamöter i NR:s styrelse.
First lien bond: Det nya obligationslån på 335 miljoner dollar som NR fick under 2013.
Second lien bond: Det gamla obligationslån på 350 miljoner dollar som NR fick i början av 2012.
//
PS:
_"Yeah, but frankly; it's not worth the paper it's written on.
I mean; anyone who subscribes to this bond, looking at the history of what happened with the last bond - uhm, you now; they've got to be very careful here.
I mean; there must be law suits flying all over the place.
It can't be brushed under the carpet, this.
I mean; it was the terms of the original bond.
You know, the terms of the original bond was that two years interest would be held in escrow, and no money could be released to the company without the cost to complete surveys - independant cost to complete surveys done._
//Edit: Dvs tydligen innebar avtalet om den första obligationen från jan 2012 bla att av det kapital som NR erhöll skulle ett belopp motsvarande två årsräntor reserverat på ett särskilt spärrat konto ("escrow") så att de dåvarande obligations-köparna skulle vara garanterade att få åtminstone två års räntor på obligationerna.
//
_And here we are a year later where all the money is gone.
The cost to complete surveys were done._
_They were clearly enormously wrong - and there's no comeback.
It's outrageous!_
_I mean; the board: I don't know how you can sit there and accept it.
You should be investigating this and sort of seeking legal redress - as I'm sure will occur from bond holders; as to how this occurred.
Why would anyone believe anything that you guys have to say?!"_
EK:
"Yeah. I hear what you're saying, Paul."
PS:
_"Well, what are you going to do about it?
350 million dollars has been wiped out.
And now you're asking for more.
And everyone sitting here just taking it.
This is ludicrous!"_
Lars Söderqvist (den finansiella rekonstruktör som utsetts åt NR i början av feb 2013):
_"You can address this to me.
This is Lars here, the administrator.
I don't have the historical aspect as you have of course, so I can't answer your question if it relates to a period before February 2013.
But if I address the question to the period after Februari 2013:
I've been encountering lots of investors who have been through the company thoroughly with own independant advisors.
And I believe everything that can be addressed during that kind of investigation, has been done so.
And they've been up to the site several times, and gone through all figures.
And so at least in my view; I don't think it's fair to compare this situation to the old situation."_
PS:
_"No, I understand that, Sir.
But it's the old situation where you're asking bondholders - who were given enormous guarantees...
I mean the only reason that the bond was subscribed to a year ago in January of last year_ (2012) _was on the back of the guarantees.
And the guarantees weren't worth the paper they were written on."_
LS:
"Yeah, you're probably right."
PS:
_"Well, if I'm right - then why would anyone accept...
Why not just put the company in liquidation and go and sue the directors and the trustee?
Because as a bondholder - frankly - you know_ (skratt)_, you're going to get a better deal__."_
LS:
_"I certainly disagree.
And if we're talking about the trustee and the relation between the trustee and bondholders - well, that's a discussion to take with the trustee of course.
And the release of money (...) funds related to the loan agreement of course, and it was monitored by the trustee.
And all information that the company put forward to the trustee - at least in my view - was correct at that time.
But you can always address this as a lack of...ehh, you can say that the old bond agreement probably wasn't suitable for this kind of operation.
That may be so.
But you can't address that discussion to this discussion."_
PS:
_"I don't see why not.
It's the same company."_
LS:
_"Yeah, it's the same company.
But everyone has gone through everything in this company - at least in the period after the beginning of Februari_ (2013)_.
And I've been talking quite a lot with all the investors here, and - at least in my view - all the investors are quite satisfied with all the information they have received from the company, and of course; their own investigation that has been independant.
But I can't answer for the Tillitsmanns actions during last year_ (2012)."
PS:
"Ok."
Sammanfattning
Northland Resources (NR) nu värt kring 100 miljoner norska kr på Oslobörsen (ca 42 miljoner aktier gånger börskurs 2,38 norska kr): http://www.bloomberg.com/quote/NAUR:NO
Bolaget fick i början av 2012 in nästan 700 miljoner dollar från investerare för att finansiera bolagets projekt för järnmalms-utvinning i norra Sverige.
Av beloppet kom:
...350 miljoner dollar från obligations-köpare
...325 miljoner dollar från aktie-köpare.
Aktieköparna köpte knappt 290 miljoner nya NR-aktier för 6,50 norska kr per st (motsvarande 650 norska kr efter den omvända split som genomfördes i aug 2013 då 100 gamla aktier blev 1 ny).
Sedan tidigare hade NR knappt 230 miljoner utestående aktier. (Sedan dess har alltså NR i aug 2013 genomfört en omvänd split då 100 gamla aktier istället blev 1 ny.)
I början av 2013 kom besked om att bolaget behöver ytterligare kapitaltillskott på nästan 400 miljoner dollar för att fortsätta verksamheten.
Efter mycket om och men fick bolaget in drygt 300 miljoner dollar genom att nya obligationer såldes ut.
Samtidigt uppgörelse med tidigare obligations-köpare om att de fick byta sina obligationer till nya NR-aktier.
Befintliga NR-aktieägare får se sig utspädda så att deras sammanlagda kvarvarande NR-ägarandel bara uppgår till 5% medan de tidigare obligations-köparna får nya NR-aktier motsvarande en ägarandel på 95%.
Och ändå innebär det att obligations-köparnas tidigare obligationer som de köpte för 350 miljoner dollar, är nästan värdelösa pga NR-aktiens låga börskurs.
//Edit:
Dvs:
Tidigare fanns knappt 230 miljoner utestående NR-aktier.
I början av 2012 såldes knappt 290 miljoner nya NR-aktier ut.
Då ökade det totala antalet utestående NR-aktierna till drygt 500 miljoner st (230 miljoner st plus 290 miljoner st).
Men de kommer bara att utgöra 5% av det totala antalet NR-aktier om (när?) obligations-köparna byter alla sina tidigare köpta NR-optioner till nya NR-aktier.
Om drygt 500 miljoner NR-aktier utgör 5% så kommer 100% motsvara över 10 miljarder aktier.
Och efter den omvända spliten i aug 2013 (då 100 gamla aktier blev 1 ny) blir drygt 10 miljarder gamla aktier istället drygt 100 miljoner aktier.
Det totala antalet utestående NR-aktier kommer alltså att öka från dagens drygt 40 miljoner st till drygt 100 miljoner st om alla obligations-köparna byter sina gamla NR-obligationer till NR-aktier.
Men det är ju inte säkert att att obligations-köparna byter alla gamla NR-obligationer till aktier.
Om man vill kan man behålla de gamla obligationerna och få en ränta på 4% per år tills år 2020 då NR ska återbetala lånat belopp för de gamla NR-obligationer som då finns kvar.
//
Och nu säger sig NR behöva ytterligare 150 miljoner dollar i kapitaltillskott.
Ett förslag om hur det ska erhållas ska presenteras senast i maj 2014.
Dvs risk för att det ska erhållas bla genom utförsäljning av ytterligare nya NR-aktier (vilket då leder till ytterligare utspädning av befintliga aktier)?
I så fall kan det mycket väl leda till fortsatt nedgång för NR-aktiens börskurs.
Slår dessutom lågkonjunkturen till med fallande järnmalms-pris, ser det inte bra ut för NR.
Tex i en analys från mars 2010 gav Handelsbanken NR-aktien rekommendationen köp, och räknade med ett investeringsbehov på drygt 600 miljoner dollar varav finansering behövdes med bara drygt 400 miljoner dollar.
Handelsbankens riktkurs för NR-aktien var då 18 norska kr (motsvarande 1 800 norska kr jämförbart med dagens börskurs 2,38 nok efter den omvända spliten).
Istället för drygt 400 miljoner dollar har alltså NR hittills fått in ca 1 miljard dollar i finansiering och bolaget behöver ändå mer kapital.
//Edit: I analys från juli 2010 gav Handelsbanken NR-aktien riktkursen 27 norska kr (motsvarande 2 700 norska kr idag).
Mer info nedan om Handelsbankens båda NR-analyser från mars och juli 2010.
Ansvarig analytiker hos Handelsbanken: Fredrik Agardh.
//
Samtidigt har den förväntade, långsiktiga produktionsnivån vid NR:s huvudfyndighet Kaunisvaara nedjusterats från 5 miljoner ton järnmalm per år till 4 miljoner ton järnmalm per år.
I och för sig har produktionskostnaden även nedjusterats från 59 dollar per ton till 55-56 dollar per ton.
Rekommendation: "Sälj"
Avskräckande faktorer:
• NR:s historik av klart sämre utveckling än budget och ständigt ökande kapitalbehov.
• Troligen fortsatt kraftig ökning av antalet utestående NR-aktier (om obligations-köpare fortsätter byta sina gamla NR-obligationer mot nya NR-aktier, plus ev ytterligare NR-aktier som kan tillkomma om NR väljer att finansiera sitt fortsatta kapitalbehov genom att sälja ut nya NR-aktier till aktieinvesterare).
• Bolaget är konjunkturkänsligt genom beroendet av det globala järnmalms-priset.
• Hög skuldsättning (nya obligationer som såldes ut för 335 miljoner dollar tidigare under 2013, jämfört med ett nuvarande börsvärde kring 100 miljoner norska kr) vilket höjer risknivån ytterligare.
//Edit:
NR:s skuldsättning
Vad gäller NR:s skuldsättning tillkommer därutöver de gamla obligationerna på 350 miljoner dollar i den utsträckning innehavarna av de gamla obligationerna ej konverterar obligationerna till nya NR-aktier.
Innehavarna av de gamla obligationerna har ju rätt att behålla dem om de vill med en årsränta på 4% tom år 2020 då NR ska återbetala lånet enl de då kvarvarande gamla obligationerna.
Mejlfråga skickad till NR i vilken utsträckning de gamla obligationerna hittills har konverterats till NR-aktier (dvs hur stor del av de 350 miljoner dollarna som NR ej behöver betala tillbaka).
Vad man vet är att gamla obligationer hittills bytts till nya NR-aktier motsvarande drygt 35 miljoner st aktier (jämfört med ursprungligen ca 5 miljoner utestående NR-aktier efter den omvända spliten i aug 2013 då 100 gamla aktier blev 1 ny).
Men hur stor del av det gamla obligationslånet på 350 miljoner dollar motsvarar de hittills 35 miljoner nya NR-aktierna?
Det blir totalt drygt 100 miljoner utestående NR-aktier om alla de gamla obligationerna i 350 miljoner-dollarlånet byts till NR-aktier.
Det skulle innebära drygt 95 miljoner nya NR-aktier (i relation till de ca 5 miljoner st ursprungliga NR-aktierna).
Dvs om det hittills tillkommit ca 35 miljoner nya NR-aktier av totalt möjliga drygt 95 miljoner st, indikerar det att det hittills konverterats gamla obligationer för roughly 130 miljoner dollar.
I så fall återstår 220 miljoner dollar av det gamla obligationslånet vilket NR måste återbetala år 2020 när det lånet förfaller till betalning (om de inte byts till NR-aktier innan dess).
Dvs i så fall blir alltså NR:s totala skuldsättning i dagsläget:
• kvarvarande gammalt obligationslån 220 miljoner dollar (av ursprungligen 350 miljoner dollar men där hittills gamla obligationer för ett lånebelopp på 130 miljoner dollar bytts till nästan värdelösa nya NR-aktier).
• det nya obligationslånet på 335 miljoner dollar
- - -
Summa 555 miljoner dollar
Det motsvarar alltså 3-4 miljarder norska kr i relation till NR:s börsvärde kring 100 miljoner nok vid börskurs 2,38 kr.
Och därutöver har alltså NR aviserat ytterligare kapitalbehov på 150 miljoner dollar vilket ev kommer att öka skuldsättningen med lika mycket (eller om en del av det ev kommer att finansieras genom att nya NR-aktier säljs ut).
//Edit: Delvis fel i resonemanget ovan eftersom det enl Northland Resources investerarkontakt Petter Brunnberg ännu ej bytts några gamla obligationer (350-miljonerdollarlånet) till nya NR-aktier.
//
Mejl skickat mån 9 dec 2013 till NR:s investerarkontakt Petter Brunnberg:
Hej, hur står det till?
Några frågor om Northland Resources totala räntebärande skulder:
• Dels finns ju det nya obligationslånet på 335 miljoner dollar
• Och dels det kvarvarande gamla obligationslånet (ursprungligen 350 miljoner dollar utgivet i början av 2012) i den mån de obligations-innehavarna ej bytt det till nya aktier ännu.
• Fanns det även övriga räntebärande skulder per slutet av sep 2013?
• Och hur stor var kassan?
Dvs hur stor var bolagets totala nettoskuld per slutet av sep 2013 (räntebärande skulder minus kassa)?
Och hur mycket av det gamla obligationslånet (på ursprungligen 350 miljoner dollar) finns kvar och har ej konverterats till aktier?
Tack & bästa hälsningar!
Tex enl NR:s q3/2013-resultatrapport verkar det som att bolaget utöver de ovannämnda obligationslånen på 500-600 miljoner dollar har räntebärande leverantörsskulder på nästan 200 miljoner dollar (årsränta 4% och halvårsvisa amorteringar under perioden juli 2015-juli 2020):
"Restructured trade payables
Following the creditors approval for the reorganization plan which was approved by the Luleå District Court on July 12, 2013 there is an interest bearing supplier credit of USD 188 million including VAT and accrued interest for outstanding payables to follow a payment plan with final payment on July 15, 2020.
The payables will carry a 4% per annum interest accruing from 2013.
Repayment of principal in equal semi-annual installments starting in July 2015 subject to cash interest paid to the first lien bonds.
All payments are subject to free cash balance as defined."
Dock hade NR även 70 miljoner dollar i kassan per slutet av sep 2013 (cash and cash equivalents på 54 miljoner dollar plus financial assets på 16 miljoner dollar).
Mejlsvar från Northland Resources investerarkontakt Petter Brunnberg 9 dec 2013:
_Hej
Utöver de två obligationerna har Northland leverantörsskulder som i och med rekonstruktionen omvandlades till långfristigt lån ( se not 21 i Q3-rapporten http://northland.eu/getmedia/d71a5c0a-8b6b-425a-99d2-1c36ff95d59f/Consolidated-FS-Q3-2013-v-11-7-clean.pdf)
Kassan uppgick till 53.7 miljoner dollar den 30 sept. Du hittar allt detta i länken ovan.
Ingenting av den gamla obligationen, som nu är ett konvertibellån, har konverterats._
Första tillfället att konvertera är 15 jan 2014.
_Beakta dock att allt kommer konverteras när bolaget producerat 4m ton på årsbasis eller senast 14 juli 2016.
Hoppas att detta var till hjälp,_
Vänliga hälsningar
Petter
Följdfråga skickad om vad de stora ökningarna av antalet NR-aktier på sistone beror på (genom att warranter utnyttjas för att köpa nya NR-aktier) om orsaken ej är att det är gamla obligationer som bytts till NR-aktier:
• Under aug 2013 anmäldes inlösen av warranter mot 24 528 436 nya NR-aktier.
• Under sep 2013 anmäldes inlösen av warranter mot 9 058 237 nya NR-aktier.
www.avanza.se/placera/telegram/2013/08/27/northlandmottagit-anmalan-warrant-inlosen-mot-245-mln-aktier.html
www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/25/northlandmottagit-anmalan-warrant-inlosen-9-mln-aktieroms.html
Det innebär att 33-34 miljoner nya NR-aktier tillkommit genom de warranterna.
Mejlet med följdfrågor skickat till Brunnberg 9 dec 2013:
Stort tack för svaret!
Följdfrågor om ok:
1)
Vad beror i så fall den stora ökningen av antalet utestående Northland Resources-aktier på, på sistone (om det ej är gamla obligationer som bytts till nya aktier)?
2)
Vad jag förstår tillkom tex 33-34 miljoner nya aktier genom utnyttjande av warranter i aug och sep.
Var kom de warranterna ifrån?
3)
Om jag räknat rätt hade Northland Resources drygt 5 miljoner utestående aktier (efter omvända spliten i aug 2013) och nu är antalet aktier 41-42 miljoner st.
Dvs det blir i så fall en ökning på 36-37 miljoner st aktier.
Har fler aktier tillkommit på något sätt än genom ovannämnda warranter i aug och sep?
Bästa hälsningar
Mejlsvar från Northland Resources investerarkontakt Petter Brunnberg 10 dec 2013:
_Hej igen
Den stora ökningen som skett sedan slutet av augusti beror på att innehavarna av warranter löst in dem mot aktier._
Som en del i finansieringen med den nya obligationen (first lien bond) gavs 83 miljoner warranter ut till obligationsägarna.
Av dessa återstår nu 47 miljoner.
_Warranterna kan lösas in mot aktier i slutet av varje månad under hela löptiden av obligationen, dvs fram till 2019.
Utöver detta har vi som sagt 78 miljoner konverteringsrätter knutna till den gamla obligationen (second lien convertible bond) som konverteras senast juli 2016 och tidigast jan 2014._
_Så om du räknar på total utspädning så blir antalet aktier 167 miljoner.
Hälsningar,
Petter_
I slutändan blir det alltså inte mycket kvar för de ursprungliga Northland Resources-aktieägarna.
Följdfrågor skickade till Brunnberg per mejl 10 dec 2013:
_Tackar för svaret.
Får Northland Resources in någon ny cash när dessa warranter etc utnyttjas?
Hur mycket i så fall (totalt och per st)?
Eller innebär warrant-utnyttjandena etc bara att utestående obligationer istället byts mot nya aktier utan att bolaget får in någon mer cash från det?
Mvh_
Brunnbergs mejlsvar 10 dec 2013:
_Inlösenpriset för warranterna är CAD 0.01.
För konvertiblerna sker ingen inbetalning till bolaget.
Petter_
Dvs i princip får NR inte in någon ny cash vid konvertering till alla dessa nya NR-aktier.
//
Utifrån bla de ovannämnda punkterna blir därför rekommendationen för NR-aktien "sälj".
Tex är väl en gammal börs-tumregel att inte köpa aktier i nya gruvbolag förrän de har gått i konkurs 2-3 gånger och fått ordning på sin gruvproduktion och finansiering.
Först då kan de ev bli en lönsam kassako och god aktieinvestering.
Hittills har NR alltså gått igenom en "konkurs" kan man väl kalla det.
Är man väldigt riskbenägen (dvs villig att acceptera att i värsta fall förlora en stor del av satsat kapital, eller hela) kan man istället köpa aktien nu på temat "sälj de aktier som ingen annan vill ha".
Kommer NR:s järnmalmsproduktion igång ordentligt framöver samtidigt som världskonjukturen successivt stärks och järnmalmspriset stiger, kan aktiekursen stiga.
NR:s järnmalms-produktion inleddes i slutet av 2012 och för helåret 2013 väntas en produktion på 1 miljon ton järnmalm (nedjusterat i flera omgångar).
För 2014 är målet 2,5 miljoner ton vilket ska öka till produktionstakten 4 miljoner ton per år from slutet av 2014.
NR räknar med att för första gången nå ett löpande positivt kassaflödet på månadsbasis from nu i dec 2013.
Stora skandaler
Northland Resources-kraschen hör väl till de större skandalerna i affärslivet på senare tid, jämförbart med följande skandaler:
HQ
Tidigare blogginlägg om det (från 11 aug 2013):
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hq/spekulativt-kop-hq
Och från 13 aug 2013:
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hq/hq-update-svar-fran-fd-styrelseledamot
24Mas
Tidigare blogginlägg om det (från 14 okt 2013):
http://www.redeye.se/aktiebloggen/24mas-harvan
Cefour
Tidigare blogginlägg om det (från 19 nov 2013):
http://www.redeye.se/aktiebloggen/cefour-wine-beverage/cefour-harvan
http://www.redeye.se/aktiebloggen/cefour-wine-beverage/cefour-harvan-del-2
Alliance Oil
Tidigare blogginlägg om det (från 31 okt 2013):
http://www.redeye.se/aktiebloggen/alliance-oil/sag-nej-till-alliance-oil-bud
Mineral Invest
Tidigare blogginlägg om det (från 25 sep 2013):
http://www.redeye.se/aktiebloggen/crown-energy/salj-crown-energy-scn-maxpeak
Förenklat kan man väl beskriva händelseförloppet kring Northland Resources enl följande:
1) Uppgångs-fasen
• Plötsligt poppade Northland Resources (nedan benämnt NR) fram som ett börsbolag noterat på Oslobörsen.
• Bolaget sade sig ha planer på att som gruvbolag utvinna en stor järnmalms-fyndighet (Kaunisvaara) vid orten Pajala långt norrut i Sverige och även en fyndighet (Hannukainen) i Finland på andra sidan gränsen.
Främst var det fyndigheten Kaunisvaara 2-3 mil nordväst om Pajala.
//Edit:
Kaunis = "vacker" på finska.
Vaara = "berg" på finska.
//
• Fyndigheten var känd sedan tidigare men tack vare stigande järnmalms-pris skulle den nu bli lönsam att utvinna.
En särskild fördel med NR:s järnmalm var dessutom att den hade högre järnhalt än standard-järnmalm, vilket skulle innebära högre försäljningspris per ton av NR:s järnmalm jämfört med standard-järnmalm.
• Enl planen skulle den utvunna järnmalmen fraktas de 36 milen från Pajala till norska hamnstaden Narvik och därifrån levereras till köpare runt om i världen med fartyg.
Ett problem var att det inte går järnväg hela vägen från Pajala till Narvik, utan bara de sista 22 milen från Svappavaara till Narvik.
De första 14 milen (dvs från Pajala till Svappavaara) skulle NR:s järnmalm alltså behöva transporteras med lastbil vilket innebär förhöjda transportkostnader.
Men förhoppningsvis skulle svenska staten på sikt vara behjälplig med att bygga ut järnväg även mellan Pajala och Svappavaara.
• För att komma igång med järnmalms-utvinningen behövde först stora investeringar göras.
Och för att kunna göra stora investeringar behövdes kapital.
Och för att få in kapital skulle NR:
...låna pengar från banker
och
...sälja ut nya NR-aktier till aktieinvesterare
Först skulle banklånet bli klart och med det på plats skulle därefter nya NR-aktier säljas ut till aktieinvesterare.
• I Pajala blev det "Klondyke-stämning" med uppsving för arbetsmarknad, bostadsmarknad, detaljhandel och hotell mm.
//Edit: Om "guldrushen i Klondike" i Kanada i slutet av 1800-talet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guldrushen_i_Klondike
http://en.wikipedia.org/wiki/Klondike_Gold_Rush
//
2) Nedgångs-fasen och kraschen
• Banklånet skulle ordnas med en grupp av banker, och förhandlingarna om lånet drog ut på tiden.
Plötsligt kom besked om att bankerna valt att avstå från att låna ut pengar över huvud taget till NR.
Istället skulle NR låna pengar på egen hand genom att sälja ut räntebärande obligationer till investerare.
Planen var att sälja ut obligationer för ett mindre belopp än vad som skulle erhållits via banklånet, men att istället få in desto mera pengar genom utförsäljning av nya NR-aktier till aktieinvesterare.
Efter mycket om och men kom till slut besked om villkoren för obligationerna, och det visade sig vara en väldigt hög årsränta vilket skulle bli dyrt för NR.
Dvs tydligen hade investerare krävt en så hög obligationsränta för att våga köpa obligationerna.
Med obligationerna klara och sålda kunde NR sedan sälja ut de nya aktierna.
En hel del kapital erhölls därmed, även om det väl totalt sett blev något mindre än ursprungligen planerat.
//Edit:
När NR började prata om att ge ut obligationer istället för att ta banklån uppgavs planen vara att få in ett totalt kapital på 700 miljoner dollar (genom utförsäljning av obligationer för 450 miljoner dollar och aktier för 225-250 miljoner dollar).
Det blev till slut 675 miljoner dollar (varav obligationer för 350 miljoner dollar och aktier för 325 miljoner dollar) enl besked i feb/mars 2012.
Obligationsräntan fick sättas till 13% per år för att locka obligations-köpare.
Och utförsäljningspriset för de nya aktierna fick sättas till en kraftigt rabatterad nivå jämfört med börskursen.
Utförsäljningspriset hamnade på 6-7 norska kr per aktie jämfört med en börskurs på 12-13 norska kr per aktie i jan/feb 2012.
Det innebar en kraftig utspädning för de aktieägare som ägde befintliga NR-aktier före de nya aktier som såldes ut.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-sotkamo-silver
//
Arbetet med att genomföra investeringarna kunde sedan inledas på allvar för att i nästa steg börja utvinna järnmalmen.
En särskild oberoende instans skulle för obligationsinvesterarnas räkning hålla koll på att NR:s verksamhet följde plan, och utbetala obligationspengarna stegvis endast i takt med att uppgjorda planer följdes.
• Verksamheten tuffade på och NR:s dåvarande vd Karl-Axel Waplan var bla ute och gjorde presentationer för investerare, och konstaterade att allt såg bra ut och att verksamheten följde plan.
Men som en blixt från klar himmel kom efter en tid plötsligt i början av 2013 besked om att NR kraftigt underskattat sitt kapitalbehov, och att bolaget behövde stora mängder ytterligare kapitaltillskott på 375 miljoner dollar plus kostnader för att erhålla den finansieringen.
Beskedet var bla negativt för byggbolaget Peab (med skånska bröderna Paulsson som huvudägare) och finska gruv-utrustnings-tillverkaren Metso (med finansmannen Christer Gardells fonder bland huvudägarna).
Både Peab och Metso var stora leverantörer till NR och om NR fick kapitalbrist skulle Peab och Metso sitta med obetalda kundfordringar.
En räddningsgrupp för att rädda NR bildades med bla folk från:
• Folksam (försäkringsbolag med socialdemokratiske fd näringsministern Anders Sundström i spetsen, som bla tidigare räddat Swedbank under finanskrisen 2008/2009)
• LKAB (stora, svenska, statligt ägda järnmalms-gruvbolaget med stora fyndigheter och verksamhet i Kiruna 18-19 mil nordväst om Pajala)
• Peab
• Metso (finskt bolag som tillverkar gruv-utrustning, leverantör till NR)
Bla fanns väl spekulationer om att LKAB skulle köpa hela NR, men att det fallit på uppfattningen att NR aldrig kan bli lönsamt så länge det inte finns järnväg hela vägen fram till NR:s fyndigheter.
Dessa bolag tillhandahöll 100 miljoner dollar som del av nya lån på 335 miljoner dollar för att hålla NR flytande.
NR har även låtit tidigare långivare byta sina lån till nya NR-aktier vilket lett till stor utspädning av de tidigare NR-aktierna.
I princip är väl uppfattningen numera bland aktieinvesterare att det inte kommer att kunna bli något av NR längre.
Bla har NR aviserat ytterligare kapitalbehov på 150 miljoner dollar och ska senast i maj 2014 presentera en plan för hur det ska erhållas.
I dagsläget är NR värt kring 100 miljoner norska kr på Oslobörsen, vid nuvarande börskurs på 2,38 norska kr (slutkursen fre 6 dec 2013): http://www.bloomberg.com/quote/NAUR:NO
Kursdiagrammet för aktiens utveckling de senaste åren avskräcker: http://www.bloomberg.com/quote/NAUR:NO/chart
• I slutet av år 2008 (när den globala finanskrisen 2008/2009 fortfarande rådde) låg NR-aktien i motsvarande kring 300 norska kr.
• Därefter steg aktien kraftigt och nådde en topp på 1 980 norska kr under våren 2010.
• Aktien tog sedan en andhämtningspaus och sjönk till 960 norska kr som lägst under sommaren 2010.
• Men därefter togs nya tag och en ny toppnivå på 2 010 norska kr nåddes i början av 2011.
Och nu ligger aktien alltså i 2,38 norska kr.
Särskilda ras på vägen uppstod bla:
...i juli/aug 2011 från ca 1 500 norska kr till under 800 norska kr.
...Och i jan 2013 från 700-800 norska kr till 60-70 norska kr.
...Från nästan 90 norska kr i juli 2013 till 4-5 norska kr i sep 2013.
...Därefter från 4-5 norska kr i sep 2013 till en botten på 1,80-1,90 norska kr i nov 2013.
Därifrån skedde en kraftig uppgång till över 3 norska kr i slutet av nov 2013 (3,07 norska kr 28 nov 2013).
Efter det föll aktien till en botten på 2,30 norska kr i veckan som gick (tis 3 dec 2013).
Och sedan dess har den stigit något till senaste kursen 2,38 norska kr.
Dvs vilken katastrof det har varit för NR-aktieägarna.
Tydligen har bla många av Pajalas ca 2 000 invånare köpt på sig en hel del NR-aktier (ofta med pengar från belåning av hus och hem) för att stödja bygden och för att de trodde på bolaget.
Men istället för att bli miljonärer har de drabbats av ekonomiska problem.
Kanadensiska fondbolaget Deans Knight var även länge NR:s enskilt största aktieägare.
De har säkert ett och annat att säga om NR och personerna kring bolaget.
Deans Knights hemsida: http://www.deansknight.com/
Länge såg NR-aktien billig ut (även kring toppen) om bara bolaget skulle ha följt offentliggjorda planer.
En nyckelfråga är därför den roll som spelats av tidigare styrelseordförande Anders Hvide och tidigare vd Karl-Axel Waplan:
Alternativ 1:
Själva anser de sig helt oskyldiga till att ha gjort något fel.
De har hela tiden handlat i god tro för aktieägarnas bästa, och har hela tiden trott att NR skulle bli något stort.
Men pga utomstående faktorer utom kontroll gick det inte som väntat, bla pga bankernas ovilja att ställa upp med lån trots att NR:s järnmalms-utvinning i sig har stor lönsamhets-potential.
Alternativ 2:
Enl konspirationsteorier var Hvide och Waplan båda från början fullt införstådda med att NR skulle gå åt h-e, men drev bolaget så länge det gick för att de själva privat skulle kunna mjölka ur så många miljoner som möjligt på det för att sedan kunna dra sig tillbaka förmögna.
Bla hade Hvide en bakgrund från norska aktiemäklarfirman Pareto som fick en hel del uppdrag som finansiell rådgivare åt NR i samband med NR:s kapitalbehov, vilket renderade höga arvoden till Pareto.
Råvarufamiljen Lundin har ju gott rykte bland svenska aktieinvesterare och har haft flera börsnoterade gruv- och oljebolag i Sverige vars aktiekurser gått väldigt bra.
Waplan hade bla varit vd för Lundin-familjens gruvbolag Lundin Mining, men det har varit tal om att han fick sparken därifrån för att han var för dålig.
Han såg väl därför sin chans till comeback i näringslivet som vd för NR, och om inte annat skulle han få höga ersättningar så länge som han frontade för NR tills det bolaget gick omkull.
Detta alltså enl alternativ 2 (konspirationsteori-scenariot).
Alternativ 3:
En blandning av 1 och 2.
Hvide och Waplan började ev att jobba med NR i god tro och trodde verkligen på projektet.
Med tidens gång insåg de dock att det inte skulle hålla.
Men istället för att hissa stora, röda varningsflaggan snarast möjligt direkt när de såg vartåt det barkade, så valde de istället att hålla tyst så länge som möjligt - eventuellt delvis i god tro för att "köpa sig tid" och försöka hålla god min utåt så länge det gick för att hoppas att allt i slutändan ändå skulle ordna sig.
När det till slut ändå inte gick längre, blev kraschen desto kraftigare.
Vilket alternativ ovan som stämmer bäst med verkligheten har stor betydelse, eftersom det bla avgör i vilken utsträckning det kan bli juridiska rättsprocesser pga NR-kraschen där NR-aktieägare kan försöka kräva skadestånd av NR samt personerna kring NR såsom Hvide och Waplan.
Är alternativ 1 korrekt är de ju oskyldiga och ingen har handlat uppsåtligt i ond tro och därmed inte gjort något fel.
Är alternativ 2 eller 3 korrekt är de skyldiga och frågan är bara hur skyldiga de är.
Dvs tex i vilken utsträckning visste Hvide och Waplan redan från början att NR skulle behöva be om ytterligare, stora kapitaltillskott ?
Visste de om det från början när de bad investerare om det ursprungliga kapitalet som då sades vara tillräckligt för att NR skulle kunna börja utvinna järnmalmen och gå med vinst?
Visste de om redan då att NR skulle behöva stora mängder ytterligare kapital, fast de i ond tro sa till investerare att så ej var fallet (tex för att investerarna annars ej skulle gett NR något kapital från början) så är ju det att anse som bedrägligt, kriminellt och djupt oetiskt eftersom det i så fall innebär att de lurat investerarna att investera på falska grunder.
Man kan tex dela in det enl följande matris för ett bolag med kapitalbehov:
1. Bolaget säger hela sanningen (om sina förutsättningar) till investerarna, vilket då innebär att framtidsutsikterna inte är så positiva.
2. Bolaget säger inte sanningen (om sina förutsättningar) till investerarna, och målar därmed upp en bild om positiva framtidsutsikter fast de egentligen inte är det.
A. Investerarna lyssnar till vad som sägs och väljer att investera (dvs tillhandahålla kapital till bolaget), eftersom det verkar vara en intressant investering som ska ge god lönsamhet till investerarna.
B. Investerarna lyssnar till vad som sägs och väljer att inte investera eftersom det inte verkar vara en intressant investering.
Då finns ju följande tänkbara utfall:
1B och 2A.
Men det är ju inte troligt att det blir 1A eller 2B.
Bolaget för sin del vill ju alltid att det ska bli utfall A eftersom det är enda utfallet som gör att bolaget kan fortsätta bedrivas och utvecklas vidare (genom att investerarna då tillhandahåller kapital).
Frågan är då hur långt ett bolag (och personerna i bolaget) är berett att gå för att uppnå A.
Dvs det blir som ett "fångarna dilemma": Världen kommer alltid att vara sämre än den har potential att vara, bara för att folk agerar på ett sätt för att de är oroliga för att bli lurade.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fångarnas_dilemma
Om det har varit något fuffens i NR är en följdfråga sedan hur rollfördelningen tex varit mellan Hvide och Waplan:
1. Båda är oskyldiga?
2. Båda är skyldiga?
3. Hvide är skyldig och styrde Waplan som är oskyldig?
4. Hvide är oskyldig men Waplan är skyldig till att det blev som det blev?
5. En blandning av 1-4 ovan.
Och även om det finns belägg för att fuffens förekommit i NR, är det inte säkert att det kommer att leda till något.
Bla har i efterhand debatt förts om att NR som bolag är registrerat i Luxemburg och börsnoterat på Oslobörsen, just för att det innebär slappare reglering som gör det svårt att komma någon vart med juridiska rättsprocesser med tex skadestånds-krav osv.
I så fall är ju hela upplägget desto mera anmärkningsvärt om det visar sig att personerna bakom valt Luxemburg och Oslobörsen just för att slippa framtida rättsprocesser.
//Edit: En rättsprocess mot NR och folk i bolaget har inletts i Kanada där NR-aktien tidigare var börsnoterad.
Därutöver har Oslobörsen hittills dömt NR till böter på drygt 1 miljon norska kr pga bristfällig informationsgivning.
//
//Tillägg 9 dec 2013
Även om Hvide och Waplan är oskyldiga till brott finns det olika alternativ i den kategorin:
1)
"Otur"
Dvs man kan tex dels vara oskyldig och vidtagit alla åtgärder som stått till buds för aktieägarnas bästa, men att det ändå pga "otur" eller ogynnsamma omvärldsförutsättningar etc gick dåligt.
Då har man ändå agerat så optimalt det gick för aktieägarna, fast det ändå gick snett.
Det är väl i och för sig ganska osannolikt att det kan bli så, men visst är det möjligt.
2)
"Inkompetens"
Eller så kan man vara oskyldig men skapat en dålig utveckling för NR pga inkompetens, slarv, allmänt dålig koll, slapphet, överoptimism, hybris, korruption etc (dvs oaktsamhet).
Frågan är om det också kan anses vara kriminellt även om man inte uppsåtligt (dvs "i ond tro") har velat skada NR.
Tex den inledda skadestånds-processen mot NR etc i Kanada åberopar ju bla oaktsamhet:
"vilseledande information till marknaden samt ansvar för oaktsamhet"
www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/17/northland-domstol-i-kanada-utfardar-stamning-mot-bolaget-ny.html
//
Inga utomstående hissade varningsflagg?
Oavsett om fuffens förekommit är en annan fråga hur hela NR-projektet kunde gå så långt utan att någon/några utomstående upptäckte att det inte stod rätt till.
Med utomstående avses här bla:
• media (tidningar, tv etc)
• investerare, kapitalförvaltare
• analytiker hos banker och aktiemäklarfirmor etc
Men visst borde man ha tagit på större allvar att banker i den ursprungliga vändan avböjde att låna ut pengar till NR.
De bankerna kan ju tolkas som en grupp utomstående som genom sitt beslut visade att NR-projektet ej skulle hålla.
Men NR lyckades väl bortförklara bankernas nobb med att bankerna för sin del är fortsatt pressade efter finanskrisen 2008/2009 och att nobben inte alls hade något att göra med att NR var ett dåligt projekt.
NR lyckades ju därefter ändå få in ett stort kapital genom att sälja ut obligationer och aktier till investerare.
Dvs det är mycket smart folk bland investerare och analytiker som har granskat NR utan och innan utan att upptäcka "bluffen".
Hur gick det till?
Är det bara så att det finns en liten sannolikhet för att även stora bluffar som denna ej upptäcks förrän det har gått så långt som det gjorde i NR-härvan?
Handelsbankens rekommendationer
Tex så sent som 14 jan 2013 kom ansedda Handelsbanken och dess aktieanalytiker Fredrik Agardh med rekommendationen "öka" för NR-aktien.
Samtidigt höjde banken sin riktkurs för aktien från 5 norska kr till 8 norska kr.
Det motsvarar väl en höjning från 500 norska kr till 800 norska kr jämförbart med dagens kurs (efter att NR i aug 2013 genomfört en omvänd split där 100 gamla aktier blev 1 ny).
Då handlades aktien fortfarande motsvarande ca 650-700 norska kr.
Agardh och en annan Handelsbanken-analytiker (Stefan Wård) inledde sin bevakning av NR i mars 2010 då aktien fick rekommendationen "köp" i en 23-sidig analys: http://www.handelsbanken.se/res/a/EyWkmTqtNE23NV+d35aB7A==.aspx
Då låg aktien i 13,65 norska kr och banken satte riktkursen 18 norska kr.
Dvs jämförbart med nuvarande börskurs efter den omvända spliten innebär det att börskursen då låg i 1 365 norska kr och att Handelsbankens riktkurs sattes till 1 800 norska kr.
I Handelsbankens NR-analys från mars 2010 betecknades NR som ett bolag med låg risknivå som väntas gynnas av en långsiktigt god efterfrågan på järnmalm i världen.
Det står till och med att banken räknar med en "long-term boom" för järnmalm i världen framöver.
Det står bla även följande i analysen (inom streckade linjer):
- - -Här inleds referat av Handelsbankens NR-analys från mars 2010- - -
• Kaunisvaara-gruvan bedöms ha så stora fyndigheter att järnmalm kommer att kunna utvinnas ur den under en period på 24 år.
• Tack vare att det är en dagbrotts-gruva (dvs en gruva där järnmalmen utvinns från markytan och ej under jord) blir produktionskostnaden låg och konkurrenskraftig per ton utvunnen järnmalm.
• S… [content has been truncated]