Hur skall man klara sig i deflations-tider?
2015-01-19 18:09, Edited at: 2015-01-19 18:22Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Nu säger en bankdirektör i Europeiska Centralbanken att deflationen i Europa är här.
Visst är det bra att bensinpriset gå ner.
Visste är det skönt att datorer och andra elektriska grejer gått ned.
Visst är det bra med billigare flygresor o.s.v.
Visst är det bra! Varför oroa sig för deflationen?
Här vi deflation i dag? Svar nej! Enligt ett visdomsord har vi deflation endast när vi som konsument ställer denna fråga?
Är det bättre att jag väntar med att köpa den och den prylen, för den blir troligen billigare om en tid?
Är vi där i dag?
Folk tankar bensin i dag även om den skulle vara billigare i morgon.
Härliga inflation alltså, för oss konsumenter?
Det är endast om man har skulder som det blir besvärligt. Skulden ökar i verkligt penningvärde eftersom man får mer för pengarna.
Mitt råd är att äga en villa eller bostadsrätt och "hedga". Att spela ut olika värden mot varandra för att nå ett jämviktsläge, minska riskerna. Jämför hedge-fond!
Vid deflation går en fast egendom ned (motsats till tillgångsinflation då villor och bostadsrätter blir dyrare).
Men verkliga kronor och ören insatta på banken eller förvarade i madrassen ökar i värde. I och med att priserna går ned, konsumenten får mer varor för pengarna.
Nu är det så lyckligt att de svenska bostadsägarna har inte bara skulder, de har också tillgångar (förutom själva huset vid en deflation givetvis ej går ned till noll kronor i värde). Men svenska hushåll som äger sin bostad har pengar på banken. I många fall har de lika mycket pengar på banken alltså, som sitt lån. I varje fall har de som köpt sitt hus eller sin bostadsrätt bra ekonomi. De har tillgångar. De som lånat 10 000 kronor sitt hus i ödebygd har säkert några tusen på sin bankbok också. Den i Djursholm som lånat 20 miljoner kronor till sitt hus, har givetvis andra betydande värden, annars hade ju bank ej beviljat jättelån av denna dimension.
Varför har ej hushållen amorterat sitt lån när de har resurser. Varför har de inte det.
1) för att ha likvida pengar som säkerhet
2) för att gardera sig mot högre eller lägre ränta. Eftersom räntan på tillgång följer räntan på skulden, men någon procent i differens, så är kostnaden för hushållet för sin bostad i stort sett den samma om räntan går ned eller upp.
När Riksbankschefen talar låter det som en bostad som i dag är värd 2 miljoner, plötsligt skall gå ned till noll kronor. Mer realistiskt är väl att räkna med att den kan gå ned med 20 procent i deflationstider och i en katastrofsituation ner till 50 procent av ursprungligt värde.
Är det här resonemanget helt orealistiskt.. Synpunkter mottages med största tacksamhet på nedanstående kommentarsfältet. Inget är så roligt i en debatt när det finns olika synpunkter.
Dessutom skulle alla vara eniga då kan man vara fullt övertygad om att saken är felbedömd av alla. Majoriteten har aldrig rätt. Kan ej ha rätt. En majoritet har ej kunskaper att ha rätt i specifika frågor, vad det än gäller.
En legendarisk gammal General Motors-chef fattade inga beslut om GM-styrelsen var enig. Om alla i styrelsen var enig, då visste GM-direktören att beslutet skulle bli fel. Då hade ej alla synpunkter beaktats. Då fanns troligen framtida risker som ej beaktats.