Tiden flyger iväg och annat med den. Det är dags för ett nytt konjunkturtåg som hakar på det förra som hette ”Konjunkturtåget – extratåg utan vaccin mot farligt virus” och publicerades på redeye.se.

Det har varit mycket flyg senaste tiden. Först drabbades Polen när premiärministern Lech Kaczynski och hans 96 medpassagerare dödades i en krasch vid en landningsmanöver i den ryska staden Smolensk - en tragedi för Polen.

Ekonomiska vulkanutbrott på Island är vi vana vid numera – också att de fått följder för flera stater i norra Europa. De riktiga vulkanerna på Island har nu sett till att ungefär samma länder drabbats av flygförbud. Aska är orsaken . Bara jordens inre och vart vindarna bär, kan svara på hur mycket och hur länge problemen kvarstår. Allt som flyger och far har fått tåga och gå. Att det har viss negativ påverkan för den ekonomiska återhämtningen är helt klart.

Ett lands själ och ekonomiska rykte

I samband med flygolyckan har man i flera tidningar kunnat läsa om den Polska själen. Den tappra människan i Polen, som genomlevt krig och fasor och näst intill utplånats har alltid återkommit med ny kraft - det är den polska själen. Balterna har också beskrivits som tåliga . Svenskarnas erövring och trettioåriga kriget på 1600- talet, andra världskriget och senast de svenska bankernas förgiftade penningbakelser har gett dem tåga och mod att klara fler kriser. Kan Greklands själ sammanfattas med lättja, skojeri, oliver och vin? Är Spaniens själ fotboll och manjana (imorgon)? Är Tysklands själ ett herrefolk med ordning och reda (ordnung muss sein)? Hur definieras den svenska folksjälen? Troligen kan bara våra grannar norrmän, finnar och danskar ge oss den schablonen. Själva vet vi bara att vi är ärliga, pålitliga, sympatiska, arbetsamma och solidariska. Den självbilden kan möjligen vara bra för självförtroendet. Ju fler som tror att en viss stats befolkning har vissa utpekade särdrag folkmentalitet(folksjäl) ju sannare blir den bilden också. Även som påverkandefaktor inom ekonomin.

Islänningarna är tuffa och hårda, vana att kämpa mot en ogästvänlig natur. Att ta risker i kampen om att få fisk i näten när havet stormar är vardag. Den ekonomiska kraschen för Island fick enorma konsekvenser för dem själva. Övriga Europa reagerade lite och långsamt. Bedömningen var att islänningarna klarar krisen själva. Engelsk humor förnekade sig inte i samband med vulkanutbrottet: ”Dear Iceland we told you to send cash not ash” var rubriker i engelska tidningar.

När Greklandskrisen blev uppenbar rusade styrkorna till deras hjälp. Förutom hotet mot euron fanns en tydlig misstanke att grekerna inte själva bemästrar krisen. Nationalekonomernas föreställning om att människan är en rationell och i ekonomiskt avseende en ”känslokall” varelse har fått ännu en törn. Även på statsnivå grundas många beslut och åtgärder mer på tillit, rädsla, känslomässiga värderingar och fördomar än på förnuft. Känslan vinner ofta över förnuftet. Ekonomisk beteendevetenskap (behavioral economics) har fått ytterligare ett plus i kanten.

Två uttalanden som kom idag 2010-04-20 kan ses som ytterligare exempel. Den tyske ECB-ledamoten Alex Weber uttryckte ” oro över att delar av den grekiska populationen inte bryr sig eller uppskattar den allvarliga situationen om Grekland befinner sig i”, enligt källorna. (Nyhetsbyrån Direkt) I ett annat pressmeddelande skriver Danmark, Finland, Norge och Sverige att de stöder Islands ansträngningar för ekonomisk återhämtning genom att tillhandahålla lån på 1,778 miljarder euro (betalas i 4 omgångar) under förutsättning att Island lever upp till sina internationella åtaganden. Vi välkomnar Islands avsiktsförklaring där Island åter bekräftar sin avsikt att leva upp till sina åtaganden gällande de garanterade insättarna i de isländska bankerna och sin beredskap att så snart som möjligt slutföra förhandlingarna med Storbritannien och Nederländerna för en uppgörelse i denna fråga. Vilket land skall ha högst kreditbetyg – Grekland eller Island?

Han/hon har rykte om sig att sköta affärerna eller familjen är känd för att slarva med pengarna. På individnivå har alltid sådana rykten haft lokal spridning. Med internet blir spridningseffekten större. Vad gäller stater har sådana mytbildningar tidigare haft begränsad betydelse för bedömningen av ett lands ekonomi. I samband med global ekonomi och lånemarknad har betydelsen ökat.

Man kan klassificera vår uppfattning om olika saker med tanke på uppfattningens stabilitet genom livet och får då en rangordning: 1.grundläggande värderingar 2. värderingar 3. Attityder. Grundläggande värderingar och värderingar tar vi ofta till oss under vår barndom(hem, skola) och är oftast kvar livet igenom. Attityder har vi en tendens att skapa i ungdomsåren via vårt umgänge. Vår uppfattning om andra länders folksjäl hänför jag till kategori attityd. Fördom, myt, schablon och rykte kan alla sorteras in under begreppet attityder. Det är svårt att ändra på en attityd men den kan påverkas på olika sätt – främst genom övertygande information om verklighetsexempel. Som jag tidigare varit inne på kan en attityd, som tillräckligt många har, bli både en politisk och ekonomisk faktor. Den kan övergå till en värdering och lägga grund till politiska partier och ge upphov till både kriser och krig mellan länder.

Vad jag beskrivit nu är ekonomiska mjukdata.

Kreditvärdering

Just nu pågår en kartläggning av länders och staters kreditvärdighet. Kreditvärderingsinstituten har en viktig uppgift på värdepappers- och bankmarknaderna, eftersom de kreditbetyg de utfärdar används av investerare, låntagare, emittenter och stater i samband med beslut om investeringar och finansiering. Instituten misslyckades med att i tid låta marknadens nedspiral återspegla sig i kreditbetygen i finanskrisens inledande skede. På uppmaningar av Europeiska rådet och G-20 har nu EU tagit fram en förordning med uppföranderegler för kreditvärderingsinstitut och granskning av dem. Reglerna antogs enhälligt och gäller inom EU from 2009-07-01. De större värderingsinstituten har sina huvudkontor utanför EU, men man räknar med att dessa tar till sig reglerna som en uppförandekod för att kunna bli trovärdiga.

För att bli jämförbara och trovärdiga bör ju alla kreditvärderingsinstitut ha samma undersökningsbas och betygsskala. Den stat eller det företag som skall betygssättas granskas noggrant. Budget, utfall, handelsbalans, statskuld tidigare statistik m.m. granskas vad det gäller stater och hos företag tittar man på resultat- och balansräkning, konjunkturrapporter och prognoser för den sektor företaget verkar i. Sedan tänker man sig att staten eller företaget ger ut en obligation som betygsätts och sedan blir värderad ur kreditriskperspektiv. Huvudsakligen två frågor blir belysta och ger upphov till kreditbetyget.

· Risken för konkurs

· Risken vid konkurs

Betygsskalan (Mody’s, Fitch m.fl) går från A till C och börjar med Aaa, Aa, A, Baa, Ba,B ….osv ner till C. Om siffrorna översätts till ord betyder Aaa: Dessa obligationer har högst kreditkvalitet och innebär minst risk för en investerare. Sannolikheten för konkurs är 1 på 5000 per år. Baa: Kreditrisken bedöms vara måttlig och dessa obligationer har vissa spekulativa karakteristika. B:Obligatioiner med betyg B är spekulativa med hög kreditrisk. Caa: Obligationerna har dålig kvalitet och en mycket hög kreditrisk Sannolikheten för konkurs är 1 på 25, dvs 4% per år. Sista exemplet jag tar är C: Dessa obligationer har det lägsta betyget av alla. Här är konkursen ett faktum och det finns små möjligheter att få tillbaka ränta och amorteringar. För att få en utökad skala förekommer det att man sätter + eller - ovanför sista bokstaven. Tyvärr är inte skalorna synkroniserade mellan institutet trots Eu-förordningen.

Det här är ekonomiska hårddata.

Grekland har just nu kreditbetyget Bbb-(Fitch), Portugal Aa- och Spanien Aa+ (Modys). Storbritannien har kreditbetyget Aaa (Standard & Poor´s). Inga kommentarer över värderingarna från min sida, men en viss förvåning.

För några år sedan var en statsobligation omöjlig att hänföra till kategori C, alltså med fullbordad konkurs. Fortfarande har man inte tänkt tanken fullt ut. Kan andra stater ansöka om konkurs för ett land som har obetalda skulder till dem? Kan ett land själv ansöka om konkurs? Vem blir konkursförvaltare? Vem blir konkursdomare? Vilka regler gäller för de tillgångar som finns? Kan man länder emellan pantsätta jord, skog och andra naturtillgångar? Vad händer då med panten vid en konkurs? Frågorna är många och något svar finns inte.

Euroländerna

IMF, EU och Grekland skall ägna två veckor åt att reda ut hur kreditåtaganden och garantier till Greklands förmån skall fördelas mellan IMF och EU. Grekland har nu officiellt begärt nödlånegarantier av IMF och euroländerna på 432 miljarder kronor. Jag såg debatten i EU-parlamentet på SVT-Forum. Många har insett att valutaunionen är felkonstruerad. Länderna kan inte ha gemensam penningpolitik men ge finanspolitiken till de enskilda medlemsländerna att hantera fritt. Länder med svag moralkänsla struntar i gentlemannametoder och skor sig på de övrigas bekostnad – politiker frestas att lova sänkta skatter, låg pensions ålder med hög ersättning osv. Det är som inom bankvärlden. Man tar gärna höga risker med andras pengar och utan eget ansvar.

Vi har länge haft penningtransfereringar - eller penningöverföringar på ren svenska - inom EU. Under ett par decennier har vi haft EU-stödet för jordbrukare. Här har ett fåtal länder, främst Tyskland men även Sverige fått bidra med mer pengar än vad deras egna bönder fått. Mellanskillnaden går till vindruvs- citrusfrukts- och olivodlare på sydliga breddgrader. När det dessutom kom fram stora fusksiffror blev irritationen stor, mest i Tyskland. Valsen är alltså redan körd en gång men i en annan kvarn. Det tyska tålamodet är på väg att brista.

Euroområdets tänkbara framtidsutsikter.

· Om Grekland ”kysser fötterna på Tyskland” och inte bara lovar, utan gör mycket stora uppoffringar för att inom ett år förbättra sin ekonomi kan penningöverföringar från övriga länder i euroområdet fortsätta – dock i allt mindre omfattning. En tillfällig lösning för att temporärt rädda euron. Om fler euroländer smittas av Grekkrisen kommer inte Tyskland att som huvudsponsor vara med och rädda alla.

· Man låter euron försvagas och tar den inflation som kommer. Länderna i euroområdet får då bättre konkurrenskraft. Sammantaget med att det stora skuldberget minskar med inflationen kan det ge en lösning på något längre sikt.

· Euroområdets valutaunion är felkonstruerad och kommer ändå att bryta samman. När och hur går inte att svara på. Ur askan kommer säkert nya valutaunioner inom EU att skjuta upp med glöd från kol- och stålunionen.

USA/Kina

Diskussionen om att yuanen är undervärderad enligt USA fortsätter och försvaret från Kina är att USA:s påtryckningar bara har ett protektionistiskt syfte. Inflationsrisken i Kina liksom i övriga sydostasien är stor. För någon dag sedan höjde Indien (RBI) räntan där med 0,25 procent. Inflationstakten var före höjningen nära 10 procent. Så högt har inflationen inte stigit i Kina. Man är dock starkt oroad för bubblor bl.a. i bostadsmarknaden. Oönskade löneökningar har också skett i exportföretag med starkt efterfrågade varor.

Kina har ett tredimensionellt problem med valutafrågan, som till och med diskuteras relativt öppet. Troligen måste man höja räntan inom en relativt kort tidrymd. Det ger kinesiska företag en exportnackdel. USA och flera andra länder anser att Kinas valuta måste skrivas upp (apprecieras). Om Kina gör det också kommer de kinesiska företagen att förlora ytterligare konkurrenskraft. Dessutom kommer Kinas valutareserv räknat i yuan att sjunka. Svar om hur det blir med valutan lär enligt uppgift komma i slutet av maj (The New York Times).

Kongressen i USA har ökat trycket på Obama och satt upp flera deadlines i Kongressen för beslut om att officiellt brännmärka Kina som valuta manipulatör (Currency manipulator).

Obama har just nu två viktiga inrikesfrågor att arbeta med. Finansreglering och klimatpolitik ligger i stöpsleven.

Övrigt

Val i Storbritannien ligger i närtid. Det parti som vinner måste drastiskt ta itu med en ekonomisk sanering. En ny Margaret Thatcher, kallad ”järnladyn”, behövs för att klara det.

Oroshärdarna i Thailand och Kirgizistan är allvarliga men inte så överhängande att de påverkar världsekonomin.

I vårt eget land är rapportperioden för första kvartalet i full gång. Resultaten hittills pekar på att det går bättre för företagen med både orderböcker och framtidsoptimism. Idag 2010-04-23 ordnade Volvo ett resultat som snabbt rullade genom nyhetsmedierna utan några avgasrubriker. Min bedömning av den svenska börsen är att vi får en nedgång efter rapportperioden, men att det sedan finns utrymme för en långsam uppgång under hösten. Det finns en del substans i orderböckerna för industriföretag som är först i konjunkturcykeln.

Dröm

Senaste drömmen ”Konjunkturtåget – tar stickspår till Grekland i verklighet och dröm”hittar du på redeye. se under profilen Göran Tivesjö. Här fortsätter drömmen.

Två tåg en dröm. Två lok. USA och Kina. Dubbelspår. Lokförare Obama och Jintau. Raksträcka- autopilot. Till historiska vagnen. Obama blev historisk med den långtidssjuka reformen. Hans porträtt prydde nu en långvägg i historiska vagnen tillsammans med Lincolns och Roosevelts krigsporträtt. Väl där hade han inte njutit länge inför sin egen avbild innan han såg de två historiska ansiktsporträtten höja på ögonbrynen. Håret reste sig på honom. Han kastade sig över till nästa vagn som råkade vara finansvagnen där en massa spelhajar från Wall Street talade om för honom att det var de som bestämde pottens storlek, mängden av falska kort och statens insats. Han försökte få tag i korten och kasta ut dem genom fönstret. När han grep efter potten fick han bara en spottstyver i handen. Han spelade sig över till nästa vagn – den gröna vagnen, hittade en läckande oljekälla i havet och släckte törsten innan han somnade mot en död trädstam i den gröna vagnen. Han vaknade i sitt eget USA-lok med dunkande skalle – kanske var det en skendunk?

På EU-dressinen är det bara två man kvar som försöker trampa - engelskt oekonomiskt och franskt socialt. Gordon Brown sitter löst och Nicolas Sarkozy tappar kraft. Tysklands Angela Merkel har kastat sig av dressinen med ett tigersprång och jagar nu Greklands premiärminister Giorgos Papandreous. Med bara ena foten till hjälp försöker hon jaga ikapp Papandreous och slå honom i skallen med den andra foten – guldmyntfoten. Efter maratonloppet där euron rinner av henne likt städpengar måste hon orka tillbaka till EU-dressinen för att fortsätta trampa mot en bättre konjunktur för Tyskland.

Våren har orsakat många tjälskott på konjunkturtågets syllar och räls.

Jag vaknar bränd av solen. Skydda dig med en bra sololja och några solceller.