Insplorion - enorm potential i flera jättemarknader

2020-09-21 13:31

Det finns få företag som har möjlighet att slå sig in på nästan alla de stora marknaderna som väntar i och med den gröna omställningen. Insplorion har produkter för elbilsrevolutionen, vätgasekonomin, energilager och luftkvailte. Spelar man sina kort rätt finns alla möjligheter till stora kommersiella framgångar i närtid.

Disclaimer

Jag äger aktier i Inplorion och det finns därför risk för att jag är något partisk i detta inlägg.

Då jag inte är doktor i varken nanoteknik eller kemi föreslår jag att läsa på mer detaljerat om tekniken vid intresse.

Grön omställning

Kllimatförändringar och global uppvärmning drabbar just nu stora delar av världen och det kommer satsas enorma summor på grön omställning de närmaste åren. Elbilsrevolutionen är påbörjad, EU satsar 100-tals miljarder euro på en framtida vätgasekonomi och luften i våra storstäder försämras ständigt. Som investerare är det svårt att navigera sig bland potentiella vinnarbolag för denna stundande framtid. Fortsätter elbilen sitt segertåg eller kommer bilar med bränsleceller ta över på sikt? Kommer energiöverskottet från förnyelsebara källor lagras i batterier, vätgas eller nån annan teknik? Frågorna är många, svaren är få men Insplorion har produkter som täcker stora delar av dessa marknader.

Insplorions teknik har sina rötter i forskning på Chalmers och har tagit fram och patenterat en sensorteknik som bygger på något som kallas för NanoPlamonic Sensing(NPS). Tekniken går väldigt förenklat ut på att mäta förändingar av ljus mot en yta belagd av olika nanopartiklar som reagerar med den kemin som ska mätas. Genom att anpassa grundtekniken för olika applikationsområden med olika typer av beläggningar finns möjlighet att göra mätningar i kemin på ett litiumjonbatteri, mäta mängden vätgas och farliga gaser i luften, tekniken kan anpassas till att mäta i princip vilken kemi som helst. Sensorerna är små, mätnogranna och robusta, produktionen av sensorn kan relativt enkelt skalas upp för massproduktion och är därav kostnadseffektiva. Insplorion har idag en luftkvalitesensor på markanden, en batterisensor på väg ut på marknaden och en vätgassensor under utveckling. Dessutom säljs tekniken sedan länge i form av forskningsinstrument.

Batterisensorn

Bild, insplorion.se

Med hjälp av Insplorions batterisensor går det att mäta direkt i kemin i en litiumjoncell. Det finns idag ingen annan teknik som klarar av detta så i dagens battericeller, i t.ex. elibilar, mäts status genom spänning (voltmetriskt), yttertemperatur och yttre tryckförändringar. Dessa mätdata körs igenom komplicerade algoritmer och med hjälp av resultatet försöker man sedan styra utnyttjandet av enskilda battericeller i ett pack av celler. Då denna metod har dålig precision och är så pass osäker har tillverkarna lagt in stora säkerhetsmarginaler på hur mycket en battericell får utnyttjas, långt ifrån cellens fulla kapacitet utnyttjas. Tesla som är bäst i klassen på batteristyrning har t.o.m. utvecklat algoritmer baserat på AI för att styra sina ca: 8000 battericeller per bil, endast med ovan nämnda mätdata. Med dålig indata produceras dålig utdata hur man än gör, vilket innebär att dagens batteristyrning handlar om att vara bra på att gissa.

Insplorions sensor byggs in i battericellen och kommer med hjälp av sin optiska mätteknik kunna mäta både temperatur och förändringar i kemin och på detta sätt ge batteristyrningen mycket mer exakt data. Genom att kunna styra battericellerna mer effektivt har egna mätningar (i samarbete med Uppsala universitet) visat att:

• Det går att utnyttja upp till 50% mer energi ur en battericell.
• Med förbättrad kontroll av laddningen går det att minska laddningstiden med upp till 23%.
• Kostnaden per batteripack kan minska med 38%.
• Genom bättre övervakning av batterikemin kan livslängden på batterierna förbättras avsevärt.
• Med mätdata från ett batteripacks hela livstid möjliggörs en transparent andrahandsmarknad. En marknad som knappt existerar idag.

Det finns andra metoder för att mäta i en batterikemi men dessa metoder använder elektricitet och kan därav inte användas i ett batteri i drift p.g.a. risken för kortslutning. Då Insplorions teknik bygger på att mäta med ljus genom en optisk fiber så påverkas inte batteriet.

Status på batterisensorn

Batterisensorn har utvecklats sedan 2016 och förfinats i mängder av projekt tillsammans med större aktörer, universitet och instutitioner. Just nu pågår en mängd samarbeten och hemliga projekt.

Det går att läsa om de olika batteriprojekten här:

Det mest spännande PM:et rörande batterisensorn kom den 2:a juli i år.

"Ett globalt sensor- och teknikföretag med verksamhet inom personfordon-, tunga fordon- och industrisektorn investerar 50 000 dollar i en förstudie där Insplorions batterisensor kommer att testas i litiumjonbatteriers pouchceller.

Förstudien kommer att fokusera på att undersöka hur Insplorions batterisensorteknologi Nanoplasmonic Sensing kan förbättra ett befintligt batterihanteringssystem och skapa bättre mätningar av State-of-Charge och State-of-Health än vad som för närvarande är möjligt. Syftet är att möjliggöra bättre optimerade batterifunktioner såsom kortare laddningstid, längre driftstid och förbättrad batterihälsa."

Vätgassensorn

Bild, chalmers.se

EU ska satsa 430 miljarder euro fram till 2030 för att göra vätgasekonomin till en tillväxtmotor efter den ekonomiska inbromsningen i samband med covid-19. Japan har länge satstat på sin vätgasekonomi och det accelererades ytterligare efter härdsmältan i Fukushima p.g.a opinionen mot kärnkraft.

Tillämpningsområden för vätgas är bl.a. drivmedel för fordon, energilagring och som bränsle inom industrin. Då vätgas är lättantändlig krävs det försiktig hantering och mängder med säkerhetsrestriktioner. Gasen är också osynlig och avger inte någon lukt så det krävs sensorer som snabbt kan detektera även små mängder vätgas för att förvarna om eventuella läckage. Vätgassensorer finns på marknaden idag men dom möter inte kraven på varken snabbhet eller känslighet. Fordonsindustrins krav på en sensor för användning i vätgasfordon är att den ska kunna detektera 0,1% väte inom 1 sekund.

Under våren 2019 publicerade forskarteamet på Chalmers som är knutna till Insplorion en artikel om att dom lyckats ta fram världens snabbaste vätgassensor baserad på Insplorions NPS teknik. https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx

Vätgasprojekt med Powercell

Bild, insplorion.se

I december 2019 kungjordes att Insplorion har startat ett utvecklingsprojekt tillsammans med Powercell och chalmers för att ta fram en kommersiellt gångbar vätgassensor.

En demonstration av sensorn planeras att genomföras redan under hösten 2020.

Luftkvalitesensorn

Insplorions NPS teknik används i en sensor för att mäta luftkvalite. I en första applikation har en sensor tagits fram som mäter kvävedioxid (NO2). Sensorn är tänkt för att användas inom bl.a. smarta städer där en mängd små billiga sensorer skapar ett nät av sensorer för att få en helhetsbild av luftkvaliten i en stad. Detta är inte möjligt med befintlig teknik då dagens sensorer är stora och extremt dyra. Städer utrustas med enstaka exemplar av dessa sensorer som ofta sitter högt upp på hustak och ger därför ingen detaljerad bild av luftkvaliten.

Andra applikationsområden är ventilationskontroll i byggnader, tunnlar och garage. Ett samarbete med Stenhöj för att använda sensorn för fordonstester har också inletts.

Kvävedioxidsensorn har funnits kommersialiserad och på marknaden sedan december 2019.

Bild, insplorion.se

Vidareutveckling av luftkvalitesensorn

Utvecklingen av luftkvalitesensorn startade med att Insplorion blev kontaktade av marknaden med frågan om dom kunde ta fram en multigas luftkvalitesensor som kunde göras liten och robust nog för att kunna användas i "wearables". Detta är fortfarande målet för luftkvalitesensorn men vägen dit ser ut att bestå av flera steg.

• Få ut en kvävedioxidsensor på marknaden för större volymer och användas i bl.a. smarta städer. (klart 2019).
• Vidareutveckla sensorn så att den klarar av att mäta fler gaser i samma sensor, gaser som kolmonoxid (CO), marknära ozon (03) och Svaveldioxid (SO2). (pågående projekt)
• Minitiatyrisera sensorn ytterligare så den blir liten nog att kunna användas i en handhållen device och i mobiltelefoner. (synergier med miniatyriseringen av batterisensorn).

Insplorions marknader

Batterier

Utöver tillämpningen inom elfordon är energilagring ett otroligt intressant område och är idag det absolut viktigaste området för fossilfri energiomställning. Kapaciteten för den globala marknaden för energilagring uppgick år 2017 till 6 287 megawatt och förväntas nå ett värde om 51 426 megawatt år 2023, således är potentialen för Insplorion stor. Eftersom det är mindre krav på miniatyrisering och färre regler gällande batterilagring än elfordon, passar detta område dessutom bra för initial marknadspenetrering.

Bild, insplorion.se

Bilindustrin är extremt krävande och trög, teknikutvecklingen är tidskrävande då processerna är ofta långa. Ingen biltillverkare vill riskera att släppa en produkt på marknaden som sedan måste återkallas för att åtgärda dyra fel. Ännu värre orsaka dödsfall, detta kan bli extremt kostsamt, speciellt i USA.

Bild, Tesla Model 3

Tesla är det företaget som idag leder batteriutvecklingen medan de andra biltillverkarna försöker desperat komma ifatt. Mycket kommer troligtvis hända inom batteriutvecklingen i närtid. Det spekuleras mycket i att Tesla snart ska visa upp teknologi för ett framtida 400Wh/kg batteri där dom lyckats åstadkomma mycket högre energidensitet än idag. Elon Musk har många gånger talat om ett "million mile battery". D.v.s. ett batteri som håller en million mile innan det måste bytas ut. Vad som än händer med framtidens batterier och vilka det än är som dominerar framtidens batterimarknad så har framtidens batterier vissa saker gemensamt. Dom ska ha högre energidensitet, gå att ladda snabbare, hålla längre, bli billigare och kunna användas i en andrahandsmarknad.

Bild, insplorion.se

Allt detta ställer helt nya krav på batterierna och som Insplorion ser det passar deras teknik in perfekt på dessa framtida krav. Om mer energi ska tryckas in i samma volym och mätning fortsatt endast görs från utsidan på spänning, temperatur och tryck så ökar också säkerhetsriskerna. Risken för att batteriet degenererar fortare och tappar kapacitet ökar också. Alternativt måste säkerhetsmarginalerna ökas ytterligare vilket skulle motverka den eftersträvade ökade energidensiteten. Insplorion har bevisat att med hjälp av deras sensorteknik går det att komma förbi dom här problemen.

En intressant detalj i sammanhanget är att 400Wh/kg är den beräknade gränsen för att batterier ska kunna börja användas på allvar som bränslekälla inom passagerarflyget. Om bilindustrin har säkerhetsrestriktioner för ny teknik så är det än värre inom flygindustrin. Flyget ligger en bit fram i tiden men framtida marknaden för övervakning och mätning av batterihälsa ska inte underskattas. Även om det inte finns passagerarflyg som drivs av batterier på ett tag så pågår utvecklingsarbetet redan, här finns det möjligheter att komma in på ett tidigt stadie.

Samarbeten

Bild, powerpoint Insplorion live förtagspresentation

Insplorion samarbetar i olika projekt och konstellationer kring batterisensorn med en mängd företag, många stora industriaktörer.

• Samarbetsavlat med Littelfuse för att tabatterisensorn till marknaden.
• Samarbete med AGM batteries sedan 2016.
• Samarbete med ABB, Volvo, Northvolt, Höganäs, Saft, Scania och Stena inom initiativet SWEbal.
• Samarbete med bl.a. Fiat och Volvo i det EU-finansierade projektet 3beLiEVe

Licensiering

Insplorion har klarlagt att dom ämnar att sälja eller helst licensiera ut sin batterisensor snarare än att ge sig på att massproducera själva. Tittar man på t.ex. Powercells licensavtal med Bosch så skrevs ett avtal att gemensamt utveckla Powercells bränslecellsstack "PowerCell S3" vilket ger Bosch exklusiv rätt att tillverka och sälja produkten när utvecklingen är klar. En licensaffär sker många gånger före produktutvecklingen är helt klar.

Vätgas

Marknaden för Inslorions vätgassensor är inte lika konkret som batterisensorn då den kommande vätgasekonomin ännu inte är etablerad på samma sätt som batteriteknik för bilar och energilager. Just därför känns Insplorions vätgassensor som en joker i nuläget där det är svårt att uppskatta alla tänkbara användningsområden och marknader. Samarbetet med Powercell är mycket spännande då Powercell själva uttalat sig om att Insplorions sensor är den sensor som klarar deras högt ställda krav på responstid.

Det är också väldigt spännande att just Powercell och ABB samarbetar kring bränslecellsteknik för ABB Power Grid för energiproduktion. Då Insplorion ingår som ett av företagen i ABB's synerleap samt att Powercell och Insplorion samarbetar kring en vätgassensor så känns det inte allt för långsökt att det kan finnas kopplingar till ABB Power Grid för vätgassensorn.

Luftkvalite

I december 2019 sålde Insplorion sina första kvävedioxid sensorer till Leading Lights för ett pilotprojekt i Mölndal. Sedan dess har denna sensor funnits på marknaden utan några fler försäljningar i skrivande stund.

I Q2-rapporten går det att läsa:

"Under 2020 förväntas intäkter även genereras från kvävedioxidsensorn"

Detta bör tolkas som att det tar tid att få ut sensorn under coronavåren 2020 men under hösten så räknar man med att landa affär(er).

Det är väldigt svårt att gissa på vilka framtida volymer och hur stor efterfrågan kvävedioxidsensorn kommer mötas av. I och med coronapandemin fick många storstäder erfara "ren" luft för första gången då dom helt eller delvis stängdes ned. Inte helt otänkbart att detta kan trigga en framtida stor efterfrågan för att implementera teknik för de smarta städer Insplorion ser framför sig där det går att följa exakt vilka gator och gatuhörn som har höga halter av NOx-gaser.

När Insplorion tagit fram en multigassensor liten nog för en handhållen device eller för integrering i en mobiltelefon så öppnar sig helt nya marknader, speciellt i Asiens storstäder.

Finanser

Vid kvartalsrapporten 2020-08-26 var kassan på 19,1 miljoner kronor. Utan några andra intäkter bör detta räcka mer än ett år baserat på historisk burnrate.

Förväntade intäkter

Insplorion är väldigt kompetenta i att söka och få extern finansiering för sina utvecklingsprojekt av EU, Svenska Energimyndigheten och andra samarbetspartners. I senaste kvartalsrapporten går det att läsa att det kommer in flertalet miljoner under innevarande och kommande år från denna typen av "mjuk finansiering".

Försäljningen av forskningsinstrument har nästan helt avstannat under coronapandemin och försäljningen förväntas ta fart när främst universiteten öppnar upp igen. Instrumenten säljs för mellan ett par hundratusen upp till en miljon kronor styck. Här finns bra utsikter för kassaflödesgenererande intäkter på kort och medellång sikt.

Som tidigare nämnts förväntar sig Insplorion intäkter från försäljning av kvävedioxidsensorn under 2020.

Risken för defensiv nyemission är d.v.s. låg på kort sikt.

Framtid och värdering

Insplorion har i skrivande stund ett börsvärde på 260 miljoner kronor. Företaget verkar inom marknader som förväntas omsätta 100-tals miljarder kronor de närmaste 10 åren. Företaget har en disruptiv teknik som är helt unik, patenterad och extremt svår att kopiera. Med en generell sensorplattform och tack vare synergier mellan de olika sensorapplikationerna går det att relativt snabbt att ta fram tillämpningar för nya användningsområden.

Eric Penser bank skrev i sin senaste uppdragsanalys 2020-08-27 angående värderingen:

"Insplorions batterisensor kan, i ett räkneexempel där de genom en licensiering av teknologin till t ex bil eller batteritillverkare, visa på stor uppsida relativt dagens värdering av bolaget. Ett scenario där de når en penetration av 1 % av världsmarknaden 2027, och i sin tur når en royaltynivå motsvarande 1 % av intäkterna, skulle ge royalties på ca 130 mkr per år. Värderas denna intäkt till P/E 10x efter skatt, som då den är i form av en royalty heller inte ger upphov till andra direkta kostnader, innebär detta ca 1 mdr kr, motsvarande en uppsida på ca 6 gånger Insplorions marknadsvärde idag."

"Vid vår riktkurs på 50 kr per aktie bedömer vi att värderingen prisar in att Insplorions batterisensor når 1% av världsmarknaden 2027, med en royaltynivå om 1%. Gynnsam risk/reward, och uppsidan kan visa sig vara betydligt större"

Analysen har i denna värdering endast tagit med batterisensorn i beräkningarna. Licensavtal och royalties från en vätgassensor och royalties från en utlicensierad luftkvalitesensor är helt utelämnat. Dessutom räknas det på en marknadspenetration på 1% och extremt låga royalties. Oavsett så visar detta hypotetiska räkneexempel på vilken enorm uppsida det finns i Insplorions aktie vid ett kommersiellt genombrott bara för ett av de tre ben företaget står på just nu.

• Luftkvalitesensorn finns på marknaden och har fått stort intresse.
• Vätgassensorn utvecklas tillsammans med Powercell och kommer att visas upp under hösten 2020.
• Batterisensorn har utvecklats under nästan 5 år och ett licensavtal kan vänta runt hörnet.

Lycka till med era investeringar.