Snöstorm ute och man börjar bli ordentligt less på vintern. Verkar nästan otroligt att det snart blir vår och att snökaoset glöms bort.. Ungefär som en aktiens våldsam stegring eller ras, alltid lika osannolikt några månader innan..
Tur att man har ekonomiska spörsmål att sysselsätta hjärnan med, annars skulle väl lappsjukan och svårmodet smyga in i huset och försöka ta plats med de andra “demonerna” som man redan lärt sig at umgås med..
Fick inspiration av dels IT traden, MrPink och några till ang. det här med överskuldsättning, låga räntor mm, som ju präglar hela världen, men tänker konsertera mig främst hur vi skall få ihop den stora bilden så att ångesten för “härdsmälta” kan dämpas..
Ofta är det så, att fungerar det i det lilla, så kan man även applicera teorin i den stora bilden, vilket jag skall göra genom att separera “små system” ifrån “större system”..
Någonstans vid livets stig lärde jag mig att utgå ifrån mig själv om tvetydigheter uppstod - hur skulle jag själv reagera om jag skulle drabbas av detta ? Tex. att jag i villervallan tagit på mig skulder, men nu inser att detta inte går i längden, utan något måste göras, något som ändrar permanent min situation och samtidigt ger mig löftesrikare framtid..
Svaret blir efter några sekunders betänketid, att du måste göra dig skuldfri och sedan aldrig mera låna pengar - spara först, köpa sedan..
Hur man sedan når dithän, beror på individuella förutsättningar, ens besattenhet mm..
Varför krångla till det mera med omständliga beskrivningar, svårbegripliga ekonomiska termer, vedertagna tidtabeller, räntebanor, sysselsättningsgrad, BNP: s utveckling mm. ?
För om det är något som jag lärt mig - när man analyserar större system och då speciellt vid efteranalysen - att man får vad man mäter.. Enbart detta vore värt sin eget blogg, men jag skall inte idiotförklara hur vi lurar oss själva i kollektivform utan konstaterar bara att vi är förtjusta att med hjälp av olika, helst nya och komplexa ord bekräfta vår egen subkulturs förträfflighet och därmed att vi behövs. Jag har också lärt mig att folk som sätter stor vikt att ge en “seriös” intryck, är ofta ute efter att sälja något, kanske sig själva ?
Med ovan vill jag illustrera, att det i nu läget är meningslöst med gissningar hur denna globala “nya läge” formuleras av ekonomer, eller när det gäller enskilda nationer eller andra “mindre system”.
Mer troligt är att det bli så att individerna och “mindre system” sanerar sin ekonomi, men större system använder samma obegripliga principer som USA, skulderna bara växer och växer tills de blir ofattbara siffror som begravs i statistiken där man till slut endast bryr sig om förändringar.
Jag tror att “gubbarna” i G7, eller i någon annan loge, har kommit överens att det här med nationella skulder som tex. USA:s får vi betrakta som “priset på demokratin”, annars går det inte. Alternativet vill vi inte skåda. Världskrig är ju en beprövad “reset knapp”, men någonstans känns det som om den lösningen har spelat ut sin roll..
Men om vi är överens att USA:s skuld, eller kanske Greklands, är bara statistik - ingen skall på allvar kräva pengarna åter - då blir det hela hanterbart.
Naturligtvis måste vi hålla fanan högt och inte basunera ut denna principöverenskommelse - det skulle bara missbrukas och urholka disciplinen - så kan vi stora fortsätta som förut, huvudsaken är ju att “systemet” fungerar och är förutsägbar.
Blir det skevheter och osämja oss i mellan, så får “rådet” avgöra. Vi får inte glömma bort att det är vi som är auktoriteten, vill vi något så har vi alla tänkbara medel till vårt förfogande, och dessutom, syftet är ju gott.
Då förutsätter man att individen, företagen och mindre system använder gamla ekonomiska principer, precis som vi är vana vid och bekanta med. Då fungerar det, men har vissa biverkningar. Räntan måste förbli låg, men amorterings takten måste öka.
Då lär sig de mindre systemen att ta ekonomiskt ansvar och moralen upprätthålls.
Men den ger också utrymme för “spara och slösa” i individ perspektiv, båda behövs, och båda finns..
Skulle det fungera ? Jag tror det. Fördelarna är ju att vi ekonomisk intresserade får den stora bilden att stämma, vi behöver inte gradera oss mot härdsmälta där premierna är dyra, och vi kan köra “affärer som vanligt“.. Tids nog betraktar vi de stora systems ofantliga skulder som “normala” och vi fokuserar oss på deras förändringar, inte i storleken..
Lugnet lägger sig, det blir en ny världsordning, tills vi testat ut vilket i längden är smartast, Kinas totalitära marknadsekonomi eller västvärldens Demokratiska vinstmaximering..
Bara en hypotes i vinterkylan..