Girighet är gott. Girighet är rätt. Girighet fungerar. (Greed is good. Greed is right. Greed Works). Orden kommer från finansspelaren Gordon Gecko i filmen Wall Street från 1987. Filmen visar också att amerikanerna inte bara är giriga ifråga om pengar utan ifråga om allt ifrån pengar, kunskap, nyfikenhet, kärlek, konsumtion, prylar och drömmar. Den allomfattande girigheten gör att amerikanen ofta har ”en vinnarskalle” i generna. Det kan möjligen bli räddningen när man skall resa sig ur askhögen av brända pengar liksom sagans fågel Fenix. Vi får se om filmsaga och verklighet stämmer överens. Oddsen i glödhögen är just nu inte lysande.

Förra konjunkturtåget ”Konjunkturtåget får lokförare med dynamit”har hunnit en bra bit innan dagens tåg kopplar på. Jag väljer därför att lämna en hel del i och för sig intressanta händelser åt sitt öde och ägnar mig främst åt relationen USA – Kina ( bl.a. Obamas Kinaresa) och EU:s val av president. Den som vill följa löpande händelser för tiden som gått kan få bra uppdateringar genom att läsa bloggar av Oskar Fredrik Renvall och ”frefec”. Oskar Fredrik har ingen följetongsskrivning men av bloggrubrikerna är det lätt att hitta rätt. Pseudonymen frefec skriver ”veckobrevet” tämligen regelbundet. Läs gärna också kalles farsas blogg ”Den globala patienten”.

USA – Kina

China Daily är språkrör för den kinesiska regimen. Symboliskt sett föll det snö och is över Obamas besök i Asien, åtminstone vad gäller Kina. I en artikel ”Beyond mutual benefit” (Bakom gemensam fördel) är inledningen kall. ”Barack Obama looked great against the background of the Palace Museum´s snow-covered roofs” när han gick till det före detta kejserliga palatset just efter ett snöfall är en inledning av artikeln som ger funderingar. Anser man att Obama är ”stor” i verkligheten eller bara i förhållande till en tillfällig maktposition som är på väg att kylas ner?

Enligt den konservativa tidningen Wall Street Journal var presskonferensen efter mötet hållet ”in a clumsy fashion”. Journalisterna fick inte ställa frågor och de båda presidenterna kastade ut budskap mot varandra. När Obama sa att han hoppades att Kina skulle respektera de mänskliga rättigheterna bättre (Tibet nämndes inte) svarade Jintau med att USA skulle sluta med protektionistiska tullar. Obama talade om tvång rörande Iran och Hu Jintau om dialog och förhandling. Det var en boxningsmatch där ingen kontraslog, utan varje slag var ett nytt anfall – ingen räknades ut och de flesta frågorna sköts upp till kommande överläggningar. Obamas träff med studenter fick inte det genomslag Vita huset hade hoppats på. Utan TV-sändning och mediebevakning och med ett chatt-förbud saknade mötet förutsättningar att få spridning. Beträffande klimatfrågorna har Köpenhamnsmötet redan nedgraderats till ett förmöte inför en ny konferens efter en överenskommelse mellan Obama och den danske statsministern i egenskap av värd för mötet. Om det gemensamma ansvaret för klimatet använde Hu Jintau orden”gemensamt men väsensskilt ansvar”.

De bilaterala samtalen och lunch med fortsatta samtal mellan Obama och Kinas premiärminister Wen Jiabao om diverse valutaproblem tycks inte ha satt så många tryckbokstäver i tidningarna. Det beror kanske mest på att ställningskriget inte förändras mycket. USA vill att Kina uppvärderar sin valuta gentemot dollarn och Kina vill att dollarn inte skall fortsätta nedåt. Kina tycker att USA för en inflationsdrivande mjuk politik med stöd och låg ränta. Båda önskar alltså att den andres valuta skall gå upp i förhållande till den egna valutan. Enighet om det är inte att vänta.

Att Kina måste minska sitt beroende av export för att skapa tillväxt är lika viktigt som USA:s nyfunna beslut att understödja exporttillväxt, konstaterar China Daily. Både Kina och USA:s intressen kan främjas om USA lättar på exportrestriktionerna för högteknologi(hi-tech)till Kina. Då kan exporten öka betydligt för USA, tillägger tidningen. Slutklämmen i artikeln: ”As a debt-laden economy, the US can no longer expect to spend its way out of the crisis. It is necessary for the country to expand exports to narrow its trade deficit.” Det sista fotot från Obamas Kinaresa togs av honom när han promenerade på Kinesiska muren. Promenaden är balanserad, men han ler ansträngt och är alldeles ensam på fotot, som gått världen runt, även till svenska tidningar. Färden gick sedan vidare till Seoul i Sydkorea.

Det är ingen tvekan om att Kina har höjt rösten gentemot USA. Vita huset vet mycket väl hur starkt Kina håller på att bli, både ekonomiskt och militärt. Det var därför Obama på sin Asienresa också deltog som gäst i APEC-mötet och besökte Japan och Sydkorea för att med sina samtal där minska Kinas växande inflytande i hela regionen. I Japan fick han försäkringar om ”om broderskap” och tro på dollarn som fortsatt världsvaluta framåt i tiden. En missräkning för USA var att Japan ville att USA skulle minska sin militära närvaro på Okinawa. I Sydkorea lyckades Obama få ett bilateralt frihandelsavtal mellan länderna undertecknat.

Sveriges ambassadör i Honkong, Lars Danielsson, sammanfattade de flesta observatörers intryck såhär: ”Mötet reflekterade en förskjutning av världens maktförhållanden som kommer att påverka oss överallt runt jorden. Det syntes på Obamas blick att han mötte en person som snart leder världens största ekonomi”.

USA - övrigt

Den amerikanska sjukvårdsdebatten har visat ett märkligt formspråk. Efter att ett förslag röstats igenom i representanthuset röstade senaten inte på samma förslag utan på ett eget. Man röstade inte heller på själva förslaget utan på om man överhuvudtaget skulle debattera frågan eller om den skulle avvisas. Resultatet blev 60 för och 39 emot. Nu skall man debattera och sedan rösta igen. Inte nog med det – de två förslagen skall sedan om möjligt jämkas ihop. Sedan blir det en ny röstomgång i de båda folkvalda församlingarna. Beslutsprocesserna blir givetvis otroligt långsamma med det systemet. Man har ju redan en långbänkssäkring genom att delegaterna till representanthuset väljs på två år medan senaten har en sexårig ”konserveringsperiod”. Hur som helst trixar Obama och hans folk sjukreformen framåt för 31 miljoner oförsäkrade. Allt tycks nu hänga på om den innefattar möjlighet till statlig abort eller inte. Kanske behövs det ett kejsarsnitt från Obama för att rädda reformen.

Upptrappning av USA:s insatser i Afghanistan är på gång . Huvudmålet är fortfarande att bekämpa talibanerna och göra landet till en demokratisk och säker stat. Vid en militärbas i Indiana har man byggt upp ett afghanskt samhälle med gator och affärer och inte minst afghanska invånare som hyrts in från olika håll i USA – allt för att få ett så naturligt rollspel som möjligt. Talibanskådespelare får anordna miniatyrexplosioner, som soldaterna skall försöka klara sig från med livet i behåll. Även den civila rådgivningen övas med sjukvård och allmänna frågor. Det finns fortfarande en liten övervikt för att behålla de militära insatserna i Afghanistan enligt den senaste enkäten. Obamas beslut skall komma inom kort.

Guantanamobasen skall vara utrymd före den 22 januari enligt presidenten. Det lutar åt att staden Thomson i Illinois får ta hand om de sista hundra fångarna i sitt moderna men tomma fängelse.

USA i övrigt – den vanligaste krigsrapporten från första världskriget duger gott: ”På västfronten inget nytt”. Eftersom jag precis tittat på Tinas cookalong på TV gör jag rapporterna lite mer matnyttiga, som ett recept med ”långsamma kalorier och en aning dip-sås”.

Kina övrigt

Kinarepresentanter har rest runt i Afrika och lämnat lån skrivit handelsavtal och köpt bolag bland annat i Nigeria och Zambia med huvudinriktning på metall och olja. Man skapar kinesiska ”frizoner” i Afrika där man satsar stora pengar på bättre infrastruktur. Det krigsdrabbade Angola lånade 2 miljarder dollar av Kina med olja som betalning och villkoret att 70 procent av de lånade pengarna måste gå till kinesiska företag(SvD 2009-10-18). IMF har varnat för att störtfloden av kinesiska lån till Afrika riskerar att begrava dem under ett nytt skuldberg. Kina har heller inte mycket till övers för demokrati eller arbetarskydd på sina kinesstyrda arbetsplatser i Afrika. En nykolonisation i stort format tycks vara på gång i Afrika. Enligt statistik från Kinas handelsministerium steg de kinesiska företagens investeringar utomlands till 20.5 miljarder dollar under tredje kvartalet 2009. Det år nästan tre gånger mer än motsvarande kvartal i fjol. Dollar kan fortfarande användas till mycket!

Volvo personvagnar och Saab automobile lockar också kinesiska investerare. Volvo lastvagnar drar sig däremot ut ur Kina. Satsningen började med storslagna planer på 1990 - talet. Volvo hade 50 procents ägarandel i CNHTC, ett kinesiskt företag. Volvo tillverkade där ett par hundra bilar med komponenter från Sverige och hopsättning i Kina. Glädjen varade bara i ett år. Det blev stopp genom en ny bestämmelse i Kina för tunga lastbilar som begränsade maxvikt och axeltryck för lastbilar. Försäljningen av Volvos tunga lastbilar upphörde direkt. För CNHTC blev samarbetet däremot en vinstlott. Volvo hade i samarbetsyran skänkt bort ritningarna till en äldre Volvomodell. CNHTC tog fram en kopia av den äldre Volvomodellen. Av en oförklarlig anledning uppfyllde den helt de nya bestämmelserna - modellen fick namnet HoWo (SvD2009-11-17). Det sägs att det på kinesiska låter precis som Volvo. Det blev en stor succe. HoWo tog marknadsandelar från Volvo även i närliggande länder. Halva före detta Volvo AB litar inte på Kina just nu den andra halvan tycks göra det eller måste göra det. Ford har ordet – Volvo personvagnar kan bli bra hi-tech export till Kina och förbättra USA:s handelsbalans med Kina.

EU

Förhoppningen om att EU skulle bli en stark spelare i världen efter det att Fredrik Reinfeldt hade lyckats få ihop Lissabonfördraget grusades. Anledningen var att ingen av de valda personerna till EU-presidentposten och utrikesminister ansågs som några blivande ”statsmän”. Herman Van Rompuy från Belgien och Catherine Ashton från England är enligt samstämmig världspress ledare utan glans och visioner och till och med utan rätt erfarenhet. Financial Times skriver ”Sannolikt kommer USA:s president och den kinesiske premiärministern att fortsätt hantera Europa genom bilaterala samtal med Berlin, London och Paris”. Det finns anledning att återkomma till ämnet närde nya ledarna av EU fått tid att profilera sig själva. De kallas redan Ladyn och Lufsen.

Börsen

Börsen kommer förmodligen att stå och stampa på samma ställe i vart fram till efter jul. Främst kommer det att bero på PPM-pengar som ska in på börsen och allmänt positiva köpflöden i handeln inför julen.

Senaste makronytt. Rapporten om att en fjärdedel av USA:s bolåntagare har lån som överstiger marknadspriset oroar. Nu sjunker också bostadspriserna i USA. Det kan bli en sjunkbomb även för svenska börsen ganska snabbt.

Jag hade tänkt skriva lite om de svenska bankerna här. Alltså om sparbankseken (Swedbank) numera utan krona som symbol och där de övriga tre börjar bli kaxiga igen efter gåvopaketen från Riksbanken. För att förbereda mitt skrivande sökte jag på ordet värdepappersrätt på Ne . Sökningen gav inget annat resultat än: ”menade du pappersservett”. Jag behöver inte skriva mer om sedlar och banker.

Dröm

Det var nu snart slut på dubbelspåret och Jintau, som vaknat med lätt baksmälla efter operabesöket insåg att han måste få lite extra fart för att komma före USA-loket in på det enkelspåriga avsnittet. Han behövde lite extrabränsle utöver kolbränslet. Vagnen med dollar som USA eldade sitt lok med hängde ju numera efter Kinaloket. Snabbt lät Jintau nu lasta dollarsedlarna i egna lokets kolbox.

Obama hade bara en handfull dollar i byxfickan och kunde inte få fart och köra om Kinatåget innan dubbelspåret slutade. Med en tjuvkoppling lyckades han till slut koppla sitt lok och tåg till Kinalokets sista vagn och fick draghjälp

Trion Gordon Brown, Nicolas Sarkozy och Angela Merkel hade nog räknat med att ett nytt världslokomotiv, EU-loket, skulle levereras automatiskt i och med att man valde lokförare. Eftersom de lekte”två slår den tredje”blev en av de skickligaste kandidaterna Tony Blair bortröstad. Nu fick de tre bytas om att trampa dressinen igen. Merkel fick börja men upptäckte att kjolen var i vägen. Uppmuntrad av Sarkozy tog hon av den och trampade vidare i en stringtrosa. Brown svepte artigt sin kavaj över hennes bakdel, eftersom Merkel hade uttryckt oro för att vissa religiösa inslag i hemlandet skulle ta anstöt om hennes kvinnliga former visades öppet. Sarkozy föreslog att hon skulle sätta på sig en burka också så att de inte kunde se henne heller . Han gjorde två hål i sin hatt och erbjöd henne. Hans hatt försvann som genom ett trollslag och i stället blev han sminkad med en blåtira.

Där enkelspåret fortsätter finns ett antal landminor som minröjningsexperterna inte hittat – man kallar dem cluster-finansminor. Båda lokförarna satte nu in extra spanare i loken.

Jag vaknade med baksmälla.