NGS
2015-06-23 07:46, Edited at: 2015-06-23 07:46Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i personaluthyrningsfirman NGS köpvärd eller ej?
Vad är NGS?
...En personaluthyrningsfirma baserad i Stockholm.
...I snitt drygt 300 pers anställda under år 2014.
Så här beskriver sig NGS i sin q1/2015-resultatrapport (från 29 apr 2015):
NGS Group är ett nischat bemanningsföretag inom vård och skola.
Vi har ramavtal som täcker hela Sverige och Norge med kontor i
Stockholm,
Göteborg,
Karlskrona,
Malmö
och Oslo.
NGS är noterat på NGM Equity.
Vi är ISO-certifierade och ett av Almega auktoriserat bemanningsföretag.
NGS Group AB (publ) 556535-1128
http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=176
Och:
NGS verksamhet
Koncernen består av moderbolaget NGS Group AB, med dotterbolagen
1)
Nurse Partner Scandinavia AB,
2)
Nurse Partner Norge AS,
3)
Stjärnpoolen AB,
4)
Plus Care AB
5)
samt AB Resursläkarna i Sverige.
NGS är indelat i verksamhetsområdena Vård och Skola.
I mars 2015 har ny verksamhet inom läkarbemanning startats i det helägda dotterbolaget Resursläkarna i Sverige (tidigare Hemmafronten) som komplement till NGS övriga verksamhet inom verksamhetsområde Vård.
I övrigt har ingen förändring av verksamheten skett under 2015.
http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=176
Enl q1/2015-resultatrapporten hade NGS följande ekonomiska siffror under senast rapporterade 12 mån (dvs apr 2014-mars 2015):
...intäkter 504 miljoner kr
...rörelsemarginal 8%
...nettoresultat per aktie 14,84 kr
Som jämförelse slutade NGS-aktien mån 22 jun 2015 i 164 kr.
=> NGS-aktien värderas till ett p/e-tal på bara 11 beräknat som
...börskursen 164 kr
delar med
...nettoresultatet per aktie 14,84 kr för senaste 12 mån.
Det verkar vara på tok för billigt.
Vad är haken?
Finansiellt verkar NGS starkt med en kassa på 41 miljoner kr och inga räntebärande lån per slutet av q1/2015.
NGS hade ca 2,1 miljoner st utestående aktier per slutet av q1/2015.
=> Bolagets börsvärde är därmed ca 350 miljoner kr (2,1 miljoner st utestående aktier gånger börskurs 164 kr).
=> Nettokassan på ca 40 miljoner kr = 12% av börsvärdet (knappt 20 kr per NGS-aktie).
Därefter har dock NGS betalat ut en aktieutdelning på 5,60 kr per aktie (totalt ca 12 miljoner kr) efter bolagsstämman för 2014 som hölls 29 apr 2015.
Dvs även efter utdelningsutbetalningen har NGS (allt annat lika) nästan 30 miljoner kr i kassan (motsvarande 8% av börsvärdet eller 13-14 kr per NGS-aktie).
Detta case verkar vara för bra för att vara sant!
Även om NGS är finansiellt starkt med en stor nettokassa, har bolaget dock ev "luft" i balansräkningen i form av stort bokförd värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar).
NGS ia-tillgångar var bokförda till 72 miljoner kr per slutet av q1/2015.
Det är alltså en abstrakt tillgångspost som ej motsvaras av några fysiska, lättvärderade tillgångar som snabbt kan säljas av vid en kris.
Istället uppstår ia-tillgångar tex vid företagsköp, när ett bolag köper ett annat bolag för ett pris som innebär en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.
Dvs förmodligen har NGS ia-tillgångar främst uppstått i samband med tidigare företagsköp.
Men om de köpta företagen börjar gå dåligt finns risk för att de relaterade ia-tillgångarnas bokförda värde måste nedjusteras.
Och sådana nedjusteringar ger då en motsvarande negativ resultateffekt.
Det påverkar i och för sig inte kassaflödet.
Men det urholkar det egna kapitalet.
Och blir urholkningen för stor finns risk för att bolaget måste be aktieägarna om stort kapitaltillskott för att bolaget ska överleva.
Det brukar då i sin tur ske genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna.
Och det leder då till utspädning av befintlig aktiestock (dvs ökning av befintligt antal utestående aktier), vilket (förenklat och allt annat lika) sänker det motiverade värdet per aktie osv.
För NGS utgör ia-tillgångarna (på 72 miljoner kr)
...40% av totalt bokfört tillgångsvärde
...55% av eget kapital
Det är ganska mycket.
Dvs om det bokförda värdet på NGS ia-tillgångar skulle nedjusteras till noll kr, skulle det ge en resultateffekt på -72 miljoner kr vilket skulle urholka (utradera) 55% av NGS egna kapital.
Det egna kapitalet (bokfört värde på tillgångar minus skulder) skulle därmed sjunka
...från 132 miljoner kr (per slutet av q1/2015)
...till 60 miljoner kr
Dvs är ett eget kapital på 60 miljoner kr en tillräcklig buffert mot ev framtida förluster?
NGS relativt stora ia-tillgångspost lindras dock av att NGS har en stor nettokassa.
Det vore värre om NGS hade en stor nettoskuld för då kanske långivarna skulle börja bli nervösa och kräva att aktieägarna skjuter till ett förebyggande kapitaltillskott.
Dessutom har NGS åtminstone för närvarande en god ekonomisk utveckling med goda resultat.
NGS ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2009: 66 miljoner kr
2010: 85 miljoner kr (+27%)
2011: 122 miljoner kr (+44%)
2012: 200 miljoner kr (+64%)
2013: 393 miljoner kr (+97%*)
2014: 491 miljoner kr (+25%)
*+30% exkl företagsköp
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2009: 0%
2010: 6%
2011: 9%
2012: 9%
2013: 8%
2014: 8%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2009: -2 miljoner kr
2010: 5 miljoner kr
2011: 14 miljoner kr (+167%)
2012: 11 miljoner kr (-19%)
2013: 25 miljoner kr (+119%)
2014: 30 miljoner kr (+19%)
Nettoresultat per aktie:
2009: -0,85 kr
2010: 2,71 kr
2011: 7,24 kr (+167%)
2012: 5,89 kr (-19%)
2013: 12,10 kr (+105%)
2014: 14,01 kr (+16%)
Dvs det ser väldigt fint ut.
Intäktstillväxten kan förvisso innehålla företagsköp (vilket ur aktieinvesterares perspektiv kan betraktas som "fusk" jämfört med om bolaget skulle vuxit av egen kraft).
Företagsköp gör dock inget så länge nettoresultatet per aktie fortsätter öka (trots ev utspädning om företagsköp helt eller delvis betalats med nyutgivna aktier).
Bla köpte NGS år 2013 bolaget Nurse Partner.
Pressmeddelande från 14 maj 2013 om det företagsköpet: http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=133
Som det står där bedömdes NP under 2013 ha
...intäkter på 150 miljoner kr
...ett resultat före skatt på 10 miljoner kr
Prislappen ser ut att ha varit låg:
...35 miljoner kr i up front payment (varav 22 miljoner kr cash + nya NGS-aktier värda ca 13 miljoner kr)
Det var knappt 200 000 st nya NGS-aktier som då tydligen stod i kurs 68 kr per st.
...en ev framtida tilläggsköpeskilling på ytterligare 35 miljoner kr
Ev risker med NGS:
Består verksamheten av ett fåtal, stora kontrakt som plötsligt kan gå förlorade till konkurrenter (om inte NGS prispressar kraftigt)?
Risk för att personalen och NGS duktiga vd Ingrid Nordlund plötsligt hoppar av en dag och startar konkurrerande verksamhet?
Svårt att som personaluthyrningsfirma vara unik jämfört med konkurrenterna => risk för prispress och dålig lönsamhet?
Risk för att politikerna beslutar att förbjuda privata, vinstdrivande underleverantörer (såsom NGS) till tex den offentliga sektorns vård och omsorg?
Men tydligen visar NGS som exempel att det går att få till en utmärkt ekonomisk utveckling för en personaluthyrningsfirma om den sköts på rätt sätt.
Risker finns, men NGS-aktien är så lågt värderad att den kan antas vara värd risken.
Här blir rekommendationen således åtminstone ett "spekulativt köp" av NGS-aktien vid börskurs 164 kr (aktiens slutkurs mån 22 jun 2015).
(Se rekommendations-skalan nedan om vad rekommendationen "spekulativt köp" innebär.)
NGS ekonomiska utveckling de senaste kvartalen (förändring i procent jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
Intäkter:
q1/2013: 60 miljoner kr
q2/2013: 95 miljoner kr
q3/2013: 116 miljoner kr
q4/2013: 122 miljoner kr
q1/2014: 117 miljoner kr (+95%)
q2/2014: 120 miljoner kr (+26%)
q3/2014: 122 miljoner kr (+5%)
q4/2014: 131 miljoner kr (+8%)
q1/2015: 130 miljoner kr (+11%)
Rörelsemarginal:
q1/2013: 10%
q2/2013: 9%
q3/2013: 8%
q4/2013: 7%
q1/2014: 7%
q2/2014: 7%
q3/2014: 9%
q4/2014: 8%
q1/2015: 8%
Nettoresultat:
q1/2013: 5 miljoner kr
q2/2013: 7 miljoner kr
q3/2013: 7 miljoner kr
q4/2013: 6 miljoner kr
q1/2014: 6 miljoner kr (+36%)
q2/2014: 7 miljoner kr (-2%)
q3/2014: 9 miljoner kr (+18%)
q4/2014: 8 miljoner kr (+32%)
q1/2015: 8 miljoner kr (+28%)
Nettoresultat per aktie:
q1/2013: 2,44 kr
q2/2013: 3,19 kr
q3/2013: 3,46 kr
q4/2013: 2,96 kr
q1/2014: 3,01 kr (+23%)
q2/2014: 3,04 kr (-5%)
q3/2014: 4,07 kr (+18%)
q4/2014: 3,89 kr (+31%)
q1/2015: 3,83 kr (+27%)
Det köpta bolaget Nurse Partner (med intäkter på 150 miljoner kr 2013) ingår alltså i NGS from mitten av maj 2013 (dvs from mitten av q2/2013).
Kvartalssiffrorna ovan innebär följande i årstakt (dvs för senast rapporterade 12 mån):
Intäkter:
apr 2013-mars 2014: 450 miljoner kr
apr 2014-mars 2015: 504 miljoner kr (+12%)
Rörelsemarginal:
apr 2013-mars 2014: 7,8%
apr 2014-mars 2015: 8,0%
Nettoresultat:
apr 2013-mars 2014: 27 miljoner kr
apr 2014-mars 2015: 32 miljoner kr (+19%)
Nettoresultat per aktie:
apr 2013-mars 2014: 12,62 kr
apr 2014-mars 2015: 14,83 kr (+18%)
Dvs NGS-aktien verkar väl billig om NGS vid en börskurs på 164 kr har ett börsvärde på 350 miljoner kr, och NGS enl ovan har
...intäkter på ca 500 miljoner kr per år
...ett nettoresultat på över 30 miljoner kr per år
...ett nettoresultat per aktie på ca 15 kr per år
och dessutom god tillväxt i både intäkter och resultat (även resultat per aktie!).
NGS resultat före skatt har belastats med en bokförd skattekostnad motsvarande följande skattesats (dvs bokförd skattekostnad delat med resultat före skatt):
NGS skattesats de senaste åren:
2009: 2%
2010: -45%
2011: -17%
2012: 35%
2013: 22%
2014: 22%
(En negativ skattesats innebär alltså en positiv skattepost i resultaträkningen.)
NGS skattesats de senaste kvartalen:
q1/2013: 22%
q2/2013: 19%
q3/2013: 22%
q4/2013: 26%
q1/2014: 25%
q2/2014: 24%
q3/2014: 20%
q4/2014: 21%
q1/2015: 21%
NGS betalda skatt har dock endast utgjort följande skattesats (andel av resultatet före skatt):
2012: 12%
2013: 16%
2014: 16%
q1/2015: 16%
Tex under senast rapporterade 12 mån (apr 2014-mars 2015) hade NGS ett nettoresultat per aktie på 14,84 kr.
Det var då beräknat som
...ett resultat före skatt på 40 miljoner kr
...minus en bokförd skattekostnad på 9 miljoner kr (en skattesats på 21%)
= ett bokfört nettoresultat på 32 miljoner kr
=> Delat på NGS ca 2,1 miljoner st utestående aktier ger det ett nettoresultat per aktie på ca 14,84 kr.
Men den skatt NGS faktiskt har betalat under samma period uppgick bara till knappt 6 miljoner kr (motsvarande en skattesats på 14%).
=> Räknat med betald skatt (istället för bokförd skattekostnad):
...NGS resultat före skatt (för apr 2014-mars 2015): 40 miljoner kr
...minus betald skattekostnad knappt 6 miljoner kr (skattesats 14%)
= ett faktiskt nettoresultat på 35 miljoner kr
Delar man i sin tur det på NGS ca 2,1 miljoner st utestående aktier får man ett faktiskt nettoresultat per aktie på 16,27 kr för apr 2014-mars 2015.
Tar man sedan NGS börskurs 164 kr minus nettokassan på 13-14 kr per aktie => en börskurs på ca 150 kr exkl nettokassan.
Och då blir NGS-aktiens p/e-tal följande:
...150 kr
delat med
...16,27 kr
= ett p/e-tal på drygt 9!
Dvs det vill till att politikerna vingklipper NGS verksamhet rejält för att en så låg värdering av aktien (med den fina ekonomiska utveckling bolaget har haft) ska vara motiverad.
Mer om NGS
Som nämnt hade NGS intäkter på 504 miljoner kr under senast rapporterade 12 mån (apr 2014-mars 2015).
De intäkterna var fördelade enl följande:
...personaluthyrning till vård: 90% (av NGS totala intäkter)
...personaluthyrning till skola: 10%
Summa 100% (NGS totala intäkter 504 miljoner kr)
Lönsamheten var dock bäst för skoldelen (under apr 2014-mars 2015):
...rörelsemarginal för personaluthyrning till skola: 12%
...rörelsemarginal för personaluthyrning till vård: 9%
Summa NGS rörelsemarginal 8% (efter avdrag för centrala kostnader på 8 miljoner kr)
Mer specifikt verkar NGS dela in sin verksamhet i följande 8 delar:
Doc Partner
First Med
Nurse Partner
Plus Care
Psykiatrika
Resursläkarna
Vikariepoolen
Stjärnpoolen
Enl NGS q1/2015-resultatrapport:
Verksamhetsområde Vård
I verksamhetsområde Vård ingår
...Doc Partner,
...First Med,
...Nurse Partner,
...Plus Care,
...Psykiatrika
...och Resursläkarna.
Tillsammans bemannar vi uppdrag inom både privat och offentlig sektor och finns representerade i majoriteten av de svenska landstingen.
http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=176
Och:
Verksamhetsområde Skola
I verksamhetsområde Skola ingår
...Vikariepoolen
...och Stjärnpoolen
som erbjuder vikarier till förskola och skola.
Huvuddelen av omsättningen kommer från verksamhet som är upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling.
NGS är en av de marknadsledande aktörerna inom detta segment.
Kunderna består av allt
...från kommunala enheter
...till stora privata aktörer
...och mindre föräldrakooperativ.
Majoriteten av kunderna är enheter inom den kommunala skolan i
Storstockholm.
Verksamhet finns även i Göteborg och Uppsala.
Tillsammans representerar affärsområdena (dvs skoldelens två delar Vikariepoolen och Stjärnpoolen) alla typer av pedagogisk personal såsom behöriga lärare, förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger.
Inom verksamhetsområde Skola finns också ett flertal avtal avseende handledning av pedagogisk personal.
http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=176
Mer om de NGS 6 delar i vårddelen:
...Doc Partner,
...First Med,
...Nurse Partner,
...Plus Care,
...Psykiatrika
...och Resursläkarna.
1)
First Med fokuserar på bemanning med allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.
First Med har huvuddelen av sin verksamhet i Stockholmsregionen och en
stor del av kunderna återfinns inom privat sektor.
I tillägg till kategorierna nämnda ovan bemannar First Med även med kuratorer och skolpsykologer inom området elevhälsa.
2)
Plus Care hyr ut läkare i hela Sverige, med fokus på primärvården.
Plus Care har huvuddelen av sin verksamhet i region Västra Götaland.
3)
Psykiatrika hyr ut specialistläkare till landets psykiatriska kliniker och är ledande inom bemanning inom psykiatri i Sverige.
Majoriteten av kunderna återfinns inom offentlig sektor.
4)
Nurse Partner hyr ut alla kategorier av sjuksköterskor till hela Sverige samt Norge.
Verksamheten baseras på ett stort antal upphandlade avtal med landsting och kommuner i Sverige samt med HINAS och därmed de norska Helseforetaken.
5)
Inom affärsområde Doc Partner ryms traditionell läkarbemanning med både primärvård och slutenvård som aktiva tjänsteområden.
6)
Resursläkarna är NGS nystartade affärsområde med inriktning på bemanning med läkare med annan specialitet än allmänmedicin och psykiatri.
Bemanning inom allmänmedicin utgör huvuddelen av verksamheten inom Plus Care och Doc Partner och med vårt nya affärsområde är ambitionen att kunna fokusera fullt ut även på andra specialiteter.
Verksamheten startade i mitten på mars 2015.
http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=176
Ägarbild
NGS har en storägare (vilket är positivt eftersom det tyder på att någon ser potential i bolaget).
Det är affärsmannen Orvar Pantzar (76 år).
Och han sitter i bolagets styrelse vilket är positivt eftersom det visar att han bryr sig om bolaget och vill bidra till att det får en god utveckling.
Pantzar hade per slutet av q1/2015 en ägarandel på 27% av NGS: http://www.ngsgroup.se/finansiell-information/ngs-storsta-agare/
Det är knappt 600 000 st NGS-aktier värda hela ca 95 miljoner kr vid börskurs 164 kr!
Dvs han måste verkligen tro på NGS framtid.
Så här beskrivs Pantzar på NGS hemsida:
Orvar Pantzar (född 1939)
Styrelseledamot invald 2001
Entreprenör och företagsbyggare.
Startade 1972 OPIAB-företagen, sedermera Cyncrona som 1997 gick samman med OEM.
Tidigare huvudägare i OEM International AB, noterat på Nasdaq Stockholms Small Cap.
Aktier: 577 976 (kontrolleras via kapital-försäkring)
http://www.ngsgroup.se/om-oss/styrelse/
Om NGS vd Ingrid Nordlund (enl bolagets hemsida):
Ingrid Nordlund (född 1968)
Verkställande direktör
Antal aktier: 5 000
Född 1968, anställd sedan mars 2008.
Civilekonom.
Lång erfarenhet av ledande befattningar inom bemanningsbranschen, bland annat som försäljningschef, regionchef och uthyrningschef.
http://www.ngsgroup.se/ytterliggare-information-gallande-ledning/
Dvs anställd sedan våren 2008 och är säkert en viktig orsak till NGS fina ekonomiska utveckling de senaste åren.
Varför äger hon inte fler aktier i bolaget?
Hennes lön de senaste åren (enl NGS årsredovisning för 2014):
Verkställande direktören
Ersättning i form av lön för VD Ingrid Nordlund har under året utgått med
1 950 800 kr (1 709 883 kr).
Rörlig lön till VD har utgått med 270 000 kr (524 044 kr).
Pensionskostnad om 345 325 kr (309 276 kr) och förmån av fri bil med 68 100 kr (49 200) har utgått.
Anställningsavtalet för VD löper tills vidare.
Avgångsvederlag utgår med 12 månader vid uppsägning från bolagets sida.
http://www.ngsgroup.se/?wpfb_dl=175
Videoklipp från 4 maj 2015 där NGS vd Ingrid Nordlund pratar om bolagets q1/2015: https://www.youtube.com/watch?v=qwLM3Ey1t-U
Där säger hon bla om NGS goda tillväxt i Norge
...att det sker från en ganska låg tidigare nivå
...och att NGS har fått "en hel del" nya kunder inom den privata sektorn i Norge.
Vad gäller utvecklingen av NGS vårddel generellt säger hon att det är sköterskebemanningen som gått bäst under q1/2015.
Osv.
Debatt om bemanningsföretag (personaluthyrningsfirmor) i vården i Sveriges Radios radioprogram Studio Ett (sändes tis 16 jun 2015): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/559939?programid=1637
Ca 7 min 50 sek in i klippet:
Reporter nr 1: Studio Ett är det här.
11 minuter över fyra är klockan, och det ska handla om bemanningspersonal i vården.
Reporter nr 2: Som vi hört i Ekot under dagen så ökar landstingens kostnader för bemanningspersonal.
Men till skillnad från tidigare år, så handlar det inte om dyra hyrläkare.
Nu är det sjuksköterskor som kostar pengar.
Reporter nr 1: Förra året (dvs 2014) nära fördubblades kostnaden för bemanningssjuksköterskor till 500 miljoner kr.
I år (dvs 2015) verkar det växa ännu mer.
Och vi ska till Värmland, ett av de landsting där "hyrsköterskorna" blir fler och fler och där kostnaderna växer.
Reporter nr 2: En som valt att jobba som bemanningssjuksköterska är 26-åriga Felicia Nolskog i Karlstad.
(...)
Reporter nr 3: Ett nattpass är avklarat och tre nattpass återstår av Felicia Nolskogs arbetsvecka på Centralsjukhuset i Karlstad.
Felicia har lagt sitt eget schema, så att just nu jobbar hon bara nätter under en period.
I morse gick hon av klockan 7 och när vi ses så har det redan hunnit bli sent på eftermiddagen.
(...)
Felicia har jobbat som sjuksköterska i strax över 2 år, först i landstinget och sedan på olika bemanningsföretag.
Hon känner att det (dvs att jobba som sjuksköterska via bemanningsföretag) ger henne större frihet att tacka ja eller nej till uppdrag.
Hon kan bestämma mer över sina arbetstider.
Och inte minst; hon får högre lön.
Reportern: Har du någon koll på hur många procents löneökning du har fått sedan ditt första jobb då till nu - på de här 2 åren?
Felicia Nolskog: 40 (procent) kanske.
Reportern: Det är bra på 2 år.
FN: Ja (skratt). Det är bra. Ja.
Reportern: Värmland där Felicia jobbar, är inte det landsting som hyr in flest sjuksköterskor och inte heller för mest pengar.
Men kostnaden ökar fort:
...För bara några år sedan - 2012 - hyrde landstinget här knappt in en enda sjuksköterska.
...2 år senare - 2014 - kostade bemanningssjuksköterskor 6,6 miljoner kr i Värmland.
Och den här snabba utvecklingen är inte bra säger landstingsdirektör Gunilla Andersson:
Gunilla Andersson: Det är problematiskt därför att vi vill ha en kontinuitet i bemanningen.
Och det är problematiskt på det viset att det förorsakar att vi har en sämre ekonomi.
Vi har de resurser vi har och behöver hitta sätt att hålla oss verkligen inom de ramarna.
Och då är det problem därför att det här är en högre kostnadsnivå på inhyrd personal än vad vi har i övrigt.
Reportern: Priset för en bemanningssjuksköterska varierar beroende på tillgång och efterfrågan och var i landet man är.
Just nu är priserna som högst här i Värmland.
En enda sjuksköterska på vanlig dagtid kan kosta så mycket som 800 kronor i timmen.
Slår man ut det på en månad så är det en kostnad på över 125 000 kronor för landstinget för en sjuksköterska.
Bara i Norrlandslänen är priserna ungefär lika höga.
Reportern: Men vad är alternativet i det korta perspektivet då, mot att köpa?
Gunilla Andersson: Ja, i det riktigt korta perspektivet så är det ju att stänga vårdplatser.
Och det ser vi ju att det har skett på många, många ställen i Sverige.
Och på det viset kan man säga att vi är inlåsta.
Men man kan ju heller inte stanna där i ett inlåst hörn, utan då måste vi hitta vägar framåt.
Reportern: Det är bristen på sjuksköterskor som gör att bemanningskostnaderna ökar i nästan alla landsting.
Landstingen, kommunerna, de privata vårdföretagen och bemanningsbolagen - alla konkurrerar de om samma personal.
Och med ett för litet utbud för en ökande efterfrågan så är det inte så konstigt att också priset ökar, säger Eva Strand (ordförande för Vårdförbundet, avdelning Värmland).
Eva Strand: Nej, jag blir inte förvånad över de siffrorna, för det är ju tillgång och efterfrågan som styr det här.
Och vi vet ju att vi har stor brist, både i landsting och i primärkommunerna.
Så det är klart att det priset kommer att trissas upp hela tiden.
Reportern: Hur mycket av ett problem är det att kostnaderna för sjuksköterskor, bemanningssjuksköterskor, ökar?
Eva Strand: Ja, vi tycker ju att...Problemet för oss är ju egentligen att man inte lägger pengar på de fast anställda sjuksköterskorna, och säkrar den kompetensen.
Vi vet ju att det flyter en massa pengar runt i systemet, både på bemanningsföretag - för det är inte bemanningssjuksköterskorna som får alla pengar, utan det är ju företagen som också ska gå runt.
Men det flyter också en hel del pengar i tillfälliga ersättningar för att man inte har fast personal på plats.
Och vi säger ju så att att de pengarna skulle man lägga in i systemet idag, så skulle vi kunna få fler anställda.
Även prat med Ingrid Malmén som jobbar på bemanningsbolaget Pelmatic som hyr ut sjuksköterskor.
Reportern: Vårdföretaget Pelmatic där Ingrid Malmén jobbar, har sitt säte i Karlskrona i Blekinge.
Men personalen som företaget hyr ut, finns runt om i hela Sverige.
Bland annat i Karlstad i Värmland.
Reportern: Felicia Nolskog jobbar ju för er.
Ingrid Malmén: Ja.
Reportern: Varför har ni råd att betala högre lön än vad landstingen har?
IM: Vi ser ju ett värde i sjuksköterskor, och vi vill betala så bra vi någonsin kan för att de ska jobba för oss.
Beroende på kompetens och hur länge de har varit klara så är det någonstans mellan 35 och 45 000 (kronor i månaden i lön till de sjuksköterskor som jobbar hos Pelmatic?).
Reportern: 35 till 45 000 ska jämföras med en ingångslön i Värmland på knappt 25 000.
Dessutom ska bemanningsföretagen ha marginal och tjäna egna pengar.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att det är problematiskt med hyrsjuksköterskor ur ett patiensäkerhetsperspektiv.
Och SKL är också oroat över att kostnaderna växer så snabbt.
I Värmland där kostnaderna stigit från nästan ingenting till över 6 miljoner kr på bara 2 år, räknar landstinget med att det är ungefär 30% dyrare att hyra in personal jämfört med att ha dem anställda.
Reportern: Hur ser du på att era marginaler innebär en merkostnad för landstinget, pengar som då skulle kunna använts på ett annat sätt?
Ingrid Malmén från Pelmatic: Ja, alltså; vi följer ju en prisbild.
Och det är klart att det måste ju kosta när man hyr in personal som ska täcka upp sjukfrånvaro, VAB (Vård Av sjukt Barn), semestrar och sådant där.
Så att det är klart att det kostar ju mer än om de hade haft egen personal.
Reportern: Någon kanske skulle säga att det är på grund av bemanningsföretagen som vi har den här situationen med stor brist och ökande kostnader.
Vad säger du om det?
IM: Ja, jag säger så här:
Jag menar; det är ju ett ansvarigt val man gör som sjuksköterska.
Det är ju inte så att vi går ut och tvingar folk att jobba för oss, utan de ringer hit och frågar vad vi kan erbjuda och vill pröva någonting annat i livet.
Så att; nej, jag tycker faktiskt inte det är bemanningsbranschens fel.
Det tycker jag inte.
Reportern: Men håller du med om att det finns ett fel inom sjukvården när fler och fler jobbar under andra anställningsformer än anställda i landstinget?
IM: Absolut.
Någonting måste det ju vara.
Och jag menar; då får man...Jag tycker man ska ställa den frågan till landstinget.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/559939?programid=1637
Av programmet framgår även att sjuksköterskan Felicia Nolskog (26 år från Karlstad) jobbade hårt åt landstinget och kände sig sliten, fast landstinget inte ville gå med på hennes krav på ökad lön.
Hon begärde en löneförhöjning till 24 000 kr i månaden.
Men landstinget ville bara gå med på en lön strax under det, trots att Nolskog gjort klart att hon skulle säga upp sig om hon inte fick 24 000 kr.
Så det slutade med att hon sa upp sig.
I efterhand blev hon ledsen och förvånad över hur landstinget agerade som släppte Nolskog inför den då stundande sommaren (med sjuksköterske-brist pga semestrar).
Hon anser sig inte vara egoistisk som lämnade landstinget och risken för att det kan bidra till att patientsäkerheten äventyras.
Enl Nolskog måste man säga ifrån och inte gå kvar i samma sjunkande skepp och slita ut sig.
Hon anser att hon gjorde vad hon måste för att må bra och tycker det är "skitlöner" i landstinget.
På bemanningsfirman får hon mera uppskattning för sitt jobb, tycker Nolskog.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/559939?programid=1637
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för NGS-aktien vid börskurs 164 kr.
Det var aktiens slutkurs på NGM-börsen (där aktien är noterad) mån 22 jun 2015.