Sälj Investor-aktien

2013-03-08 06:40, Edited at: 2013-03-10 14:59

Investmentbolaget Investors största aktieinnehav lockar ej samtidigt som börsen generellt verkar uppblåst just nu.

Vad tycker ni om Investor-aktien vid nuvarande börskurs 190 kr (aktiens slutkurs tors 7 mars 2013)? Ska man köpa eller sälja den?

-

1) Rabatt jämfört med substansvärdet

Investors "nettoförmögenhet" (substansvärde) utgörs ju av:

• marknadsvärdet på tillgångarna (nästan 200 miljarder kr vid årsskiftet)

minus

• skulderna (drygt 20 miljarder kr vid årsskiftet)

Dvs det blir netto 175 miljarder kr (vid årsskiftet).

Och 175 miljarder kr blir ca 230 kr/Investor-aktie (delat på bolagets ca 767 miljoner aktier minus ca 6 miljoner återköpta aktier).

Bolaget hade alltså en nettoförmögenhet (substansvärde) på 230 kr/aktie vid årsskiftet.

Det kan jämföras med att Investors B-aktie samtidigt låg i 170 kr vid årsskiftet, dvs den hade då en rabatt på 26% jämfört med substansvärdet.

Utifrån det verkar ju Investor-aktien billig. Man betalar 170 kr och får 230 kr för det!

-

Och kalkylen ser till och med ännu bättre ut:

I dec 2012 ingick Investor avtal om att sälja sitt delägda bolag Gambro vilket ska slutföras under 2013.

Gambro ägdes till 51% av riskkapitalbolaget EQT och till 49% av Investor och prislappen för Gambro blev drygt 18 miljarder kr i eget kapital-värde (tillgångar på 26,5 miljarder kr minus skulder på drygt 8 miljarder kr).

Investor gynnas affären dels genom sin direkta ägarandel och dels genom sin investering i EQT:s fond nr 4 som ägde ägarandelen på 51% av Gambro.

Investor hade marknadsvärderat sina investeringar i Gambro (via direkt ägarandel och via EQT-fonden) till 6-7 miljarder kr, men försäljningspriset till Baxter innebär att Investor totalt får ut 10-11 miljarder kr för sina investeringar i Gambro.

Om Investor skulle ha fått betalt överenskommet pris för Gambro redan vid årsskiftet så skulle Investors substansvärde då ha uppgått till 179 miljarder kr (235 kr/aktie).

Och utifrån det skulle substansrabatten då alltså ha uppgått till 28% (dvs börskursen på 170 kr var 28% under 235 kr som substansvärdet per aktie).

-

Sedan årsskiftet har börskursen stigit med 12% till nuvarande nivå 190 kr (slutkurs för B-aktien tors 7 mars 2013).

Det har varit en bättre uppgång än för börsen som helhet (som samtidigt stigit med 10%), men det lär fortfarande innebära en ganska stor rabatt jämfört med Investors nuvarande substansvärde. Investors tillgångar har ju också stigit i värde sedan årsskiftet (främst tack vare kursuppgångar för de aktier Investor äger).

Nästa exakta avstämning av Investor-aktiens substansrabatt kommer 23 apr 2013 då Investor presenterar sin resultatrapport för q1/2013 inkl vad substansvärdet per aktie uppgick till per 31 mars 2013.

-

2) Stabil aktieutdelning

Investor har gett följande aktieutdelningar per Investor-aktie under de senaste åren:

För 2008 (utbetald våren 2009): 4 kr
För 2009 (utbetald våren 2010): 4 kr
För 2010 (utbetald våren 2011): 5 kr
För 2011 (utbetald våren 2012): 6 kr
För 2012 (föreslagen att utbetalas våren 2013): 7 kr

Dvs det är totalt 26 kr som lämnats i aktieutdelningar de senaste fem åren (13-14% av nuvarande börskurs 190 kr).

Den senaste aktieutdelningen 7 kr (=förslag till aktieägarna inför bolagsstämman 15 apr 2013) utgör 3-4% av nuvarande börskurs 190 kr.

-

3) Tillgångar

Vad är det då för tillgångar som Investor äger (enl ovan för nästan 200 miljarder kr) som man köper in sig i om man köper Investor-aktier?

Marknadsvärden för Investors enskilt mest värdefulla investeringar vid årsskiftet:

• Atlas Copco 37 miljarder kr (19% av marknadsvärdet på Investors totala tillgångar)

• SEB 25 miljarder kr (13%)

• ABB 24 miljarder kr (12%)

• Mölnlycke 16 miljarder kr (8%), avser både aktieinnehav och lånefordringar

• Astrazeneca 16 miljarder kr (8%)

• Ericsson 11 miljarder kr (5%)

Dessa sex i investeringar utgjorde vid årsskiftet alltså tillsammans 65% (dvs nästan två tredjedelar) av marknadsvärdet för Investors totala tillgångar.

Är då dessa bolag intressanta att äga aktier i?

Atlas Copco

Luftkompressor- och gruvmaskinsbolaget Atlas Copco är alltså Investors enskilt största aktieinnehav.

En orsak till det kan väl bla vara att Investor kontrolleras av familjen Wallenberg och familjens nuvarande överhuvud Peter Wallenberg (fyller 87 år i maj 2013) har själv tidigare jobbat som säljare hos Atlas Copco i bla Afrika vilket han trivdes mycket bra med, så han har stora emotionella kopplingar till Atlas Copco.

Och visst är Atlas Copco ett väldigt välskött och lönsamt bolag. Men ett bra bolag betyder ju inte alltid en köpvärd aktie.

Man kan tycka att Atlas Copco-aktien vid nuvarande börskurs 185,80 kr (för A-aktien) är övervärderad på börsen eftersom bolaget genererade ett resultat per aktie på 11,43 kr under 2012 vilket ger ett p/e-tal på höga 16 trots att Atlas Copcos orderingång föll under q4/2012 (jämfört med q4/2011).

Separat blogginlägg om Atlas Copco (från 5 mars 2013) där aktien fick säljrekommendation: http://www.redeye.se/aktiebloggen/atlas-copco/salj-atlas-copco-aktien-update

SEB

Familjen Wallenbergs anfader André Oscar Wallenberg grundade ju familjens nuvarande företagsimperium (där Investor numera är det centrala holdingbolaget) när han på 1800-talet grundade Stockholms Enskilda Bank som därefter under 1972 gick ihop med Skandinaviska Banken ("Skand-banken" kallad) och bildade SE-Banken (som numera bara heter SEB).

Även där finns alltså en stark emotionell koppling mellan familjen Wallenberg och ett av Investors aktieinnehav. Det är ju inte säkert att aktieinnehav pga emotionella kopplingar är de bästa aktieinnehaven att äga på rationella grunder.

Förutom emotionella kopplingar kan det även finnas rationella skäl för Wallenbergarna att vara storägare i SEB genom att därigenom säkra finansiering av (dvs långivning från SEB till) bolagen i Wallenberg-sfären (dvs de bolag där Investor och Wallenbergstiftelserna är storägare).

Dock har SEB haft en del problem genom åren. Banken var väl mer eller mindre konkursmässig i samband med den svenska finans- och fastighetskrisen i början på 90-talet, men med tur och kapitaltillskott från aktieägarna på drygt 5 miljarder kr 1993 gick det att vända på skutan och få ordning på banken igen.

Så här har den krisen beskrivits:

"Krisen började med att finans- och fastighetsbolaget Nyckeln (som ägdes av Anders Walls Beijer Capital, Munksjö och Bonnierkoncernen) ställde in betalningarna i oktober 1990.

Finansinstitutet hade investerat mycket i kommersiella fastigheter eftersom de kunde agera på ett friare sätt än banker som var reglerade.

Bankerna (Gotabanken, SEB och Swedbank) hade därför lånat ut till Nyckeln och andra finansinstitut såsom Erik Pensers bolag Finans AB Gamlestaden och på så sätt indirekt kunnat ta del av fastighetsmarknadens värdestegringar.

Nyckeln hade kreditförluster på 3 miljarder kronor.

• Värdena av kommersiella fastigheter föll med upp till 70 - 80 % i storstäderna fram till 1994.

• Värdet på vanliga fastigheter föll enbart med 10-15 % i genomsnitt. Dock drabbades personer med nybyggda villor som var belånade med 90-100% av stora kapitalförluster i förhållande till inkomst."

http://www.finanshistoria.n.nu/svenska-bankkrisen

Låter som ganska våghalsigt agerande av SEB men det kanske var andra tider då.

Under den globala finanskrisen 2008/2009 var det dock dags igen. SEB hamnade i svårigheter och börskursen var nere i 15 kr som lägst i mars 2009, men genom ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr från aktieägarna och flyt med förbättrade tider i världen gick det även bra denna gång och nu står aktien i nästan 70 kr. (Teckningskursen i den nyemissionen våren 2009 var 10 kr!)

Ett skäl till att både SEB och Swedbank drabbades av den senaste krisen 2008/2009 var väl bla deras tidigare kraftiga expansion i Baltikum, vilket dock nu i efterhand verkar ha ordnat upp sig.

Under den krisen skyllde baltiska politiker på att SEB:s och Swedbanks vidlyftiga utlåning i regionen skapat en kris där enl en artikel från jan 2009:

_"Svenska banker i Lettland lånade ut pengar billigt, under många år. Nu när den lettiska ekonomin havererat får SEB och Swedbank skulden.

Landets kanske mest inflytelserika politiker Ainars Slesers anser att de svenska storbankerna bör betala notan för deras bristande ansvar i Lettland."_

http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/39788-svenska-bankerna-baddade-for-krisen

Dvs visst är det lätt att vara efterklok men utifrån ovanstående är tex ett intryck Handelsbanken inte nämnts varken kring 90-talskrisen eller 2008/2009-krisen medan SEB och Swedbank märkt ut sig under båda dessa kriser med våghalsigt agerande.

Mer exakt står SEB-aktien nu i 67,15 kr (slutkurs tors 7 mars 2013) och SEB genererade ett resultat per aktie på 5,31 kr under 2012. Det ger ett p/e-tal på 12-13 (dvs lite billigare än Atlas Copco).

Men tex:

o Evli har nyligen sänkt sin rek för SEB-aktien från "minska" till "sälj".
o UBS har sänkt sin rek för SEB-aktien från "köp" till "neutral".
o Citigroup tog nyligen bort sin säljrek för SEB-aktien men har ändå bara "neutral" rek för den.

www.avanza.se/aza/press/archive.jsp?query=%2Bcompanies%3ASEB&articleType=newsitem&language=svenska&showAll=true

Så någon jättepotential verkar det inte finnas heller i SEB-aktien just nu.

Missvisande bokföring?

Fd journalisten och bankmannen Staffan Kjellin skrev i bla juli 2012 på sin blogg på Redeye om att läget för SEB enl honom var värre än det verkade under 2008/2009-krisen:

http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/nu-ar-seb-i-gang-och-lurar-svenska-folket

En honom hade SEB värdepapper (obligationer och derivat) för ca 150 miljarder kr under våren 2007 som blev värdelösa när krisen började märkas av i aug 2007 då handeln med denna typ av värdepapper upphörde i världen.

Räddningen för SEB blev då att Riksbanken godkände sådana värdepapper som säkerheter för lån till SEB.

Men i okt 2008 förvärrades läget ytterligare, och räddningen för SEB blev då att EU tillät europeiska banker att bokföra värdelösa värdepapper som lån (lånefordringar).

Direkt efter det EU-beskedet förde SEB i sin bokföring över värdepapper för 150 miljarder kr som istället bokfördes som lån.

Kjellin hänvisar till att SEB:s vd Annika Falkengren sagt i samband med SEB:s resultatrapport för q2/2011 att SEB ökat sin utlåning med 220 miljarder kr de senaste fem åren - trots finanskrisen. Hon ska även ha uppgett detta i intervju med Financial Times.

Men enl Kjellin är detta ett missvisande uttalande eftersom 150 miljarder kr av SEB:s låneökning beror på bokföringsknepet med de värdelösa värdepapprena som överförts till att bokföras som lån för att EU medgett bankerna att göra så för att de inte ska gå omkull.

Kjellin uppger att SEB totalt hade obligationer och andra värdepapper för hela 500 miljarder kr när krisen började märkas, varav en femtedel (över 100 miljarder kr) utgjordes av så kallade CDO-instrument (Collateralized Debt Obligations) och liknande (dvs avancerade värdepapper paketerade av andra värdepapper i olika konstruktioner).

Enl Kjellin var de CDO-instrument som SEB innehade värdelösa samtidigt som SEB felaktigt fortsatte bokföra dem till inköpsvärdet, ev med undantag för en del mindre nedskrivningar.

Kjellin skriver att SEB:s vd Annika Falkengren själv uppgav i en av SEB:s årsredovisningar för några år sedan formuleringar som kunde tolkas enl följande:

"...meningen är att de här skuldförbindelserna som orsakat så mycket tråkigt för SEB, skall försvinna i bokföreningen några år framåt utan att varken aktieägare eller omvärlden skall komma att märka det."

Kjellin pekar även på att svenska staten under 2008/2009-krisen gick i god för de svenska bankerna genom att ge dem en bankgaranti på upp till 1 500 miljarder kr, och att åtminstone två svenska banker skulle ha gått omkull annars.

Så här skriver Kjellin i bloggen:

"Finansminister Anders Borg har sagt att två av våra svenska banker skulle ha gått omkull utan denna garanti. En inte för djärv gissning är ju att han syftade på SEB och Swedbank."

http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/nu-ar-seb-i-gang-och-lurar-svenska-folket

Missvisande bokföring? (del 2)

I juni 2009 skrev Kjellin ett liknande blogginlägg på samma tema med rubriken att han gav SEB-aktien den starkaste säljrekommendationen någonsin ("The strongest sell in the history of strong sells"):

http://www.redeye.se/bolag/seb/analys/userreport/seb-strongest-sell-history-strong-sells

Så här skrev Kjellin i blogginlägget:

"Det finns ingen som helst chans att SEB klarar det här. Inom några år finns SEB i någon form men inte i den nuvarande."

Nu i efterhand visade det sig att SEB klarade sig bra genom krisen, men Kjellin tar ändå upp intressanta detaljer.

Han uppger i det blogginlägget att man ur SEB:s resultatrapport för q1/2009 kunde utläsa ur bankens balansräkning på sid 19 att SEB under det senaste året har förlorat ca 150 miljarder kr på derivat:

http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Delarsrapporter/2009_Q1_delarsrapport.pdf

Enl Kjellin uppgav SEB-vd:n Annika Falkengren själv i samband med rapporten att av de 150 miljarderna hänför sig 55 miljarder kr till det senaste kvartalet (dvs q1/2009).

Och trots detta redovisade SEB officiellt en vinst för q1/2009 varav en vinst på 1 miljard kr på derivat (enl sid 17 i rapporten), skriver Kjellin.

Siffran 150 miljarder kr får han från att det enl balansräkningen på sid 19 framgår att posten "finansiella tlllgångar till verkligt värde och finansiella tillgångar som kan säljas" minskat med ca 150 miljarder kr på ett år.

Samtidigt konstaterar Kjellin att SEB:s utlåning har ökat med 335 miljarder kr enl balansräkningen.

Han ställer sig följande fråga:

"Hur kan utlåningen till allmänheten ha ökat med denna enorma summa när det samtidigt står i tidningarna att alla bankers utlåningar har minskat. Hur har SEB lyckats med det?"

Kjellin drar slutsatsen att SEB helt enkelt har gjort om de värdelösa derivaten till lån:

"De värdelösa derivaten står istället som ett lån som derivatutställaren har gett SEB. Förlusten skjuts på framtiden. SEB slipper gå i konkurs."

Missvisande bokföring? (del 3)

I okt 2010 skrev Kjellin ett blogginlägg om SEB:s informationsgivning om sin derivatportfölj:

http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/seb-redovisar-inte-sina-derivat-ataganden-fran-och-med-i-dag

Enl Kjellin har SEB sedan 2008 (efter Finansinspektionens medgivande) upphört med att redovisa derivatportföljens marknadsvärde.

Och under 2010 begränsades informationsgivningen kring portföljen ytterligare skrev Kjellin genom att den särskild tabell med siffror om derivatportföljen inte längre finns med i SEB:s resultatrapporter.

Han resonerar om att de flesta derivat innehas i mindre än ett år och därmed betraktas i bokföringen som "löpande arbetspapper" och bokförs inte i balansräkningen, medan derivat som innehavts i mer än ett år ska tas med i balansräkningen och bokföras där som tillgång eller skuld beroende på värde.

Om det då finns mer än ett år långa derivat som utgör en förlustposition, kan det innebära en stor resultatsmäll för en bank enligt Kjellin, vilket drabbat utländska banker men inga svenska.

SEB kommenterade Kjellins påståenden i en artikel i Realtid.se från nov 2010:

http://www.realtid.se/ArticlePages/201011/02/20101102144756_Realtid555/20101102144756_Realtid555.dbp.asp

SEB uppgav där bla att banken bokför alla sina derivatinstrument som tillgångar eller skulder i balansräkningen, och att de kombinerat innebär en väsentligt lägre riskexponering för banken netto än bruttosiffrorna.

Kjellin skrev om att SEB hade en bruttoexponering uppåt 20 000 miljarder kr i sin derivatportfölj, medan den korrekta nivån enl SEB var 7 300 miljarder kr medan nettoexponeringen uppgick till ca 30 miljarder kr (jämfört med bankens dåvarande börsvärde på 110-120 miljarder kr vid börskurs 50 kr).

Och SEB sade sig gärna ta emot önskål om vilken info som ska ges i den så kallade "faktaboken" med siffror om banken.

SEB svarade inte Realtid.se på frågor om

• varför banken egentligen har sin stora derivatportfölj
• vilka de underliggande tillgångarna till derivatkontrakten är
• hur värdet på derivatkontrakten förändras vid förändringar i värdena på de underliggande tillgångarna

Enl SEB:s årsredovisning för 2012 står det dock att SEB hade derivat bokförda till tillgångar på 170 miljarder kr och skulder på 158 miljarder kr per slutet av 2012 med följande förklaring:

"Volymerna och fördelningen av derivaten uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter för att kunderna skall kunna hantera sina finansiella risker.

Banken upprätthåller en marknad för derivaten och använder dem också i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde i tillgångar och skulder från räntefluktuationer."

Resultatrapporten för q4/2012

Det var 31 jan 2013 som SEB offentliggjorde sin resultatrapport för q4/2012.

Som nämnt visade den att banken genererade ett resultat per aktie på 5,31 kr under helåret 2013.

Det var en förändring med +8% från 2011.

Med SEB-aktiens börskurs på 68,25 kr (slutkurs fre 8 mars 2013) innebär ett resultat per aktie att aktien värderas till ett p/e-tal på knappt 13 (börskurs 68,25 kr delat med resultat per aktie 5,31 kr).

Rensar man bort avvecklad verksamhet uppgick resultatet per aktie till 5,53 kr under 2012 (+1% jämfört med 2012).

Med den siffran blir aktiens p/e-tal 12.

Resultatet för q4/2012 innehöll en del engångsposter:

• skattemässig engångseffekt av sänkta skattesatsen i Sverige +1,1 miljarder kr
• nedskrivning av misslyckade IT-investeringar -753 miljoner kr
• effekt av obligationsåterköp -402 miljoner kr

Det blir en nettoeffekt av engångsposter på -55 miljoner kr under q4/2012, dvs en ganska försumbar totaleffekt jämfört med SEB:s totala nettoresultat på 12 miljarder kr (exkl engångseffekter och avvecklade verksamheter).

De 12 miljarderna i rensat nettoresultat under 2012 innebar en förändring med -1% jämfört med 2011. Dvs banken minskade sitt rensade nettoresultat under 2012.

Under q4/2012 uppgick det rensade nettoresultatet till 3 miljarder kr vilket dock var goda +18% jämfört med q4/2011.

Därtill är väl SEB en av vinnarna på börsen på att skattesatsen i Sverige framöver sänks från 26% till 22% from 1 jan 2013.

Dock är SEB:s skattesats redan ganska låg. Under 2012 blev den 22-23% på det rensade resultatet, och under q4/2012 var den 24-25%.

All SEB:s verksamhet är dock inte i Sverige. Enl en tabell i resultatrapporten hade SEB ett rörelseresultat på 14 miljarder kr under 2012 varav knappt hälften genererades i Sverige.

Så här skriver SEB i resultatrapporten om förväntad skattesats under 2013:

"Koncernens effektiva skattesats under 2013 kommer att bli runt 20 procent."

Dvs om det ska tolkas som att skattesatsen sjunker från 22-23% 2012 till 20% 2013 så är det positivt och kan beräknas öka nettoresultatet (och resultatet per aktie) med drygt 3% allt annat lika (dvs inget jättelyft bara pga det).

Indelning av rörelseresultatet - del 1

Respektive land/regions andel av SEB:s rörelseresultat under 2012:

• Sverige 48%
• övriga Norden 30%
Norge 13%
Danmark 11%
Finland 6%
• Baltikum 8%
• Tyskland 8%
• övriga länder mm 7%
summa 100%

Rörelseresultat och dess förändring per land/region under 2012:

• Sverige +11% jämfört med 2011
• övriga Norden +15%
Norge +15%
Danmark +19%
Finland +9%
• Baltikum -64%
• Tyskland -19%
• övriga länder mm +40%
summa 14 235 miljoner kr

God utveckling i Norden alltså men resultatminskningar i Baltikum och Tyskland. Baltikum-minskningen beror dock mest på att resultatet under 2011 blåstes upp av att en hel del tidigare befarade kreditförluster visade sig inte bli kreditförluster vilket då ger en positiv resultateffekt.

Indelning av rörelseresultatet - del 2

Ett annat sätt att dela in SEB:s rörelseresultat är i bankens fem affärsområden:

• Stora företag & institutioner (45% av SEB:s totala rörelseresultat 2012)
• Kontorsrörelsen (28%)
• Liv (13%)
• Kapitalförvaltning (8%)
• Baltikum (6%)
summa 100%

Förändring av rörelseresultatet per affärsområde under 2012:

• Stora företag & institutioner -5%
• Kontorsrörelsen +39%
• Liv +1%
• Kapitalförvaltning -6%
• Baltikum -69%
summa 15 649 miljoner kr (-7%)

God resultatökning för kontorsrörelsen. Minskningar för storföretag/institutioner, kapitalförvaltning och framför allt Baltikum. Men Baltikum beror som nämnt på återvunna kreditförluster 2011.

Indelning av rörelseresultatet - del 3

Ett tredje sätt att dela in SEB:s rörelseresultat är i rörelseintäkter och rörelsekostnader och sedan i deras respektive underkategorier.

Totalt sett kan man säga så här om SEB:s ekonomiska utveckling under 2012 (avser kvarvarande verksamhet exkl engångsposter):

• SEB hade totala rörelseintäkter på 39 miljarder kr under 2012 (+4% jämfört med 2011)
• Rörelsemarginalen (rörelseresultat delat med rörelseintäkter) uppgick till 39% under 2012 (dvs det var en minskning från 40% 2011).

Hyfsat lönsam verksamhet ändå med en rörelsemarginal kring 40%!

Och om q4/2012:

• SEB hade rörelseintäkter på 10 miljarder kr (+4% jämfört med q4/2011).
• Rörelsemarginalen uppgick till 40% (oförändrat jämfört med q4/2011).

Dvs q4/2012 var något starkare än för 2012 som helhet.

Rörelseresultatet i sin tur består ju av rörelseintäkter minus rörelsekostnader, vilka under 2012 såg ut enl följande:

• rörelseintäkter 39 miljarder kr (+4%)
• rörelsekostnader 24 miljarder kr (+5%)
summa rörelseresultat 15 miljarder kr (+3%)

Dvs rörelsekostnaderna ökade snabbare än rörelseintäkterna, vilket förklarar att rörelsemarginalen minskade (även om det bara var en liten minskning).

Fördelning av SEB:s rörelseintäkter under 2012:

Intäkter:

• räntenetto (45%)
• provisionsnetto (35%)
• nettoresultat finansiella transaktioner (12%)
• livförsäkringsintäkter (9%)
summa 100%

Förändring av respektive intäktsslag under 2012 jämfört med 201:

• räntenetto 18 miljarder kr (+4%)
• provisionsnetto 14 miljarder kr (-4%)
• nettoresultat finansiella transaktioner 5 miljarder kr (+29%)
• livförsäkringsintäkter 3 miljarder kr (+7%)
summa 39 miljarder kr (+4%)

Dvs framför allt ökade intäktsslaget "nettoresultat av finansiella transaktioner". Detta kan tolkas negativt eftersom det väl är typ handel med värdepapper på finansmarknaderna osv vilket är oberäkneligt jämfört med den underliggande bankverksamhetens intäkter i form av räntenetto (ränteintäkter från utlåning minus räntekostnader för inlåning) samt provisionsintäkter.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Så här säger SEB i resultatrapporten om ökningen av intäktsposten "nettoresultat av finansiella transaktioner" under 2012:

"Under 2011 gjordes en marknadsvärdesförlust på 612 Mkr i GIIPS-portföljen. Motsvarande förlust 2012 uppgick till 10 Mkr och 2012 ingick
också positiva värderingar i likviditetsportföljen. Intäkterna från övriga affärsområden liksom tradingverksamheten, som är kunddriven, var stabila."

Dvs oroväckande att SEB har en portfölj med värdepapper från de europeiska krisländerna (GIIPS = Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien).

Övriga delar av intäktsposten "nettoresultat av finansiella transaktioner" är tydligen bla kunddriven tradingverksamhet som uppges vara stabil.

SEB skriver även lite om GIIIPS-portföljens storlek i resultatrapporten:

"Räntebärande värdepapper

SEB:s nettoposition i räntebärande värdepapper för investerings-, treasury- och kundhandelsändamål uppgick till 244 miljarder kronor (247).

Fem procent, 11,3 miljarder kronor, av de samlade innehaven utgjordes av GIIPS-relaterade värdepapper (14).

GIIPS-relaterade statspapper uppgick till 0,3 miljarder kronor av vilka samtliga var italienska.

7,6 miljarder kronor, eller 67 procent av GIIPS-exponeringen, utgjordes av spanska säkerställda obligationer."

Dvs lite oroväckande att SEB sitter på en värdepappersportfölj på 244 miljarder kr om finansklimatet skulle försämras.

Och av de 244 miljarder kronorna utgjordes alltså 11 miljarder kr av GIIPS-värdepapper.

Dessutom är det tydligen bara en mindre del av GIIPS-portföljen som är statsobligationer medan resten är andra GIIPS-relaterade värdepapper - även om de är "säkerställda" i någon form. Säkerställda innebär väl att det finns bankgarantier etc?

SEB skriver även om att det finns ett "handelslager" av värdepapper, men där bedöms förlustrisken under 2012 ha varit begränsad till ca 160 miljoner kr. Det är det så kallade "VAR-värdet" (Value At Risk), dvs vad förlustrisken maximalt är begränsad till med 99% sannolikhet under tio handelsdagar.

Enligt sin balansräkning har SEB totalt "finansiella tillgångar" bokförda till 700-800 miljarder kr i sin balansräkning, varav 400-500 miljarder kr utgörs av "obligationer och andra räntebärande värdepapper inklusive derivat".

Det kan tyckas vara oroväckande med tanke på att SEB har totala tillgångar bokförda till över 2 450 miljarder kr men ett eget kapital som bara uppgår till ca 110 miljarder kr (4-5% av totala bokförda tillgångsvärdet).

Men SEB menar väl att risken i praktiken inte är så stor pga motsäkringar etc så att nettorisken minskas.

Enl resultatrapporten har SEB infört en ny princip för värdering av risker med skräddarsydda derivat (så kallade "OTC-derivat"), vilket enl SEB sänkt värdet på denna post för 2011 och tidigare år:

"Värdering till verkligt värde

I samband med utökade kapitalkrav för motpartsrisk i OTC-derivat
så har banken vidareutvecklat både värderingsmetodiken för och riskmätningen av denna risk.

Den ändrade metodiken innebär en väsentlig justering för
motpartsrisk (Credit Value Adjustment, CVA) som minskar
tillgångsvärdet på OTC-derivat. I princip hela effekten är
hänförlig till 2011 och tidigare räkenskapsår.

Justeringen redovisas som en ändring av balanserad vinst per 31
december 2011 eftersom SEB bedömer att det är praktiskt
ogenomförbart att fastställa periodspecifika effekter för
tidigare perioder.

Effekten hänförlig till 2012 isolerat, är inte väsentlig.

Ändringar av CVA kommer att redovisas under Nettoresultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen."

Den samlade värdeminskningen pga detta till och med 2011 uppgick till drygt 700 miljoner kr.

Provisionsnetto

Intäktsposten "provisionsnetto" består väl tex av de avgifter som SEB tar ut av de kunder som sparar i SEB:s fonder. Hur har det då gått för SEB:s fonder?

Tittar man tex på aktiefonder med inriktning på svenska aktier finns det totalt 88 fonder att välja på enl fondanalysföretaget Morningstar (varav 63 st har värdeförändringsdata för de senaste 5 åren).

Rangordnar man de 63 fonderna efter värdeförändringen de senaste 5 åren så hamnar SEB:s svenska aktiefonder på följande positioner (enl Morningstar):

• plats nr 11: SEB Swedish Focus Fund +50%
• plats nr 37: SEB Sverigefond Chans/Risk +44%
• plats nr 41: SEB Sverigefond +43%
• plats nr 42: SEB Etisk Sverigefond - Lux utd +43%
• plats nr 50: SEB Sverigefond Stora bolag +36%
• plats nr 56: SEB Special Clients Sverigefond +30%

Två av dessa SEB-fonder hamnar alltså nästan sist på listan och alla dessa sex SEB-fonder blir slagna av aktiemäklarfirman Avanzas aktiefond Avanza Zero (som är en indexfond som följer börsens index) som hamnade på plats nr 3 med en värdeförändring på +58% under 5-årsperioden.

Avanza Zero är dessutom en gratisfond utan någon fondavgift, medan SEB:s ovannämnda fonder tar ut följande fondavgifter av fondkapitalet varje år:

• SEB Swedish Focus Fund 1,5% (av fondkapital 1,1 miljarder kr)
• SEB Sverigefond Chans/Risk 1,3% (av fondkapital 1,3 miljarder kr)
• SEB Sverigefond 1,3% (av fondkapital 12 miljarder kr)
• SEB Etisk Sverigefond - Lux utd 1,3% (av fondkapital ca 300 miljoner kr)
• SEB Sverigefond Stora bolag 1,3% (av fondkapital 5 miljarder kr)
• SEB Special Clients Sverigefond 0,8% (av fondkapital ? kr)

Dvs varför ska man spara i fonder hos SEB som har höga avgifter och dessutom sämre värdeutveckling än Avanzas gratisfond?

Värdeförändringen ovan var alltså för de senaste 5 åren. Hur ser det tex ut sedan årsskiftet 2012/2013?

Av de totalt 88 Sverigefonderna finns det 85 fonder med värdeförändringsdata sedan årsskiftet. SEB har med 7 fonder som kvalificerat sig enl följande:

• plats nr 20: SEB Sverigefond Stora bolag +9,9%
• plats nr 32: SEB Sverigefond +9,6%
• plats nr 33: SEB Etisk Sverigefond - Lux utd +9,6%
• plats nr 58: SEB Sverige Indexfond +8,8%
• plats nr 59: SEB Sverigefond Chans/Risk +8,8%
• plats nr 83: SEB Swedish Focus Fund +5,0%
• plats nr 84: SEB Special Clients Sverigefond +4,3%

Dvs två av fonderna hamnar nästan sist, och återigen blir de alla slagna av Avanza Zero som sedan årsskiftet hamnar på plats nr 15 med en värdeförändring på 10,1%.

En särskild fråga är hur SEB:s egen indexfond då kan hamna på plats 58 med +8,8% värdeförändring om det precis som Avanza Zero är en indexfond.

SEB Sverige Indexfond tar dessutom ut en årlig fondavgift på 0,4% av fondkapitalet som enl senaste uppgift uppgår till drygt 4 miljarder kr (jämfört med Avanza Zero som alltså tar noll procents fondavgift).

Som nämnt ovan svarade SEB:s affärsområde "Kapitalförvaltning" för 8% av bankens totala rörelseresultat under 2012.

Affärsområdet förvaltar ett kapital kring 1 200 miljarder kr åt sina kunder, varav över 20 miljarder kr i ovannämnda sju svenska aktiefonder.

Men om Avanza Zero har en bättre värdeutveckling än alla dessa både på lång och kort sikt och dessutom inte tar ut någon avgift (jämfört med SEB:s avgifter på upp till 1,5%/år av fondkapitalet) så finns det väl inget skäl för kunderna att ha kvar sitt sparande i dessa i SEB-fonder?

Ändå är SEB ännu så länge tvåa (näst störst) i Sverige på fonder med en marknadsandel på 16% av det totala fondkapitalet kring 1 800 miljarder kr i Sverige. Endast Swedbank är större med en marknadsandel på 24%.

Det är siffror för 2011 från bankernas branschorganisation Svenska Bankföreningen: http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/$all/028C82DA6348059CC12576180048CA22

En marknadsandel på 16% innebär att SEB:s fonder har ett förvaltat kapital på nästan 300 miljarder kr.

Medan SEB:s rörelseintäkter som nämnts ökade med 4% till 39 miljarder kr under helåret 2012, så var ökningstakten högre under q4/2012 och låg då på 8% till 10 miljarder kr.

Fördelning av intäkterna under q4/2012:

• räntenetto (45%)
• provisionsnetto (37%)
• nettoresultat finansiella transaktioner (10%)
• livförsäkringsintäkter (8%)
summa 100%

Dvs ungefär samma fördelning som under helåret 2012.

Förändring av respektive intäktsslag under q4/2012 jämfört med q4/2011:

• räntenetto 4 miljarder kr (+3%)
• provisionsnetto 4 miljarder kr (+2%)
• nettoresultat finansiella transaktioner 1 miljard kr (+67%)
• livförsäkringsintäkter 1 miljard kr (-16%)
summa 10 miljarder kr (+8%)

Dvs återigen en kraftig ökning av finanstransaktionsresultatet. Så här förklarar SEB det i resultatrapporten:

"Ökningen jämfört med motsvarande kvartal förra året beror delvis på en
förlust på 214 Mkr på värdepapper från de så kallade GIIPS-länderna,
vilken redovisades 2011."

SEB:s rörelsekostnader ökade som nämnt med 5% till 24 miljarder kr under 2012.

Fördelning av rörelsekostnaderna under 2012:

• personalkostnader 61%
• övriga kostnader 27%
• av-/nedskrivningar 8%
• kreditförluster 4%
summa 100%

Personalkostnader är alltså klart största kostnadsposten. SEB har cirka 16 500 pers anställda (enl resultatrapporten som är daterad 31 jan 2013).

Posten "övriga kostnader" utgörs av tex marknadsföring, IT, konsulter, resekostnader och lokalkostnader.

Kostnadseffektivitet

Hur kostnadseffektiv är egentligen SEB jämfört med de övriga tre svenska storbankerna (Nordea, Handelsbanken och Swedbank)?

Antal anställda ca (enl resultatrapporter etc för 2012):
1) Nordea 31 500
2) SEB 16 500
3) Swedbank 14 900
4) Handelsbanken 11 200

Börsvärde (slutkurser fre 8 mars 2013):
1) Nordea 308 miljarder kr
2) Swedbank 180 miljarder kr
3) Handelsbanken 178 miljarder kr
4) SEB 150 miljarder kr

Antal anställda för att upprätthålla 1 miljard kr i börsvärde:
1) Handelsbanken 63 st
2) Swedbank 82 st
3) Nordea 102 st
4) SEB 110 st

Rörelsemarginal 2012:
1) Swedbank 50,5%
2) Handelsbanken 50,1%
3) Nordea 40,2%
4) SEB 39,2%

Antal anställda för att generera 1 miljard kr i rörelseresultat (under 2012):
1) Handelsbanken 637 st
2) Swedbank 803 st
3) Nordea 878 st
4) SEB 1 072 st

Dvs SEB verkar ha sämst kostnadseffektivitet av dessa fyra banker: I SEB krävs det flest antal anställda för att upprätthålla 1 miljard kr i börsvärde och flest antal anställda för att generera 1 miljard kr i rörelseresultat.

Sedan kan man hävda att detta är en överförenklad jämförelse och att SEB tex kanske har i sin affärsmodell att ha fler anställda än de övriga bankerna för att ge bättre service osv. Men om det är en medveten satsning hos SEB så innebär det att det kostar mer. ("Smakar det så kostar det.")

Å andra sidan om SEB har en sådan affärsmodell att ha fler anställda än övriga banker för att ge bättre service, så borde SEB kunna ta bättre betalt för den bättre servicen. Men det syns alltså inte i form av högre rörelsemarginal än de övriga bankerna (eller åtminstone lika hög rörelsemarginal), utan SEB har sämst rörelsemarginal av dessa fyra banker.

Ett positivt synsätt utifrån ovanstående jämförelser är att det trots allt är SEB som har störst förbättringspotential jämfört med de övriga bankerna.

Så här förändrades respektive kostnadspost hos SEB under 2012:

• personalkostnader 15 miljarder kr (+2%)
• övriga kostnader 6 miljarder kr (-13%)
• av-/nedskrivningar 2 miljarder kr (+5%)
• kreditförluster 1 miljard kr (ökade med 1,7 miljarder kr under 2012 pga en positiv resultateffekt 2011 genom återvunna kreditförluster)

Personalkostnaderna ökade trots drygt 100 pers färre snittanställda i kvarvarande verksamhet. Orsaken till kostnadsökningen var ökade uppsägningskostnader ("övertalighetskostnader").

Enl SEB ur resultatrapporten:

"Vid slutet av 2012 uppgick antalet medarbetare till 16 295, vilket var 512 färre än det fjärde kvartalet 2011, trots att 1 100 nya medarbetare tillkom under året."

Fördelning av rörelsekostnaderna under q4/2012:

• personalkostnader 61%
• övriga kostnader 27%
• av-/nedskrivningar 8%
• kreditförluster 5%

Dvs nästan exakt samma fördelning som för helåret 2012.

Förändring av rörelsekostnaderna under q4/2012:

• personalkostnader 3,7 miljarder kr (+4%)
• övriga kostnader 1,6 miljarder kr (-20%)
• av-/nedskrivningar 0,5 miljarder kr (-1%)
• kreditförluster 0,3 miljarder kr (+15%)

Dvs ökning av kreditförlusterna. Dock ligger kreditförlusterna på bara 0,08% av utlåningen vilket får anses vara lågt. I Baltikum är nivån dock högre och ökade till 0,5-0,6% under q4/2012. (Det kan väl ändå anses vara en slags normalnivå med kreditförluster kring 0,5% av utlåningen.)

• Totalt hade SEB utlåning till allmänheten på över 1 200 miljarder kr i slutet av 2012.
• Inkl relaterade ansvarsförbindelser, åtaganden och derivat var det nästan 1 800 miljarder kr.
• Lägger man därutöver till "repor" och "skuldinstrument" var SEB:s totala kreditexponering nästan 2 100 miljarder kr i slutet av 2012.

Och problemlånen (där väl låntagare inte betalar på lånen) uppgick till ca 14 miljarder kr. Det innebar en minskning av problemlånen med över 20% jämfört med slutet av 2011. (En liten del av minskningen berodde dock på att SEB har avyttrat sina bankkontor i Ukraina.) I slutet av 2009 uppgick SEB:s problemlån till nästan 30 miljarder kr.

Av nuvarande problemlån kring 14 miljarder kr har SEB varit försiktig och redan nu hittills bokfört 66% av problemlånen som kreditförluster.

ABB

När Sveriges elnät och järnvägsnät byggdes ut under 1800- och 1900-talet var väl bolaget ASEA (Allmänna Svenska Elektriska AB) en av de största leverantörerna, och med familjen Wallenberg som huvudägare har väl ASEA länge varit en av hörnstenarna i Wallenberg-imperiet.

Med åren började ASEA expandera utomlands och göra företagsköp internationellt, och det stora steget togs på 80-talet genom samgåendet med schweiziska konkurrenten Brown Boveri och de båda blev tillsammans det som idag är ABB (ASEA Brown Boveri).

Nu står ABB-aktien i 146 kr (slutkurs tors 7 mars 2013) och under 2012 genererade ABB ett resultat per aktie på 8,52 kr.

Det innebär att aktien värderas ganska högt till ett p/e-tal på 17.

Men bolaget kanske har god tillväxt? Nja, resultatet per aktie på 8,52 kr för 2012 innebar en minskning med 16% jämfört med 2011.

Det kanske blir bättre framöver? Ja, men det syns inte så mycket av det ännu. Under q4/2012 steg ABB:s orderingång i och för sig något (+4%) men exkl företagsköp och valutaeffekter så föll orderingången något (-2%) under kvartalet.

Dvs varför vill man betala ett så högt p/e-tal för en aktie när bolagets orderingång minskar? Visst kan man hoppas på bättre tider längre fram, men då är det väl bättre att vänta tills det syns än att ta ut alltför mycket i förskott redan nu.

Som nämnts ovan har SEB haft djupa kriser och precis som Ericsson enl beskrivning nedan hade ABB en djup kris efter att IT-bubblan sprack i början på 00-talet. I samband med IT-bubblan fick ABB hybris och verkade vilja omvandlas till en IT-konsultfirma men när sämre tider kom satt bolaget med stora skulder och låg efterfrågan.

Kapitaltillskott från aktieägarna på 19 miljarder kr och bättre tider lyckades till slut vända på skutan.

En uppfattning är att Investor kunde dra fördel av situationen till att stärka sin ägarposition i ABB:

"Finansiellt hade ABB en djup kris under 2000-talets första hälft, som kulminerade i asbestskandalen. ABB hade förvärvat ett amerikanskt bolag, Combustion Engineering, som hamnade i en flod av stämningar från privatpersoner i USA som skadats av asbesthantering. Under den här perioden steg Investor fram och visade sig vara en handlingskraftig huvudägare och flyttade därigenom fram sina positioner i ABB till vad som senare visade sig vara mycket goda villkor."

http://www.lundaluppen.se/2010/11/analys-av-abb.html

Ur Affärsvärlden i feb 2002:

"ABB är idag hårt trängt med en soliditet på cirka 6 procent och goodwillposter som överstiger det egna kapitalet.

Enligt de redovisningsförändringar som planeras i USA och som sannolikt lär införas även i Sverige skulle ABB idag med stor sannolikhet tvingas upprätta en kontrollbalansräkning. Anledningen är att den upptagna goodwillen på 30 miljarder kronor måste betraktas som kraftigt övervärderad med tanke på ABB:s redovisade storförlust."

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2535742.ece

Positivt att ABB nuförtiden (vis av erfarenhet?) har en låg skuldsättning. I slutet av 2012 uppgick bolagets nettoskuld till 10 miljarder kr jämfört med att ABB är värt totalt nästan 340 miljarder kr på börsen.

Mölnlycke

Mölnlycke är inte börsnoterat utan ägt av Investor till 98%. Investor värderar självt sin ägarandel i bolaget till 14 miljarder kr plus att Investor har lånat ut nästan 2 miljarder kr till Mölnlycke. Investors totala "investering" i Mölnlycke uppgår alltså till ca 16 miljarder kr.

Mölnlycke gör "engångsprodukter och servicelösningar till den professionella sjukvårdssektorn". Det är väl bla plåster och sår-/operationsförband, samt övriga engångsprodukter i papper vid operationer etc.

Bolaget verkar hyfsat stabilt. Enl Investors resultatrapport för q4/2012 hade Mölnlycke:

• Intäkter på ca 10 miljarder kr under 2012 (en ökning med 10% jämfört med 2012 eller 6% exkl valutaeffekter).

• En ebitda-marginal på knappt 30% (samma nivå som 2011).

Men Mölnlycke har en hög skuldsättning med en nettoskuld på 11-12 miljarder kr. Det höjer risknivån för Investors investering i Mölnlycke.

När Investor värderar sin ägarandel i Mölnlycke till 14 miljarder kr innebär det att 100% av Mölnlycke skulle vara värt 26 miljarder kr skuldfritt. Det innebär en värdering till 9 gånger ebitda-resultatet för 2012 (som blev 2,8 miljarder kr).

Det är väl inte en jättehög värdering med tanke på Mölnlyckes hyggliga och till synes stabila tillväxttakt för intäkterna:

• +7% under 2011 (+7% exkl valutaeffekter)

• +10% under 2012 (+6% exkl valutaeffekter).

Men som nämnt utgör Mölnlyckes höga skuldsättning ett riskmoment. Börjar bolagets utveckling vackla kan skuldnivån bli en tung börda.

Astrazeneca

Otroligt att lilla svenska läkemedelsbolaget Astra lanserade antimagsårsläkemedlet Losec som sedan blev världens mest sålda läkemedel på 90-talet.

Men därefter saknade Astra idéer och bolaget gick ihop med brittiska konkurrenten Zeneca till nya Astrazeneca.

Och utvecklingen för Astrazeneca har väl varit sådär sedan samgåendet. Bolaget har inte direkt fått fram några egna nya storsäljare bland sina läkemedel.

För att råda bot på det köptes amerikanska bolaget Medimmune för 100 miljarder kr men inte heller det var särskilt lyckat.

Nu ligger Astrazeneca-aktien i 290 kr (slutkurs tors 7 mars 2013) och under 2012 genererade bolaget ett resultat per aktie på 43 kr. Det blir ett p/e-tal på bara 6-7! Det verkar ju billigt.

Men det finns oro för hur Astrazeneca kommer att utvecklas framöver i takt med att patent löper ut för viktiga läkemedel i bolagets sortiment.

Tidigare har Astrazeneca kunnat hålla patentutgångarna stången genom att ändå öka sitt resultat per aktie:

• Under 2010 lyckades Astrazeneca öka resultatet per aktie med 5% (exkl valutaeffekter).

• 2011 blev det en ökning med 7%.

• Men under 2012 gick det inte längre utan resultatet per aktie föll med 9%.

Frågan är nu hur det ska bli kommande år. Kommer minskningstakten att bestå och till och med öka?

Positivt dock att resultatet per aktie faktiskt steg med 1% under q4/2012 jämfört med q4/2011, så helt kört verkar det inte vara.

Enl 4-traders.com räknar aktieanalytikerna i snitt med följande:

• Astrazenecas intäkter på ca 190 miljarder kr under 2012 kommer att minska till drygt 140 miljarder kr i årstakt inom fem år (år 2017).

• Astrazenecas rörelsemarginal väntas falla från 37% 2012 till 30% 2017.

http://www.4-traders.com/ASTRAZENECA-PLC-4000930/financials/

Det innebär att Astrazenecas intäkter väntas minska med 24% under den kommande femårsperioden (4-5%/år i snitt).

Resultatet per aktie väntas minska med nästan 40% under kommande femårsperiod (från år 2012 till år 2017) från 43-44 kr år 2012 till 26-27 kr år 2017.

Med ett resultat per aktie på 26-27 kr i årstakt inom fem år är väl Astrazeneca-aktien därmed hyggligt rättvärderad vid nuvarande börskurs 290 kr. Det blir ett p/e-tal på 11 (börskurs 290 kr delat med förväntat resultat per aktie för 2017).

Positivt dock att Astrazeneca har en låg skuldsättning med en nettoskuld på 8-9 miljarder kr per årsskiftet jämfört med ett börsvärde kring 360 miljarder kr vid nuvarande börskurs 290 kr. Det krävs väl med tanke på de kommande svåra år som väntas framöver.

Swedbank sänker sin riktkurs för Astrazeneca-aktien från 290 kr till 255 kr samtidigt som bankens rekommendation för aktien sänks från "minska" till "sälj" enl ny analys: www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1971735&source=

Ericsson

Medan ASEA som nämnt väl var en huvudleverantör till det svenska elnätet och järnvägsnätet när det byggdes ut i Sverige, så var LM Ericsson (som det hette förr efter sin grundare Lars Magnus Ericsson) en huvudleverantör vid utbyggnaden av telefonnätet.

Ericsson ingick väl tidigare i finansmannen Ivar Kreugers imperium, men när det imperiet föll samman och Kreuger begick självmord i början av 30-talet kom familjen Wallenberg in som huvudägare i Ericsson istället.

Det finns konspirationsteorier om att Kreuger i själva verket blev mördad vilket möjliggjorde för olika aktörer att "plundra" hans imperium på dess rika tillgångar, men det är väl svårt att bevisa och förnekas av misstänkta.

Ericsson-aktien ligger för närvarande i 82,35 kr (slutkurs tors 7 mars 2013) och under 2012 genererade Ericsson ett resultat per aktie på 3,55 kr. Det blir alltså ett p/e-tal på höga 23.

Resultatet per aktie minskade med 36% under helåret 2012 jämfört med 2011, och för q4/2012 blev det till och med en förlust med ett resultat per aktie på -1,40 kr. Det ser inte bra ut alls.

Under q4/2012 belastades Ericssons resultat av en engångskostnad på 8 miljarder kr pga delägda bolaget ST-Ericsson som går dåligt, samt av en engångsmässig skattekostnad på 0,5 miljard kr.

Exkl ST-Ericsson-engångskostnaden blev resultatet per aktie 1,07 kr under q4/2012 vilket faktiskt var en ökning på goda 32% jämfört med q4/2011.

Helårsresultatet på 3,55 kr under 2012 belastades som nämnt av ST-Ericsson-engångskostnaden på 8 miljarder kr men gynnades samtidigt av en positiv engångspost på 8 miljarder kr i reavinst från försäljningen av ägarandelen i Sony-Ericsson. De engångsposterna kan alltså sägas ta ut varandra, varför 3,55 kr i slutändan kan betraktas som ett normalresultat för Ericsson.

Frågan är nu om den goda underliggande tillväxttakten i q4/2012 kan bestå även framöver. Det återstår att se men ett p/e-tal på 23 med ett resultat per aktie på 3,55 kr gör att Ericsson-aktien inte ser jättebillig ut.

I branschen för telekomutrustning är det väl dessutom allt hårdare konkurrens från tex statsstödda kinesiska bolag som Huawei och ZTE som går på offensiven internationellt i konkurrens med Ericsson.

Ericsson är väl dock ändå störst i branschen inom sina områden vilket är positivt.

Ericsson var riktigt illa ute i början av 00-talet (när IT-bubblan spruckit) bla efter att telekomoperatörerna förköpt sig på svindyra licenser för att bedriva 3G-mobiltelefoni i olika länder.

Men Ericsson lyckades få ordning på verksamheten igen bla efter kapitaltillskott från aktieägarna.

Ur en Affärsvärlden-artikel:

"Ericsson var bara veckor från konkurs 2002 när bolaget räddades genom en enorm nyemission."

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2593098.ece

Det kapitaltillskott som Ericsson bad aktieinvesterare om via nyemissionen uppgick till hela 30 miljarder kr. Emissionskursen fick sättas så lågt som 3,80 kr (jämfört med nuvarande börskurs över 80 kr).

Dåvarande vd Sven-Christer Nilsson fick sparken redan 1999. Han ansågs ha talang för långsiktigt strategiarbete men saknade kontakt med verkligheten i det vardagliga gnetet.

Kurt Hellström tillsattes som ny vd och lyckades senare rädda det sjunkande skeppet.

”Hade jag vetat vad som väntade hade jag definitivt inte ställt upp."

Per-Arne Sandström blev vice vd:

”Ingen av oss i ledningen kunde ens i våra värsta fantasier föreställa oss hur djup den här krisen skulle bli. Så här i efterhand kan jag konstatera att jag inte visste vad det var jag gav mig in i.”

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2593098.ece

Hoppas det inte händer igen att Ericsson hamnar i en sådan kris, och som väl en respons på den tidigare krisen är Ericsson numera väldigt försiktigt med sin skuldsättning och har en nettokassa på nästan hela 40 miljarder kr (jämfört med Ericssons börsvärde kring 270 miljarder kr).

Av Ericsson-aktiens rådande börskurs på drygt 80 kr utgörs alltså drygt 10 kr bara av en stor kassa.

Rensar man bort kassan från börskursen hamnar p/e-talet därmed något lägre kring 20, vilket dock ändå är en ganska hög värdering.

I och för sig ökade som nämnt Ericssons underliggande resultat per aktie med över 30% under q4/2012 men det återstår att se hur länge den tillväxttakten varar.

Tex under kvartalen dessförinnan var resultatuvecklingen klart sämre:

• Under q3/2012 genererade Ericsson ett resultat per aktie på 1,04 kr vilket var -32% jämfört med q3/2011.

• För q2/2012 blev resultatet per aktie 0,78 kr vilket var -51% jämfört med q2/2011.

• För q1/2012 blev det 0,77 kr (-52% jämfört med q1/2011).

• För q4/2011: 0,55 kr (-67% jämfört med q4/2010).

• För q3/2011: 1,44 kr (+1%).

• Man får gå tillbaka till q2/2011 för att hitta en riktigt god tillväxt i Ericssons resultat per aktie. Då blev det 1,21 kr (+42% jämfört med q2/2010).

//Tillägg 8 mars 2013:

Besked om att Ericsson på sitt paradområde (utrustning för mobiltelefoni-nät) har tappat marknadsandel från 38% globalt 2011 till 35% 2012:

www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1971643

//

-

Slutsats

Om man "måste" köpa aktier nu - och om man tänker köpa de bolag som Investor har aktier i - så är det alltid ett bättre alternativ att köpa Investor-aktien eftersom den som nämnt handlas med en stor rabatt på börsen jämfört med substansvärdet.

Även om substansrabatten kommer att ligga kvar på samma nivå så tjänar man på att köpa Investoraktien (istället för att köpa aktier direkt i Investors delägda bolag), eftersom Investor-aktien tack vare substansrabatten lär ge en högre utdelningsnivå som procent av aktiekursen (jämfört med om man direkt äger de aktier som Investor har i sin aktieportfölj).

Men totalt sett är det nog ändå dålig timing att i nuläget köpa Investor-aktier:

• Dels verkar inte Investors största aktieinnehav vara särskilt billiga (enl genomgången ovan).

• Dels verkar börsen generellt vara uppblåst just nu.

Det har varit en kraftig börsuppgång trots att konjunkturen inte ser särskilt stark ut. Och de stora statsskulderna i många länder i världen innebär en begränsning av efterfrågan i världen. Visst kan centralbanker osv försöka med stimulansåtgärder, men det verkar hittills… [content has been truncated]