Många är skeptiska till om man kan slå index på lång sikt. Att säga det till oss med ett stort intresse är som att säga till en femåring att tomten inte finns. Det är ingen tvekan om att det är svårt, särskilt när man ser på statistik där 8 av 10 bankfonder inte har slagit index de senaste fem åren. Om det nästan är omöjligt så är det vi håller på med och all den tid vi lägger ned i princip meningslös. Visst, det är roligt – men om chansen att vara bättre än index är minimal då får man nog hitta en annan hobby. Då är det bättre att ägna sig åt att tjäna mer pengar för att öka sitt kapital och på så sätt göra större vinster. Personligen tror jag inte på hypotesen om den effektiva marknaden, det gör inte Warren Buffett heller. Han och många andra har visat att man kan slå index gång på gång. Men å andra sidan ses han av många som ett geni. Frågan är om du och jag har vad som krävs. Jag har en del tankar kring ämnet för att åtminstone öka sannolikheten för ett bättre resultat.

Man ska inte göra det svårare för sig själv än nödvändigt. Man får helt enkelt se på dem som har lyckats bäst och härma dem. Då får vi vända oss till sannolikheterna. Jag vet inte de exakta siffrorna men flera undersökningar har pekat på att cirka 90 % av alla daytraders går sämre än index och ett flertal förlorar pengar. Då måste man ha ett minst sagt fantastiskt och annorlunda system än de övriga för att kunna gå vinnande ur den striden. Det är en strategi för förlorare så vi lämnar den tekniska analysen för tillfället.

En annan uppenbar förlorare är fonder med ett kapital som är för stort för att förvalta. Jag var mycket imponerad av Didner & Gerge, men de har numera ett kapital som är för stort för den svenska marknaden och har i princip blivit index. När man ser en kurva på deras resultat jämfört med index de senaste fem åren så är den i princip identisk. Tipset till dem är att lägga ned verksamheten och starta en Norden eller Europafond. Två extremt duktiga förvaltare som inte kommer att kunna slå index bara för att omständigheterna är fel.

Warren Buffett är i en liknande sits och han har ett ytterligare problem. Han kommer få svårt att lyckas med sitt imponerande snitt på 30 % avkastning om året eftersom han är för långsiktig. Coca Cola kommer inte att kunna växa 30 % om året eftersom de redan har tagit över hela världen – det tåget har gått. Därför spelar det ingen roll att Buffett är ett finansgeni, om han bara äger den typen av bolag på lång sikt så kommer han inte att kunna få en avkastning högre än 15 % om året. Vill man ha avkastningar som överstiger 20-30 % om året kan man inte vara en långsiktig ägare (mer än 10 år) i de allra största bolagen. Deras aktiekurser kan inte stiga mycket snabbare än omsättningen. Därför ska man inte lägga Hennes & Mauritz i byrålådan de närmsta 20 åren, trots att bolaget har många fina år framför sig. Vill man ha en hög avkastning kan man inte vara extremt långsiktig.

Hedgefonder är något annat jag vill varna lite för. Med sina höga avgifter brukar det inte löna sig att på lång sikt satsa i dessa. Det låter väldigt fint i teorin att man ska kunna tjäna på både upp och nedgångar. Men det har visat sig att väldigt skickliga förvaltare som Ragnhild Wiborg har haft svårigheter att tjäna pengar trots att hon förutsåg subprime-krisen. Problemet är att det är svårt när man ska blanka aktier. Börsen har en drift uppåt, ett snitt på nästan 1 % per månad. Detta gjorde att hon missade uppgången hela 2006 och halva 2007. Problemet är att man inte vet när något som subprime-krisen slår igenom, en bubbla kan hålla på i flera år. Då är det bästa är att göra som Buffett, innan ett flertal krascher har han sålt av och bara inväntat rean.

Jag återkommer med en fortsättning i detta ämne, som kort och gott handlar om att rätt strategi kanske är det viktigaste för att nå framgång på börsen. På samma sätt som att en spelare på casinot har en matematisk nackdel som nästan är omöjlig att slå måste man själv identifiera om man inte ibland gör det onödigt svårt för sig.