De problem som fram till i somras verkade vara koncentrerade till den amerikanska kredit- och fastighetsmarknaden har successivt visat sig vara av global karaktär. Inom de områden där det har skett stora investeringsökningar under de senaste åren, särskilt fastigheter men även generellt sett investeringar i tillväxtländer, har stora skuldberg identifierats då fastighetspriserna har vänt nedåt samtidigt som den globala industritillväxten har börjat sjunka. Banker och investeringsbolag har som en följd av detta såväl omvärderat som diversifierat den risk som är kopplad till utlåning, vilket har resulterat i en dramatisk åtstramning av likviditet på den internationella finansmarknaden.
Den senaste tidens räntesänkningar och andra åtgärder på de finansiella marknaderna kommer för sent för många företag. Antalet ned¬läggningar, konkurser, och rekonstruktioner kommer att öka kraftigt i år. Den globala krisen blir utdragen och BNP i Sverige minskar därför med 3,2 procent i år och någon tiondels procent nästa år.
Krisen i det finansiella systemet var den viktigaste förklaringen till det stora fallet i BNP, nästan fem procent i årstakt, under fjolårets sista kvartal. Det mest akuta skedet i den finansiella krisen inträffade under hösten, men åtstramningarna på kreditmarknaden utgör fortfarande ett stort problem för många företag. Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger exempelvis hela 45 procent av företag med banklån att banken har blivit stramare i sin kreditgivning den senaste tiden, vilket enbart är en marginell förbättring jämfört med i oktober. Enligt företagarpanelen menar också en överväldigande del av företagen att investeringsplanerna har reviderats ned. Liknande signaler redovisades i Statistiska Centralbyråns Investeringsenkät som kom häromdagen. Vi räknar med att den svenska investeringsvolymen faller med 7,5 procent i år och ytterligare 3,5 procent nästa år.
Då vi befinner oss i en djup global kris är det inte heller förvånande att exporten har vänt nedåt. Trots att exportfallet dämpas till viss del av kronans försvagning räknar vi med att exportvolymen minskar med hela 9 procent i år. Den svenska exportmixen, med en relativt stor andel maskiner, fordon och relaterade insatsvaror, är i det sammanhanget lite olycklig då detta är områden där den globala efterfrågan har vikt kraftigt nedåt. Det beräknas finnas en överkapacitet på 30-40 procent inom den internationella fordonsindustrin och i ett läge där efterfrågan snabbt faller, samtidigt som det nu finns en rad billiga uppstickare från länder där arbetskraftskostnaderna är avsevärt lägre, kommer exporten av svenska fordon med största sannolikhet minska dramatiskt. Detta innebär att svensk export, trots kronförsvagningen, kan förväntas utvecklas svagare än exporten för många andra länder.
Ett ljus i mörkret svarar livsmedelsindustrin för, som under de senaste åren har haft en mycket god exportutveckling. Livsmedelsindustrin är en relativt konjunkturokänslig bransch och efterfrågan, inte minst från Europa, kan i det perspektivet till och med stärkas som en följd av den svaga kronan. Dessutom finns en rad nya oexploaterade marknader för svensk mat, inte minst i östra Europa och Asien, där de senaste årens stigande inkomster kan medföra en ytterligare skjuts uppåt för branschen.
Vi räknar med att ekonomins nedgång stabiliseras under våren, men på en nivå som gör att åtskilliga företag riskerar akuta problem. Därför kommer också serien av rekonstruktioner och nedläggningar att fortsätta under hela året. Arbetslösheten förväntas stiga med 160 000 personer till närmare tio procent nästa år. Ungdomar förväntas drabbas särskilt hårt när arbetsmarknaden försämras och vi räknar med en ungdomsarbetslöshet på över 30 procent 2010.
Gradvis förbättrade investeringar och konsumtion i Asien, inte minst Kina, kombinerat med kraftiga råvaruprisfall förväntas bidra till att världsekonomin åter börjar växa efter sommaren 2010. Vi kommer dock inte få se lika starka tillväxtsiffror som åren före den finansiella krisen. Den senaste tidens extremt expansiva penning- och finanspolitik i många länder kan dessutom göra att den globala inflationen tar fart på allvar.
Det vore dock ett misstag att se lågkonjunkturen enbart som en svacka. I många sektorer har omstruktureringar, utflyttning av verksamheter och rationaliseringar skjutits upp under högkonjunkturen. De kommande åren kommer därför att präglas av en kraftig strukturförändring i det svenska näringslivet. I regel brukar dessutom nyföretagandet öka då arbetslösheten stiger och mycket pekar på att så kommer att ske även denna gång. Viktigt i det sammanhanget är att regeringen bereder marken genom att förbättra möjligheterna för att starta, driva och äga företag.
Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport, Kreativ Förstörelse, finns på Svenskt Näringslivs hemsida: http://www.svensktnaringsliv.se