Nu har marknaden glömt bort FEDs likviditetstillskott. I nuläget är bedömningen att den inte räcker till eller klarar av att förändra kreditkrisen. Back to reality med andra ord och nu ser vi åter fallande kurser, tripple digit losses, som de säger på CNBC/Bloomberg.
Roade mig med att lyssna på en del experter idag och den samlade bedömningen tycks vara att FED egentligen inte kan göra så mycket mer. Man har gjort nog och mer därtil. Stephen Roche (som alltid är baissad, han blev paradoxalt nog lite halvoptimist någon månad före det att marknaden toppade) liknade FEDs agerande som kaotiska panikutspel. Nåja, var och en kan ha sin syn.
Sannolikt sänker FED ännu en gång med 50 räntepunkter på tisdag (vissa trodde på upp till 1%) och sedan får hoppet stå till att medicinen verkligen börjar bita någon gång. Påfallande få av dem jag lyssnade på är särskilt oroade för inflationen. Man undrar då varför Riksbanken höjer räntan och inte sänker samtidigt som andra banker, ECB m fl, ej sänker heller. Är de rädda förvargen som inte synts till i de amerikanska skogarna?
Nä de har sannolikt en annan agenda helt enkelt. Ben väljer att att försöka medicinera de sjukdomssymptom han bedömer vara allvarligast för stunden. Har man ett brutet ben, ett knäckt revben, en spucken lunga och hjärtstillestånd kanske man prioriterar dåmed. Den samlade expertisen säger dock att förr eller senare kommer även de europeiska bankerna följa efter med räntesänkningar. No matter what! Detta eftersom tillväxten sakta men säkert kommer att börja sjunka även i Euroland. Om FED i det läget är klara med sina sänkningar lär ju också dollarn få ett uppswing gentemot euron. Då sjunker råvarorna och inflationstrycket minskar. Scenariot låter väl inte helt osannolikt givet att inflationstendenserna till dess inte har förstärkt jämfört med nuläget.
Lägen som det nuvarande är allmänt ganska jobbiga. Alla ser att det är billigt men ingen köper. Det blir ju billigare för varje vecka som går. Har själv minst 3-5 kandidater som jag tycker ser urläckra ut ur värderingsperspektiv och ändå slår jag inte till. Har väl likt många andra hamnat i ett tillstånd där man inte längre agerar rationellt utan helt enkelt inte gör någonting. Det som jag ansåg skulle säljas är sålt och det som finns kvar i depån är tänkt att vara där. Likviditeten ser hyfsat bra ut (nåja i baissetider borde man egentligen vara 100 % likvid) men några nya långsiktiga köp känns tämligen avlägsna. I synnerhet i små förhoppningsbolag som det ofta skrivs om här. Dessa lär ju inte vara “på mode” ett bra tag till skulle jag tro. Chansade på Betting tidigare och handeln där har tvärdött. Aktien ser dock så pass billig ut att jag inte anser mig behöva sälja den. Hur det blir med senast inköpta Odd Molly återstår att se i början på april.
Bland de stora funderar jag på AZN (det var länge sedan man såg den aktien som klart köpvärd). Meda låter jag nog bli när jag tittat närmare på företagets senaste rapport. Inte för att den var dålig men skuldsättningen är fortfartande allt annat än hälsosam. Den tidigare köpfesten slår nu tillbaka med full kraft när räntorna är högre. Överlag tror jag faktiskt att storbolagen blir de som vänder upp först. När det nu sker, för ärligt talat så ser det ju ganska mörkt ut med tanke på de rådande trenderna på i stort sett samtliga världens index. Tar man en titt på dem är det svårt att se något långsiktigt köpläge här och nu. Vi har till och med historiken mot oss. Årgångar där första kvartalet blev negativt bjöd så gott som alla på ytterligare utförslöpor längre fram.
Hoppas att man ha fel …