Det finns 8 miljoner svenskar över 17 år i landet.
Det finns 4 miljoner hushåll.
Av dessa är 2 miljoner ensamhushåll och ungefär lika många hushåll med två inkomster.
För ensamhushåll : skulden ———— disponibla inkomsten efter skatt
För hushåll med två inkomster:
halva skulden —————– person 1 i hushållet, disponibla inkomsten efter skatt
halva skulden ———————– person 2 i hushållet, disponibla inkomsten efter skatt.
I ensamhushållet blir det ju rätt
Men i två-hushållet har kanske mannen en inkomst på 1 miljon efter skatt, hustrun 200 000 efter skatt.
Då får mannen en mycket låg skuldsättning i förhållande till disponibel inkomster, Hustrun får en enorm skuldbörda i förhållande till sin disponibla inkomst. För mannen är det ingen konst betala skulden, men för kvinnan blir parets miljonskuld svår att klara av. Statistiken blir fel.
Dessutom finns det nolltaxerare, som det mycket riktigt står i Riksbankens uträkning. De kan vara framgångsrika företagare med miljonlån på bostad, men taxerar för mycket liten inkomst. Då räknas de som låginkomsttagare, som kommer att få svårt betala sitt lån.
Dessutom som alltid räknar Riksbanken bara skulden. Inte att en bostad är en tillgång.
Räknar man ut bostadens marknads värde minus skulden och sedan dividerar detta mot disponibel inkomst. då blir det mer realitiskt.
Men om bostaden är övervärderad på marknaden. om det är en bubbla.
Då räknar man bostadens värde till 80 procent av marknadsvärdet. Eller till och med 50 procent. Men om bostäderna skall gå ned i värde så är det väl med 20 procent. Aldrig 50 procent., låter det troligt?
Men Riksbanken räknar med en nedgång till NOLL kronor. Det finns bara skulder när Riksbanken är i farten. Inga tillgångar.