Vi tar en kollektiv bonus i år igen!
Den total disponibla inkomsten i Sverige är ungefär 1600 miljarder kronor. Till det kommer en ökning med bostadslånen på 200 miljarder per år. Det motsvarar alltså en skattefri bonus på 12.5% för varje svensk varje månad som pyttsas in i det ekonomiska systemet. Vart hamnar pengarna, där någon gör en investering måste ju någon göra en vinst? En del går till staten så klart. En annan del går till återbetalning av lån och till kapitalvinster som placeras i akier. En tredje går till att anlita hantverkare, inköp av kök och bilköp.
När penningmängden ökar krafitgt leder det till inflation vad gäller det som inte kan konkurrensutsättas effektivt över landsgränsen. Se gärna på priser vad gäller t.ex bostäder, utemat och hantverkare. Priset på olja och andra råvaror påverkas inte av konsumtionen i ett litet land som Sverige. Ändå försökte riksbanken hejda inflationen 2008 som till stor del berodde på stegringen i oljepriset genom att höja räntan. Lite feltänkt kan man tycka. Den enda inflationen som riksbanken kan styra är den som skapas på den lokala marknaden och här har man eldat på som aldrig förr trots stark ekonomi.
Givet att vi pyttsar in så mycket nytryckta pengar i systemet borde vi kanske ha ännu högre tillväxt? Jag frågar mig om det går så bra för Sverige som alla menar om vi tar bort detta dopningpreparat. För att lånetillväxten inte är hållbar, de är de flesta överens om. Lånen kan inte uthålligt dubblas var tionde år om inte den disponibla inkomsten hänger med.
Just nu pågår en riktigt vacker teater där riksbank, finansinspektion, bankdirektörer och politiker noterar problemet medan man skjuter över ansvaret på någon av de andra parterna. Jag tror att en och annan har insett att det kan bli stora problem, men det är rätt lugnt ändå. Det kanske tar tio år innan det smäller och då har man ju gått vidare och det kollektiva ansvaret kommer ändå spridas på kanske hundra peroner i samhällets elit. Dessutom är ju svenska lånetagare myndiga och allmänbildade människor som får stå för sina beslut och vi har ju fått riskerna förklarade redan 2010, eller hur?
Med kommande nya skattesänkningar och bra fart på den globala och lokala ekonomin ser det ut som om lånefesten skulle kunna fortsätta och därmed lär bostädsvärdena kunna utvecklas fint om inte för många människor börjar se hjärnspöken!
I USA är det mr Bernanke som själv står för inflationen. Men Obama behöver honom vid sedelpressarna för att kunna hålla maskineriet igång. Det är ingen avundsvärd situation direkt. USA har inget reellt val i detta läge. När 1 av 7 amerikaner får matkuponger och den verkliga arbetslösheten bitit sig fast över 15% måste samhällelig stabilitet gå före att elda upp medelklassens bankbesparingar.
I USA finns en stor grupp personer som vid pensionering hade mycket sina pengar i kontosparande som brukade ha ganska bra ränta. De drabbas nu mycket hårt av de låga räntorna och den höga inflationen. Många av dessa flyttade en del av sina pengar från börsen under 2009 och missade sedan återhämtningen. De känner stor bitterhet mot det amerikanska samhället nu. En del av inflationen som Bernanke skapar exporteras också till andra länder som har fast växelkurs mot dollarn, och vi ser t.ex. i Kina hur detta skapar problem för politikerna då befolkningen lider av stigande matpriser. The day of reckoning har återigen kommit lite närmare.
/ Whimsical