Hur många kilo väger en villaägare?

2014-01-05 14:26

Svenska regeringen och riksdagen har bett riksbankschefen att inte blanda sig i svenska folkets bostadsskulder. Men han kan inte låta bli!

Så här sa han i DN den 3 januari 2014:

Ett genomsnittligt svenskt hushåll har en skuld som motsvarar runt 170 procent av disponibel inkomst, nettoinkomsten plus bidrag. Det inkluderar samtliga hushåll, oavsett om de är skuldsatta eller inte, och ligger farligt högt, anser Ingves.

– Det får inte gå över 180 procent, utan bör under ett antal år sakta gå neråt. Annars får vi det jag (Ingves) kallar skulddominans, vilket betyder att den ekonomiska politiken helt måste inriktas på skuldproblemen och inte klarar att samtidigt ta itu med andra viktiga frågor, säger han.

Men skuldnivån har ju inte ökat sedan 2010?

– Nej, men nu är den på väg uppåt igen och i vår prognos går vi upp till 178 procent i slutet av 2016, framhåller Ingves.

(slut citat)

Men har inte svenska folket några tillgångar? När vi ser till fastighetsbolagen Lundbergs, Balder och Wallenstams, talar vi då bara om deras skulder. Nej, deras tillgångar är lika viktiga.

Säg att Ingves tror att bostäderna går ned 20 procent. Gör en analys på det. Men han tror att alla svenska villor och bostadsrätter skall gå ned till noll kronor. Hur skall det gå till?

Tidigare har Ingves sagt att vid 200 procent då ingriper han. Det är gränsen. Nu är det plötsligt 180 procent? Var är den vetenskapliga analysen?

Säg att en familj i Djursholm har ett lån på 10 miljoner (huset värt 20 miljoner).

Säg att en familj i Töreboda har ett lån på 10 000 kronor (huset värt 100 000 kronor).

Är det vetenskapligt intressant att göra en analys på ett genomsnitt?

Säg att medelvikten för en svensk man är 85 kilo.

Om en man som väger 59 kilo går upp ett, och en man som väger 120 kilo går ned ett kilo. Har det någon vetenskaplig betydelse?