I fredags loggade jag in på depån och insåg att Acap sjunkit ytterliggare 2,5 procent. Sammanlagt hade aktien gått ner 13,77 procent sedan jag införskaffade den för en knapp vecka sedan. Jag konstaterade bittert att jag inte har någon som helst kunskap om hur, den synnerligen märkliga aktiemarknaden, egentligen fungerar.
För tre månader sedan, började jag för första gången i mitt liv engagera mig på riktigt i aktiemarknaden. Jag investerade halva kapitalet i fonder som fått en hög rate av morningstar, och som trots en osäker marknad såg ut att ha en god potential i mina ögon. Andra halvan började jag försiktigt placera i främst större aktier, men även några lite mindre som hade lovordats här på redeye. Dag efter dag möttes jag av röda siffror men intresset kvarstod. Jag fortsatte att läsa bloggar och analyser, försökte se mönster i dagskurserna för att hitta bottnar och toppar. Sakteligen började det vända.
Aktievinsterna väger idag inte bara upp de lite rosa-röda siffrorna bland fonderna, som fortfarande tynger ner depån något. Jag har idag mer än det från början investerade kapitalet på min depå och trots en olustig Acap-förlust ser det ganska ljust ut. Varför har det då gott så pass bra för mig? Kanske beror det på att marknaden har varit så osäker (läs konstig) som den har varit. Kanske beror det på att jag har haft tur. Kanske beror det på att jag har haft någon slags manlig intuition (finns det?).
Trots att bloggandet, analyserandet och diskuterandet här på redeye har lärt mig oerhört mycket, är min största kunskap medvetenheten om att jag saknar kunskap. Med denna insikt har jag klarat mig ok hittills. Acap stal inte pengar ur min lilla hobbyportfölj. Jag gav bort dem och kommer att göra det fler gånger, för jag är här för att lära.