Spekulativt köp: Metso

2014-03-13 10:13, Edited at: 2014-03-13 20:14

Stämmer ryktena att finska gruvutrustningsbolaget Metso kommer att bli uppköpt?

Det återstår att se men åtminstone har ansedda brittiska affärstidningen Financial Times valt att skriva om ryktena.

Ur Dagens Industri (mån 10 mars 2014, kl 19.46):

Gardell säljer Metso?

Är Christer Gardell på väg att sälja ut finländska verkstadskoncernen Metso?

Financial Times pekar ut tre köpare: brittiska Weir samt amerikanska bolagen Joy Global och General Electric.

http://www.di.se/artiklar/2014/3/10/gardell-saljer-metso/

Christer Gardell är fondförvaltaren som via sitt fondbolag Cevian är storägare i Metso.

Enl DI-artikeln pekas alltså tre tänkbara Metso-uppköpare ut (hemland):

Weir (Storbritannien)
Joy Global (USA)
General Electric (USA)

FT hänvisar i sin tur till bloggen Betaville som skrivs av ekonomijournalisten Ben Harrington.

Det verkar vara detta blogginlägg (från fre 7 mars 2014) om Metso som avses: http://betaville123.blogspot.se/2014/03/metso-under-spotlight.html

Enl blogginlägget:

_There has been vague talk doing the rounds all week that there is "something going on" with Metso - which supplies technology to resources companies - although none of my sources seem to know precisely what.

Brokers tell me activist investor Cevian owns a stake in the business, which is always likely to provide a catalyst for an event, such as a subsidiary spin off or even M&A.

And a few weeks ago there was some market speculation doing the rounds that London-listed Weir Group was looking at doing a big deal in Europe.

So, one of my sources (and the reader should be aware he/she is speculating here) reckons Metso, which is listed in Helsinki and the Nasdaq, might be the target for Weir Group.

2+2=4 or 2+2=5? Let's wait and see.

UPDATE: An excellent source gets in touch to tell me Joy Global and GE are seen as the most likely buyers for Metso._

That's useful information but also reinforces the central thesis that nobody quite knows what's going on!

Hittade även följande i en annan FT-artikel från fre 7 mars 2014:

_Weir Group slipped 1.8 per cent to £25.28 on continued rumours that the pumpmaker has been planning a large acquisition.

The latest speculation was that Weir might be interested in Metso, the Finnish engineer, which has been mooted as a target for numerous peers, including ABB and Outotec following the spin-off last year of its paper business._

Activist shareholder Cevian is Metso’s largest shareholder, with 13.4 per cent of the company.

Dvs här utökas listan på ev uppköpare av Metso till följande (hemland):

Weir (Storbritannien)
Joy Global (USA)
General Electric (USA)
ABB (Schweiz)
Outotec (Finland)

Vad är det positiva med att ett börsbolag blir uppköpt?

Det positiva för aktieägarna är att uppköparen ofta erbjuder en budkurs som ligger långt över aktiens senaste börskurs på börsen, dvs det innebär då att man som aktieinvesterare kan göra en stor vinst i den aktien.

Se tex på lastbilstillverkaren Scania där Volkswagen på kvällen (efter börsens stängning) fre 21 feb 2014 la ett bud på 200 kr per Scania-aktie.

...Scanias B-aktie slutade i 147,50 kr fre 21 feb 2014.

...Mån 24 feb 2014 (dvs första börsdagen efter att budet offentliggjorts) var aktien +32% till 194,50 kr.

Scania-aktien fick rekommendationen "fullvärderad" i ett tidigare blogginlägg från 25 juli 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/scania/scania-aktien-fullvarderad-0

Då låg aktien i 136,90 kr.

Det var ju i efterhand alltför försiktigt med tanke på det höga bud som nu kommit.

Dock enl blogginlägget:

Frågan är om ett skäl till Scania-aktiens höga värdering är att aktieinvesterare hoppas på att Volkswagen kommer lägga ett bud på resten av Scania, eller åtminstone att successivt köpa på sig fler Scania-aktier.

I blogginlägget beskrevs bla hur VW successivt stärkt sitt grepp om Scania genom en ökad ägarandel genom åren.

Intrycket var alltså att en fortsättning av den trenden var trolig, vilket även visade sig vara fallet.

Dock ej säkert ännu att VW:s bud går igenom beroende på i vilken utsträckning övriga Scania-aktieägare accepterar budet eller ej osv.

Men man har ju redan kunnat sälja Scania-aktien för nästan 200 kr efter att budet kommit, så i så fall har man ju sitt på det torra (även om budet senare inte genomförs och aktien faller tillbaka igen).

Precis som Scania före budet ser väl Metso-aktien inte direkt jätte-köpvärd ut "på egna ben".

Branschen för gruvutrustning är skral för närvarande vilket märkts av i de svenska börsbolagen Atlas Copco och Sandvik som bla gör gruvutrustning.

AC-aktien fick rekommendation "sälj" i ett tidigare blogginlägg från 10 feb 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/atlas-copco/salj-atlas-copco-gunnebo

...Då låg AC:s A-aktie i 176 kr.

...Nu (dvs ca en månad senare) ligger den i 180,70 kr (på morgonen tors 13 mars 2014).

Sandvik-aktien fick rek "sälj" i ett blogginlägg från 1 juli 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/salj-sandvik-aktien

...Då låg aktien i 80,20 kr.

...Nu ligger den i 89,15 kr.

Det positiva med Metso är att även om bolaget inte blir uppköpt så kommer Metso att ha Gardell som "en blåslampa i baken" på bolagets företagsledning för att vidta åtgärder för att få till en god, långsiktig kursuppgång i Metso-aktien.

Gardell har ju visat sig framgångsrik med det i de bolag han är storägare i.

Enl ryktena är Gardell numera miljardär tack vare de pengar han tjänat på Cevians fondavgifter etc.

De aktier Cevian har köpt har alltså i snitt haft en långsiktigt god utveckling.

Nu håller han ju på att utmana investmentbolaget Industrivärden om makten i lastbilstillverkaren Volvo genom att Cevian köper på sig flera röststarka A-aktier i Volvo.

Bla vill väl Cevian få representanter med i Volvos styrelse för att få bättre fart på Volvo vars ekonomiska utveckling varit skral.

Men Industrivärden med vd Anders Nyrén och styrelseordförande Sverker Martin-Löf skyr väl Gardell som pesten.

Cevian ville tidigare få komma med i Volvo-styrelsen vilket Industrivärden satte stopp för.

Men Cevian har ändå haft inflytande över Volvo.

Bla drev Cevian fram att Volvo skulle överföra sitt tidigare kapital-överskott till aktieägarna vilket Volvo med dåvarande vd Leif Johansson egentligen ej ville.

Johansson ville hellre ha pengarna i beredskap för att göra företagsköp billigt i en kommande lågkonjunktur.

Och sedan blev det en djup lågkonjunktur (den globala finanskrisen 2008/2009) och Volvo satt med klart sämre finansiell ställning än om Gardell inte pumpat Volvo på pengar.

Det där har affärsmannen och miljardären Carl Bennet beskrivit i följande framträdande i videoklipp upplagt i slutet på 2009: http://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI

//Edit: Bennets framträdande är tydligen från 4 okt 2009: http://seglorasmedja.se/post3065/antonia-axson-johnson-carl-bennet-i-smedjan-4-okt/

//

Där riktar Bennet skarp kritik mot Gardell.

Som Bennet beskriver det i klippet hade Gardell pumpat Volvo på ännu mera pengar om Gardells förslag genomförts fullt ut, vilket enl Bennet skulle blivit katastrof för Volvo.

Dock kan man tycka att Bennet inte borde snacka så mycket mot bakgrund av att sjukhus-utrustningsbolaget Getinge (där Bennet är storägare) nu har en stor svacka i sin utveckling.

Gardells "kokboks-recept" för de bolag han går in som storägare i, beskrevs i ett blogginlägg från 7 dec 2011 om finska IT-konsultfirman Tieto där Cevian också är storägare: http://www.redeye.se/aktiebloggen/tieto/tieto-ta-rygg-pa-gardell

...Tieto-aktien (som fick köprekommendation) låg då i 102,40 kr.

...Och nu ligger den i 163,20 kr.

Kokboks-receptet:

1) Hitta något gammalt trött och misskött bolag, men med potential.

2) Köp en stor ägarandel.

3) Ingå allians med andra storägare.

4) Ta kontrollen över bolaget genom styrelsen.

5) Tillse bästa möjliga företagsledning.

6) Streamlina verksamheten för lägsta möjliga kostnadsnivå.

7) Stycka upp bolaget i delar som inte passar ihop.

8) Pumpa bolaget på kapital genom aktieutdelningar, aktieåterköp etc.

9) Hitta någon som vill köpa bolaget med hög budpremie.

Metso har redan passerat steg 7 eftersom Metso (säkert på Gardells initiativ) nyligen delats upp i de separata bolagen Metso (som gör gruvutrustning) och Valmet (som gör maskiner för papperstillverkning etc).

Metsos q4/2013-resultatrapport kom 6 feb 2014: http://www.metso.com/corporation/ir_eng.nsf/WebWID/WTB-140205-2256F-37E0B/$File/metso_2013_financial_statements_review.pdf

Enl rapporten bla:

...Bolaget gör även utrustning för oljebolag, och den verksamheten går bra medan verksamheten med gruvutrustning går sämre.

...Metsos orderingång under 2013 var -12% till knappt 4 miljarder euro.

...Dock positivt att över hälften (55%) av orderingången utgjordes av "service" (i motsats till nyinvesteringar i gruvutrustning etc), dvs en hög andel sådana eftermarknads-intäkter ger stabilitet åt Metso.

...Metso är i alla fall lönsamt med en rörelsemarginal på 13% under 2013 (exkl engångsposter).

...I q4/2013 var Metsos orderingång -10% till knappt 900 miljoner euro varav 52% utgjordes av service.

...Orderingången på gruvutrustning var -13% till knappt 700 miljoner euro i q4/2013.

...Rörelsemarginalen (exkl engångsposter) för gruvutrustningen var ändå 14% under helåret 2013 och 13% under q4/2013.

...Metsos totala rörelsemarginal låg på goda nivån 14-15% (exkl engångsposter) under q4/2013.

...För 2014 är Metsos prognos att intäkterna kommer att falla något men att kostnadsbesparingar ändå kommer att gör att rörelsemarginalen väntas hamna kring 12%.

...Per slutet av 2013 hade Metso 16 000-17 000 pers anställda (varav 11 000-12 000 st inom gruvutrustning).

...Metso hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på knappt 500 miljoner euro per slutet av 2013. Det motsvarar 14% av Metsos nuvarande börsvärde på 3,5 miljarder euro vid börskurs 23,30 euro. Dvs skuldsättningen är inte särskilt hög även om ett konjunkturkänsligt bolag som Metso egentligen borde ha en nettokassa som buffert mot sämre tider.

Dvs plus och minus med Metso-aktien:

- Efterfrågan på gruvutrustning är svag för närvarande.

- Metso köpte tidigare bla svenska gruvutrustningsbolaget Svedala som väl var känt för att ha mindre kvalificerad gruvutrustning än Atlas Copco och Sandvik. Dvs mindre kvalificerade produkter gör ett bolag mer utsatt för konkurrens vilket ger sämre förutsättningar för god ekonomisk utveckling. Dock verkar Metso som helhet ändå ha hyfsad lönsamhet även idag när efterfrågan är svag.

+ Chans att bolaget blir uppköpt för hög budkurs.

+ Även om Metso ej blir uppköpt är Gardell storägare och jobbar intensivt för att Metso ska vidta åtgärder så att Metso-aktien får en långsiktigt god utveckling.

+ Potential till förbättrad ekonomisk utveckling för Metso om efterfrågan på gruvutrustning tar fart på sikt.

Aktieanalytikernas förväntningar

...Under 2014 väntas Metsos intäkter falla 7-8% till ca 3,6 miljarder euro.

...Men därefter väntas intäkterna stiga fyra år i rad till ca 4,3 miljarder euro år 2018.

...Rörelsemarginalen (rörelseresultat delat med intäkter) väntas under perioden hålla sig på 10-12%.

Analytikernas snitt prognoser för Metsos resultat per aktie de närmaste åren:

2014: 1,62 euro
2015: 1,73 euro
2016: 1,88 euro

http://www.4-traders.com/METSO-OYJ-1412488/financials/

Dvs med nuvarande börskurs i 23,30 euro innebär det ett p/e-tal på ca 12 utifrån förväntat resultat per aktie för 2016.

Det är inget kap för ett konjunkturkänsligt bolag där utvecklingen just nu pekar nedåt.

Men med Gardell som storägare och chansen till uppköp kan det vara värt att köpa en bunt Metso-aktier som spekulativt köp.

En fråga är om det ev är Gardell själv som spritt ryktet om att Metso är på gång att bli uppköpt, för att på vis locka fram en bud på Metso från liknande bolag i branschen.

Som nämnt ovan uppdaterade bloggaren Ben Harrington plötsligt sitt blogginlägg om Metso enl ovan med "an excellent source" som uppgav att Joy Global och General Electric också är tänkbara köpare av Metso (utöver brittiska Weir).

Dvs var det Gardell som hörde av sig till Harrington med kompletterande info?

//Edit: Även om Christer Gardell brukar utmålas som Cevians frontfigur så brukar väl han själv säga att Cevian drivs både av Gardell och Lars Förberg, även om det oftast är Gardell som brukar uttala sig i media etc.

//

Metsos vd

Metsos vd heter Matti Kähkönen.

Han fyller 58 år under 2014.

Han anställdes från början av Metso år 1980 och har suttit i företagsledningen sedan år 2001.

Dvs positivt att han har många års erfarenhet av bolaget.

Videoklipp från 6 feb 2014 där Kähkönen pratar om Metsos q4/2013-resultatrapport osv: http://media.metso.com/2013_q4/

Gardell själv sitter i Metsos styrelse: http://www.metso.com/corporation/about_eng.nsf/WebWID/WTB-041101-2256F-DB377?OpenDocument&mid=AA42A97874FA0F23C2256F4000496039#.UyFzXEDh6dU

Där står det så här om Gardells bakgrund:

_Christer Gardell born 1960

Vice-chairman of the Board starting December 31, 2013. Member of the Board since 2006. Member of the Board's Remuneration and HR Committee.

Independent of the company and not independent of significant shareholder.

Swedish citizen.

M.Sc. (Business Administration and Economics)

Main occupation: CEO.

Christer co-founded Cevian Capital in 2002 and has since worked as a Managing Partner in the company. From 1996 to 2001, he was the Chief Executive Officer of AB Custos, the Swedish investment company. Prior to joining AB Custos he had been a partner of Nordic Capital and McKinsey & Company. Gardell lives in Stockholm, Sweden.

Board member:
Vesuvius PLC

Relevant past positions of trust:
Cookson Group, Member of the board, 2012-2012
Tieto Oyj, Member of the board, 2010-2012
Skandia AB, Member of the board, 2005-2006
Lindex AB, Member and Chairman of the board, 2004-2007_

Dvs han fyller 54 år under 2014.

I Tieto verkar det numera vara bla den Cevian-anställde Jonas Synnergren (fyller 37 år under 2014) som för Cevians talan där: http://www.tieto.com/tieto-investor-information-and-investor-relations/tietos-governance/tieto-board-directors/members-board

Precis som Gardell har Synnergren bakgrund som företagskonsult.

Synnergren har dock jobbat på amerikanska företagskonsultfirman Boston Consulting Group medan Gardell har jobbat på amerikanska företagskonsultfirman McKinsey.

"I folkmun" har väl denna typ av företagskonsultfirmor lite dåligt rykte:

De kostar en dj-a massa pengar att anlita och de kommer bara med floskler och snygga presentationer utan att direkt vara insatta i den bransch som företagen de ska ge råd till hör.

Men det finns säkert mångåriga experter inom olika branscher osv hos dessa företagskonsultfirmor.

//Tillägg 13 mars 2014

Ev håller Gardell på att fila på följande strategi (mot bakgrund av hans engagemang i Volvo och Metso):

1) Att Volvo köper Metso.

2) Slå ihop Metso med Volvos närliggande affärsområde VCE (Volvo Construction Equipment) till nya "VCE Metso".

3) Stycka upp Volvo i de två separata bolagen Lastbilar respektive VCE (varav VCE då alltså även innehåller Metso).

Dvs de två nya separata bolagen kan alltså tex heta Volvo Trucks respektive VCE Metso.

4) Sedan kan man tex gå vidare på samma tema och låta Volvo Trucks gå samman med amerikanska lastbilstillverkaren Paccar (som även äger holländska lastbilstillverkaren DAF).

Osv.

På så sätt hoppas ev Gardell skapa goda kursuppgångar i både Volvo- och Metso-aktien de kommande åren.

Börsvärden idag:

...Volvo 211 miljarder kr (vid börskurs 97,65 kr)

...Paccar 149 miljarder kr (vid börskurs 66,35 dollar och dollarkurs 6,3465 kr)

...Metso 31 miljarder kr (vid börskurs 23,12 euro och eurokurs 8,8508 kr)

Gardells engagemang i Metso kommer sig väl av att han från början var engagerad i svenska Malmö-baserade konkurrenten Svedala som drevs av vd Thomas Oldér och inte hade någon huvudägare, varefter Gardell fixade så att Svedala blev uppköpt av Metso och Gardell började engagera sig i Metso istället.

Han har även bla fått lastbilstransportfirman ASG att bli uppköpt.

Det var tyska postverket Deutsche Post (numera DHL) som köpte ASG år 2000: http://sv.wikipedia.org/wiki/ASG

Och kemiföretaget Perstorp att bli uppstyckat och uppköpt.

Osv.

Nu är Gardell även engagerad som storägare i bla tyska stålbolaget Thyssen Krupp och danska banken Danske Bank och försöker få fart på de börskurserna.

Börsvärden där:

...Thyssen Krupp 93 miljarder kr vid börskurs 18,42 euro

...Danske Bank 176 miljarder (svenska) kr vid börskurs 147,40 danska kr

//

//Tillägg 13 mars 2014

Varför skulle ett bolag vilja köpa Metso för en hög budkurs?

Orsaken är väl som vanligt tack vare synergivinster, dvs att bolagen tillsammans skulle kunna uppnå resultatökningar som ej skulle bli av annars.

Vad innebär då synergivinster?

Helt enkelt ökade intäkter och sänkta kostnader tack vare att bolagen går ihop istället för att fortsätta som var och en för sig.

Ex på ökade intäkter:

+ Bredare produktsortiment: Bolagen får tillsammans ett större produktsortiment än annars och kan därför sälja mer till befintliga kunder.

+ Bättre pricing power: Tack vare högre marknadsandel tillsammans underlättas högre produktpriser än annars.

Ex på sänkta kostnader:

- Delade fasta kostnader: Centrala avdelningar såsom produktutveckling, försäljning, ekonomi och huvudkontor kan slås ihop till gemensamma avdelningar.

- Effektivare tillverkning: Bolagens fabriker kan samordnas till större, färre fabriker vilket ger lägre tillverkningskostnad per produkt.

Dock kan det inledningsvis bli engångskostnader för att genomföra samgåendet (dvs med samgående menas här efter att ett bolag köpt en konkurrent eller åtminstone ett bolag i samma bransch).

//

//Tillägg 13 mars 2014

Christer Gardell har även gjort förlustaffärer, tex i norska handelsbolaget Tybring Gjedde och tyska försäkringsbolaget Munich Re.

Så här kommenterade han det i tidningen Aktiespararen enl artikel från mars 2012:

"Vi har gjort bara två förluster sedan starten 1996, om man inbegriper Custostiden, och det var i det norska handelsbolaget Tybring Gjedde och det tyska försäkringsbolaget München Re.

Tybring Gjedde var ett vändningsfall, och lärdomen är att vi inte ska göra sådana affärer eftersom risken är för hög."

"I München Re föll kursen ett par procent under tiden vi ägde bolaget. Affären slog försäkringsbranschindex med hästlängder, men i ett absolut perspektiv blev den en förlust."

http://www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Repotage/2012/mars/Langsiktighet-vapen-i-jakten-pa-avkastning/?lb=no&kampanj=pop-up-nej-tack

//

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg fick alltså Metso-aktien rekommendationen "spekulativt köp" vid börskurs 23,30 euro under förmiddagen tors 13 mars 2014.

Aktien är noterad på Helsingforsbörsen i Finland.