Lappland Goldminers Guldhalterna från 2004 års provbrytning á 1000 ton hade 3,6 g Au/ton!?

2013-01-21 19:52, Edited at: 2013-01-21 20:09

En aktienörd som jag är har man fastnat för vissa aktier. En är LapplandGoldminers som jag skrivit en hel del om. En sak som jag skrivit kortfattat om tidigare är Fäboliden. LapplandGoldminers flaggskepp. Är det en låghaltsfyndighet? Historiken från 2004 visar något helt annat.

När Fäboliden upptäcktes i slutet av 1990 så började man kartera och provborra fyndigheten intensivt. Det var så företaget LapplandGoldminers kom till.

Man inledde en provbrytning år 2004 med syfte att undersöka guldmalmen.

Resultaten från provbrytningen kommenterar VD i 2004 årsredovisning:

"Analyser av ingående halter på Prover tagna efter nermalning, från anrikningsförsöken, visar på ca 3,6 gram guld per ton. Detta är avsevärt högre halter än de 1,53 gram per ton somindikerats från kärnborrningen från motsvarande sektion. Dessa högre halter kan bero på lokala variationer eller på att den så kallade ”nugget effekten”, som kan göra att kärnborrning systematiskt undervärderar halterna. Det är känt från ett flertal projekt att de större analysmängder, som fås vid analys av borrkax kan ge högre halter, som mer motsvarar en fyndighets verkliga halt. Bolaget genomför för närvarande ett omfattande undersökningsprogram för att verifiera och kvantifiera denna avvikelse."

Även i den lilla lönsamhetsstudien från 2008 påpekas det:

"I studien har enbart använts de halter som bekräftas i borranalyserna, vilket innebär att de högre halter som uppnåtts vid provbrytningen och andra storskaliga försök, som uppvisat 30-80 % högre guldhalter än motsvarande borrhålsanalyser, inte finns med i kalkylen. Däremot har vi i känslighetsanalyserna visat hur högre halter påverkar projektet. Vår bedömning baserad på resultat från provbrytningen med mera är att det i framtida produktion går att uppnå högre halter och därmed en större mängd producerat guld. Det gråberg som måste brytas i dagbrottet för att komma åt malmen är till stora delar guldförande, halterna är dock för ojämnt fördelade för en fullständigresursberäkning men innebär möjligheter till längre livslängd och ett lägre gråbergs - malmförhållande, säger Karl-Åke Johansson, VD."

I Placera analysen från 2008-05-09

"Den andra faktorn är själva pudelns kärna, det vill säga guldhalterna i Fäboliden. Ledningen i Lappland har ända sedan en provbrytning 2005 varit övertygad om att provborrningarna i Fäboliden underskattar guldhalterna. De 1000 ton som då provanrikades hade nämligen mer än dubbelt så höga halter som malmen borde haft om borrningarna stämt. Det finns fler anekdotiska bevis i samma riktning. Till exempel sågprov av ytlig malm och anrikning av borrmaterial. En högre snitthalt påverkar lönsamheten i projektet mycket, en ökning på 15 procent ger exempelvis 50 procents högre nuvärde för projektet. Planen är därför att göra en ny mycket större provbrytning på 50 000-100 000 ton."

Det negativa var att haltverifieringsprogrammet som gjordes av geologer kunde inte komma fram till någon geologisk slutsats och bekräfta teoretiskt att de effektiva guldhalterna var 3,6 g Au/ton. Men slutsatsen var ändå efter nogranna studie att provbrytningens resultat stämde.

När den nyheten kom rasade LG:s kurs med ca 40-50 % och Fäboliden projektet ansågs vara dömt att misslyckas ännu en gång. Bland annat satte Placera och andra analyshus SÄLJ på LapplandGoldminers.

http://www.bequoted.com/investor/company/documents/lapplandgoldminers_press_061220.pdf

"SRK har kommit till den slutsatsen att resultaten från provbrytningen är riktiga och att resultaten indikerar en högre halt i provbrytningsområdet än vad som är förväntat från de närmaste kärnborrhålen. SRK och LGM har utformat haltverifieringsprogrammet för att undersöka haltvariationer över korta avstånd, haltvariationer mellan kärnborrhål/sprängborrhål, haltvariationer mellan olika riktningar på borrhål samt metallurgiska egenskaper etc. "

Men själva kärnan i allt detta var att de genomsnittliga halterna vid 1000 tons provbrytning i dagbrott i Fäboliden höll en genomsnittlig guldhalt på 3,6 g Au/ton. Det är fakta. Det nästan tre gånger mer än 1,36 g Au/ton som nämns i dagbrotts bryttningen i nuvarande DFS.

Att Lappland Goldminers troligen vet om att halterna vid en storskalig brytning kan vara upp till tre gånger mer kan man inte gå ut och pumpa kursen med. Det blev nästan Fäbolidens fall 2008 och jag tror inte nuvarande försiktiga ledning i LapplandGoldminers kan gå ut och säga att det är så. När haltverifieringsprogrammet tidigare visade att så var fallet men ändå inte varför och att det tolkades starkt negativt av marknaden. Precis som DFS innan jul i år totalt feltolkades.

I Placera analysen från 2007-04-26 lyfts haltverifieringsresultaten fram som något negativt.

"Men det haltverifieringsprogram som drogs igång kom inte fram till några säkra slutsatser alls. I december i fjol meddelandes att experterna inte kunde belägga att provborrningarna underskattat halten vilket naturligtvis var en mycket stor besvikelse."

Trots marknadens negativa respons på haltverifieringsprogrammet bekräftade konsultfirman ändå resultaten från provanrikningen:

"SRK anser att arbetet som LGM har utfört var riktigt planerat och att det har utförts på grundligt och riktigt sätt. Programmet har påvisat högre halter i provbrytningsområdet än vad som är förväntat baserat på de närmaste kärnborrhålen, men arbetet har inte resulterat i någon tillfredsställande geologisk försvarbar förklaring till de högre halterna.

Därför är detta ett stor plus i kanten om gruvan blir av. Men man kan inte juridiskt och tekniskt räkna i denna parameter i en lönsamhetsstudie.

Däremot nämns det i sammanfattningen över DFS:en kortfattat i " Risk & Opportunities: Variations in Au grades. Sid 70.

Oavsett så var snitthalterna ca 3,6 g Au/ton vid 1000 tons provanrikning tidigare. Rent geologiskt går det inte att förklara varför och det var tidigare en negativ trigger. Men rent ekonomiskt om det är så innebär det tredubblade guldreserver. Betydligt lönsammare projekt, högre produktion och mycket mycket lönsammare.

Jag är tämligen säker att ledningen i LapplandGoldminers vet att de effektiva halterna vid gruvbrytningen kan vara 3,6 g men man kan helt enkelt inte nämna det i PM och vid företagspresentationer. Med tanke på historiken och hur diskussionen bara handlade om detta 2005-2007 i LapplandGoldminers. Vilket den gamla räven "Minern" känner till.

Men samtidigt kan man konstatera att en provbrytning på 1000 ton brutet ur ett 50 meter långt dike där dagbrottet ska vara i Fäboliden, ljuger INTE.

Detta får framtiden utvisa hur det blir. Men det mesta talar för att guldhalterna 1,36 g Au/ton hör till de lägre intervallen om provbrytningshistoriken stämmer. Det är väl den där nugget effekten som spökar.

Hoppas bara att ledningen i LG är väl medvetna om det och förhoppningsvis kanske det är ett av de starka drivkrafterna till att en finansiering av Fäboliden kanske kan komma snart.

Detta bygger helt på vad jag läst tidigare och gjort min egen bedömning på. Men tänk er själva om detta stämmer. Då är Fäboliden en World Class Discovery. Lägg därtill Pahtavaara med nya guldfynd.

LapplandGoldminers är en högintressant akte och potentialen i Fäboliden är enorm trigger framöver. Vi aktieägare lär höra mer om guldhalter och provbrytningar. Om finansieringen plötsligt blir löst så har säkert provbrytningen på 1000 ton analyserats noggrannt. Den kan helt enkelt inte bortförklaras.

/Bjaen