Sälj NCC-aktien
2015-01-29 08:55, Edited at: 2015-01-30 08:29Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Byggkonjunkturen på topp, rekordlåga räntor och en högt värderad NCC-aktie.
Bör man alltså köpa NCC-aktien nu när det är så goda tider?
Nej, är uppfattningen här i bloggen som har en långsiktig "contrarian view".
Istället är det nu när aktieinvesterarnas humör präglas av girighet som man bör sälja konjunkturkänsliga aktier som i byggbolaget NCC.
//Edit: Var och en blir sin egen lyckas smed, men här är uppfattningen att contrarian view (dvs att gå motströms mot rådande trender på börsen etc) lönar sig bäst i längden.
Dock kräver det en ordentlig portion av tålamod vilket inte passar alla.
Rekommendationerna här i bloggen är avpassade för en placeringshorisont på flera års tid (tex 4-5 år).
//
Spontant intryck:
Ack, det glada 1980-talet!
Det var stora frisyrer med mycket frisyrgelé och kostymer med axelvaddar som gällde.
Och bankbranschen i Sverige avreglerades vilket i praktiken innebar att konkurrensen mellan bankerna släpptes fri.
Tidigare var bankerna i princip tvungna att gå upp till dåvarande övervakningsmyndigheten Bankinspektionen och dess generaldirektör Hans Löwbeer och be om godkännande för alla större lån.
Men nu fick bankerna istället för första gången i praktiken låna ut hur mycket pengar de ville till vem de ville.
Och det blev som att släppa ut kor på grönbete!
Bankerna började tävla om vem som lånade ut mest för att på så vis bli den största banken av alla.
Det hela satte igång en lånekarusell av stora mått.
Smarta affärsmän insåg att här fanns det möjlighet att tjäna stora pengar.
En kedjebrevs-liknande utveckling inleddes tex på den svenska fastighetsmarknaden.
Aktörer lånade pengar för att köpa fastigheter av varandra för ständigt allt högre värderingsnivåer.
Det blev som leken "hela havet stormar".
Och när Sverige inte längre räckte till för de svenska fastighetsspekulanterna fortsatte de i tex Bryssel där de blev bland de största fastighetsägarna.
Karusellen snurrade allt fortare, och givetvis slutade det hela med katastrof.
Börskurserna rasade i aktier i fastighetsbolag och i bankerna som lånat ut pengar till fastighetsbolagen och övriga fastighetsspekulanter.
Det blev den svenska 1990-talskrisen som under lång tid utbombade både banker och fastighetsmarknaden i Sverige.
Bland de affärsmän som fick ta stora smällar:
Hans Thulin
Tomas Fischer
Carl-Eric Björkegren
//Edit: Radiodokumentär om Björkegren och bla hans mystiska försvinnande på 1990-talet efter att krisen brutit ut: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/100219?programid=2519
Fischer ägde bla det så kallade Salénhuset i Stockholm innan 1990-talskrisen bröt ut, men var för sen med att sälja innan krisen och förlorade jättebelopp på det (1 miljard kr?).
Ev mer om det i bok om Tomas Fischer från 2010 som gamle ekonomijournalisten Sven-Ivan Sundqvist skrivit.
Boken heter "Tomas Fischer: Fragment ur ett rikt liv":
http://libris.kb.se/bib/12301512
http://boktraven.se/books/info/Tomas%20Fischer/isbn:9789174610284/
Mer om Hans Thulin: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Thulin
Där står det bla att han var en av de svenska som var aktiv med stora fastighetsinvesteringar i Bryssel.
Tex köpte han 26-våningshuset Blue Tower i staden.
Liksom Björkegren försvann även Thulin efter att krisen brutit ut.
Enl Wikipedia i länken ovan:
Efter sin personliga konkurs har Thulin hållit sig undan från svenska fordringsägare och ett flertal gånger agerat eller försökt agera på svensk fastighets- och finansmarknad via bulvaner.
Thulin fyller 67 år under 2015.
Dvs under 1980-talets andra hälft var han ca 35-40 år.
Tex Expressen i apr 2013:
Hans Thulin flydde - gömde 120 miljoner
Fastighetskungen Hans Thulin lämnade Sverige 1989.
Med över 100 miljoner kronor i skulder.
Nu avslöjar tidskriften Fokus, rapporterar SVT:s "Rapport", att han gömt pengarna i ett skatteparadis.
http://www.expressen.se/nyheter/hans-thulin-flydde---gomde-120-miljoner/
Det verkar vara baserat på denna artikel i tidningen Fokus:
Avslöjad i läckan
Med konst- och bilköp för miljoner definierade Hans Thulin yuppieeran.
Efter kraschen försvann han med över hundra miljoner i skulder.
Nu kan Fokus avslöja hur han gömde sin förmögenhet.
http://www.fokus.se/2013/04/avslojad-i-lackan-3/
Enl den artikeln bla:
Hans Thulin är ett stycke modern ekonomisk historia.
Han är sinnebilden för den fastighetsbubbla som sprack 1990, drog med sig bankerna och två år senare den svenska kronan i fallet.
Han är inkarnationen av 1985 års avreglering av kreditmarknaden och mästare på kedjebrevslika affärer av lån, höjda hyror, glädjekalkyler och nya lån med klena säkerheter.
//
Givetvis drabbades även svenska byggbolag som NCC hårt av 1990-talskrisen efter det uppblåsta 1980-talet med sin överhettade fastighets- och byggmarknad.
...Backar man bandet hade Axel Johnson (1844-1910) grundat ett affärsimperium via bolaget Axel Johnson-gruppen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Axel_Johnson
...Han fick bla en son med samma namn (som levde 1876-1958).
...Han fick i sin tur bla en son med samma namn (1910-1988).
...Och han fick en dotter (Antonia Johnson, född 1943 och i skrivande stund alltså 71 år).
Hon kan sägas ha ärvt Johnson-imperiet som dock drabbades hårt av 1990-talskrisen.
I imperiet fanns bla ett byggbolag som sedermera döpts till JCC (Johnson Construction Company) och börsintroducerats under det heta 1980-talet.
Verkar som att Johnson-familjen under 1980-talet slog fast att byggbranschen är ett "hett" område, med beslut om att göra en storsatsning på det via JCC.
Bla dyrt uppköp (år 1988 när byggkonjunkturen etc i Sverige då var på topp) av bolaget ABV med fokus på väg- och anläggningsbyggen (tex broar och tunnlar etc).
Även köp av byggbolag i Norden i försök att bli den största, nordiska byggkoncernen med NCC som nytt namn (Nordic Construction Company).
Bla uppköp av Norrköping-familjen Lundbergs byggbolag Siab.
När 1990-talskrisen slog till som värst låg väl NCC (och i praktiken hela Johnson-imperiet) nere för räkning i en "nära döden-upplevelse".
Men tack vare bla tur, sakta förbättrade förutsättningar och snälla långivare och affärsmannen Bernt Magnusson som NCC-vd etc, kunde krisen avstyras och NCC börja satsa på att successivt stärka sina positioner och satsa på en långsiktigt god utveckling.
//Tillägg 29 jan 2015
Bernt Magnusson har nu tydligen hunnit bli 73 år (per jan 2015).
Dvs under krisen i början av 1990-talet var han i så fall kring 50 år.
Idag återfinns Magnusson bla i styrelsen för läkemedelsfirman Kancera vars aktie fick rekommendationen "sälj" här i bloggen enl ett tidigare blogginlägg från 31 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kancera/salj-kancera-aktien-0
...Då låg Kancera-aktien i 5,65 kr.
...Nu ligger den i 7,30 kr (slutkurs 29 jan 2015).
Så här står det om Magnusson på Kanceras hemsida:
Bernt Magnusson är född 1941.
Pol mag.
Magnusson är styrelseordförande för Pharmadule AB och Kwintet AB samt styrelseledamot för ett flertal bolag, bl a Coor Service Management AB och Pricer AB.
Magnusson har lång erfarenhet av styrelsearbete i börsnoterade bolag och har framför allt i styrelsepositioner arbetat med stora omstruktureringar av flera företag, såsom
Pharmacia
AssiDomän
NCC
Nordea
Avesta
Swedish Match
Volvo Personvagnar AB
och som VD för Nordstjernan AB.
Magnusson var styrelseordförande i Skandia åren 2004–2005.
Innehav (i Kancera)_: 500 000 aktier och 200 000 optioner._
http://www.kancera.com/sv/Om-oss/Styrelse/
Så här stod det om Magnusson i Kancera-blogginlägget från dec 2014:
I Kanceras styrelse (på totalt fem pers) sitter för övrigt bla den gamle näringslivs-räven Bernt Magnusson som varit aktiv i ledningen på många svenska storbolag genom åren.
Dvs kan man se honom som garant för att den info som kommer från Kancera faktiskt är vederhäftig?
http://www.redeye.se/aktiebloggen/kancera/salj-kancera-aktien-0
//
Inget tvivel om att Johnson-imperiet inkl NCC verkar ha haft en god utveckling sedan dess.
...Antonia Johnson nu den 268:e rikaste personen i världen med en förmögenhet på motsvarande 45 miljarder kr enl amerikanska tidningen Forbes (vid rådande dollarkurs 8,29 kr): http://www.forbes.com/profile/antonia-johnson/
...Enl Veckans Affärer var hon den fjärde rikaste personen i Sverige med en förmögenhet på 59 miljarder kr per dec 2014: http://www.va.se/nyheter/2014/12/08/miljardarer-2014/
Byggbolaget NCC för sin del nu värt 29 miljarder kr på börsen vid börskurs 268,90 kr.
(Ca 108,4 miljoner st utestående NCC-aktier gånger börskurs 268,90 kr för NCC:s B-aktie som är den mest handlade NCC-aktien.)
Rådande börskursen 268,90 kr är inte långt ifrån toppnivån 271,90 kr som nåddes helt nyligen (fre 23 jan 2015).
Och till dessa nivåer har aktien skjutit som en raket de senaste åren:
...NCC-aktien varkar ha haft en tidigare topp kring 240 kr under våren 2007 (dvs före den stora, globala finanskrisen 2008/2009).
...Rasade till en botten på ca 35-40 kr i slutet av 2008.
Alla verkar då ha trott på en långvarig, global ekonomisk kris med svåra tider för bla byggbranschen i många år framöver.
Men krisen verkar ha blivit kortvarig tack vare enorma stimulansåtgärder från många av världens länder, särskilt USA osv.
...NCC-aktien tog därför snabbt fart till över 180 kr som nåddes våren 2011.
...Tillfällig ny kris (eurokrisen etc) då aktien rasade ner till ca 90 kr hösten 2011.
...Men med det som avstamp har aktien (med undantag av lite tveksamhet under 2012) tagit ordentlig fart till nuvarande nivå kring 270 kr per jan 2015.
Och NCC nu alltså värt nästan 30 miljarder kr på börsen.
Härav Johnson-relaterade bolaget Nordstjernan AB klart största aktieägare med en ägarandel på 21% (värd över 6 miljarder kr).
Och tack vare att aktieinnehavet till stor del består av röststarka A-aktier i NCC har Nordstjernan (familjen Johnson) en röstandel på hela 65% i NCC.
Det är ju röstandelen i ett bolag som ger ägare den avgörande makten i bolaget (bla möjligheten att rösta fram de styrelseledamöter man vill ha, och sedan är det ju styrelsen som i sin tur utser vd).
I NCC:s styrelse bla:
...Nordstjernans vd Tomas Billing
...Antonia Johnsons kusin Viveca Johnson
http://www.ncc.se/om-ncc/om-koncernen/styrelse/
Viveca Johnsons pappa Bo Johnson var bror till Antonia Johnsons pappa Axel Johnson.
Men medan Antonia som nämnt är 71 år (född 1943) så är Viveca "bara" 51 år (född 1963).
//Edit: Viveca Johnson pratade i radioprogrammet "Sommar" 8 juli 2002: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/389734?programid=2071
Antonia Johnson pratade i radioprogrammet "Sommar" 15 juli 2008: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/369374?programid=2071
Antonia Johnson har bla dottern Sophie Mörner som tydligen är fotograf med egen tidning och galleriet "Capricious 88" i New York:
...Radioprogram om bla henne från 14 mars 2014 (från 41 min 56 sek in i klippet): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/335152?programid=2794
...Även om och med Sophie Mörner 20 min 30 sek in i detta webbradioprogram från tidningen Ful (från mars 2009): http://www.tidskriftenful.se/radio.php?r=ful&o=fulradio&show=1238002871
//
Är det alltså motiverat att köpa NCC-aktien nu vid börskurs 268,90 kr som innebär att NCC är värt nästan 30 miljarder kr på börsen?
Som nämnt råder för närvarande klang- och jubelstämning på börsen och på den svenska fastighetsmarknaden, och även kan man väl säga i den svenska byggbranschen.
Och aktieinvesterare verkar räkna med att det gynnsamma läget ska bestå och till och med förbättras under de närmaste åren.
Här är istället uppfattningen att nuvarande uppblåsta glädjenivåer innebär en stor risk för bakslag och kursnedgång för NCC-aktien till klart lägre nivåer under de närmaste åren.
En orsak är att läget väl helt enkelt inte kan bli särskilt mycket bättre, när det nu redan är bästa möjliga på alla fronter?
Visst kanske läget och NCC:s börskurs förbättras ytterligare en tid, kanske tom i flera år.
Men vad spelar det för roll för en långsiktig aktieinvesterare, om det förr eller senare ändå kommer en kraftig nedgång?
...Som nämnt är ju tex 1990-talskrisen ett tydligt exempel på hur illa NCC drabbades under kristider.
...Och ovan nämndes även att NCC-aktien föll kraftigt under 2008/2009-krisen.
NCC verkar alltså vara ett kraftigt konjunkturkänsligt bolag.
Det minskar (allt annat lika) vilken börskurs man som investerare borde vara villig att betala för NCC-aktien långsiktigt.
Tex innebär det förenklat att NCC-aktiens värderingsnivå mätt som p/e-talet (börskurs delat med årligt nettoresultat per aktie) blir lägre än om NCC inte varit så konjunkturkänsligt.
Och detta motiverade p/e-tal borde då bli ännu lägre i goda tider när resultatnivån ligger på toppnivåer mätt över en konjunkturcykel.
Mer om hur man kan beräkna en akties motiverade p/e-talsnivå i tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Men säg att NCC-aktien med sin stora konjunkturkänslighet och nuvarande toppnivåer i resultatet etc, kan ha ett motiverat p/e-tal på 7-8 i nuvarande läge.
Det förutsätter då bla att den generella räntenivån normaliseras på en klart högre nivå under de närmaste åren.
Om nuvarande rekordlåga räntenivå består länge till, lär det motiverade p/e-talet även i dagsläget vara högre än 7-8.
Hur har NCC:s intjäning sett ut långsiktigt?
NCC:s nettoresultat (resultat efter skatt) per år bla:
1990: 734 miljoner kr
1991: -462 miljoner kr
1992: -1 313 miljoner kr
1993: 221 miljoner kr
1994: 817 miljoner kr
1995: 227 miljoner kr
1996: 340 miljoner kr (senare nedjusterat till 184 miljoner kr)
1997: -300 miljoner kr
1998: 543 miljoner kr (senare justerat till 546 miljoner kr)
1999: 838 miljoner kr (senare justerat till 843 miljoner kr)
2000: 1 498 miljoner kr
2001: -2 251 miljoner kr
2002: 844 miljoner kr
2003: -400 miljoner kr
2004: 876 miljoner kr
2005: 1 187 miljoner kr
2006: 1 708 miljoner kr
2007: 2 252 miljoner kr
2008: 1 820 miljoner kr
2009: 1 656 miljoner kr
2010: 1 527 miljoner kr
2011: 1 312 miljoner kr
2012: 1 910 miljoner kr
2013: 1 989 miljoner kr
2014: 1 838 miljoner kr
(Förbehåll för att siffrorna delvis inte är jämförbara pga bla successivt införande av nya bokföringsregler genom åren.)
Utifrån de siffrorna ser ju inte 1990-talskrisen ut att ha varit särskilt allvarlig.
Men som det beskrivits var NCC nära att gå omkull.
Bla lär det ha varit mindre angenämnt för NCC att sitta med räntebärande skulder på nästan 11 miljarder kr per slutet av 1991 när byggbranschen väl var frusen till is.
...I och för sig var drygt 1 miljard kr av dessa skulder så kallade konvertibla förlagslån med separata innehavare som ägare av dem.
...Och i och för sig hade NCC även drygt 2 miljarder kr i kassan i slutet av 1991.
Men det verkar ändå i princip ha varit 9-10 miljarder kr i banklån som riskerade att dras in över en natt om bankerna bestämde sig för det.
Och trots krisen blev tex NCC egna kapital (tillgångar minus skulder) aldrig lägre än drygt 4 miljarder kr (vilket var per slutet av år 1992).
Dock lär man kunna diskutera om det tex var det korrekta bokförda värdet på tillgångarna då.
Dvs förmdligen var NCC:s egna kapital i praktiken klart lägre (ev negativt) som lägst under 1990-talskrisen innan vändningen kom.
Av siffrorna i övrigt har man inte hört lika mycket om NCC:s övriga krisår ovan då bolaget hade brakförluster; 1997, 2001 och 2003.
Tex var brakförlusten år 2001 (ca 2,3 miljarder kr) klart större än 1990-talskrisens sämsta år för NCC (dvs 1,3 miljarder kr år 1992).
Och positivt att NCC under senare år haft en ganska jämn och historiskt sett hög resultatnivå.
Bla verkar 2008/2009-krisen knappt ha märkts av alls i resultatet (även om NCC:s börskurs som nämnt rasade med en djup bottennivå per slutet av 2008).
From år 2006 tom 2014 är det nio år på raken med ett nettoresultat på knappt 2 miljarder kr per år (eller däromkring).
Är det inte då motiverat att NCC värderas till nästan 30 miljarder kr på börsen?
Det kan ev betraktas som en förmildrande omständighet.
Men framtida ev kriser bör väl inte underskattas, samt de effekter det kan få på NCC.
Tex hade NCC en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på nästan 7 miljarder kr per slutet av 2014.
Det motsvarar 23-24% av NCC:s börsvärde på 29 miljarder kr vid börskurs 268,90 kr för NCC:s B-aktie.
Det är väl att betrakta som en hög skuldsättningsnivå för ett så konjunkturkänsligt bolag som NCC (som egentligen istället borde ha en nettokassa för att betraktas som stabilt och finansiellt starkt med förmåga att kunna klara av djupa kriser i omvärlden osv).
//Edit: I och för sig hade NCC ett eget innehav av NCC-aktier värda ca 160 miljoner kr, men det är nästan försumbart i relation till nettoskulden.
//
NCC:s intäkter och rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) de senaste åren:
Intäkter:
1990: 23 miljarder kr
1991: 22 miljarder kr (-7%)
1992: 20 miljarder kr (-7%)
1993: 18 miljarder kr (-12%)
1994: 16 miljarder kr (-6%)
1995: 17 miljarder kr (0%)
1996: 32 miljarder kr (+92%)
1997: 32 miljarder kr (+1%)
1998: 34 miljarder kr (+6%)
1999: 37 miljarder kr (+10%)
2000: 39 miljarder kr (+3%)
2001: 48 miljarder kr (+23%)
2002: 45 miljarder kr (-5%)
2003: 45 miljarder kr (0%)
2004: 47 miljarder kr (+3%)
2005: 50 miljarder kr (+6%)
2006: 56 miljarder kr (+13%)
2007: 58 miljarder kr (+5%)
2008: 57 miljarder kr (-2%)
2009: 56 miljarder kr (-3%)
2010: 49 miljarder kr (-12%)
2011: 53 miljarder kr (+6%)
2012: 57 miljarder kr (+9%)
2013: 58 miljarder kr (+1%)
2014: 57 miljarder kr (-2%)
Siffrorna kan vara påverkade av företagsköp.
Tex år 1996 gick NCC ihop med Siab.
...NCC hade det året intäkter på 23 miljarder kr
...medan Siab verkar ha tillfört 9 miljarder kr.
Tillsammans fick de därmed intäkter på 32 miljarder kr.
NCC hade även under de två åren tom 1996 köpt följande byggbolag runt om i Norden:
...Rasmussen & Schiötz (Danmark)
...Puolimatka (Finland)
...Eeg-Henriksen (Norge)
Negativt att NCC:s intäkter faktiskt föll under 2014.
Men orderingången ligger ju före intäkterna, och NCC:s orderingång har haft följande utveckling de senaste åren:
Orderingång:
2009: 46 miljarder kr
2010: 55 miljarder kr (+18%)
2011: 58 miljarder kr (+5%)
2012: 56 miljarder kr (-4%)
2013: 57 miljarder kr (+2%)
2014: 61 miljarder kr (+8%)
Dvs orderingången var upp med goda 8% under 2014!
Det kan anses borga för en god utveckling av intäkter och resultat under 2015.
NCC:s rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
1990: 5%
1991: -0,5%
1992: -3%
1993: 5%
1994: 8%
1995: 4%
1996: 3%
1997: 0,5%
1998: 3%
1999: 4%
2000: 6%
2001: -3%
2002: 4%
2003: 0%
2004: 2%
2005: 4%
2006: 4%
2007: 5%
2008: 4%
2009: 5%
2010: 5%
2011: 4%
2012: 4%
2013: 5%
2014: 5%
Dvs trots att NCC visade nettoförluster 1997 och 2003 var rörelsemarginalen inte negativ dessa år.
Stabil och fin rörelsemarginal-nivå på 4-5% per år under de senaste tio åren from 2005.
NCC:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Orderingång:
q1/2012: 12 miljarder kr
q2/2012: 15 miljarder kr
q3/2012: ?
q4/2012: 15 miljarder kr
q1/2013: 12 miljarder kr (0%)
q2/2013: 18 miljarder kr (+15%)
q3/2013: 12 miljarder kr (?)
q4/2013: 14 miljarder kr (-7%)
q1/2014: 13 miljarder kr (+13%)
q2/2014: 17 miljarder kr (-3%)
q3/2014: 12 miljarder kr (+2%)
q4/2014: 18 miljarder kr (+29%)
Intäkter:
q1/2012: 11 miljarder kr
q2/2012: 14 miljarder kr
q3/2012: 14 miljarder kr
q4/2012: 19 miljarder kr
q1/2013: 10 miljarder kr (-5%)
q2/2013: 14 miljarder kr (-1%)
q3/2013: 13 miljarder kr (-5%)
q4/2013: 21 miljarder kr (+11%)
q1/2014: 10 miljarder kr (-2%)
q2/2014: 13 miljarder kr (0%)
q3/2014: 15 miljarder kr (+13%)
q4/2014: 19 miljarder kr (-11%)
Book to bill-ratio:
q1/2012: 110%
q2/2012: 113%
q3/2012: ?
q4/2012: 81%
q1/2013: 116%
q2/2013: 131%
q3/2013: 93%
q4/2013: 68%
q1/2014: 134%
q2/2014: 128%
q3/2014: 84%
q4/2014: 98%
//Edit: Händelseförloppet i ett bolag kan ju beskrivas enl följande:
1) Bolaget får en order på tex att bygga en fastighet.
Ordervärdet registreras som orderingång.
2) Fastigheten byggs och överlämnas till beställaren.
Fastighetens pris (ordervärdet) brukar väl faktureras beställaren etappvis i takt med att delar av byggnationen av fastigheten färdigställs.
När respektive faktura skickas iväg till beställaren, bokförs fakturabeloppet som intäkt och kundfordring hos byggbolaget.
3) Beställaren betalar erhållna fakturor på senast angivet fakturadatum.
Hos byggbolaget leder betalda fakturor till att pengar kommer in i kassan, och bokfört kundfordrings-belopp minskar med erhållna betalningar.
Osv.
Dvs orderingången kan tolkas som en indikator på hur bokförda intäkter (fakturerade intäkter) senare kommer att utveckla sig, och därmed även hur resultatet kommer att utveckla sig.
...En orderingång som överstiger intäkterna (dvs en book to bill-ratio på över 100%) indikerar då stigande intäkter framöver.
...En orderingång som understiger intäkterna (dvs en book to bill-ration på under 100%) indikerar sjunkande intäkter framöver.
//
Rörelsemarginal:
q1/2012: -1%
q2/2012: 4%
q3/2012: 6%
q4/2012: 7%
q1/2013: -2%
q2/2013: 4%
q3/2013: 6%
q4/2013: 7%
q1/2014: -2%
q2/2014: 5%
q3/2014: 7%
q4/2014: 6%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q1/2012: -131 miljoner kr
q2/2012: 343 miljoner kr
q3/2012: 569 miljoner kr
q4/2012: 1 130 miljoner kr
q1/2013: -219 miljoner kr (-67%)
q2/2013: 365 miljoner kr (+6%)
q3/2013: 614 miljoner kr (+8%)
q4/2013: 1 231 miljoner kr (+9%)
q1/2014: -187 miljoner kr (+15%)
q2/2014: 451 miljoner kr (+24%)
q3/2014: 696 miljoner kr (+13%)
q4/2014: 878 miljoner kr (-29%)
Nettoresultat per aktie:
q1/2012: -1,21 kr
q2/2012: 3,16 kr
q3/2012: 5,25 kr
q4/2012: 10,43 kr
q1/2013: -1,99 kr (-64%)
q2/2013: 3,35 kr (+6%)
q3/2013: 5,67 kr (+8%)
q4/2013: 11,39 kr (+9%)
q1/2014: -1,71 kr (+14%)
q2/2014: 4,14 kr (+24%)
q3/2014: 6,45 kr (+14%)
q4/2014: 8,13 kr (-29%)
Dvs:
Fin orderingångsökning i slutet av 2014.
Men negativt att intäkter och resultat föll i slutet av 2014.
Kvartalssiffrorna ovan ger följande utveckling i årstakt för NCC de senaste åren:
Orderingång:
2009: 46 miljarder kr
2010: 55 miljarder kr (+18%)
2011: 58 miljarder kr (+5%)
2012: 56 miljarder kr (-4%)
2013: 57 miljarder kr (+2%)
2014: 61 miljarder kr (+8%)
Intäkter:
2009: 56 miljarder kr
2010: 49 miljarder kr (-12%)
2011: 53 miljarder kr (+6%)
2012: 57 miljarder kr (+9%)
2013: 58 miljarder kr (+1%)
2014: 57 miljarder kr (-2%)
Book to bill-ratio (orderingång delat med intäkter):
2009: 83%
2010: 111%
2011: 110%
2012: 97%
2013: 99%
2014: 108%
Rörelsemarginal:
2009: 5%
2010: 5%
2011: 4%
2012: 4%
2013: 5%
2014: 5%
Nettoresultat:
2009: 1 656 miljoner kr
2010: 1 527 miljoner kr (-8%)
2011: 1 312 miljoner kr (-14%)
2012: 1 910 miljoner kr (+46%)
2013: 1 989 miljoner kr (+4%)
2014: 1 838 miljoner kr (-8%)
Nettoresultat (NCC-aktieägarnas andel):
2009: 1 654 miljoner kr
2010: 1 524 miljoner kr (-8%)
2011: 1 310 miljoner kr (-14%)
2012: 1 905 miljoner kr (+45%)
2013: 1 986 miljoner kr (+4%)
2014: 1 835 miljoner kr (-8%)
Nettoresultat per aktie:
2010: 14,05 kr
2011: 12,08 kr (-14%)
2012: 17,51 kr (+45%)
2013: 18,40 kr (+5%)
2014: 17,01 kr (-8%)
Dvs nyckelfråga:
Vem vill köpa ett bolag som NCC för 29 miljarder kr, om det är för ett konjunkturkänsligt bolag med
...intäkter på 57 miljarder kr
...ett nettoresultat på 1,8 miljarder kr
...en nettoskuld på 7 miljarder kr (23-24% av börsvärdet)
Alternativt uttryckt:
Vem vill köpa NCC-aktien för 268,90 kr när NCC genererar ett nettoresultat per aktie på 17,01 kr i årstakt?
Det innebär att aktien värderas till ett p/e-tal på 15-16.
I och för sig är det då med följande förutsättningar:
- Den generella räntenivån är rekordlåg.
Om man tex köper svenska statsobligationer med en löptid på tio år får man bara en årsränta på 0,71%: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
(Ju lägre räntenivå desto högre motiverat p/e-tal för aktier, förenklat och allt annat lika.)
- NCC har haft en god orderingång på sistone (vilket indikerar förbättrade intäkter och resultat framöver).
Tex book to bill-ratio 108% för NCC under 2014.
Här i bloggen är dock uppfattningen att rådande ideala förutsättningar och molnfria himmel för bla byggbolag, snarast innebär risk för försämrade förutsättningar och fallande börskurser framöver även för NCC-aktien.
Här får NCC-aktien därmed rekommendationen "sälj" vid rådande börskurs 268,90 kr (aktiens slutkurs på Stockholmsbörsen ons 28 jan 2015).
Dvs bla:
- Rådande nivå på NCC:s nettoresultat per aktie kan tolkas som toppnivån under den rådande konjunkturcykeln, medan nivån lär falla framöver i takt med försämrade förutsättningar.
Mer om NCC
Geografiskt sett fördelade sig NCC:s orderingång under 2014 enl följande:
Sverige 52% (32 miljarder kr)
Norge 16% (10 miljarder kr)
Danmark 13% (8 miljarder kr)
Finland 9% (6 miljarder kr)
Tyskland 6% (4 miljarder kr)
Ryssland 3% (1,7 miljarder kr)
Baltikum 0,3% (160 miljoner kr)
Summa 100% (61 miljarder kr)
Förändringen av orderingången per land (region) var enl följande under 2014:
Baltikum +36%
Ryssland +32%
Tyskland +20%
Sverige +16%
Danmark +5%
Norge +1%
Finland -22%
Summa NCC +8% (till 61 miljarder kr)
Dvs Sverige är NCC:s klart största land och hade en god ökning av orderingången under 2014.
I övrigt var det bara de för NCC små länderna/regionerna Baltikum, Ryssland och Tyskland som hade goda ökningar.
Övriga Norden (Danmark, Norge och Finland) hade ok till dålig orderingång.
NCC:s fakturerade intäkter var fördelade enl följande per land (region) under 2014:
Sverige 47% (27 miljarder kr)
Finland 16,2% (9 miljarder kr)
Norge 15,8% (9 miljarder kr)
Danmark 13% (8 miljarder kr)
Tyskland 6% (3 miljarder kr)
Ryssland 2% (900 miljoner kr)
Baltikum 0,3% (160 miljoner kr)
Summa 100% (57 miljarder kr)
Det innebar följande förändring av intäkterna per land (region) under 2014:
Ryssland +44%
Baltikum +41%
Danmark +34%
Tyskland +26%
Finland +13%
Norge -11,6%
Sverige -12,2%
Summa NCC -2% (till 57 miljarder kr)
Book to bill-ratio per land (region) under 2014:
Ryssland 186%
Tyskland 123%
Sverige 119%
Norge 109%
Danmark 107%
Baltikum 102%
Finland 62%
Summa NCC 108%
Dvs bra drag i Ryssland.
Synd för NCC med Rysslands-krisen och medföljande rubelras på sistone.
Även byggandet i Norge lär utvecklas dåligt framöver pga det fallande oljepriset.
Varför så dålig book to bill-ratio i Finland? Tyder på dålig utveckling för NCC:s intäkter och resultat i Finland framöver.
Men hälsosam utveckling i största landet Sverige.
Lönsamheten per land (region):
Rörelsemarginal per land (region) under 2013:
Ryssland 17%
Tyskland 9%
Sverige 5%
Danmark 4%
Finland 3%
Norge 2%
Baltikum -10%
Summa NCC 5%
Rörelsemarginal per land (region) under 2014:
Ryssland 16%
Tyskland 10%
Danmark 6%
Sverige 5%
Finland 3%
Norge 2%
Baltikum -3%
Summa NCC 5%
Dvs det största landet (Sverige) ligger stabilt med en rörelsemarginal på 5%.
Ryssland och Tyskland ligger i topp.
Baltikum, Norge och Finland i botten.
Respektive lands (regions) andel av NCC:s totala rörelseresultat under 2014:
Sverige 48%
Danmark 16%
Tyskland 13%
Finland 11%
Norge 7%
Ryssland 6%
Baltikum -0,2%
Summa NCC 100% (2,6 miljarder kr)
Dvs Sverige svarar för knappt hälften av NCC:s totala rörelseresultat.
Euroländerna Tyskland och Finland svarar tillsammans för 24% (dvs nästan en fjärdedel) av NCC:s rörelseresultat (vilket då innebär att NCC delvis är eurokänsligt).
Negativt om den ryska andelen 6% faller kraftigt framöver pga Rysslands-krisen.
NCC delar självt in sin verksamhet i följande affärsområden:
bygg Sverige
bygg Danmark
bygg Finland
bygg Norge
vägar
bostäder
fastighetsutveckling
Intäkterna var fördelade enl följande per område under 2014:
bygg Sverige 21 miljarder kr
bygg Norge 7 miljarder kr
bygg Finland 7 miljarder kr
bygg Danmark 4 miljarder kr
Summa bygg 38 miljarder kr
vägar 12 miljarder kr
bostäder 10 miljarder kr
fastighetsutveckling 3 miljarder kr
elimineringar och övrigt -7 miljarder kr
Summa NCC 57 miljarder kr
Förändring av intäkter under 2014:
bygg Danmark +22%
bostäder +12%
vägar +1%
Finland -1%
bygg Sverige -3%
bygg Norge -9%
fastighetsutveckling -35%
Summa NCC -2% (till 57 miljarder kr)
Rörelsemarginal under 2014:
bostäder 9%
bygg Danmark 6%
fastighetsutveckling 5%
vägar 4%
bygg Sverige 3%
bygg Finland 2,2%
bygg Norge 2,1%
Summa NCC 5%
Dvs affärsområde bostäder verkar vara en pärla inom NCC.
...Har god intäktstillväxt och hög lönsamhet.
...Svarade för 10 miljarder kr av NCC:s totala intäkter på 57 miljarder kr 2014.
Men det är väl också ett tecken i tiden med den heta bostadsmarknad som råder just nu i Sverige.
Dvs risk för försämring i sämre tider.
Affärsområde fastighetsutveckling är väl när NCC bygger egna tex kontorsfastigheter med avsikt att senare sälja dem vidare med vinst.
Dvs det är alltså ej fastigheter som byggs pga en utomstående beställare.
Det innebär ett risktagande eftersom NCC kan bli stående med osålda fastigheter om tiderna försämras.
Intäktsminskningen på 35% under 2014 är väl dock bara tillfällig beroende på när tidigare stora projekt blivit klara och sålts osv.
Ingen jättehög rörelsemarginal ("bara" 5%) för ao fastighetsutveckling, trots de stora risker affärsområdet innebär...
Ao bygg Danmark hade god ökning av intäkter och god lönsamhet under 2014.
Men det beror väl bla på att Danmark tidigare varit en surdeg i många år med svag byggbransch osv.
Orderingång per affärsområde under 2014:
bygg Sverige 25 miljarder kr
bostäder 12 miljarder kr
vägar 11 miljarder kr
bygg Norge 8 miljarder kr
bygg Finland 6 miljarder kr
bygg Danmark 6 miljarder kr
elimineringar och övrigt -6 miljarder kr
Summa NCC 61 miljarder kr
Förändring av orderingången per affärsområde (från 2013 till 2014):
bygg Sverige +22%
bostäder +14%
bygg Danmark +13%
bygg Norge +8%
bygg Finland -11%
vägar -14%
Summa NCC +8% (till 61 miljarder kr)
Varför så dålig orderingång för vägar under 2014?
Kan dock ev bero på orderingång för stora enstaka projekt under jämförelseperioden 2013.
Book to bill-ratio per affärsområde under 2014:
bygg Danmark 129%
bostäder 123%
bygg Sverige 120%
bygg Norge 114%
bygg Finland 88%
vägar 87%
Summa NCC 108%
(Ao fastighetsutveckling är följdaktligen inte med vad gäller varken orderingång eller book to bill ovan, eftersom det ju inte är projekt med någon utomstående beställare.)
Tidigare blogginlägg
NCC-aktien berördes bla i tidigare blogginlägg från 19 aug 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skanska/fyrkamp-skanska-ncc-peab-jm
Aktien fick då rek "sälj" vid börskurs 174,50 kr.
Det var ju inte helt lyckat eftersom aktien nu står i 268,90 kr.
Dvs kursen är hittills +54% på knappt 1,5 år vilket är en mycket stark utveckling.
Dessutom har NCC under våren 2014 betalat ut en aktieutdelning på 12 kr.
Dvs 174,50 kr i aug 2013 har hittills vuxit till 280.90 kr.
...Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på +61%!
...Som jämförelse har Stockholmsbörsen som helhet bara gett en totalavkastning på +8% under samma period.
NCC-aktien har alltså outperformat börsen rejält sedan aug 2013.
Dvs istället för att det blivit någon typ av kris för NCC och byggbranschen, har förutsättningarna och NCC:s utveckling under perioden istället förbättrats, vilket gett kraftigt positiv effekt på börskursen.
Jämför tex med tidigare blogginlägg (från 27 jan 2015) om aktiemäklarfirman Avanzas aktie: http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/salj-avanza-aktien-3
...Där fick Avanza-aktien rek sälj vid börskurs 261,50 kr.
...Samtidigt uppgavs att aktien i ett tidigare blogginlägg från 16 okt 2014 fått rek sälj vid börskurs 208,50 kr.
Dvs även för en konjunkturkänslig firma som Avanza har aktien verkat vara alldeles för högt värderad, men tack vare fortsatt förbättrade förutsättningar och ekonoimsk utveckling har aktieinvesterare istället höjt börskursen med ytterligare 25% på drygt 3 månader.
Och även tex tidigare blogginlägg (från 23 jan 2015) om pessimistfonden Xact Bear: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Där fick Xact Bear rek spekulativt köp vid fondandelskursen 102,20 kr.
Men sedan dess har börsen fortsatt stiga så att Xact Bear nu står i 98,50 kr (slutkurs ons 28 jan 2015).
Det framkom även i blogginlägget att bloggen från början gav rek spekulativt köp för Xact Bear vid kurs 150 kr 8 aug 2013.
Då låg Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 (som styr Xact Bear) i 1249,22.
Men sedan dess är indexet upp till 1562,54.
Och Xact Bear alltså ner till 98,50 kr.
Dvs hittills är indexet +25% och Xact Bear -34%.
Det kan alltså under långa perioder vara tungt att vara contrarian och gå emot strömmen.
Men här i bloggen är övertygelsen att det lär löna sig på sikt.
Och eftersom NCC-aktien, Avanza-aktien och OMXS30 stigit så kraftigt kan man tolka det som att nedgångarna närmar sig och är ännu mera troliga nu.
Tex var OMXS30 nere i 1246,56 under en svacka med botten 16 okt 2014 (dvs under den ursprungliga indexnivån 1249,22 under 8 aug 2013.
Ev är orsaken till att det blivit enl ovan på temat att "börsen är dum" och bara tar hänsyn till utvecklingen på kort sikt, utan att beakta (eller kunna ta in) de stor risker som finns långsiktigt.
Det hade man kunnat utnyttja genom att följa med strömmen och tills vidare rekat köp av NCC, Avanza och optimistfonden Xact Bull.
Men å andra sidan vet man aldrig när de sämre förutsättningarna slår in.
Och när de kommer kan det gå snabbt.
Är det så att det finns stora, långsiktiga risker som ej beaktas i börskurserna kommer ju det slå igenom förr eller senare.
Osv.
Man kan även tolka det som att den goda utveckling som varit på sistone för aktierna i NCC och Avanza samt för OMXS30 i själva verket inte var särskilt sannolik från början, och att det istället varit en otrolig kombination av lyckosamma faktorer som bidragit till utvecklingen.
Tex beror väl uppgången i OMXS30 på sistone bla på:
1) 28 okt 2014: Riksbanken sänker sin styrränta från 0,25% till 0%.
2) kraftigt försvagad svensk krona mot bla dollarn
3) tors 22 jan 2015: kraftiga ytterligare ekonomiska stimulansåtgärder från europeiska centralbanken ECB
4) ons 28 jan 2015: stark resultatrapport från storbanken Nordea
Osv.
Dvs kraftigt positiva faktorer kommer slag i slag utan att det är någon ände på det.
Är inte det väldigt osannolikt?
Sedan kan tilläggas att ingen blir gladare än jag om konjunkturen förbättras och alla börskurser stiger osv.
Men man har väl rätt att beakta läget och utifrån det försöka positionera sig på det sätt man tror är bäst (enl tex aktie-rekommendationerna etc i denna blogg).
//Tillägg 30 jan 2015
Den generella räntenivån har ju stor inverkan på NCC på flera sätt:
1)
Det påverkar vilken räntekostnad NCC har på sin nettoskuld.
Som nämnt ovan hade NCC en nettoskuld på ca 7 miljarder kr per slutet av 2014.
Man kan beräkna NCC:s genomsnittliga nettoskuld under 2014 till drygt 6 miljarder kr (dvs snittet av nivå per slutet av 2013 och per slutet av 2014).
Och NCC:s finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader etc) uppgick till -370 miljoner kr under 2014.
Dvs utifrån det kan man tolka det som att NCC betalade en ränta på nästan 6% på nettoskulden under 2014.
Det ledde alltså till ett finansnetto på -370 miljoner kr.
Och det är inte obetydligt i relation till att NCC:s totala nettoresultat uppgick till ca 1,8 miljarder kr (ca 17 kr per aktie) under 2014.
Dvs:
...Ju högre generell räntenivå, desto högre räntekostnad på nettoskulden.
...Ju lägre generell räntenivå, desto lägre räntekostnad för nettoskulden.
I skrivande stund är ju den generella räntenivån rekordlåg.
Tex om man k��per svenska statsobligationer med en löptid på tio år, får man bara en ränta på 0,69% per år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Men tex experterna på Konjunkturinstitutet räknar med följande utveckling de kommande åren för den tioåriga svenska statsobligationsräntan:
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Och Riksbanken (som i okt 2014 sänkte sin styrränta från 0,25% till 0%) räknar med att styrräntan kommer att höjas till 1,5% om tre år: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/
Dvs tunga experter räknar med ganska kraftigt stigande generell räntenivå de kommande åren.
Det riskerar i så fall bla att påverka NCC negativt genom högre räntekostnad på NCC:s nettoskuld.
Men den generella räntenivån har även stor betydelse för NCC på andra sätt:
2)
Det har stor betydelse för lönsamhetskalkylen hos NCC:s kunder när det gäller tex ett fastighetsprojekt.
Tex kan det finnas fastighetsbolag som funderar över om de ska låta NCC bygga en ny fastighet åt fastighetsbolaget.
Sådana investeringar finansieras ju då till stor del med tex banklån.
Och för att få banklån måste man ju betala ränta på lånet.
Och:
...Ju högre ränta på sådana banklån, desto sämre blir investeringskalkylen för tex fastighetsbolag när det gäller fastighetsprojekt som att tex ge NCC uppdrag att bygga en ny fastighet finansierat med bla banklån.
...Ju lägre ränta på sådana banklån, desto bättre blir samma investeringskalkyl.
Generellt kan man därför anta att ju lägre generell räntenivå, desto större efterfrågan för NCC på att bygga nya fastigheter etc.
Men ju högre generell räntenivå, desto lägre efterfrågan för NCC.
Och utöver själva räntenivån, är det tal om att det även har påverkan i vilken utsträckning det över huvud taget finns tillgång till finansering (dvs tex banker eller andra långivare som vill och kan och har råd att låna ut pengar).
Tex under den globala finanskrisen 2008/2009 blev det totalt stillestånd när det gäller utlåning av pengar i världen.
Även ett tredje sett på vilket den generella räntenivån har inverkan på NCC:
3)
Det påverkar NCC-aktiens värderingsnivå:
...Ju lägre generell räntenivå, desto högre blir en akties motiverade värde (allt annat lika).
...Ju högre generell räntenivå, desto lägre blir en akties motiverade värde (allt annat lika).
Det har ju att göra med att den generella räntenivån är en komponent i aktieinvesterares avkastningskrav när de köper aktier.
Dvs för att vilja köpa en aktie kräver aktieinvesterarna en viss årlig, framtida förväntad avkastning på aktieinvesteringen.
Och den generella räntenivån (på tex statsobligationer) är en komponent i formeln för att beräkna detta avkastningskrav.
Mer om det i tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Som nämnt anser tydligen aktieinvesterare nu vid rådande räntenivå, att det är motiverat att värdera NCC-aktien till ett p/e-tal på 15-16 (beräknat som rådande börskurs delat med NCC:s nettoresultat per aktie för 2014).
Dvs NCC-aktiens börskurs ca 270 kr delat med NCC:s nettoresultat per aktie 17 kr under 2014 = ett p/e-tal på 15-16.
Men:
...Om den generella räntenivån framöver kommer att stiga (vilket tex Konjunkturinstitutet och Riksbanken räknar med enl ovan), så kommer det (förenklat och allt annat lika) leda till ett lägre motiverat p/e-tal för NCC-aktien.
...Om den generella räntenivån framöver kommer att falla, så kommer det att leda till högre moiverat p/e-tal för NCC-aktien.
Dock osannolikt att räntenivån kommer att falla så mycket mer eftersom den redan nu är rekordlåg.
Dvs:
Eftersom nuvarande räntenivå är rekordlåg, finns risk för att den troligen kommer att stiga framöver till en mer normaliserad nivå.
I tex tidigare blogginlägg har nämnts att en rimlig nivå för svenska statsobligationer med en löptid på tio år borde vara 4-6% beräknat som
...en förväntad normal inflationstakt (generell årlig prishöjningsnivå) på 2-3%
...en rimlig realränta (dvs ersättning utöver inflationen) på 2-3% per år till de som sparar
Och det är ju ungefär i linje med att Konjunkturinstitutet enl ovan räknar med svensk tioårig statsobligationsränta på åtminstone 4-5% inom tio år.
Men som jämförelse ligger denna räntenivå bara på ca 0,7% per år i dagsläget.
En stigande generell räntenivå verkar alltså få kraftigt negativ effekt för NCC och NCC-aktien (förenklat och allt annat lika):
1) stigande ränta på nettoskulden
2) lägre efterfrågan från NCC:s kunder (dvs lägre efterfrågan på att NCC ska bygga nya fastigheter etc åt kunderna)
3) lägre värderingsnivå (tex motiverat p/e-tal) för NCC-aktien
Ett motargument är att stigande räntenivå beror på högre inflationstakt, vilket kan vara ett tecken på starkare konjunktur.
Men ett motargument till det är i sin tur att tex fastighetsmarknaden och byggkonjunkturen redan nu är het trots (eller snarare tack vare) den rekordlåga räntenivån.
Osv.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för NCC-aktien vid börskurs 268,90 kr.
Det var aktiens slutkurs på Stockholmsbörsen ons 28 jan 2015.