Det är bara idioter som tar hem sina vinster just nu! Vi har haft en sanslös uppgång sedan mars 2009 och säljknappen börjar kännas en aning lockande när bruset från makro-oroligheter tilltar i media. Uppgången som startade 9 mars 2009 var till den början orsakad av enorma statliga stimulanser och ett nästan poetiskt penningregn från centralbanker världen över. Mellan påsk och midsommar 2009 var det i princip omöjligt att förlora pengar på vanliga aktieplaceringar. I dagsläget har dock många stora vinster i bagaget och ett nästan lika stort självförtroende. Det har skapat en arrogans och självsäkerhet som jag inte sett på länge och som tyvärr är skadlig för portföljutvecklingen! Alla vill vara 100 % investerade i aktier. Att minska sin exponering har blivit tabu. Den underliggande åsikten är att alla som fegar ur i det här läget kommer att missa stigande aktier och framtida dividender.

Om det fanns ett Warren Buffet-index så borde det ha ökat rejält i sommar. Warren Buffet är förstås den ultimata investeraren som “aldrig” säljer. Jag trodde att “buy and hold” dödförklarades under 2008 men renässansen under 2010 har varit oväntat och imponerande. Plötsligt har många självförtroendet att likt Warren Buffet hålla sina aktier tills barnen får ärva dem. Åtminstone är det åsikten man möter lite överallt just nu. Man måste komma ihåg att när vinsterna lyser i ansiktet på en, då är det enkelt att vara långsiktig. Det är inte lika enkelt när det lyser rött. Att hålla en aktie “forever” är faktiskt svårare än man kan tro. Det kräver ett enormt tålamod, en enorm tilltro till ett bolag och en hel del andra likvida medel som du kan fördriva tiden med. Allt detta har Warren Buffet. Han har självklart haft en makalös resa med sitt Berkshire, men saknar man något av ovanstående försöker man överträffa honom. Det tror jag är svårt.

Det finns tyvärr lite andra saker som talar emot långsiktigheten just nu - några brinnande svanar! Henning Mankells bok “Innan Frosten” börjar med att någon rapporterar in sådana som flyger över en sjö, alltså att det finns tecken på att något är riktigt illa ställt. Jag skulle vilja rapportera några brinnande svanar från dagens ekonomiska värld.

- Japans statsskuld motsvarar ca 220 % av BNP. Kostnaderna för räntor är konstlat låga och därför är de inte ett jättestort problem idag. Lägger man till kostnaderna för välfärd och administration så ger det ett underskott i statsfinanserna. Läget ser inte riktigt bra ut. Utgifterna är helt enkelt större än skatteintäkterna trots att räntorna är 0,25 %. Den här brinnande svanen borde inte kunna flyga länge till. Hittills har den dock flugit i 25 år!

- Grekland har en statsskuld på 113 % av BNP. Underskottet ifjol var 13 % av BNP men de senaste rapporterna indikerar att underskottet har fallit till 8 % av BNP. Bra jobbat, men fortfarande en lång resa kvar. Dessutom börjar kostnaden bli uppenbar nu. Under Q2 tappade BNP 1,5 % trots att euroområdet i övrigt växte. Det går inte att kapa statsbudgeten med 4-13 % av BNP, utan att det får kraftiga effekter på ekonomin. Den här brinnande svanen har dock kraschat tidigare, men rest sig igen. Obligationsmarknaden räknar med 60 % sannolikhet att Grekland defaultar inom fem år. De tre kommande åren har EU och IMF garanterat amorteringarna, vad händer efter det? Ser vi en brinnande svan störta 2013?

- USA har en statsskuld på ca 95 % av BNP och den ökar varje dag. Obama har att välja mellan att garanterat förlora nästa val eller att antagligen förlora fotfästet. Om han försöker minska amerikanernas skuldsättning kommer det att leda till sämre välfärd och då blir han impopulär och knappast omvald. Om han verkligen vill sätta fart på ekonomin och föreslå ytterligare stimulansåtgärder, så finns risken att USA hamnar i en skuldfälla dvs att amerikanerna tvingas använda sin budget till räntebetalningar. USA befinner alltså i en mycket prekär situation och t.o.m. Laurence Kotlikoff - en ekonomiproffessor i Boston - är oroad.
Moodys, S&P, Fitch och övriga kreditratinginstitut är inte oroade och har alla AAA på amerikanska statsobligationer. Den här brinnande svanen kan dock flyga länge till. USA har nämligen (fortfarande) möjlighet att finansiera sig i en egen valuta, just nu också till låg ränta. Ifall ingen vill köpa dem kan centralbanken trycka upp mer pengar. USA:s stora problem börjar ifall t.ex. Kina vill se amerikanska statsobligationer noterade i andra valutor. Sådana krav känns dock långt borta i dagsläget.

- Trots en stark rapportperiod med stigande prognoser under H2, har prognoserna för 2011 kommit under lupp i augusti. Resultatet är nedgraderingar och plötsligt tror man inte att vinsterna växer lika mycket som tidigare. Fortfarande har vi tillväxtprognoser (rejäla) men så brukar det se ut när analytiker får gissa. Vad som kanske oroar mest är att bolagen faktiskt redan idag är värderade enligt dessa positiva prognoser på nästa år. Ser man till årets beräknade vinst är många bolag definitivt för högt värderade. Högst är risken inom teknologi, råvaror och byggsektorn. Självklart finns det undantag i alla branscher, men generellt har börsen redan intecknat en stor del av nästa års resultat.

- Regeringar världen över börjar bli oroliga för sina budgetunderskott! Det talas om skattehöjningar och tillbakadragna stimulanser. Vi minns förstås vad som hände i mitten på 1930-talet då ekonomer blåste faran över och regeringar stramade åt. Resultatet blev en ny lågkonjunktur. Just nu ser det ut som om motsvarande håller på att hända igen. Länder som stramar åt kommer obönhörligen att minska sin ekonomiska tillväxt. Just nu, när tillväxten är riktigt låg så kan dessa åtstramningar resultera i en ny nedgång.
Vill man riktigt oroa sig, så kan man också nämna att den här gången saknas det resurser att mota en sådan BNP-nedgång! Räntan är redan på noll, staten lever redan över sina tillgångar. Detta får helt enkelt inte hända just nu…

För att sammanfatta denna pessimistiska betraktelse, så tror jag inte att vi står inför världens undergång den här gången heller. Däremot har vi risker i ekonomin, samtidigt som börsen tuffar på som om vi hade en vanlig konjunkturåterhämtning. Det har vi inte. Jag ser alltså en risk för “korrigeringar” på börsen. I det ljuset kanske det inte är idiotiskt att ta hem en del av vinsterna nu? Buy and hold och framtida dividender i all ära, men om man har stora vinster efter lite över ett års innehav riskerar man just nu flera års dividender. Man ska fråga sig ifall det är värt det? Är portföljbolagen lika intressanta efter en 30 % nedgång? Har du extra likvida medel att tillföra ifall det händer?

Det kan dock dröja innan ovan nämnda brinnande svanar störtar. Börsen kan mycket väl stiga ett tag till. Ifall man vill minska sin aktievikt är det viktigt att göra det i flera steg. Att idag sälja ut allt och lägga pengarna på kontot är knappast en bra ide, speciellt inte till dagens räntor. Vad jag vänder mig mot är att i dagsläget vara 100 % investerad på börsen. Har man en belånad portfölj kan det definitivt vara läge att amortera? Man prickar aldrig toppen på börsen men om man börjar minska risken redan idag så har man iallafall kontroll på den. Det är som bekant omöjligt att minska risken när det är för sent.