I min senaste konjunkturblogg ”Konjunkturtåget tar stickspår till Grekland i verklighet och dröm” hann jag beskriva krisen i Grekland men inte slutfasen med EMU-beslutet för att hjälpa Grekland. Det blev en tysk – fransk variant. IMF får gå in om Grekland har behov av hjälp utifrån. I sista hand kan EMU och EU-länder gå in och stötta med lån. Siffror har nu också kommit om att Grekland skall betala tillbaka 130 miljoner euro i utbetalt jordbruksstöd. Bristande kontroll inom bomullsodlingen, felaktiga arealuppgifter och överskridande av produktionsmängder är orsakerna. Spanien tvingas betala tillbaka 47,5 miljoner euro, bland annat för försummelse i administrationen av stöd för frukt- och grönsakssektorn.

De tyska kommentarerna till Greklands pensionssystem har varit massiva i tyska tidningar. Ett land som har råd att pensionera sina medborgare vid 50 och högst 61 års ålder skall inte ha stöd av Tyskland där pensionsåldern är 67 år och medellivslängden lägre. Dessutom är det bättre väder i Grekland. Ändå har tyska banker köpt avsevärda mängder grekiska statsobligationer av oro för att det skulle påverka euron negativt om de inte blev sålda.

Investeringsklockan och krishissen

De flesta har nog hört talas om investeringsklockan. I en artikel i tidningen Aktiespararen nr 4 med rubriken ”Investeringsklockan visar ungefär halv tolv” har Mats Jonnerhag försökt utläsa rätt tid på klockan. Närmast i tiden, klockan tolv, ligger - enligt klockans placering –att inflationen är som lägst och fastighetspriserna stiger. Klockan ett stiger räntorna, klockan 2 sjunker aktiekurserna och klockan tre är tillväxten på topp och råvarupriserna sjunker.

Nuvarande ekonomiska kris började med en bostadsbubbla i USA som utlöste en global bank- och finanskris. Bankernas kris försökte man lösa genom att hjälpa bank- och finanssektorn med nya pengar, som nu skall betalas tillbaka. Bankproblemet har lagts i famnen på stater som måste spara men ändå låna av de banker de tidigare hjälpt. Nu får många stater dåliga kreditbetyg och skyhöga upplåningskostnader, vilket inte förbättrar det hela. Konkurrensen om kapitalet är stenhård för de mest utsatta länderna. Många företag har bättre kreditbetyg än staterna. Företagsobligationer får lägre ränta än statsobligationer och betraktas som en säkrare investering.

Jag har gjort en drömkonstruktion - en kris- eller depressionshiss, som har s ju våningsplan ned till bottenvåningen. Med fel signaler till hisskötaren Marknaden, står hissen antingen stilla eller fortsätter upp eller ner beroende på vilka signaler Marknaden får. När hissen är på översta våningen (stabilt bra läge för konjunkturen) står investeringsklockan på 12 (inflationen som lägst). Om marknaden hela tiden får fel signaler fortsätter hissen ner via våning 7 bankkris, 6 finanskris, 5 nationella skuldkriser, 4 inflation, 3 räntekris, 2 recension och våning 1 depression med protektionism. Det finns möjlighet att ta trappan upp eller ner. Hissens nödstopp fungerar inte eftersom hissoperatörerna har fullt sjå att serva den egna hissen.

Vitsen med de här båda bilderna är att visa att investeringsklockan kan stanna i flera lägen och är svår att få igång hur många urmakare som än försöker. Det beror på oron, det lilla finurliga balanshjulet, som rör sig fram och tillbaka i uret. Om oron fastnar stannar uret och oron blir kvar i oförändrat läge. Utan positiva signaler kan hissen fortsätta nedåt utan att följa investeringsklockan. Krishissen har redan satt igång både i dröm och verklighet och är på väg till våning 5, dvs. nationella skuldkriser.

Skuldkrisens fortsättning

Den nya typen av kris- staternas kris- har ingenting med stjärnornas krig att göra. För de drabbade länderna är det i högsta grad ett markbundet krig för kampen om arbete, pengar och överlevnad.

Det började i Dubai. Dubai är namnet på ett av de sju emirat som ingår i Förenade Arabemiraten. Emiratet har till skillnad från de övriga ingen olja men emiren i Dubai är också premiärminister och vicepresident i Förenade Arabemiraten. Storleken är som Närke och invånarna 1,7 miljoner (3/4 är gästarbetare). Världens högsta byggnad ligger nu här och sträcker sig 828 meter upp i höjden.

Staffan Heimersson har i tidningen Vi (nr 4) skrivit en initierad artikel med rubriken ”Bye Bye, Dubai”. Jag rekommenderar intresserade att läsa den. Jag har tagit ett citat från artikeln. Allt är präglat av hybris(övermod). Heimersson skriver: ”Dubai blev – icke överraskande i ett ökenlandskap – en hägring. Det blev för kapitalismen vad Nordkoreas huvudstad Pyongyang med sina tomma skyskrapor är för kommunismen. En kuliss. Luften gick ur. Pengarna tog slut. Dubai hamnade på dekis. Fakturor blev obetalda. Kreditvärdigheten dunstade. Byggkranarna stannade. Dubais attraktionskraft dunstade; när jag ute på palmbladsöarna betraktar fastigheterna ser jag tusen balkonger utan en stol eller blomsterlåda. Det är som en neutronbomb slagit ut mänskligt liv”.

Som landmina har Spanien vissa likheter med Dubai och är det mest troliga offret för nästa krisland. Portugal följer då säkert med. Spanien och Portugal har en mycket hög inbördes handel. Portugal kan mycket väl komma före Spanien in i kris.

Bostadsbubblan och byggboomen i Spanien är väldokumenterad. Bankerna gav lån högt över marknadsvärdet. Nu är arbetslösheten över 20 procent i landet och vissa delar ser ut som spökstäder. Samma syn som vi ser i Dubai. Att landet skall kunna exportera sig ur krisen är inte troligt. De största exportländerna för Spanien är de större länderna i euroområdet och de länderna går svagt nu. Återstår säck och aska alltså ”intern devalvering” liksom i Lettland, som visserligen inte hade euron som valuta men egna valutan fast bunden vid eurokursen. Det fungerar likadant. Lettland är på väg att lyckas komma ur det värsta, men är historiskt sett ett folk som varit vana att lida ekonomiskt. Grekland har just börjat maratonvandringen. Frågan är hur Portugal och Spanien klarar det. Portugals budgetunderskott ligger idag på 9,3 procent av BNP. Portugals premiärminister ligger minst sagt pyrt till. Den 13 februari skall han presentera statsbudgeten med åtstramningar och besparingar. Det blir en ödesdag för Portugal. Fado är den melankoliska sången som började sjungas i slutet av l800-talet i Lissabons fattigkvarter. Som turister i landet har vi mött den på barer pubar och restauranger. Nu har fattigkvarteren kommit igen och fado hörs idag åter i snart sagt alla kvarter.

Samtliga PIIGS- stater har mycket att bevisa. Om man skall se något humoristiskt på det hela kan man göra det till en bokstavslek. Jag tycker att PIGS var betydligt roligare som ordkombination, men det var innan maffian från Italien kom in och fördubblade antalet I med dubbel bokföring. Det finns i alla fall anledning att titta på de två I:na i PIIGS framöver. Grekland, Portugal och Spanien är nu synade. Varför märkte ingen tidigare att de var på väg åt fel håll. Jag har inget bättre svar än alla andra: ”Det är inte förrän vi får ebb som vi ser vem som badar naken”. England har höga ebb- och flodflöden. Med pundet som ankare eller sänke har man också visat sig nästan naken – bara knästrumporna återstår - golfbyxorna är borta och överhuset röstar fortfarande i nattmössan.

Hedgefonderna

Några banker och hedgefonder har redan börjat fundera på nästa offer, efter Grekland, i eurons skuldliga. En tillbakahållande faktor för spekulationsbanker och hedgefonder är att både EU och USA har börjat granska dem närmare. Justitiedepartementet antitrust division i USA har inlett en granskning för att se om inte fyra hedgefonder konspirerade om ett angrepp mot euron i februari månad i år. Ett lagförslag om att förbjuda hedgefonder i USA röstades nyligen ner i kongressen. Man ville ha mer kött på benen och ett eventuellt beslut sköts upp till i juni.

De fyra hedgefonderna skall bl.a. förklara vad de kom överens om vid en gemensam middag och rundabordskonferens den 2 februari på Park Avenue Townhouse restaurang på Manhattan. 20 deltagare fanns på plats från hedgefonderna Greenlight Capital, SAC Capitol Advisors, Paulsson & Co, och Soros Fund Management.( The Economic Times 2010-03-05)

Soros är givetvis ”en varg (ulv) i fårakläder” som på senare år uppträtt som mecenat och sanningssägare. Han har tidigare lyckats komma över enorma summor genom för honom lyckosamma attacker mot både svenska kronan och engelska pundet. 500 procents ränta under en dag innan Bengt Dennis, som då var riksbankschef, fick ge sig och vi gick över från fast till flytande valuta.

Kanske kommer spekulationsbanker (med det menar jag de banker som lånar ut pengar till blankning , short selling ) och hedgefonder att ligga lågt ett tag. Det är ju inte bra att få nya misstankar på sig under en utredning.

Börs och eftersits

Oberoende av hedgefondernas agerande kommer både euron och pundet att falla kraftigt gentemot andra stabilare valutor, bl.a. svenska kronan, kinesiska yuanen och dollarn. Eftersom Europa är Sveriges största exportområde får exportökning dit inte genomslag på kort sikt. För euroländerna blir en devalvering en hjälp att fortare ta sig ur krisen, eftersom deras export får en prisfördel.

Jag tror att svenska företag kommer att klara sig bra under första halvåret 2010 och att börsen följer med . Vinsterna i företagen måste dock ha mer substans än att vara rationaliseringspengar - senast nästa kvartal om det skall vara trovärdigt. Omsättning och orderbok måste öka. Det är bara att försöka må bra och invänta rapporterna.

Eftersom jag bakat in en hissdröm i bloggen eller groggen, blir det, nu på påskafton, bara en stilla slummer i älsklingsfåtöljen framför TV:n . Plötsligt visas spansk fotboll, som jag gillar starkt. Hoppas den inte också drabbas av spanska sjukan, som ju var en enormt smittsam virussjukdom, utan vaccinationsmöjlighet och med hög dödlighet. I våra dagar har vi ju lärt oss att vaccinera och försäkra oss mot allt, inklusive risk. Man hittar som tur är aldrig ett vaccin mot optimismen. Den är inbyggd i våra gener och har varit en förutsättning för mänsklig utveckling och överlevnad.