De senaste månaderna har intressanta saker skett på kreditmarknaderna i USA. Efterfrågan på företagsobligationer (corporate bonds) och obligationer i de statliga bostadslåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae (agency bonds) har sjunkit drastiskt. Samtidigt har efterfrågan på amerikanska statspapper stigit. Utländska investerare (framförallt Kina) har övergått från att placera mycket pengar i \“agency bonds\” till att placera i statspapper istället. Företagen har svårt att få och förnya lån. Framförallt rollover-problemet (förnyelse av lån) blir allvarligare för varje dag, allt eftersom fler företags skulder förfaller till betalning.
Brad Setser publicerade igår en intressant analys av detta med snygga diagram.
Två saker han säger mot slutet är särskilt intressanta för framtiden:
But foreign investors holding long-term Treasuries are clearly taking a lot of currency risk ? especially if they are buying in now, after the dollar has rallied…\"
Precis. om dollarn börjar falla tillbaka igen blir de stora nyligen gjorda investeringarna i amerikanska statspapper riktigt dåliga. Är det nuvarande kraftiga \“rallyt\” i dollarn bara en uppstuds i en lång nedåtgående trend, eller början på en ny upptrend? Köper man amerikanska statspapper idag satsar man hårt på det senare alternativet.
The US is taking a risk too. The rising stock of short-term bills held abroad does potentially leave the US more exposed to a rollover crisis.
Amerikanska staten har alltså på senaste tiden gett ut förhållandevis stor andel papper med kort löptid. När de förfaller finns alltid risken att det finns för få stora investerare som kan eller vill köpa nya statspapper. Än så länge har amerikanska staten investerarnas förtroende, men vi vet inte om och när det faller. Trots allt är ju statsskulden över 10 biljoner dollar (10 624 690 210 165 när jag tittade senast). Det är $34821 per invånare. Med dagens valutakurs nästan 280 000 svenska kronor per USA-invånare. Sen tillkommer ju också det faktum att någon faktiskt ska ha pengar att fylla den amerikanska statens till synes omättliga lånebehov med. Allteftersom krisen fortskrider och sprider sig till fler länder och marknader minskar mängden tillgängligt kapital. När når vi brytpunkten då världens \“överskottskapital\” inte längre motsvarar USAs lånebehov?