I veckan kom sparbarometern för det andra kvartalet. Där kan man utläsa att hushållen satt in rekordmycket pengar på bankernas sparkonton samtidigt som lånetillväxten sakta mattas och nu ligger på ca 4% i årstakt vilket ändå bli ca 117 miljarder om året eller 1000 kr per svensk och månad i lånetillväxt.

Jag har tittat lite på utvecklingen för hushållens finansiella nettotillångar och ser att dessa på 10 år har sjunkit från ett hyfsat plus till ett stort minus.

Uppgifterna nedan är tagna från sparbarometern som sammanställts av finansinspektionen och sedermera SCB. Bland finansiella tillgångar har jag räknat med bankinlåning, obligationer, aktier, fonder, sedlar och mynt m.m. Jag har till skillnad från sparbarometern inte räknat med pengar som ligger i låst pensionssparande samt inbetalda försäkringspremier och dylikt. Värdet på reala tillgångar som bostadsrätter, småhus, hyreshus, skog- och jordbruksmark tas inte med här.

Finansiella skulder domineras både 2001 och 2012 av skulder för bostäder.

Så här ser statistiken ut:

Kvartal 3 2001:

Finansiella tillgångar 1357 mdr

Finansiella skulder 1189 mdr.

Tillgångar minus skulder: +169 miljarder.

Kvartal 1 2005:

Finansiella tillgångar 1640 mdr

Finansiella skulder 1620 mdr

Tillgångar minus skulder: +20 miljarder.

Kvartal 2 2012:

Finansiella tillgångar - 2434 miljarder

Finansiella skulder - 2920 miljarder

Tillgångar minus skulder: -488 miljarder.

Här ser vi tydligt hur hushållen gått från ett mindre finansiellt överskott till ett ganska markant finansiellt underskott. Att tänka på är att under kvartal 3 2001 hade börsen redan sjunkit under dagens nivåer och ändå var finansiella nettotillgångarna 657 miljarder större än idag.

Idag domineras de finansiella tillgångarna av bankinlåning. Hela 1189 miljarder av hushållens pengar ligger hos bankerna. De vars finansiella tillgångar ökat kraftigt sedan 2001 har inte satsat pengarna på aktier, istället placerar man i huvudsak på banken och i räntebärande.

De finansiella tillgångarna är mycket ojämlikt spridda. Tittar man på på medianvärdet för finansiella tillgångar enligt min definition så gissar jag att det ligger nånstans kring 40 000 kr per medan medelvärdet ligger på 256 000 kr. Vad gäller lånen saknas bra statisik för att se vilka som har hur mycket lån och hur deras finansiella tillgångar ser ut.

En anledning till att hushållens finansiella skulder ökat är ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. Då har hushållen fått en real tillgång samtidigt som man fått en finansiell skuld. Sedan 2001 har enligt min grova uppskattning antal bostadsrätter ökat med 40%. Det handlar således om ca 270 000 lägenheter. Där har vi en del av lånetillväxten, men det är nog endast en bråkdel vi pratar om. Men det mesta står nog allt högre bostadspriser för, samt att man i takt med ökade bostadpriser tagit ut nya lån för att finasiera ett leverne med allt högre levnadsstandard. Kansker har man köpt ett lyxigt kök, en ny bil eller byggt ut för att bo större.

Efter att ha tittat på statistiken står tre saker klara för mig.

1.) Mycket av Sveriges välgång och lycka bygger på att vi måste klara av att hantera det skuldberg som byggts upp då hushållen som grupp har svaga finansiella muskler.

2.) De med stora finansiella tillgångar vänder alltmer börsen ryggen och sparar istället pengarna på banken. Vi vet att de finansiella tillgångarna är mycket ojämlikt fördelade jämfört med många andra länder.

3.) Det är mycket osäkert hur det ser ut med finansiella tillgångar hos olika grupper av låntagare. Det är akut att få fram forskning på området för att veta hur sårbara vi är om bostadspriserna börjar sjunka. Betänk att medianförmögenten i finansiella tillångar kan vara så låg som 40 000 kr men vi vet inte alls hur det ser ut hos olika grupper.

Hälsningr Whimsical