Nedräkning för Grekland
2015-02-17 14:58, Edited at: 2015-02-26 02:17Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Hur kommer svenska aktier att påverkas av en ny Greklands-kris?
Vad är problemet?
Grekland har lånat jättemycket pengar.
Det befintliga låneavtalet löper ut nu i slutet av feb 2015.
Grekland står därmed inför valet att
...alternativ 1) antingen skita i lånen och låta långivarna drabbas av stora kreditförluster
Det lär även innebära att Grekland lämnar eurozonen och inför en ny, egen valuta.
Risk även för att Grekland kommer att närma sig Ryssland och låta Ryssland låna pengar till Grekland mot att Ryssland får utnyttja Grekland militärt som ökad upptrappning efter Rysslands agerande i Ukraina-krisen etc.
...alternativ 2) eller ingå en överenskommelse om att förlänga lånen
Om det blir en överenskommelse enl alternativ 2 ovan kan det också ske på olika sätt:
...alternativ 2 a) en "mjuk" överenskommelse där långivarna går med på att Grekland inte kommer att behöva återbetala alla lån, och inte behöver spara så mycket i statsbudgeten
...alternativ 2 b) en mera "hård" överenskommelse om att Grekland fortsatt kommer att behöva återbetala alla lånen och spara i statsbudgeten, men ev kommer Grekland få lättnader i ränta och återbetalningstid för lånen etc
De ovannämnda alternativen lär få följande effekter på finansmarknaderna runt om i världen (och därmed ev även svenska aktier):
...alternativ 1) Det mest negativa alternativet som lär ge mest oro på finansmarknaderna och mest negativ effekt även för svenska aktier vars börskurser då riskerar falla.
Att låntagare skiter i att återbetala lån är aldrig positivt för finansmarknaderna, särskilt när det rör sig om så stora lån som Grekland har.
...alternativ 2 a) Också ett negativt alternativ, men ej lika negativt som alternativ 1.
...alternativ 2 b) Också det delvis ett negativt alternativ, men det minst negativa.
Grekland har nyligen haft politiskt val där Alexis Tsipras (från det populistiska partiet Syriza) nyligen valts till landets nya premiärminister.
För att ha hand om Greklands statsfinanser har Yanis Varoufakis (också från Syriza) valts till landets finansminister.
Problemet är att de i praktiken fått det grekiska folkets mandat att just skita i lånen och låta Grekland börja om på ny kula.
Dvs risk att det troligaste alternativet tyvärr är att Grekland kommer att skita i lånen?
Bla är ju EU och EU-länderna stora långivare till Grekland.
Kommer EU att våga låta Grekland skita i lånen utan att ingå en kompromiss?
I så fall lär ju det även leda till negativa konsekvenser för (de övriga) EU-länderna?
Bla Tyskland som lär vara särskilt utsatt som långivare till Grekland.
Tex artikel från Bloomberg.com idag tis 17 feb 2015: http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-02-17/greek-euro-exit-risk-raised-by-commerzbank-as-talks-fail
Nedan enl artikeln bla.
- - -Här inleds info från artikeln- - -
Euroländernas finansministrar har haft möte med Grekland och dess finansminister Yanis Varoufakis.
Nu är euroländernas finansministrar trötta på Greklands agerande, och säger att ett nytt möte med Grekland bara kommer att hållas om Grekland är villigt att förhandla om en konkret förlängning av befintligt låneavtal.
Diskussioner har pågått i tre veckors tid sedan det grekiska politiska valet då Syriza tog makten, men utan att det lett någon vart.
Senast under måndagen 16 feb 2015 hölls ett nytt möte mellan parterna.
Men mötet ledde ingen vart.
Varoufakis vägrade gå med några av EU-ländernas krav.
EU-ländernas förhandlingsgrupp leds av holländaren Jeroen Dijsselbloem (ordförande i den så kallade "eurogruppen".
Grekerna beskyllde honom för att inte hålla en överenskommelse från förra veckan, och anser det vara "absurt och oacceptabelt" att tvinga Grekland att stå för sina låneåtaganden när de grekiska väljarna tydligt sagt att Grekland inte ska göra det.
Dijsselbloem själv har dock kallt konstaterat att det enda som nu kan bli aktuellt är att Grekland tar sitt förnuft till fånga och går med på att förlänga låneavtalet.
Det befintliga låneavtalet är på 240 miljarder euro i lån till Grekland, förutsatt att landet går med på ekonomiska reformer och minskade statsutgifter.
//Edit: 240 miljarder euro motsvarar nästan 2 300 miljarder kr vid eurokurs 9,53 kr i skrivande stund under eftermiddagen tis 17 feb 2015.
//
Utomstående revisorer ska följa upp om låneavtalet hålls.
Och det är bara om Grekland håller låneavtalet, som ytterligare lån kan bli aktuella under överinseende av
EU-kommissionen
europeiska centralbanken ECB
och internationella valutafonden IMF
Bla vill väl Varoufakis att Grekland ska tillåtas slippa återbetala stora delar av sina lån.
Bedömningen är att en överenskommelse måste ingås denna vecka (dvs mån 16 feb-sön 22 feb 2015) för att den ska hinnas med tills Greklands låneavtal löper ut i nästa vecka (dvs i slutändan lör 28 feb 2015).
Om Grekland inte ingår en överenskommelse finns risk att grekiska staten blir pank i början av mars 2015.
Premiärministern Alexis Tsipras står då inför valet att:
...antingen börja spara rejält i den grekiska statsbudgeten (vilket vore att bryta sitt val-löfte)
...eller att lämna eurozonen och införa en ny, egen grekisk valuta
//Edit: Det senare alternativet skulle ju då göra att långivare som lånat ut pengar till grekiska låntagare generellt, i princip kan glömma att återfå dessa lån.
De lånen är väl då mest lämnade i euro.
Men om Grekland inför en ny, egen valuta kommer folks intjäning att bli i den valutan som lär ligga klart lägre än vad de skulle fått i euro osv.
Dvs risk för att dels andra länders lån till grekiska staten, men även europeiska bankers lån till grekiska låntagare i övrigt inte kommer att kunna återbetala sina lån.
//
Räntan på grekiska statsobligationer (med löptid på tre år) ligger nu i 18-19% per år.
I förra veckan var den räntan tom uppe i över 21% per år.
Dvs den höga räntenivån speglar väl investerares bedömning att det finns stor risk för att man ej kommer att få pengarna återbetalda om man lånar ut pengar till Grekland genom att köpa grekiska statsobligationer.
1)
Österrikes "kansler" varnar för konsekvenserna av om Grekland lämnar euron:
Austrian Chancellor Werner Faymann said some policy makers have underestimated the risk of Greece leaving the currency union and it would have “unforeseen” consequences.
2)
En bedömare på kapitalförvaltningsfirman Smith & Williamson säger till Bloomberg att det troligaste alternativet nu är att Grekland kommer att lämna euron.
3)
Tyska banken Commerzbank ser en sannolikhet på 50% för grekisk euro-exit.
Det är en höjning från 25% enl bankens bedömning för en vecka sedan.
4)
En bedömare på tyska konjunkturinstitutet ZEW säger till Bloomberg att folk inte är så oroade över en grekisk euro-exit, men tillägger att det faktiskt är okänt vad konsekvenserna egentligen skulle bli.
5)
Italiens finansminister Pier Carlo Padoan är optimist och räknar med att en överenskommelse med Grekland kommer att ingås.
6)
Storbritanniens finansminister George Osborne är mer ödesmättad och uppger att avgörandets tidpunkt nu har kommit för Grekland och varnar för effekterna om det inte blir en överenskommelse.
Så här har Osborne sagt enl Bloomberg:
The consequence of not having an agreement would be very severe for economic and financial stability.
- - -Slut på referat av Bloomberg-artikeln från 17 feb 2015 om Grekland- - -
Tidigare blogginlägg från 13 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/veckans-baissar-inlagg
Där fick Handelsbankens pessimismfond Xact Bear rekommendationen "spekulativt köp".
Förenklat gäller följande:
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5%.
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs +1,5%.
• När det tidigare blogginlägget skrevs låg OMXS30 i 1638,55 och Xact Bear i 90,95 kr.
• I skrivande stund ligger OMXS30 i 1630,71 och Xact Bear i 91,85 kr.
Mot bakgrund av ovanstående ev Greklands-oro framöver upprepas i detta blogginlägg rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear nu när fondandelskursen för Xact Bear ligger i 91,85 kr.
//Tillägg 17 feb 2015
Artikel från nyhetsbyrån Direkt om att Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble uttalat sig i Greklands-härvan: www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/17/grekland-okade-tvivel-om-vad-grekland-vill-schauble.html
Det är Bloomberg som skrivit om att Schäble sagt efter ett EU-möte under tisdagen (17 feb 2015) att han har ökade tvivel om vad Grekland egentligen vill.
Enl artikeln:
GREKLAND: ÖKADE TVIVEL OM VAD GREKLAND VILL - SCHÄUBLE
Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har ökade tvivel om vad Grekland vill.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/17/grekland-okade-tvivel-om-vad-grekland-vill-schauble.html
Nyhetsbyrån Direkt-artikel i Dagens Industri om utvecklingen på Stockholmsbörsen under tis 17 feb 2015 (tom ca kl 15 på eftermiddagen):
Stockholmsbörsen: Ned på grekoro
Stockholmsbörsen höll sig på minus när tisdagen hade blivit eftermiddag och Greklandsoron höll marknaderna i sitt grepp.
http://www.di.se/artiklar/2015/2/17/stockholmsborsen-ned-pa-grekoro/
Jonas Olavi på kapitalförvaltningsfirman Alfred Berg i den artikeln:
Nedgången (på Stockholmsbörsen hittills tis 17 feb 2015) är befogad som ett mått på hur orolig marknaden är.
Man räknar med att förnuftet ska segra och att det inte blir någon Grexit (dvs att Grekland inte kommer att lämna euron)_, men osäkerheten kommer nog att bestå ett tag._
Även enl Olavi i artikeln:
Grekerna i gemen gillar att de är med i euron, och det vet (den grekiska?) regeringen om.
Så även jag räknar med att förnuftet ska segra (och att Grekland ingår en ny överenskommelse om låneavtalet).
Men allt är ett politiskt spel där de olika sidorna försöker vinna fördelar.
Det sämsta utfallet, förutom en Grexit, vore om Grekland får igenom alltför stora eftergifter som gör att andra länder, exempelvis Irland, också kommer att vilja omförhandla sina förutsättningar.
//
Vissa länders statsskuld i förhållande till årlig bruttonationalprodukt:
Japan 227%
Grekland 175%
Italien 133%
Portugal 129%
USA 102%
Belgien 102%
Frankrike 92%
Spanien 92%
(euroländerna 91%)
Storbritannien 91%
Tyskland 77%
Österrike 75%
Holland 74%
Finland 57%
Danmark 45%
Sverige 41%
Schweiz 35%
Ryssland 13%
http://www.tradingeconomics.com/
Årlig förändringstakt för bruttonationalprodukten enl den senaste statistiken:
Japan -0,5%
Italien -0,3%
Österrike -0,1%
Finland +0,1%
Frankrike +0,2%
Ryssland +0,7%
Portugal +0,7%
(euroländerna +0,9%)
Belgien +0,9%
Holland +1,0%
Danmark +1,0%
Tyskland +1,6%
Grekland +1,7%
Schweiz +1,9%
Spanien +2,0%
Sverige +2,1%
USA +2,5%
Storbritannien +2,7%
Norge +3,2%
http://www.tradingeconomics.com/
//Tillägg 17 feb 2015
Uppgift om att Grekland lär ingå en överenskommelse med långivarna vilket ska offentliggöras imorgon ons 18 feb 2015.
Det skriver nyhetsbyrån Direkt med hänvisning till Bloomberg News:
GREKLAND: SKA BEGÄRA FÖRLÄNGNING AV STÖDPROGRAM PÅ ONSDAG - BN
Greklands regering kommer att begära en förlängning av landets nuvarande stödprogram på onsdag.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/17/grekland-ska-begara-forlangning-av-stodprogram-pa-onsdag-bn.html
Som det står där kommer Grekland få en förlängning av låneavtalet i ett halvår, och att förhandlingar pågår om villkoren för det.
Nyckelfrågor:
Kommer EU att gå med på att Grekland slipper att återbetala en del av lånade pengar?
Och risk för att Grekland kommer att vilja slippa betala ytterligare lån när det förlängda låneavtalet löper ut om ett halvår?
Osv.
Enl Wall Street Journal tis 17 feb 2015:
Greece to Ask for Extension on Loan Agreement
Greece will seek an extension to its rescue deal from the rest of the eurozone Wednesday, an official with knowledge of the situation said, marking an apparent shift in the standoff between Athens and its creditors.
http://www.wsj.com/articles/eurozone-urges-greece-to-seek-bailout-extension-1424161874
Som det står där verkar det bara vara tal om en tillfällig förlängning på 4-6 månader för att undvika katastrof när låneavtalet löper ut nu i feb 2015.
Dvs inga egentliga överenskommelser mellan Grekland och låntagarna verkar ha ingåtts.
Risk att detta bara innebär att problemen sopas under mattan?
Tex enl Financial Times så sent som under eftermiddagen tis 15 feb 2015 (innan talet om en förlängning av låneavtalet kom senare under kvällen):
Distrust hampers race for Greece deal
Varoufakis willing to yield but not on terms acceptable to Berlin.
Dvs som det framstår där stod parterna långt ifrån varandra.
Verkar alltså som att EU tills vidare fegat ur "chicken racet" och gått med på en åtminstone tillfällig förlängning av låneavtalet.
//
Hur kunde Grekland hamna i nuvarande ekonomiska kris?
Bla tal om att amerikanska investmentbanken Goldman Sachs kopplades in för att hjälpa grekerna dölja hur illa ställt det var och dölja att Grekland inte följde EU-reglerna för hur stora budgetunderskott man som euroland får ha osv.
Tex artikel från feb 2010:
Greek Debt Crisis: How Goldman Sachs Helped Greece to Mask its True Debt
Goldman Sachs helped the Greek government to mask the true extent of its deficit with the help of a derivatives deal that legally circumvented the EU Maastricht deficit rules.
At some point the so-called cross currency swaps will mature, and swell the country's already bloated deficit.
Hur kunde GS vara med på att göra sådana grejer?
Euroländerna måste bla följa följande regler:
...statsskulden får inte överstiga 60% av bnp
...det statliga budgetunderskottet får inte överstiga 3% av bnp
Men enl artikeln var det bla flera banker som år 2002 började erbjuda sätt att dölja den verkliga statsskulden osv.
Och bla gick Grekland i början av 2002 med på att låta GS trixa åt grekerna.
Det ledde tex till att Greklands verkliga budgetunderskott uppgick till hela 12% av bnp år 2009.
Tal i Der Spiegel-artikeln ovan att om att de så kallade swap-avtal som Grekland ingick tack vare GS för att dölja sin dåliga ekonomi, kommer att löpa ut 10-15 år efter att de ingicks år 2002, och att Greklands budgetunderskott då kommer att öka kraftigt.
Enl artikeln:
At some point Greece will have to pay up for its swap transactions, and that will impact its deficit.
The bond maturities range between 10 and 15 years.
GS självt tjänade storkovan på uppgörelsen med grekerna:
Goldman Sachs charged a hefty commission for the deal and sold the swaps on to a Greek bank in 2005.
Även tal om GS tvivelaktiga agerande år 2007 inför den globala finanskrisen 2008/2009 enl tidigare blogginlägg från 4 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
Enl det blogginlägget bla:
- -Här börjar utdrag från det tidigare blogginlägget- - -
Även tidigare tal om att Goldman Sachs otillbörligt gynnat John Paulson och hans hedgefond.
Det var sedan det framkommit att banken sålt värdepapper till andra investerare, utan att meddela de köpande investerarna att värdepapprena bestod av tillgångar som Paulson valt ut för att tjäna på när de sjönk i värde.
De försäljningen av de aktuella värdepapprena till nya investerare, kallades "Abacus-affären" och bestod av amerikanska bolånefordringar paketerade som så kallade CDO-instrument.
Affären fick amerikanska finansinspektionen SEC att slå bakut.
Tex om den härvan:
Abacus mortgage-backed CDOs
In April 2010, the SEC charged Goldman Sachs and one of its vice presidents, Fabrice Tourre, with securities fraud.
The SEC alleged that Goldman had told buyers of one of its investment deals (a type called a "synthetic CDO"), that the underlying assets in the deal had been picked by an independent CDO manager, ACA Management.
In fact, a short investor betting that the CDO would default (Paulson & Co. hedge fund group) had played a “significant role” in the selection, and the package of securities turned out to become "one of the worst-performing mortgage deals of the housing crisis".
On July 15, 2010, Goldman settled, agreeing to pay the SEC and investors $550 million.
In August 2013 Tourre was found liable on six of seven counts by a federal jury.
http://en.wikipedia.org/wiki/Goldman_Sachs#Abacus_mortgage-backed_CDOs
Dvs det slutade med att Goldman Sachs betalade 550 miljoner dollar i böter och Goldman Sachs-medarbetaren Fabrice Tourre dömdes skyldig på flera åtalspunkter enl domstolen i den efterföljande rättsprocessen.
- - -Slut på utdrag från tidigare blogginlägg- - -
Enl franska Wikipedia (översatt till engelska):
As part of the subprime crisis, hiding their origin (the will of the Paulson funds to play the fall subprime) behind the ACA office, the bank (dvs Goldman Sachs) offers a successful 2007-AC1 product version of the Paulson funds to its customers ( IKB , ABN Amro ) until mid-2007 when it sells those it holds in own account from December 2006;
Abacus eventually loses 99% of its value, which causes the end of 2009 the opening of an investigation by the Securities and Exchange Commission (SEC).
http://fr.wikipedia.org/wiki/Fabrice_Tourre
Dvs det var i själva verket år 2007 som GS var med och sålde på investerare det värdepapper som var skapat för att falla så mycket i värde som möjligt.
Och mycket riktigt tappade det enl ovan 99% av sitt värde.
Även svenska aktieinvesterare har drabbats av GS framfart.
...Det var GS som var rådgivare åt Consolidated Paper/säljsidan som sålde på svenska skogsbolaget Stora Enso det amerikanska bolaget Consolidated Paper för tiotals miljarder kr år 2000.
...Senare visade sig CP vara ett riktigt råttbo som i praktiken var värdelöst.
Mer om den skandalen i tex tidigare blogginlägg från 12 dec 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler
Kan GS med gott samvete hävda att de inte kände till CP.s dåliga skick när Stora Enso köpte bolaget så dyrt?
Praxis vid sådana affärer är väl att GS får ersättning i form av en andel av försäljningspriset.
Märkligt att svensken Claes Dahlbäck sitter i GS-styrelsen sedan juni 2003:
http://www.goldmansachs.com/who-we-are/leadership/board-of-directors/index.html
http://www.goldmansachs.com/who-we-are/leadership/board-of-directors/claes-dahlback.html
Särskilt mot bakgrund av att han företrädde familjen Wallenbergs investmentbolag Investor som var huvudägare i Stora Enso (som kan anses ha blivit blåst av GS) i samband med CP-köpet.
(Dahlbäck var Investors vice styrelseordförande när CP-affären genomfördes år 2000.)
Stora Enso kan anses ha gjort förluster på 20-30 miljarder kr, kanske tom uppåt 50 miljarder kr på CP-affären (enl artikel från 2013): http://www.dt.se/allmant/dalarna/slutnotan-for-stora-ensos-usa-fiasko
Dvs det är ganska mycket pengar i relation till att Stora Enso i dagsläget (i feb 2015) är värt kring 60 miljarder kr på börsen: http://www.bloomberg.com/quote/STER:SS
Utan CP-affären kunde alltså Stora Enso varit värt nästan dubbelt så mycket som idag.
Hur kan Dahlbäck försvara GS agerande
...i samband med CP-affären år 2000
...i Grekland år 2002
...år 2007 inför finanskrisen 2008
?
Goldman Sachs i dagsläget värt över motsvarande 700 miljarder kr på New York-börsen: http://www.bloomberg.com/quote/GS:US
...GS-aktien hade en topp kring 250 dollar år 2007.
...Rasade sedan till en botten kring 45-50 dollar år 2008.
...Men har sedan dess återhämtat sig och ligger nu kring 190 dollar.
Under 2014 hade GS motsvarande
...intäkter på 230-240 miljarder kr
...ett nettoresultat (resultat efter skatt) på nästan 60 miljarder kr
...nettoresultatet per aktie var 17,07 dollar (+10% från 2013).
http://www.goldmansachs.com/media-relations/press-releases/current/pdfs/2014-q4-results.pdf
Dvs vill man kan man haka på GS och köpa aktien i dagsläget för ett p/e-tal på 11 (börskurs 190,47 dollar delat med nettoresultat per aktie 17,07 dollar för 2014.
//Tillägg 18 feb 2015
Besked om att Grekland kommer att begära en förlängning av avtalet med sina långivare (om det så kallade "stödlåne-programmet") under tors 19 feb 2015: www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/18/grekland-kommer-lamna-in-begaran-om-forlangning-i-morgon.html
Utveckling under ons 18 feb 2015:
...OMXS30 +1,3% till 1652,15
...Xact Bear -1,7% till 90,30 kr
Under dagen var OMXS30 som högst uppe i nya toppnivån 1652,38.
Och Xact Bear som lägst nere i nya bottennivån 90,05 kr.
//
//Tillägg 19 feb 2015
Grekland lämnade tydligen idag (tors 19 feb 2015) in någon typ av ansökan om förlängt låneavtal, men verkar ej som att den godtogs rakt av utan fortsatta förhandlingar pågick.
Tex:
Under torsdagen tändes hopp om ökad sannolikhet för det genom en begäran om låneförlängning i form av ett brev från Grekland till EU-kommissionen, men terminerna backade när det stod klart att denna begäran avvisades.
"Det börjar dra ihop sig kring Grekland nu, och man ska inte ta för givet att det löser sig.
Marknaden verkar ta det med ro, men förhandlingarna verkar tuffa"
sade Nordeas aktiestrateg Mattias Eriksson till Nyhetsbyrån Direkt.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/19/borsen-hm-drog-upp-borsen-mot-nya-rekord-omxs30-06.html
Euroländernas finansministrar ska under fre 20 feb 2015 diskutera Greklands ansökan (ca 16 min 30 sek in i detta klipp): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/505000?programid=4540
- -Sammanfattning nedan av status i härvan enl Sveriges Radios Ekonomiekot tors 19 feb 2015 enl länken ovan- - -
Det var under morgonen tors 19 feb 2015 som grekerna lämnade in sin ansökan till euroländernas finansministrar.
I ansökan föreslår Grekland att låneavtalet förlängs i ett halvår, och att fortsatta förhandlingar ska ske under den perioden.
//Edit: Reuters skriver att
...grekerna föreslår att förhandlingarna under detta halvår ska avse en mera långsiktig förlängning tom 2019
...och att grekerna vill att en del av en sådan förlängning ska vara att Grekland ej behöver återbetala alla lån.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/19/grekland-vill-ha-skuldnedskrivning-i-nytt-avtal-rtrs-oms.html
//
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (luxemburgare) sa att grekernas ansökan är en början för fortsatta förhandlingar.
Bla tal om att tyskarna nobbar grekernas ansökan eftersom den inte innebär tillräckligt med nedskärningar av kostnader i statsbudgeten.
Grekerna för sin del beskriver det som att det inte är något att förhandla om, utan
...antingen så accepteras deras ansökan om förlängt låneavtal
...eller så gör den inte det.
Faktum kvarstår att det befintliga låneavtalet löper ut 28 feb 2015.
- -Slut på sammanfattning enl Sveriges Radios Ekonomiekot tors 19 feb 2015- - -
Nyhetsbyrån Direkt skrev rakt ut att tyskarna säger nej till Greklans begäran om förlängt låneavtal:
GREKLAND: TYSKLAND AVVISAR FÖRSLAG FÖRLÄNGNING
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/19/grekland-tyskland-avvisar-forslag-forlangning-ny.html
Enl artikeln anser tyskarna att grekernas ansökan endast är en begäran om ytterligare, tillfälliga lån, utan någar åtaganden i övrigt.
Dvs det verkar inte alls vara klart att det blir någon uppgörelse mellan Grekland och långivarna.
Fortsatt risk alltså för att det blir kris och finansoro vilket även kan sänka svenska aktier.
...Ändå var OMXS30 +0,6% idag till nya toppnivån 1662,24.
...Xact Bear var ner till nya bottennivån 89,20 kr och slutade dagen i 89,30 kr.
//
//Tillägg 20 feb 2015
Greklands totala (stats)skuld till utlandet: 320 miljarder euro.
http://www.wsj.com/articles/greece-can-pay-its-debts-in-full-but-it-wont-1424384652
Enl artikeln har grekiska staten egentligen inga problem att betala av på den skulden:
...Staten har mycket större tillgångar än utlandsskulden.
...Dessutom kan skatterna justeras så att räntor etc kan betalas.
Grekerna själva säger dock att landet skulle behöva ett statsbudget-överskott på 4-5% av års-bnp för att ha råd med räntorna etc på statsskulden, vilket enl grekerna är orimligt.
Europeiska centralbanken ECB pekar dock på att flera europeiska länder klarat det tidigare:
Belgien
Italien
Irland
Finland
Grekland (1994-1999)
Dvs tom Grekland självt har gjort det.
Enl artikeln ligger grekiska statens räntekostnader på följande andel av landets årliga bnp:
2011: 7%
2014: 4%
2020: 2% (av räntekostnaderna som ska betalas kontant)
Enl artikeln är det inte överdrivet höga nivåer jämfört med andra länder som hade räntekostnader på följande andelar av bnp under 2013:
Portugal 5%
Italien 5%
Irland 4%
Artikeln pekar dock på att till skillnad från Grekland har dessa länder ofta skulder till sina egna medborgare, vilket man inte vill försumma.
Grekland å sin sida har mest skulder till utlandet.
Och tex enl Harvard-ekonomen Kenneth Rogoff är det svårt i längden för ett land att till utlandet betala räntekostnader på statsskulden på mer än 2% av års-bnp.
Artikeln pekar tex även på att grekiska statens pensionskostnader som andel av års-bnp skjutit i höjden jämfört med andra länder.
Tex under 2012:
Grekland 18%
Euroländerna 14%
Tyskland 12%
//
//Tillägg lör 22 feb 2015
Verkar som att en uppgörelse mellan Grekland och långivarna ingicks igår fre 21 feb 2015:
EUROGRUPP: GREKLAND GÅR MED PÅ FÖRLÄNGT RÄDDNINGSPROGRAM
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/21/eurogrupp-grekland-gar-med-pa-forlangt-raddningsprogram.html
Som det står där innebär uppgörelsen helt enkelt en förlängning i fyra månader av befintligt låneavtal.
Det är delvis ett bakslag för Grekland som hade begärt sex månaders förlängning.
Som led i uppgörelsen ska Grekland genomföra ett antal "ekonomiska reformer" under överinseende av den så kallade "trojkan":
EU-kommissionen
europeiska centralbanken ECB
internationella valutafonden IMF
1)
Grekland ska under de närmaste dagarna återkomma med förslag på sådana reformer.
Om förslagen godkänns av trojkan, ska det förlängda låneavtalet sedan godkännas av de 18 euroländernas respektive parlament.
2)
Därefter ska Grekland återkomma med preciseringar etc av reformerna senast i apr 2015, vilket sedan ska godkännas av grekiska regeringen och trojkan.
En knäckfråga är bla om kravet kommer att kvarstå på att Greklands statsbudget-överskott ska uppgå till minst 3% under 2015.
Ev kommer det inte att krävas eftersom den ekonomiska utvecklingen i Grekland för närvarande är så skral.
Bloomberg beskriver det som att uppgörelsen innebär ett sätt för Grekland att tillfälligt "köpa tid": http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-02-21/greek-obtains-provisional-bailout-deal-ahead-of-review
Enl artikeln är det de 19 euroländernas finansministrar som godkänt förlängningen.
En förutsättning uppges bla vara att Grekland ser över sina skatter etc.
Grekiska regeringen med Alexis Tsipras ska inom de närmaste dagarna komma med förslag om det, vilket euro-finansministrarna sedan ska ta ställning till.
Och förlängningen uppges bara vara en tillfällig lösning inför en mera långsiktig lösning på Greklans ekonomiska problem.
Som Bloomberg beskriver det innebär uppgörelsen att det inte blir lika hårda krav som tidigare på vilket budgetöverskott Grekland ska ha i sin statsbudget.
Financial Times om uppgörelsen (låst artikel):
Greek bailout extension deal agreed
Four-month grace period leaves reform details undecided
Enl Reuters var uppgörelsen ett sätt för Grekland att köpa tid för att hindra att landets banker går under:
Greece says euro zone deal won time as cash bled from banks
http://www.reuters.com/article/2015/02/21/us-eurozone-greece-idUSKBN0LO0O620150221
Bla har krisen gjort att grekerna börjat göra stora uttag av sina pengar från de grekiska bankerna.
Nyhetsbyrån Direkt skrev (i länken längre upp) att uppgörelsen dock även innebär att 11 miljarder euro tidigare avsatta för stödpengar till grekiska banker, återtas från grekiska regeringen och istället ska skötas av euroländernas organ EFSF: www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/21/eurogrupp-grekland-gar-med-pa-forlangt-raddningsprogram.html
Wall Street Journal skriver att uppgörelsen fre 20 feb 2015 var ett steg på vägen, men att det kan bli fortsatta spänningar framöver i takt med att Greklands förhandlingar med sina långivare nu går in i en viktigare fas (låst artikel):
Greek Deal Sets Stage for More Tension
Greece’s bailout extension agreed on Friday was an “important success,” but negotiations with its international creditors are now entering a more important stage, Prime Minister Alexis Tsipras said.
http://www.wsj.com/articles/greeces-negotiations-enter-more-important-stage-says-tsipras-1424522628
//
//Tillägg 25 feb 2015
Artikel i norska tidningen Dagens Näringsliv med hänvisning till Wall Street Journal om att grekerna är motvilliga till att betala skatt: http://www.dn.no/nyheter/utenriks/2015/02/25/2045/Hellas/sliter-med--f-grekerne-til--betale-skatt
...Enl artikeln har grekiska folket uppsamlade skatteskulder på 76 miljarder euro.
...Men grekiska staten räknar realistiskt med att av den skuldnivån som kommer bara 9 miljarder euro (12% av totalbeloppet) att återbetalas.
Det finns ca 11 miljoner invånare i Grekland.
Eurokursen står i ca 9,42 kr.
76 miljarder euro blir därmed ca 716 miljarder kr.
Och det blir i sin tur i snitt ca 65 000 kr i skatteskuld per grek.
Enl artikeln uppgår skatteskulden till nästan hela (90%) av Greklands årliga skatteintäkter.
Därutöver finns Greklands "svarta ekonomi" som bedöms uppgå till 25% av den vita bruttonationalprodukten i landet.
Experter menar på att Greklands ekonomiska problem skulle vara lösta om landets svarta ekonomi utrotades och blev vit.
Enl artikeln har grekernas skattemotvilja historiska orsaker sedan tiden då turkarna styrde i Grekland och det ansågs patriotiskt att inte betala skatt till turkarna.
I mer modern tid är det få greker som litar på myndigheterna, och gemene man anser politikerna vara korrupta, opålitliga och ineffektiva skriver alltså Dagens Näringsliv med hänvisning till Wall Street Journal.
Grekisk redare i annan Dagens Näringsliv-artikel om riskerna med om Grekland lämnar euron:
Jeg tror et eventuelt «grexit» vil ha enorme ringvirkninger på verdensøkonomien.
I et slikt scenario er det en fare for at Hellas vil misligholde gjelden sin.
Det vil komme en kraftig dominoeffekt.
Dette tror jeg er et av kortene den nye regjeringen holder i dag.
Fritt översatt:
Jag tror att det kommer att få enorma "ringar på vattnet" (dvs följdeffekter) för världsekonomin om Grekland lämnar euron.
I ett sådant scenario är det en risk för att Grekland inte kommer att kunna betala tillbaka sina skulder (dvs att Grekland kommer att missköta sina skulder).
Det kommer att bli en kraftig dominoeffekt.
Det tror jag är ett av korten som den nya grekiska regeringen sitter med i dagsläget.
//
- - -
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid fondandelskursen 91,85 kr.
Det var den rådande kursnivån ca kl 15, tis 17 feb 2015.