Alexus förespråkar lugn och sittande i båten, tills kris och panik lagt sig. Johan Jonsson berättar om sin strategi att oavsett vad som händer i övrigt så gör han så här enligt egen tumregel. 1) När hans ägandes aktie går ned 33 procent från inlöpsvärdet (observera eget inköpsvärde, inte nedgång sedan ett år eller årsskifte) då köper han mer av samma vara. 2) När hans aktie går upp med 40 procent från inköpsvärdet, då säljer han.

Det låter bestickande bra och Johan Jonsson försäkrar själv att det fungerar..

Jag tvekar inte ett ögonblick att denna investeringsfilosofi efter tumregler fungerar bra. Men gör det över åren maximal avkastning?

Det finns något som heter kapitalkostnad. Köper jag en aktie för 100 kronor, så kan jag räkna med att kapitalkostnaden är cirka 5 procent.

Den kapitalkostnaden kan jag sedan år efter jämföra med alternativt utdelningen, nettovinsten eller bruttovinsten eller företagets vinst på eget kapital o.s.v. Välj vad som passar bäst.

Men säg att första året ger en utdelning på 5 kronor. Då är det lika med min kapitalkostnad. Jag har gått jämt ut, jag har kapitalet kvar men ingen föräntning av insatt kapital.

Nästa år kanske aktien ligger i 140 kronor, en ökning på 40 procent. Då skall Johan Jonsson sälja enligt sin tumregel men kanske utdelningen ökat till 6 kronor.

En nyinvesterare i aktien får då en kapitalkostnad på 7 kronor och utdelningen är 6 kronor. En ren förlust på en kronor. Men den gamle investeraren tjänar 6 kronor på en kapitalkostnad på fortfarande fem kronor. Alltså 20 procent avkastning på kapitalet detta år och 10 procent i ett två-årsperspektiv.

Varför jag drar upp det här beror på att jag tittar på till exempel hur famijen Erling, Stefan och Karl Johan Persson har blivit en av världens rikaste släkter.

Deras kapitalkostnader är ju minimala varje år, eftersom de köpte HM aktier till pris som är bråkdelen av dagens. Men dagens utdelning är maximal.

En sådan penning-maskin!

Men när Stefan Persson och köper HM-aktier i år, som han gjort, för 3.5 miljarder svenska kronor, så får han på den delen av sitt äganede samma villkor som alla övriga som köper aktien i dag.

Att jämföra med utdelningen är pedagogiskt lättast, men utfallet blir än mer för den långsiktige investeraren i ett högklassigt bolag om jämförelsen görs efter formeln:

1) Eget kapital i bolagets bokföring år 2 minus eget kapital i bolagets bokföring år 1, plus år 2:s udelning.

2) Eller nettovinsten plus årets avskrivning