Spekulativt köp: Karo Bio
2013-07-14 03:36, Edited at: 2013-08-26 15:14Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Karo Bio är finansiellt ganska svagt men aktiekursen är nerpressad och bolaget har intressanta läkemedelsprojekt.
Tuff bransch
Läkemedels-utvecklingsfirmor har det inte lätt. Risken är stor för att ett nytt läkemedel aldrig kommer att lanseras och bli den storsäljare man hoppas på.
Tex kan det under utvecklingsarbetet visa sig via forskningsresultat att läkemedlet ger för dålig eller ingen effekt på avsedd sjukdom, eller att läkemedlet ger oönskade biverkningar.
Men belöningen är enorm om man lyckas.
Framgångssagan Algeta
Se tex på norska framgångssagan Algeta:
Del 1: www.avanza.se/aza/press/forum/forum.jsp?forumId=1413#post_2979964
Del 2: www.avanza.se/aza/press/forum/forum.jsp?forumId=1413#post_2979966
Del 3: www.avanza.se/aza/press/forum/forum.jsp?forumId=1413#post_2979967
Del 4: www.avanza.se/aza/press/forum/forum.jsp?forumId=1413#post_2979968
I nov 2008 kunde Algeta-aktien köpas för under 6 norska kr på Oslobörsen.
Och tack vare framgångsrikt utvecklingsarbete med bolagets anticancer-läkemedel Xofigo har läkemedlet nu blivit myndighetsgodkänt och har börjat säljas för behandling av patienter. Produkten väntas bli en storsäljare (en så kallad "block buster") med en försäljning på över 1 miljard dollar per år.
När ovannämnda fyra Algeta-inlägg skrevs på Avanzas aktieforum 21 juni 2013 låg Algeta-aktien i 225 norska kr vilket innebar att bolaget hade ett börsvärde på nästan 10 miljarder norska kr.
Och enl inläggen räknar aktieanalytiker med att Algeta kommer att nå ett nettoresultat kring 1 miljard norska kr per år från år 2016.
Sedan de inläggen har Algeta-aktien stigit ytterligare och ligger nu i 238,90 norska kr vilket innebär att bolaget har ett börsvärde på nästan 10,5 miljarder norska kr.
Tester av ett nytt läkemedel
Forskningsstudier kring nya läkemedel brukar ju delas in i pre-klinisk forskning (dvs tidiga studier av läkemedlet och dess effekter på tex djur) och klinisk forskning (studier på människa).
Och studier på människa brukar delas in i olika faser tex enl följande:
• Fas 1: Test av om läkemedlet ger biverkningar (såsom illamående etc) på ett mindre antal friska, frivilliga försökspersoner.
• Fas 2: Test av läkemedlets effekter på avsedd sjukdom, där testet görs på ett mindre antal patienter med den aktuella sjukdomen.
• Fas 3: Test av läkemedlets effekter på avsedd sjukdom, där testet görs på ett stort antal patienter med den aktuella sjukdomen. Det kan vara 1 000-2 000 patienter som deltar i fas 3-studier.
Det värsta är när de första studierna ger goda forskningsresultat om ett nytt läkemedel och beslut fattas om att gå vidare med en dyr fas 3-studie, och att det sedan blir dåliga forskningsresultat i fas 3-studien.
Sannolikheter för att lyckas
Statistik från år 2011 om sannolikheter för att ett nytt läkemedel i slutändan får tillstånd av myndigheterna att börja säljas:
• Sannolikhet för att forskningsresultaten från en fas 1-studie är tillräckligt bra för att det ska vara värt att fortsätta med en fas 2-studie: 63%.
• Sannolikhet för att forskningsresultaten från en fas 2-studie är tillräckligt bra för att det ska vara värt att fortsätta med en fas 3-studie: 33%.
• Sannolikhet för att forskningsresultaten från en fas 3-studie är tillräckligt bra för att det ska vara värt att lämna in en ansökan om att få läkemedlet myndighetsgodkänt för att börja säljas: 55%.
• Sannolikhet för att en myndighetsansökan godkänns av myndigheterna så att ett läkemedel får börja säljas: 80%.
Sammantaget innebär detta en sannolikhet på 9% för att ett nytt läkemedel i slutändan får tillstånd att börja säljas (0,63 gånger 0,33 gånger 0,55 gånger 0,80).
Det är alltså 91% sannolikhet för att ett nytt läkemedel misslyckas någonstans på vägen, vilket innebär att risknivån är mycket hög.
Partnerskap med stort läkemedelsbolag
Normalt brukar ju läkemedels-utvecklingsfirmor ingå partneravtal med något stort läkemedelsbolag om ett nytt lovande läkemedel.
Avtalet brukar då innebära att det stora läkemedelsbolaget får rätt att sälja läkemedlet medan läkemedels-utvecklingsfirman får en andel av försäljningen i "royalty" (typ 10-20% av läkemedlets försäljning).
Tex kan sådana partneravtal ingås efter en genomförd fas 2-studie med goda forskningsresultat om läkemedlet, med upplägget att det stora läkemedelsbolaget dels betalar ett engångsbelopp till utvecklingsfirman plus att det stora läkemedelsbolaget står för hela kostnaden för en fas 3-studie.
Enl avtalet kan utvecklingsfirman sedan få ett antal "milstolps-ersättningar" i det fortsatta arbetet, tex när fas 3-studien kommer igång, om fas 3-studien visar tillräckligt bra forskningsresultat, när ansökan om myndighetsgodkännande lämnas in, om myndigheterna sedan godkänner läkemedlet för försäljning samt när läkemedlet börjar säljas och vissa försäljningsnivåer uppnås osv.
Dessa milstolpsersättningar är alltså utöver den andel av läkemedlets försäljning som utvecklingsfirman sedan får om och när läkemedlet senare börjar säljas.
Karo Bios misslyckande
Karo Bio självt hade ju stora förhoppningar på sitt blodfetts-sänkande läkemedel Eprotirome som fått bra forskningsresultat i tre olika fas 2-studier där Eprotirome testats som ensam behandling eller i kombination med andra läkemedel.
Sedan skulle det bli dags att genomföra en fas 3-studie och aktieinvesterare väntade febrilt på att Karo Bio inför fas 3-studien skulle ingå partneravtal med något stort läkemedelsbolag.
Men något partneravtal kom aldrig till stånd och frågan var då varför. Varför såg inte något av de stora läkemedelsbolagen potential i Eprotirome trots de stora behov som finns för ett bra blodfettssänkande läkemedel i världen, och de fina forskningsresultaten i fas 2-studierna om Eprotirome?
Det borde ju ha varit som straffspark med öppet mål för något av de större läkemedelsbolagen att ingå partneravtal med Karo Bio om det, kan man tycka.
Kapitaltillskott år 2009
Under hösten 2009 bad Karo Bio aktieägarna om ett kapitaltillskott på 160-170 miljoner kr för att stärka upp sin finansiella ställning för att ha råd att vara uthållig i förhandlingarna med stora läkemedelsföretag om partneravtal, för att kunna ingå ett så bra partneravtal som möjligt.
Ca 39 miljoner nya Karo Bio-aktier såldes ut för 4,30 kr per st vilket ökade bolagets totala antal aktier till ca 155 miljoner st.
FDA-diskussioner
I slutet av 2009 hade Karo Bio diskussioner med amerikanska läkemedelsverket FDA om hur FDA tyckte att en fas 3-studie om Eprotirome skulle se ut och vilka forskningsresultaten borde bli för att FDA skulle godkänna läkemedlet för försäljning i USA.
I början av 2010 kom det fram att FDA ställde så höga krav att inget läkemedelsbolag tydligen var intresserat av att ingå partnerskap med Karo Bio om produkten, dvs de stora läkemedelsbolagen verkade helt enkelt inte se någon framtidspotential för Eprotirome.
Karo Bio valde egen väg
Istället för ett partneravtal med något större läkemedelsblolag som skulle finansierat fas 3-studien, valde Karo Bio att självt på egen bekostnad genomföra en mindre fas 3-studie för ett mer begränsat användningsområde (patienter med den ärftliga sjukdomen HeFH som ger hög blodfettshalt).
HeFH-studien skulle ändå omfatta flera hundra patienter och vara avslutad i slutet av år 2013.
Kapitaltillskott år 2010
Kostnaden för studien beräknades uppgå till 400 miljoner kr och för att ha råd med det ordnade Karo Bio egen finansiering på 530 miljoner kr varav 300 miljoner kr i ett nytt kapitaltillskott från aktieägarna och upp till 230 miljoner kr som eventuellt tillval från "gamfonden" Azimuth.
Sådana gamfonder anlitar man normalt bara om man är i desperat behov av pengar och ej kan få tag på pengar någon annanstans.
Bakom Azimuth står Isser Elishis som tidigare i princip beskrivits som en ockrare: http://www.redeye.se/aktiebloggen/karo-bio/karo-bio-ar-azimuth-en-bra-investerare
En annan sådan gamfond som synts till i Sverige bla i samband med finansiering åt personbils-Saab och miljöteknikföretaget Opcon är ju GEM.
Enl tidigare artiklar i Svenska Dagbladet:
"GEM har kallats en gamfond och erbjuder extremt dåliga affärsvillkor för dem som gör affärer med fonden"
"GEM har kallats en gamfond med ytterst dåliga villkor"
"En gam-fond, eller vulture fund som de även kallas, slår klorna i finansiellt sårade bolag. Ofta tar de över skulder till en bråkdel av deras ursprungliga värde, och sätter sedan press på bolagen."
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/handel-och-tjanster/gamarna-vadrar-morgonluft_7420448.svd
http://drpschreyer.bloggo.nu/Darfor-stams-GM-av-Muller/
Enl uppgifter ur en gammal tråd från Di.se:s aktieform Börssnack behöver dock inte Azimuth-avtalet ha varit dåligt för Karo Bio: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2019160#msg13365705
Signaturen dr K. Bio skriver förenklat bla att ovannämnda aktierelaterade kreditfacilitet inte alls behöver bli dyr för Karo Bio och dess aktieägare, om den utnyttjas.
Karo Bio omnämnde faciliteten i sin q3-rapport: "Den aktierelaterade kreditfacilitet som ingicks i samband med nyemissionen justerades under tredje kvartalet 2011 så att den kan utnyttjas vid nu aktuell aktiekurs. Mandatet att utnyttja kreditfaciliteten kommer årligen att underställas bolagsstämmans beslut." http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/16/DD/38/wkr0001.pdf
Så här skrev Karo Bio om faciliteten i sitt nyemissionsprospekt (daterat i nov 2011):http://www.karobio.se/file/prospekt-2010.pdf
"Härutöver har Bolaget ingått ett avtal med Azimuth Opportunity Ltd. om en så kallad Equity Credit Facility (”ECF”) som ger Bolaget tillgång till ytterligare USD 35 miljoner (cirka 240 miljoner kronor vid aktuell växelkurs). Avtalet godkändes vid extra bolagsstämma den 24 november 2010. Samma stämma gav styrelsen mandat att besluta om emissioner av aktier i enlighet med avtalet.
I korthet medför ECF-avtalet att Karo Bio, under en period om 36 månader vid högst 36 tillfällen, kan emittera aktier till Azimuth. Karo Bio är inte tvingat att utnyttja denna möjlighet och bestämmer självt, efter eget gottfinnande, tidpunkt och emissionsbelopp, inom ramen för vissa definierade begränsningar. Avrop enligt avtalet sker till en rabatt om fem procent mot det volymviktade genomsnittspriset under respektive handelsdag på NASDAQ OMX Stockholm under prissättningsperioden. Avtalet ger Azimuth rätt till dels en engångsavgift på 1,0 procent av hela facilitetens belopp, dels en avgift på 1,0 procent på respektive emissionsbelopp."
Tydligen kvarstår Azimuzth-avtalet med Karo Bio än idag. Enl Karo Bios resultatrapport för q2/2013 (som kom 12 juli 2013):
"Bolagets aktierelaterade kreditfacilitet kan utnyttjas då aktiekursen uppgår till eller överstiger 0,75 SEK, ett villkor som ej var uppfyllt vid rapporttillfället. Mandatet att utnyttja kreditfaciliteten kommer årligen att underställas bolagsstämmans beslut."
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/20/4C/CA/wkr0006.pdf
Kapitaltillskottet från aktieägarna på 300 miljoner kr erhölls under hösten 2010 genom utförsäljning av nya Karo Bio-aktier för 1,40 kr per st vilket gjorde att det totala antalet utestående aktier i bolaget ökades med ca 232 miljoner st till totalt ca 387 miljoner st.
Partneravtal i Indien
Senare uppgavs tidplanen för HeFH-studien ha fördröjts så att den skulle bli klar år 2014, samtidigt som kostnaden för studien sänktes från 400 miljoner kr till 300 miljoner kr.
Orsaken till kostnadsminskningen var att Karo Bio i apr 2011 i alla fall lyckades ingå ett partneravtal med indiska läkemedelsbolaget Alkem som fick rätt att sälja Eprotirome i Indien och vissa andra länder.
Som motprestation skulle Alkem genomföra fas 3-studier om generell användning av Eprotirome mot hög blodfettshalt i Indien. Forskningsresultaten från det tänkte Karo Bio inkludera i sin myndighetsansökan om att få Eprotirome godkänd för behandling av HeFH i övriga världen.
Eprotirome läggs ned
I feb 2012 kom så det olycksaliga beskedet om att HeFH-studien avbrutits i förtid sedan förstudier på djur visat att hundar som använt Eprotirome i över ett år fått skador på ledbrosket.
De tidigare testerna av sådana biverkningar av Eprotirome visade sig aldrig eftersom de testerna avsåg användning av läkemedlet i ett halvår.
HeFH-studien hade kommit igång på människor men de använde bara produkten under så kort tid att några ledbrosk-skador ej heller hann visa sig där.
Kostnaden för HeFH-studien uppgick till totalt 155 miljoner kr tills den var helt upphörd.
Karo Bio valde därefter att helt lägga ner allt fortsatt arbete med Eprotirome.
Så här sa Karo Bios vd Per Bengtsson i en kommentar i pressmeddelandet om det (som kom i feb 2012):
”Eprotirome har varit ett projekt med stora möjligheter, men också ett projekt med risker. Tyvärr har det nu visat sig att riskerna förknippade med långtidsbehandling inte överväger fördelarna varför vi nu tvingats fatta detta svåra beslut."
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/45/C7/wkr0001.pdf
Kapitaltillskott år 2012
Därefter bad Karo Bio ännu en gång aktieägarna om kapitaltillskott.
Det var under hösten 2012 som bolaget bad om 39 miljoner kr genom utförsäljning av ca 129 miljoner nya Karo Bio-aktier för 0,30 kr per st.
Men denna gång hade aktieägarna börjat tröttna och ställde inte upp med hela beloppet.
Enl besked i dec 2012 fick Karo Bio in bara 32-33 miljoner kr (av begärda 39 miljoner kr) genom utförsäljning av ca 109 miljoner nya Karo Bio-aktier (av planerade ca 129 miljoner st).
Karo Bios inriktning: cellreceptorer
Karo Bio är i sina projekt inriktat på att ta fram läkemedel som verkar via så kallade "nukleära receptorer".
Tex 2011 har bolaget påpekat att den typen av läkemedel svarar för 10-15% av alla då lanserade läkemedel i världen och att den andelen väntas växa framöver.
I Karo Bios årsredovisningar beskrivs denna typ av läkemedel som att olika delar av människokroppen kommunicerar via hormoner som skickas av och an bla till celler som läser av hormonerna via receptorer, bla kärnreceptorer inne i en cell. Receptorerna är ett protein som kan binda hormonerna till sig.
Kärnreceptorn styr i sin tur cellens gener och därmed vilka proteiner som cellen i övrigt innehåller.
Genom hormoner kan tex celler motverka inflammationer eller göra så att levern ökar sin produktion av blodsocker.
Det finns olika typer av kärnreceptorer i människan. Totalt har 48 olika sorters kärnreceptorer identifierats.
Tack vare kunskapen om kärnreceptorer kan läkemedel utvecklas som består av olika ämnen som kan styra kärnreceptorerna på önskat sätt.
Och Karo Bio är för sin del inriktat på läkemedel som påverkar de intressantaste kärnreceptorerna i detta avseende.
Ovan är förenklad beskrivning enl sid 1 ur Karo Bios årsredovisning för 2009 (som är daterad i mars 2010): http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/E0/5E/wkr0011.pdf
I Karo Bios årsredovisning för 2012 (som är daterad i apr 2013) uppger sig bolaget till och med ha "ett världsledande kunnande" om nukleära receptorer som målproteiner för läkemedel och de verkningsmekanismer som används: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/C8/78/wkr0006.pdf
Även ur Karo Bios hemsida om receptorer: http://www.karobio.se/projektportfolj/karnreceptorer
Enl vad som står där är det 10% av dagens befintliga läkemedel som verkar via kärnreceptorer.
Enl sid 4 i årsredovisningen för 2009 var Eprotirome ett läkemedel inriktat på att stimulera cellreceptorn för sköldkörtelhormonet. Just sköldkörtelhormonet påverkar nämligen blodfetthalten i kroppen.
Sköldkörtelhormon i sig kan inte användas i läkemedel eftersom det leder till biverkningar i form av störningar av hjärtat och andra organ. Men Eprotirome var tydligen konstruerat för att stimulera levercellernas receptorer för sköldkörtelhormonet (dvs Eprotirome beskrevs som en leverselektiv agonist av receptorn för sköldkörtelhormonet).
Fulspel av FDA?
Karo Bio har beskrivit Eprotirome med sin konstruktion som att det är ett läkemedel som har "en unik effektprofil med signifikanta sänkningar
av flera riskfaktorer".
Till att börja med var målet att Eprotirome skulle bli ett viktigt läkemedel för att sänka blodfettshalten hos folk som ej kunnat uppnå det på annat sätt.
Men i nästa steg var givetvis potentialen att generellt använda Eprotirome mot hög blodfettshalt.
Och konkurrerande produkter på det området är så kallade statiner som är konstruerade för att hämma ett enzym som påverkar kroppens produktion av kolesterol (fett): http://sv.wikipedia.org/wiki/Statin
Amerikanska läkemedelsbolaget Pfizers statin Lipitor hör till världens mest sålda läkemedel, liksom svensk-brittiska läkemedelsbolaget Astrazeneca och dess statin Crestor.
Det är ju enorma pengar inblandade i läkemedelsbranschen och frågan är vilket spel som pågår bakom kulisserna.
Kan det vara så illa att FDA medvetet satte käppar i hjulet för Eprotirome för att skydda amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och dess försäljning av Lipitor?
Man vill ju inte tro att det kan gå till så och givetvis är det osannolikt, men samtidigt kan det inte uteslutas.
Eprotirome lades ju ner under ganska mystiska omständigheter.
Men om det var så att det egentligen inte var något fel på Eprotirome så skulle det väl ha gått att få produkten godkänd i Europa till att börja med.
Samtidigt hade det väl varit svårt för europeiska läkemedelsverket EMA att godkänna läkemedlet när amerikanska FDA satt stopp för det, för FDA är väl den tongivande läkemedelsmyndigheten i världen eftersom USA är världens största läkemedelsmarknad osv.
"A new hope": avtal med Pfizer
Utöver Eprotirome har Karo Bio sedan tidigare haft ett antal andra läkemedelsprojekt på gång, dock alla ännu i tidig utvecklingsfas (preklinisk fas).
Frågan är om de projekten skulle kunna ge Karo Bio en nystart när Eprotirome var ute ur leken.
Tex i okt 2011 (när Eprotirome-projektet fortfarande var igång) aviserade Karo Bio planer på att knoppa av sina övriga läkemedelsprojekt till ett separat börsnoterat bolag: http://www.karobio.se/investormedia/pressreleaser/pressrelease?pid=611396
Det visar i alla fall att bolaget redan då såg potential i de projekten.
Och i dec 2011 (faktiskt på självaste julafton) kom Karo Bio med besked om att bolaget ingått avtal med Pfizer angående utveckling av läkemedel med effekt på cellreceptorn ROR-gamma (som anses ha påverkan på sjukdomar som reumatoid artrit, multipel skleros (MS) och psoriasis).
Orsaken är att ROR-gamma påverkar kroppens produktion av cytokin-substansen IL-17 som i sin tur orsakar inflammation.
Och studier har visat att det ger positiva effekter att neutralisera IL-17.
Karo Bio har för sin del utvecklat läkemedelskandidater som hämmar aktiviteten hos ROR-gamma-receptorn.
Enl avtalet:
• Pfizer får ensamrätt i världen att sälja läkemedel som kommer ut av samarbetet med Karo Bio på ROR-gamma-området.
• Karo Bio får en andel av den ev framtida försäljningen i världen av dessa läkemedel.
• Pfizer bekostar all framtida forskning kring dessa läkemedel.
• Karo Bio får rätt till framtida ev milstolpsersättningar från samarbetet givet att olika delsteg uppnås. Totalt kan dessa ersättningar uppgå till 1,5 miljarder kr till Karo Bio.
http://www.karobio.se/investormedia/pressreleaser/pressrelease?pid=627957
Dold uppgörelse?
Är man cyniskt lagd kan man tolka det som att Karo Bio under bordet gjort upp med Pfizer om att lägga ner Eprotirome (vilket är till fördel för Pfizers konkurrerande läkemedel Lipitor) mot att Pfizer istället satsar på Karo Bios ROR-gamma-relaterade läkemedel.
Men det är väl för otroligt för att det skulle stämma och att det mörklagts totalt. I så fall skulle väl Pfizer ev även ha behövt betala Karo Bios företagsledning och storägare vid sidan om för att gå med på en sådan uppgörelse. Men det är väl helt orealistiska fantasier att tro att något sådant skulle ha kunnat ske.
Bla var skånska affärsmannen Bo "Bosse Bus" Håkansson aktiv som storägare i Karo Bio när Eprotirome fortfarande var på tapeten.
Kan han ha legat bakom en sådan uppgörelse med Pfizer? Nej, det verkar inte möjligt.
Håkansson har tidigare tagit illa upp på frågan om hans smeknamn "Bosse Bus" beror på att han ägnar sig åt tvivelaktiga affärsmetoder: http://www.realtid.se/ArticlePages/201007/30/20100730104515_Realtid691/20100730104515_Realtid691.dbp.asp
Själv anser han sig ha alldeles rent mjöl i påsen och att det bara var som barn han kallades för "Bosse Bus".
Tidigare blogginlägg
20 nov 2011 skrevs här i bloggen ett inlägg om Karo Bio: "Läge för snabbt klipp i Karo Bio" http://www.redeye.se/aktiebloggen/karo-bio/läge-för-snabbt-klipp-i-karo-bio
Och det var just för att Karo Bios vd Per Bengtsson indikerat att bolaget var på väg att ingå ett nytt, viktigt avtal.
Sedan kom alltså beskedet om avtalet med Pfizer 24 dec 2011.
När blogginlägget skrevs sön 20 nov 2011 låg Karo Bio-aktien i 0,96 kr (slutkurs fre 18 nov 2011).
Och när börsen öppnade igen efter jul nådde Karo Bio-aktien en topp på över 1,80 kr (tis 27 dec 2011).
Men sedan i feb 2012 rasade aktien till ca 0,30 kr efter beskedet om att Epritirome läggs ner.
Därefter fortsatte aktien falla till under 0,22 kr i maj 2012 varifrån den så sakteliga harvat sig uppåt igen till nuvarande börskurs 0,36 kr (slutkurs fre 12 juli 2013).
Karo Bio idag
Som nämnt har Karo Bio bett aktieägarna om kapitaltillskott ett flertal gånger under senare år:
2009: genom utförsäljning av nya Karo Bio-aktier för 4,30 kr per st (160-170 miljoner kr erhållet)
2010: genom utförsäljning av nya Karo Bio-aktier för 1,40 kr per st (300 miljoner kr erhållet)
2012: genom utförsäljning av nya Karo Bio-aktier för 0,30 kr per st (drygt 30 miljoner kr erhållet)
Och i dagsläget ligger Karo Bios aktiekurs i 0,36 kr (slutkurs fre 12 juli 2013).
De som köpte aktier vid Karo Bios nyutförsäljningar 2009 och 2010 lär därför inte vara särskilt nöjda idag.
Vid nuvarande börskurs 0,36 kr är Karo Bio värt knappt 180 miljoner kr på börsen (börskurs 0,36 kr gånger ca 496 miljoner utestående aktier i bolaget).
I slutet av juni 2013 hade Karo Bio 34 miljoner kr i kassan.
Hur länge kommer då det att räcka frågar man sig?
Det beror ju på hur Karo Bios eventuella intäkter samt kostnader kommer att utvecklas framöver.
Utan tillräckligt med intäkter finns ju risk för att KB återigen kommer att behöva be aktieägarna om kapitaltillskott vilket då återigen lär leda till kursfall i aktien.
Karo Bios ekonomiska utveckling på sistone:
Intäkter:
q1/2011: 0 kr
q2/2011: 0 kr
q3/2011: 0 kr
q4/2011. 0 kr
q1/2012: 8 miljoner kr
q2/2012: 8 miljoner kr
q3/2012: 8 miljoner kr
q4/2012: 9 miljoner kr
q1/2013: 8 miljoner kr
q2/2013: 8 miljoner kr
Intäkterna sedan q1/2012 kommer från ROR-gamma-samarbetet med Pfizer. Karo Bio har tidigare sagt (enl resultatrapporten för q1/2013 som kom 7 maj 2013) att 5 miljoner dollar erhölls i intäkter från samarbetet under 2012 (vilket stämmer med siffrorna ovan), och att det väntas bli 10-12 miljoner dollar under 2012 och 2013 (dvs i så fall 5-7 miljoner dollar under 2013). http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1F/87/83/wkr0006.pdf
Nettoresultat:
q1/2011: -48 miljoner kr
q2/2011: -77 miljoner kr
q3/2011: -51 miljoner kr
q4/2011: -51 miljoner kr
q1/2012: -54 miljoner kr
q2/2012: -23 miljoner kr
q3/2012: -13 miljoner kr
q4/2012: -9 miljoner kr
q1/2013: -11 miljoner kr
q2/2013: -15 miljoner kr
Kassa (i slutet av respektive kvartal):
q4/2010: 395 miljoner kr
q1/2011: 312 miljoner kr
q2/2011: 246 miljoner kr
q3/2011: 198 miljoner kr
q4/2011: 159 miljoner kr
q1/2012: 117 miljoner kr
q2/2012: 75 miljoner kr
q3/2012: 50 miljoner kr
q4/2012: 54 miljoner kr
q1/2013: 48 miljoner kr
q2/2013: 34 miljoner kr
Kassaförändring per kvartal:
q1/2011: -83 miljoner kr
q2/2011: -66 miljoner kr
q3/2011: -47 miljoner kr
q4/2011: -40 miljoner kr
q1/2012: -42 miljoner kr
q2/2012: -42 miljoner kr
q3/2012: -25 miljoner kr
q4/2012: 4 miljoner kr
q1/2013: -6 miljoner kr
q2/2013: -14 miljoner kr
Kassaförändring per år:
2011: -237 miljoner kr
2012: -104 miljoner kr
2013 (första halvåret): -20 miljoner kr
Med utgångspunkt för kassaminskningen under q2/2013 ligger alltså Karo Bio på en "burn rate" (kassaförbränning) på 50-60 miljoner kr per år.
I den takten kommer kassan bara att räcka i ca sju månader till (från slutet av juni 2013), dvs ungefär tom jan 2014.
Kommer Karo Bio alltså att behöva be aktieägarna om kapitaltillskott innan dess? Eller kan bolaget öka intäkterna och sänka kostnaderna så att ytterligare kapitaltillskott från aktieägarna ej behövs?
Som det ser ut så är väl huvudscenariot att Karo Bio kommer att behöva be aktieägarna om mer pengar tex nu under hösten 2013, vilket i så fall lär leda till kursnedgång i aktien.
Men enl nedan finns det även en ev chans till att KB inte kommer att behöva be aktieägarna om mera pengar.
Telefonkonferens
Karo Bios resultatrapport för q2/2013 kom i fredags 12 juli 2013.
Rapporten ledde till att aktien under dagen föll 7-8% till 0,36 kr.
Som lägst var aktien nere i 0,35 kr under dagen.
Det lär väl just ha varit oro kring den framtida finansieringen av bolagets verksamhet som satte press på kursen, dvs om bolaget måste be aktieägarna om ytterligare kapitaltillskott.
Telefonkonferensen (12 juli 2013) om rapporten med Karo Bios vd Per Bengtsson: http://financialhearings.nu/130712/karobio/
Där pekade han bla på en del intäktsmöjligheter för Karo Bio framöver, bla:
• Fortsatta ersättningar från Pfizer-avtalet till och med åtminstone år 2014.
• Intäkter i form av "mjuka pengar" (statliga bidrag, EU-stöd, forskningsbidrag från stiftelser osv?).
• Samarbetsavtal för KB:s övriga läkemedelsprojekt.
Plus att KB håller på att fortsätta sänka kostnadsnivån till 40 miljoner kr per år.
Dvs kan det i bästa fall bli så att KB slipper be aktieägarna om mera pengar?
Anteckningar från telefonkonferensen:
• Under q2/2013 förlängde Pfizer forskningsavtalet kring ROR-gamma.
//Edit: Karo Bio skickade ut pressmeddelande om det 26 juni 2013: http://www.karobio.se/investormedia/pressreleaser/pressrelease?pid=785600
Enl pressmeddelandet är avtalet förlängt tom slutet av 2014 på samma villkor som tidigare.
//
• Avtalet som totalt kan ge KB 220 miljoner dollar (i potentiella milstolpsersättningar etc) är Karo Bios största någonsin. Avtalets storlek överstiger summan av de fyra avtal KB haft tidigare under sin livstid.
//Edit: 220 miljoner dollar blir ca 1,47 miljarder kr vid nuvarande dollarkurs 6,6663 kr. Dvs det är i enlighet med tidigare nämnda 1,5 miljarder kr.
//
• Tom slutet av juni 2013 har Karo Bio erhållit 50 miljoner kr (av dessa 1,5 miljarder kr) vilket bokförts som intäkter hos KB.
• Den första riktiga milstolpsersättningen från avtalet ligger inom räckhåll för att erhållas av KB under hösten 2013.
• Det återstår några få saker innan KB ska få denna ersättning. Men det är efter att KB nu totalt har jobbat i 1,5-2 år med ROR-gamma-projektet.
• Därefter kan det längre fram bli tal om fler milstolpsersättningar, och de ökar i storlek (om villkoren är uppfyllda för att de ska utbetalas till KB).
• ROR-gamma-projektet i sig fungerar bra med ett bra engagemang från både KB och Pfizer.
• Det är positivt för KB att KB uppskattas av Pfizer som ju är världens största läkemedelsföretag.
• I förlängningen innebär avtalet alltså en välkommen förbättring av KB:s ekonomi genom stärkta finanser (dvs utbetalningar från Pfizer till KB).
• Pfizer-avtalet gör alltså att KB har en del intäkter.
• Dessutom har KB:s kostnader minskats markant sedan år 2011 då Eprotirome-forskningen ännu pågick. Men även inom KB:s övriga läkemedelsprojekt (i preklinisk fas) har kostnader sparats.
• Men KB lyckas ändå bibehålla sin "spets" och konkurrensförmåga trots en slimmad organisation.
• KB kommer att sänka sina kostnader ytterligare framöver.
• I dagsläget ligger bolagets kostnader på 47 miljoner kr per år och den nivån kommer att falla ytterligare ner mot 40 miljoner kr per år.
• Men samtidigt är det viktigt för KB att få intäkter och bolaget jobbar hårt med det:
1) Dels kommer intäkter genom att Pfizer nu har förlängt ROR-gamma-avtalet och en milstolpsersättning väntas där under hösten 2013. Det ger ytterligare intäkter.
KB satsar nu på att ingå fler liknande avtal för andra av sina läkemedelsprojekt.
2) En annan möjlighet för KB är att erhålla intäkter i form av "utvärderingsavtal" eller "feasibilityavtal". Några sådana avtal har KB ännu inte men de är en möjlighet till intäkter. (Det är väl intäkter om något stort läkemedelsbolag vill gå in och djupare titta på potentialen i något av KB:s läkemedelsprojekt?)
3) Därutöver finns en möjlighet för KB att ansöka om "mjuka pengar" (dvs i princip statliga bidrag?).
Det är en möjlighet som kan öka KB:s intäkter och kan bli aktuellt senare under 2013 för något projekt.
• Förutom att öka intäkterna och sänka kostnaderna jobbar KB med att sänka risknivån i sin verksamhet.
• Det sker genom att fokusera verksamheten på områden där man kan förvänta sig att stora läkemedelsföretag kommer att vilja inleda samarbeten inom kort. Detta kallas för "heta områden".
• Dvs om KB startar nya läkemedelsprojekt så måste bolaget vara noga med att det ska vara inom sådana heta områden.
• Ett område kan bli hett om det kan beläggas att något fungerar som tänkt (dvs att det finns en "klinisk validering"). Det fanns tex för ROR-gamma-projektet redan i början.
• Dvs sådana arbetsprinciper är viktiga för KB att ha för ögonen då bolaget jobbar, och ska förhoppningsvis innebära högre chans för att läkemedelsprojekt lyckas och att det finns observationer som stödjer det som KB jobbar med kliniskt i läkemedelsprojekten (dvs att ett läkemedel ska ha effekt på avsedd sjukdom osv).
• Riskhanteringen ska även påverka hur ett läkemedel ska konstrueras (genom design av läkemedlets molekyler osv). Det kan också påverka risknivån i ett projekt.
• Och så gäller det att ha en viss spridning av verksamheten på flera projekt.
• Genom att KB sänker sin kostnadsnivå per projekt kan bolaget hålla igång flera projekt samtidigt för samma totalkostnad. Det innebär en sänkt risknivå.
• Och det gäller dessutom att ha en spridning av projekten på projekt i olika faser, vilket KB strävar efter.
• Men KB är försiktigt med att självt bekosta läkemedelsprojekt som går in i senare faser då dyra, större studier måste genomföras.
• KB vill också genomföra sådana projekt i senare faser men i så fall helst genom att dela risken med samarbetspartners och därigenom ha en bra finansiering av projekten.
• KB tänker alltså hela tiden på riskhanteringen av sin verksamhet vilket är viktigt. Annars är det lätt att risknivån höjs i ett projekt och man fortsätter med det utan eftertanke.
• KB försöker att sänka risknivån i sin verksamhet, men å andra sidan är läkemedelsutveckling en bransch som innebär hög risknivå.
KB:s nuvarande läkemedelsprojekt
1) ROR-gamma
Projektet utvecklas bra. Det är KB:s viktigaste projekt och som nämnt har KB samarbete med Pfizer inom detta projekt.
Målet för ROR-gamma-projektet är att ta fram läkemedel mot autoimmuna sjukdomar.
Alla större läkemedelsbolags forskningsavdelningar jobbar just nu med ROR-gamma-mekanismen. Pfizer, Merck och många andra läkemedelsbolag forskar kring det.
Så det är en hård konkurrens på området och en kapplöpning om vem som blir först med att lansera läkemedel på detta område.
Orsaken till att det är ett hett område är att det finns en klinisk validering för det, dvs man vet att det fungerar.
Tidigare har man principiellt visat effekt på aktuella sjukdomar genom att bromsa (aktuella ämnen) med hjälp av antikroppar, och nu gäller det att utveckla "småmolekylära" läkemedel med samma effekt. Det handlar om vita blodkroppar, TH-17-celler och fettmetabolism osv.
Pfizer finansierar alla forskningskostnader i ROR-gamma-projektet.
Till och med slutet av 2014 kan det bli ersättningar på totalt 15-17 miljoner dollar (från dess att samarbetet inleddes i början av 2012).
Det kan bli lägst 15 miljoner dollar till och med år 2014, och om det går bra kommer KB därutöver att få flera milstolpsersättningar vilket ger ytterligare intäkter på vägen.
Och just nu går det bra vilket väntas ge en första milstolpsersättning till KB under hösten 2013.
2) ER-beta mot MS
KB har sedan länge ett projekt inom ER-beta.
Den längst framskridna möjligheten är att därigenom få fram ett läkemedel mot MS (multipel skleros).
Det ett antal möjligheter också till läkemedel mot andra sjukdomar, men det som kommit längst är det mot MS.
Det är en helt ny typ av anti-MS-läkemedel som inte alls fungerar som befintliga läkemedel mot MS som i princip bara går ut på att dämpa inflammation.
KB:s nya anti-MS-läkmedel handlar om att direkt skydda myelinskiktet kring hjärnans nervtrådar, och reparera där det är trasigt.
Det har gått att visa att det fungerar på djur genom att "programmera" MS i experimentmodeller på djur.
Och KB har identifierat konkreta, lovande läkemedelskandidater på detta område.
Under hösten 2012 var KB väldigt nära att ingå ett partneravtal för detta.
KB sa det ev ej rakt ut, men det var så att bolaget var ytterst nära att lyckas skriva på ett avtal på detta område.
Men sedan plötsligt blev det förändringar i det läkemedelsbolag som skulle bli samarbetspartner och de personer där som KB diskuterade med jobbar ej längre kvar där.
Så det har gjort att KB därför måste börja om hela den processen för att hitta en samarbetspartner till det projektet.
Där är status att de läkemedelsbolag som KB diskuterar med vill att KB noggrannare kartlägger verkningsmekanismen på detta område.
Det beror på att mekanismen innebär ett sätt att bota MS på ett helt nytt sätt och inte bara genom att dämpa inflammation.
KB måste tydliggöra detta mera för att det ska vara kommersiellt intressant för ev samarbetspartners.
KB har redan gjort försök i detta projekt och forskningsresultat kring det är på väg in.
Resultaten skulle ha kommit redan under q2/2013 men har blivit lite försenade.
KB har redan en del resultat klara och de pekar glädjande nog i positiv riktning, dvs att det fungerar som KB tänkt.
Men det är fortfarande viktigt att få de ytterligare resultaten som nu ska komma in lite försenat.
När de ytterligare resultaten är på plats kan KB fortsätta diskussionerna med de läkemedelsbolag som KB vet är intresserade av läkemedel med denna mekanism.
Det finns ett större intresse nu i läkemedelsbranschen för MS än tidigare, och ett större intresse än tidigare för detta projekt som KB har.
Det innebär en utveckling på MS-området som gynnar KB.
Det blir alltså intressant i höst då KB kommer igång ordentligt med detta och har ett bra presentationsmaterial.
3) ER-beta mot cancer
Det är en annan möjlighet för ER-beta.
Mer och mer data stödjer att ER-beta har eller kan ha en viktig roll vid behandlingen av cancer, genom att hämma tillväxten av cancertumörer.
Man kan göra försök genom att implantera människoceller i mus och visa att tex en lungtumör är något mycket allvarligt och innebär att man dör ganska kort tid efter diagnos.
Men genom KB:s projekt på detta område kan man hämma tumörtillväxten och ev till och med krympa tumören om man kombinerar KB:s läkemedel med befintliga läkemedel.
Principen kan användas för ett tiotal olika tumörtyper där KB lyckats visa effekt av sitt läkemedel.
Läkemedlet kan ev även användas brett i och med att det är en helt ny typ av mekanism. Det kan alltså bli intressant att lägga till denna nya mekanism till de som redan finns via befintliga anticancer-läkemedel.
KB:s mål är att snabbt börja testa läkemedel inom detta område på människor.
4) Nurr1
Det är ett relativt nytt projekt som KB har startat.
Som nämnt försöker KB fokusera på projekt inom områden som kan bli heta.
Nurr1 är ett sådant område.
En likhet med ROR-gamma-projektet är att det för Nurr1 finns en klinisk validering, dvs man vet att det har en positiv effekt på autoimmuna sjukdomar om man ökar T-celler. Det har man sett i människor.
Och nu gäller det att skapa småmolekylära läkemedel som med samma princip ger den effekten, vilket är vad KB håller på med.
Just nu håller KB på att utreda mekanismerna bakom. Det är en utvärderingsfas för att se hur man bäst kan inleda ett bredare projekt och intressera läkemedelsföretag för att inleda samarbete i ett sådant projekt.
KB håller alltså just nu på med "target validation" i detta projekt.
5) Nur77
Det är en annan receptor som KB också har börjat jobba med som liknar Nurr1.
Det finns väldigt spännande möjligheter med Nur77 men KB vill avvakta med att berätta mer eftersom KB håller på att etablera samarbete med ledande forskare på området.
Men det handlar om "väsentliga medicinska terapier som kan göra mycket nytta".
Och det är ett nytt och intressant område som man kan räkna med kommer att bli kommersiellt intressant.
Det finns även en del samordningsfördelar med att forska kring både Nur77 och Nurr1, vilket gör att man kan jobba kostnadseffektivt med båda de projekten.
Förhoppningen är att Nur77 kommer att bli ett potentiellt väldigt spännande område för KB framöver.
6) GR
Det är en veteran i KB:s projektportfölj.
Det finns ett antal läkemedelsbolag som jobbar med att framställa ett kortison utan biverkningar (eller med reducerade biverkningar).
Det är stora läkemedelsföretag som jobbar med det. Och KB forskar på det i det här projektet.
KB har upptäckt en ny mekanism på området, och det finns några företag som är intresserade av att prata med KB om samarbete i detta projekt.
Eftersom det är flera företag som forskar på området finns det alltså en viss konkurrens mellan dem om att ta fram läkemedel av denna typ, och det ger en fördel för KB som har en egen vinkel här.
Projektet är attraktivt kliniskt. Mycket är redan känt om kortison och möjligheterna att använda det som läkemedel. Kan man bara bli av med biverkningarna lär det bli kommersiellt intressant.
Fortfarande kvarstår stora utmaningar med detta projekt som ännu är i tidig fas.
Men KB fortsätter att jobba med projektet och försöker komma till ett läge så att samarbete med något annat läkemedelsbolag kan inledas.
• Av KB:s ekonomiska utveckling kan man se att bolaget har sänkt sina kostnader kraftigt. Det syns om man jämför kostnadsnivån under q1/2013 jämfört med q2/2013, och den trenden väntas fortsätta framöver.
Karo Bio-vd:n Per Bengtssons sammanfattande ord under telefonkonferensen 12 juli 2013:
• Sammantaget anser KB det vara glädjande att Pfizer-avtalet om ROR-gamma har förlängts i ytterligare ett år.
• Och KB ser positivt på att KB lyckas sänka sina kostnader utan att tappa konkurrenskraft.
• Dessutom fortsätter KB att jobba med riskhanteringen av sina läkemedelsprojekt för att bolaget ska utvecklas långsiktigt på ett bra sätt.
Frågestund på telefonkonferensen
• Analysföretaget Redeyes aktieanalytiker Klas Palin undrade på vilket sätt KB ska kunna sänka kostnadsnivån till 40 miljoner kr per år.
Enl KB:s vd Per Bengtsson ligger det inom räckhåll att nå den kostndsnivån tack vare redan genomförda åtgärder samt fortsatta åtgärder som KB ser kan genomföras för att spara kostnader. Då ligger det i utvecklingen att komma ner till 40 miljoner kr per år.
Palin undrade även över de fortsatta forskningsresultaten som är på väg in vad gäller ER-beta mot MS, och hur avgörande de resultaten är för att KB ska kunna hitta en samarbetspartner om det projektet.
Enl KB-vd:n Per Bengtsson är de återstående resultaten viktiga. KB har fått höra från ev samarbetspartners att KB måste visa på ett övertygande sätt att KB har en helt ny mekanism mot MS, så att inte den fina effekt som KB kunnat visa mot sjukdomen bara kan förklaras med hjälp av inflammationshämning (vilket är så som befintliga läkemedel mot MS fungerar).
Detta handlar om komplexa mekanismer och man måste ta fram särskilda modeller för att visa på ett tydligt sätt att det rör sig om direkta effekter som påverkar myelin-skiktet, dvs att läkemedlet skyddar genom en direkt effekt och även kan bygga upp myelin.
Det är den typen av dataexperiment som KB har gjort och bolaget inväntar alltså en del ytterligare viktiga resultat om det.
Men hittills har det visat sig att det verkligen fungerar så som KB tror.
Palin undrade om KB kommer att ge ut ett pressmeddelande om de kvarvarande forskningsresultaten när de finns på plats.
Bengtsson svarade på det att KB får successivt en löpande rapportering av dessa kvarvarande forskningsresultat eftersom det handlar om olika typer av analyser och så vidare.
Det är inte som en klinisk prövning som man plötsligt "avlindar" så att alla resultat finns tillgängliga vid ett visst datum.
I det här fallet droppar resultaten in successivt varav KB har sett de första resultaten och att man redan där kan sägas att det finns en avsedd effekt på MS.
Sedan måste det beläggas ytterligare med olika metoder och analyser, men det är inget som KB kommer att meddela i ett separat pressmeddelande.
Palin undrade även vad gäller Nurr1- och Nur77-projekten vad som återstår där och hur lång tid det kan ta innan samarbetsavtal med stora läkemedelsbolag kan ingås om de projekten.
Enl Bengtsson håller KB som sagt på att validera målet ("target") vad gäller Nurr1 för att se de tekniska möjligheterna inför en start av ett projekt.
KB har redan haft diskussioner med läkemedelsbolag om Nurr1, och har informerat om att det även funnits en diskussion om utvärdering med ett företag.
Så KB vet att detta är ett intressant område. Det gäller bara att belysa ett antal tekniska frågor innan man drar igång.
Det tycker även de läkemedelsbolag som KB diskuterar med. Det är för hög risk att bara ha utgångspunkten att "det här fixar vi" innan man drar igång.
Vad gäller Nur77 har KB fått in en del data och tycker att det ser väldigt bra ut, men det är likadant där att det fattas pusselbitar innan det går att starta ett konkret projekt på området.
En utgångspunkt är att det kan ta ett par år från dess att man inleder forsknings på ett nytt område som Nurr1 eller Nur77 tills man vet så mycket att samarbetsavtal kan ingås med ett större läkemedelsbolag.
Men det kan även gå fortare som för tex ROR-gamma-projektet där KB ingick avtal med Pfizer 1,5 år efter att forskningen kring det hade inletts.
Det kan bli så även för Nurr1 och Nur77. KB har redan hållit på och forskat kring dem ett tag.
Palin ville veta om Nurr77 också kan användas mot autoimmuna sjukdomar.
Enl Bengtsson har KB ej pratat om det eftersom bolaget inte är riktigt färdiga med något samarbetsavtal för Nurr77. Men det finns ett antal möjligheter.
• Därefter kom frågor från privatinvesteraren Staffan Halldin.
Han ville veta var KB har sitt huvudfokus för att öka intäkterna förutom via Pfizer-samarbetet.
Bengtsson uppgav att förutom milstolpsersättningar via Pfizer-avtalet finns möjligheter att få "mjuka pengar" (statliga bidrag etc?) och där finns det förhoppningar om att KB på det sättet ska kunna få in en del pengar.
Utöver det försöker KB även få till ett nytt samarbetsavtal för några av sina andra läkemedelsprojekt. Det som kommit längst i det avseendet är ER-beta mot MS.
Halldin ville veta om det bolag som tidigare var lite mer intresserat fortfarande är det.
Enl Bengtsson var det så under 2012 att KB hade långt framskridna diskussioner.
Enl Halldin har bla Astrazeneca sagt sig vara mer ivriga att förhandla med läkemedels-utvecklingsfirmor.
Bengtsson bekräftade det men sa även att det finns flera bolag som KB talat med regelbundet, och enl KB finns det intresse hos fler företag än ett.
Halldin ville veta om förseningen av forskningsresultaten innebär en större försening.
Enl Bengtsson är det olika analyser som görs och under arbetets gång kan man komma på att man tex ska göra en utvidgning eller lägga till ytterligare analyser. Det blir en "glidning" på någon månad eller två, men inte mer.
Halldin frågade om det handlar om att KB ska belägga att det handlar om den nya verkningsmekanismen.
Bengtsson svarade ja på det. Det är en djurmodell där KB måste kunna visa effekt på sjukdomen utifrån vald mekanism som innebär att inflammationsdämpning inte är en stor komponent utan en annan mekanism.
Går det att visa effekt i modellen, så kan den effekten alltså inte förklaras med inflammationsdämpning eftersom inflammationsdämpning inte förekommer i den djurmodellen.
KB har redan sett de första forskningsresultaten från den modellen och de visar att det finns en effekt, så det ser bra ut.
Nu gäller det bara att belysa det med ett antal andra sätt såsom elektronmikroskop etc.
Det är alltså väldigt viktiga forskningsresultat som kvarstår, men redan har KB sett på vävnadssnitt osv och där syns det tydligt att det finns en effekt.
Halldin undrade även över om Pfizer-avtalet som det var sagt redan tidigare ger Pfizer en rätt att avbryta avtalet i förtid.
Enl Bengtsson finns det klausuler etc i avtalet som ger Pfizer rätt att avbryta det i förtid, men just nu är det tvärtom utvidgat och förlängt.
Så Bengtsson ser inget som tyder på att Pfizer avser att avbryta avtalet i förtid.
Halldin undrade även över den milstolpsersättning som KB räknar med under hösten 2013 från Pfizer-avtalet och den ev ytterligare milstolpsersättning som väntas efter årsskiftet 2013/2014.
Bengtsson bekräftade att det kan bli en första milstolpsersättning under hösten 2013, och därutöver får KB inte säga så mycket men det finns möjlighet att det kommer ytterligare en under 2014 också.
• En fråga som kom in under telefonkonferensen via internet: Har KB behov av att be aktieägarna om kapitaltillskott genom utförsäljning av nya KB-aktier via nyemission inom 6-12 månader?
Bengtsson svarade på det att bolaget har sagt att det finns olika vägar att finansiera verksamheten på, och KB jobbar med att försöka sluta "gapet" (mellan intäkter och kostnader, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna).
Enl Bengtsson är målet naturligtvis att sluta gapet helt så att KB blir självfinansierat.
Hur det blir med det beror på hur KB:s intäkter etc kommer att utvecklas framöver.
Bengtsson sade sig inte vilja kommentera KB:s framtida kapitalbehov.
Kapitalbehovet beror enl honom på hur verksamheten ser ut osv.
Men Bengtsson uppgav att det för närvarande "ser bra ut" och att KB fortsätter att jobba med att försöka få in intäkter.
Det är det enda han sade sig kunna svara på det.
Vd Per Bengtsson
• 24 maj 2011 kom besked om att han tillträder som tillförordnad vd för Karo Bio: http://www.karobio.se/investormedia/pressreleaser/pressrelease?pid=576655
Så här sa KB:s styrelseordförande Göran Wessman då:
"Vi är glada att vi med kort varsel har kunnat hittat en mycket kompetent person för detta uppdrag."
Så här beskrevs Bengtssons meritlista:
"Per Bengtsson - MD, PhD - valdes till styrelseledamot i Karo Bio vid årsstämman (27 apr) 2011 och har tidigare varit:
VD för Probi AB (publ)
FoU-chef på Pharmacia/Pharmacia & Upjohn Plasma Products
Medicinsk chef och Terapiområdeschef på Ferring
Utvecklingschef på Bionor Immuno A/S
Per Bengtsson har idag ett mindre konsult- uppdrag för Mintage Scientific AB, där Göran Wessman är verkställande direktör."
• Och fem månader senare (24 okt 2011) kom besked om att han utsetts till ordinarie vd: http://www.karobio.se/investormedia/pressreleaser/pressrelease?pid=611153
Så här sa styrelseordförande Göran Wessman då:
"Karo Bio står inför flera stora utmaningar som utöver nischkunnande också ställer höga krav på kommersiell förmåga.
Per känner Karo Bio väl och har den kompetensen, varför vi är mycket glada för att han antagit utmaningen."
Och så här sa Bengtsson själv:
"Parallellt med fas III-programmet för eprotirome, har Karo Bio intressanta och lovande utvecklingsprojekt som tilldrar sig stort intresse. Mitt mål är att vi skall tydliggöra företagets olika värden och skapa optimala förutsättningar för att nå kommersiell framgång."
Som nämnt lades dock Eprotirome-projektet ner strax senare.
Så här beskrevs Bengtssons meritlista i pressmeddelandet om hans vd-utnämning i okt 2011:
"Per Bengtsson är legitimerad läkare och medicine doktor. Han började sin karriär inom 'biotech' som medicinsk ansvarig och projektledare på Karo Bio i början av 1990-talet. Han har därefter varit:
medicinsk chef och terapiområdeschef på Ferring
VD för Probi AB (publ)
FoU-chef på Pharmacia/Pharmacia & Upjohn Plasma Products
utvecklingschef på Bionor Immuno A/S."
Bengtsson verkar alltså vara välmeriterad.
Sedan i maj 2011 har han nu varit vd för KB i drygt två år.
Måndag 23 maj 2011 slutade Karo Bio-aktien i 1,61 kr och nu (fre 12 juli 2013) slutade aktien i 0,36 kr.
Under Bengtssons vd-tid är alltså aktien hittills -78%.
Det är ju en väldigt dålig utveckling, men det är väl fel att skylla det på Bengtsson i och med att Eprotirome-projektet kommit så långt när han kom in i Karo Bio och han kunde väl inte göra något åt att det projektet misslyckades.
Positivt att Bengtsson på presentationer och telefonkonferenser etc verkar vara en realistisk och jordnära person som ger tydliga besked.
Och som nämnt ovan höll han vad han lovade när han under 2011 indikerade att ett nytt avtal var på gång för KB vilk… [content has been truncated]