Det började med en skakning på nedre däck...
2015-03-09 01:42, Edited at: 2015-03-11 15:06Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Risk för att börsen kommer att kollapsa som Titanic gjorde år 1912?
Inte så troligt, även om det förstås inte kan uteslutas helt.
Däremot fullt tänkbart med en viss tillbakagång efter de senaste årens kraftiga kursstegringar.
Ett resonemang är att kursuppgångarna främst drivits av att investerare haft tillgång till "easy money" tack vare länders kraftiga stimulansåtgärder för att få igång världsekonomin efter den stora finanskrisen 2008/2009.
Vissa tecken på konjunkturuppgång i USA, men i det stora hela är världskonjunkturen i dagsläget fortsatt ganska skral.
Easy money (bla centralbankers rekordlåga styrräntor) har ändå bidragit till att börsen nästan blivit en spekulationsbubbla där aktieinvesterare pumpar in mera pengar i hopp om snabba klipp.
Börsens (aktiers) värderingsnivå beror ju förenklat bara på två saker:
1) hur mycket pengar börsbolagen tjänar i sina verksamheter
2) vilka avkastningskrav investerarna har
...När börsbolagen tjänar mycket pengar och aktieinvesterarnas avkastningskrav är lågt, är börsen som högst värderad.
...När börsbolagen tjänar lite pengar (dvs när det är lågkonjunktur) och aktieinvesterarnas avkastningskrav är högt, är börsen som lägst värderad.
Oftast brukar väl dock investerarnas avkastningskrav bero på det generella ränteläget som i sin tur styrs av det generella konjunkturläget.
Dvs:
...Svag konjunktur leder till låga räntor leder till låga avkastningskrav hos investerare.
...Stark konjunktur leder till höga räntor leder till höga avkastningskrav hos investerare.
Då borde det vara så att:
...När det är högkonjunktur och börsbolagen tjänar mycket pengar, har aktieinvesterare samtidigt höga avkastningskrav vilket dämpar aktiers värderingsnivå (gör att aktier ej värderas för högt).
...När det är lågkonjunktur och börsbolagen tjänar lite pengar, har aktieinvesterare låga avkastningskrav vilket stimulerar aktiers värderingsnivå (gör att aktier ej värderas för lågt).
Hur är då situationen i nuläget?
Det har nu gått 6-7 år sedan finanskrisen 2008/2009 och världskonjunkturen har ännu inte riktigt tagit fart.
Samtidigt fortsätter centralbankerna fortsätter med sina kraftiga stimulansåtgärder.
...Börsbolagens intjäning borde alltså vara sådär.
...Men aktieinvesterarnas avkastningskrav lär vara rekordlåga (tack vare fortsatt tillgång på "easy money" med rekordlågt ränteläge tack vare centralbankernas låga styrräntor osv).
Verkar som att easy money är viktigare för börsens (aktiers) värderingsnivå än världskonjunkturen och börsbolagens intjäningsnivå.
Därför risk för att när världskonjunkturen en dag börjar ta ordentlig fart och easy money stramas åt och stryps av centralbankerna, så kan börsen falla för att aktier tidigare stigit mest tack vare aktieinvesterares låga avkastningskrav istället för vad börsbolagen egentligen tjänar.
Gammalt börsordspråk:
"Never fight the Fed."
Dvs:
...Börsen (i USA) stiger så länge amerikanska centralbanken Federal Reserve ("Fed") bedriver en lätt penningpolitik med låg styrränta osv.
... Men när Fed börjar strama åt sin penningpolitik och höja styrräntan osv bör man se upp, för då finns risk att börsen börjar falla.
Man bör alltså ej gå emot dessa principer och försöka "slåss" emot Fed genom att gå i motsatt riktning.
Några centralbankers styrräntor för närvarande (per sön 8 mars 2015):
USA (Federal Reserve): 0,25%
Europa (Europeiska Centralbanken ECB): 0,05%
Sverige (Riksbanken): -0,10%
Tex ECB:
...nov 2013: ECB sänker sin styrränta från 0,50% till 0,25%.
...jun 2014: ECB sänker sin styrränta från 0,25% till 0,15%.
...sep 2014: ECB sänker sin styrränta från 0,15% till 0,05%.
I jan 2015 kom besked om att ECB även ska börja återköpa euro-statsobligationer för 60 miljarder euro i månaden.
De återköpen ska inledas nu i mars 2015 och pågå tom sep 2016.
Dvs det är väl ett försök att även sänka räntor med längre löptider (utöver styrräntan som väl främst påverkar räntor med korta löptider).
Och Sveriges Riksbanks agerande:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
Då i feb 2015 framkom även att Riksbanken ska återköpa svenska statsobligationer för 10 miljarder kr:
Riksbanken köper dessutom statsobligationer för tio miljarder kronor.
– Jag utgår från att det är med nytryckta pengar. Så vi har alltså en situation där man försöker få ut mer pengar i samhället, säger (Sveriges Televisions kommentator) Peter Rawet.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/riksbanken-sanker-reporantan-till-historisk-lag-niva
//Edit: Mer om centralbankernas styrräntor etc:
Styrräntor - internationellt
Styrräntorna är centralbankernas viktigaste verktyg för att
...stimulera ekonomin under lågkonjunkturer
...och dämpa trycket på ekonomin under högkonjunktur.
Styrräntor används också för att hålla inflationen på en låg och stabil nivå.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Styrrantor---internationellt/
Mer om Riksbankens styrränta:
Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta vilken är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar.
Det är reporäntan som bestämmer den kostnad som bankerna har för upplåning i Riksbanken.
Riksbankens bedömning av utvecklingen av konjunktur och inflationsprognos har gjort att reporäntan under åren gradvis höjts och sänkts.
https://www.compricer.se/wiki/reporanta
Det påverkar styrräntan
Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för penningpolitiken. Riksbankens mål enligt lag är att upprätthålla ett fast penningvärde. Bankens tolkning av detta är att inflationen ska hållas kring 2 procent per år.
Riksbanken vill hålla inflationen låg och stabil eftersom det är bra för ekonomin. Deflation, att priserna sjunker, anses vanligen vara skadligt för ekonomin. Orsaken är bland annat att deflation kan minska konsumtionsviljan.
Reporäntan styr vilken ränta bankerna får när de lånar, eller sätter in, pengar hos Riksbanken. Denna ränta påverkar i sin tur räntorna för bankernas kunder.
En sänkning av reporäntan syftar till att öka den ekonomiska aktiviteten, eftersom det blir billigare för både företag och privatpersoner att låna pengar. Det gynnar konsumtionen.
http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article19765564.ab
Reporäntan är ett av Riksbankens verktyg för att underbygga, överbygga inflation och ekonomisk tillväxt i Sverige.
Genom att anpassa reporäntan utifrån de olika rådande ekonomiska klimaten, får man både på kort och lång sikt förutsättningar att klara ekonomiska hot och kriser.
Samtidigt får man en stark och marknadsmässig ekonomisk plattform som ska kunna gynna Sverige på världsmarknaden.
Genom reporäntan styr Riksbanken penningmängden som finns på marknaden.
Reporäntan är den ränta som bankerna får när de lånar ut eller lånar pengar av Riksbanken, vilket innebär att reporäntan direkt styr bankernas ränta för både lån och sparande.
Reporäntan har även påverkan på inhemsk ekonomi och även direkt och indirekt påverkan på vår privatekonomi.
https://www.smslån365.se/ekonomi/5-exempel-pa-hur-reporantan-paverkar-var-privatekonomi
//
I USA är det lite annorlunda.
Där var det senast i dec 2008 som Fed sänkte sin styrränta från 1% till 0,25%.
Och tack vare livstecken för USA-konjunkturen är det snarare tal om att styrräntan kommer att börja höjas tex så snart som nu i juni 2015.
Man kan då hävda att USA är världens största ekonomi som leder vägen för övriga världen.
Dvs
...börjar USA-konjunkturen ta fart så att Fed börjar höja sin styrränta
...leder det förr eller senare till att även övriga världskonjunkturen tar fart och att övriga centralbanker i världen börjar dämpa sin penningpolitik genom att höja sina styrräntor från nuvarande rekordlåga nivåer.
Teoretiskt sätt borde det inte göra något för börsen (aktiekurserna) att centralbankerna börjar strama åt för att konjunkturen tar fart.
De effekterna borde ta ut varandra.
Men intrycket är att
...när centralbankerna nu under så lång tid gett investerare så mycket "easy money"
...vilket gett kraftiga börsuppgångar (spekulationsbubbla på börsen etc?)
...och denna easy money nu kommer att börja trappas ned
...så finns risk för att det kommer att leda till en större negativ effekt för börsen (aktiekurserna) än den positiva effekt av att världskonjunkturen tar fart.
Dvs
...de senaste åren (sedan finanskrisen 2008/2009 har ju börsen (tack vare centralbankernas stimulansåtgärder) stigit kraftigt, fast världskonjunkturen varit ganska skral.
...Då lär det ju finnas risk för att när centralbankerna nu börjar strama åt, så kan det leda till att börsen börjar falla, fast världskonjunkturen ev börjar ta fart.
Tillgången på pengar (easy money eller ej), verkar alltså alltid ha klart större betydelse för börsen, än hur det egentligen i själva verket står till med världsekonomin och börsbolagens intjäning etc.
Tex fre 6 mars 2015:
...Besked om ny konjunkturstatistik från USA:
I feb 2015 förändrades antalet sysselsatta i USA (exkl jordbruk) med +295 000 pers.
Det var mer än experternas snittprognos på +235 000 pers enl Bloomberg.
Dessutom kom besked om att arbetslösheten i USA uppmättes till 5,5% i feb 2015.
Det var lägre än experternas snittprognos på 5,6% enl Bloomberg och nivån 5,6% i jan 2015.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/06/usa-sysselsattningen-steg-295-000-i-februari-ny2.html
Bra konjunktur-besked borde vara goda nyheter eftersom det indikerar att börsbolagen kommer att tjäna mera pengar framöver.
Men istället blev aktieinvesterarnas reaktion att sänka USA-aktier.
Tex USA-aktieindexet S&P500 var -1,4% (från slutnivån tors 5 mars 2015 till slutnivån fre 6 mars 2015).
Enl nyhetsbyrån Direkts kommentar till New York-börsen fre 6 mars 2015:
NEW YORK: STARK JOBBDATA GAV RÄNTEHÖJNINGSORO, DJIA -1,5%
De ledande amerikanska aktieindexen tappade fotfästet på fredagen och stängde i klart negativt territorium.
En stark sysselsättningsrapport eldade på spekulationer om att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer allt närmare en räntehöjning, vilket bland annat tyngde bolag med hög direktavkastning.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/06/new-york-stark-jobbdata-gav-rantehojningsoro-djia-15.html
Dvs helt plötsligt har det blivit dåliga nyheter för börsen om konjunkturen utvecklas väl - helt enkelt för att stark konjunktur riskerar leda till en strypning av investerarnas "easy money".
Och när börsen nu är uppe på så pass högvärderade nivåer; ska man tolka denna börsnedgång i USA fre 6 mars 2015 som den "skakning på nedre däck" som förebådar en kommande stor börsnedgång?
I Sverige ligger Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 nu i 1662,55 (slutnivån fre 6 mars 2015).
Det indexet har haft en långsiktigt stigande trend de senaste åren, som dessutom verkar ha tilltagit på sistone:
...I mars 2010 låg indexet kring 1000.
...Uppgång till nästan 1200 under första halvåret 2011.
...Nedgång till 800-900 under hösten 2011.
...Och därifrån kraftig uppgång till toppnivån 1701,07 som nåddes under dagen mån 2 mars 2015.
Den senaste tidens uppgång lär ha att göra med stärkta utländska valutor mot kronan (vilket bla gör att svenska börsbolag som har utländska intäkter får högre intäkter när de räknas om till svenska kronor).
Stärkta utländska valutor är ju främst USA-dollarn tack vare
...tal om höjd Fed-styrränta i USA senare under 2015 (från nuvarande nivå 0,25%
...samtidigt som bla Riksbanken så sent som nu i feb 2015 sänkt sin styrränta till -0,10%.
Internationella valutaspekulanter flyttar ju (förenklat) sitt kapital till det land som ger högst räntenivå.
Dvs sänkt styrränta i Sverige och förväntningar om höjd styrränta i USA, gör att man flyttar sina pengar till USA vilket gör att man måste köpa dollar vilket gör att dollarn stiger osv.
Och även euron har stigit något mot kronan.
I och för sig sänkte ECB som nämnt sin styrränta till 0,05% i sep 2014.
Men i Sverige har Riksbanken gått klart längre, och sänkte först sin styrränta från 0,25% till 0% i okt 2014.
Och sedan vidare från 0% till -0,10% nu i feb 2015.
Det har väl gjort att en del valutaspekulanter etc flyttat sina pengar från kronor till euro (utöver det som har flyttats från kronor till dollar).
...Så sent som för ett år sedan (i mars 2014) låg dollarn i 6,30-6,40 kr.
...Har sedan dess stigit till nuvarande nivå på nästan 8,50 kr.
http://www.bloomberg.com/quote/USDSEK:CUR/chart
...Euron hade en botten på 8,20-8,30 i aug 2012.
...Har sedan dess stigit till nuvarande nivå på nästan 9,70 kr nu i feb 2015.
...Därefter i och för sig viss tillbakagång till nuvarande kurs kring 9,20 kr.
http://www.bloomberg.com/quote/EURSEK:CUR/chart
Genomsnittlig dollarkurs:
2012: 6,78 kr
2013: 6,51 kr (-4%)
2014: 6,86 kr (+5%)
2015 (2 mån): 8,23 kr (+20% från helårssnitt 2014)
slutkurs 6 mars 2015: 8,48 kr (+24% från helårssnitt 2014)
Genomsnittlig eurokurs:
2012: 8,71 kr
2013: 8,65 kr (-1%)
2014: 9,10 kr (+5%)
2015 (2 mån): 9,46 kr (+4% från helårssnitt 2014)
slutkurs 6 mars 2015: 9,18 kr (+1% från helårssnitt 2014)
Dvs det är främst dollarn som har stigit på sistone mot kronan.
Det är ju mycket positivt för börsbolag som tex Hexpol och Moberg Pharma som har hög andel dollarintäkter.
(Även gruvbolaget Boliden?)
Men med de valutakurserna på plats; hur kommer börsen att reagera om centralbankerna så småningom börjar strama åt sin penningpolitik (med början av Fed som lär höja sin styrränta senare under 2015)?
Utöver centralbankernas styrräntor så har ju alltså valutakurserna stor inverkan på konjunkturen för olika länder/regioner:
...Ju starkare valutakurs, desto dyrare blir landets varor att sälja utomlands.
Det lär dämpa efterfrågan från produkter från landet, vilket därmed även sänker konjunkturen i landet.
Samtidigt blir importen billig tack vare att utländska valutor blir billiga när det egna landets valuta är dyr.
...Ju svagare valutakurs, desto billigare blir landets varor att sälja utomlands (i utländsk valuta).
Det lär öka efterfrågan för landets produkter, vilket därmed även stärker landets konjunktur.
Nuvarande läge med både rekordlåga styrräntor och stark valutakurs mot dollarn, borde stärka konjunkturen i både Sverige och övriga Europa (euroländerna).
Tex euron har legat i ca 1,20-1,50 dollar från våren 2010 till våren 2014.
Men från våren 2014 har den fallit från ca 1,40 dollar till nuvarande nivå på 1,08 dollar.
Chans att den går under 1,00?
I så fall blir ju dollarn värd mer än euron.
Även japanska yenen har försvagats kraftigt mot dollarn på sistone:
...Dollarn låg i ca 90 yen för fem år sedan (våren 2010).
...Föll till en botten på 70-80 yen under 2011/2012.
...Därifrån kraftig dollaruppgång till nuvarande nivå 120,75 yen.
Dvs det borde göra japanska produkter rekordbilliga att köpa för amerikanarna.
Det är väl i sin tur negativt för amerikanska biltillverkare i konkurrensen med japanska biltillverkare.
Japanska centralbanken har för sin del tydligen en styrränta på 0% för närvarande.
//Tillägg 9 mars 2015
...Japans definitiva bnp-siffra för q4/2014 var +1,5% från q4/2013 (enl besked mån 9 mars 2015).
...Det var lägre än den tidigare angivna preliminära siffran +2,2%.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/09/japan-bnp-def-steg-04-4-kv-jmf-3-kv.html
//
H&M
Vad innebär förutsättningarna ovan för tex klädföretaget H&M (det börsbolag som är värt mest av alla på Stockholmsbörsen)?
H&M:s ekonomiska utveckling på sistone:
Intäkter:
dec 2012-nov 2013: 129 miljarder kr
dec 2013-nov 2014: 151 miljarder kr (+18%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2013-nov 2014: +14%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
dec 2012-nov 2013: 17%
dec 2013-nov 2014: 17%
Bokförd skattesats (bokförd skatt delat med resultat före skatt):
dec 2012-nov 2013: 24%
dec 2013-nov 2014: 23%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
dec 2012-nov 2013: 17 miljarder kr
dec 2013-nov 2014: 20 miljarder kr (+17%)
Dvs:
...Väldigt fin intäktstillväxt för att vara ett så stort bolag (även om en ganska stor del av intäktstillväxten var positiva valutaeffekter).
...Hög rörelsemarginal som legat oförändrad.
...Något sänkt skattesats.
...Även god tillväxt i nettoresultatet.
Men märkligt att nettoresultatet inte nådde upp till intäktstillväxten, trots något lägre skattesats.
Det berodde tydligen delvis på sänkta ränteintäkter på H&M:s stora kassa (pga generellt lägre räntenivå).
H&M hade en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 13-14 miljarder kr per slutet av nov 2014.
...Det finns knappt 1,7 miljarder st utestående H&M-aktier.
Det finns både A-aktier och B-aktier i H&M, men B-aktierna svarar för 88% av det totala antalet utestående aktier och är det enda aktieslaget som är börsnoterat.
...H&M:s B-aktie slutade fre 6 mars 2015 i 359,30 kr.
Dvs H&M är värt nästan 600 miljarder kr på börsen (totalt antal utestående aktier gånger rådande börskurs för B-aktien).
//Edit: Grattis till H&M-grundaren Erling Perssons son Stefan Persson (nu 67 år och styrelseordförande i H&M) som äger 38% av bolaget (inkl familj).
När H&M är värt 600 miljarder kr på börsen är alltså Stefan Perssons 38% värda 220-230 miljarder kr.
Och Stefans syster Lottie Tham äger (inkl familj) 5% av H&M.
Den ägarandelen är värd över 30 miljarder kr.
http://about.hm.com/en/About/Investor-Relations/The-Share/Ownership-Structure.html#cm-menu
Längre ner på H&M:s ägarlista finns Jan och Stefan Bengtsson (söner till Stefan Perssons och Lottie Thams bortgångne syster Sian Bengtsson.
Sönerna har vardera en ägarandel på ca 0,7% av H&M (värd ca 4 miljarder kr per person).
Hur har de då använt sina pengar (bla aktieutdelningar från sina H&M-aktieinnehav)?
Tex Stefan Bengtsson hade hösten 2006 köpt en sportbil av svenska märket Koenigsegg för 6-7 miljoner kr, bara för att krascha den när han skulle väja för en sopbil på Ingarö utanför Stockholm (där han åtminstone bodde då): http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10978710.ab
Så här har Stefan Bengtsson tydligen sagt till DI Weekend om Koenigsegg-kraschen hösten 2006 (enl artikel i Expressen från feb 2013):
Det skakade enormt när jag kom ut i terrängen och små träd flög åt alla håll.
Och:
Jag blev trängd av vägen av en sopbil.
Det var tur att det inte gick värre.
Jag åkte av vägen på ett av få ställen där det gick bra.
Och:
Man sitter säkert som i en formel 1-bil, som i en bur.
Många tror att bilen blev totalförstörd, men så är det inte.
Den gick att reparera.
http://www.expressen.se/ekonomi/hm-miljardaren-om-kraschen-och-sms-lan/
Så sent som 2009 var den kraschade bilen till salu (i reparerat skick) för 10 miljoner kr då Ferrari-återförsäljaren lagt ut den på Blocket.se: http://www.realtid.se/ArticlePages/200907/13/20090713115216_Realtid731/20090713115216_Realtid731.dbp.asp
Även i sep 2010 var samma bil till salu för 10 miljoner kr hos Autoropa i Stockholm: http://www.realtid.se/ArticlePages/201009/22/20100922153124_Realtid712/20100922153124_Realtid712.dbp.asp
Under hösten 2010 framkom att biltjuvar stulit Stefan Bengtssons Porsche och Lamborghini när han och hans familj låg och sov i huset intill: http://www.realtid.se/ArticlePages/201010/27/20101027095751_Realtid406/20101027095751_Realtid406.dbp.asp?Action=Print
Enl Expressen-artikeln (från feb 2013) har Stefan Bengtsson köpt Addarsnäs herrgård (utanför Norrtälje) för 120 miljoner kr.
Tydligen gjordes det köpet i jan 2013: http://norrteljetidning.se/nyheter/nyheter/1.1953733-addarsnas-gard-sald-till-h-m-arvinge
H&M-grundaren Erling Persson själv var dalmas från Borlänge och dog år 2002 när han var 85 år.
Han öppnade den första H&M-butiken i Västerås år 1947 (när han själv var 30 år).
http://sv.wikipedia.org/wiki/Erling_Persson
Som jämförelse hade H&M 3 500-3 600 st butiker per slutet av jan 2015: http://about.hm.com/en/news/newsroom/news.html/en/financial-reports/2015/2/1816806.html
H&M:s lyckade internationella expansion är väl till stor del sonen Stefan Perssons förtjänst.
Han var vd för H&M under nästan hela 1980- och 1990-talen, och har sedan varit styrelseordförande sedan år 1998: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_Persson_(företagsledare)
...Tex per slutet av nov 1995 hade H&M totalt ca 400 butiker (varav
...knappt 120 st i Sverige
...270-280 butiker utomlands
Under H&M:s bokföringsår dec 1994-nov 1995 hade H&M intäkter på drygt 12 miljarder kr (varav 25-30% i Sverige).
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/en/Annual%20Report/Annual_Report_1996_en.pdf
Det innebär intäkter på ca 3 miljarder kr i Sverige och ca 9 miljarder kr utomlands.
...Och per slutet av nov 2014 (dvs nästan 20 år senare) hade H&M över 3 500 butiker (varav
...170-180 st i Sverige (med bara ca 10 miljoner invånare)
...över 3 300 st utomlands
Under bokföringsåret dec 2013-nov 2014 hade H&M intäkter på över 150 miljarder kr (varav 5% motsvarande 7-8 miljarder kr i Sverige).
H&M:s årliga utlandsintäkter har alltså ökat under perioden
...från under 10 miljarder kr
...till över 140 miljarder kr.
Bla har H&M nu
...400-500 butiker i Tyskland
...300-400 butiker i USA
...nästan 300 butiker i Kina
...200-300 butiker i Storbritannien
...ca 200 butiker i Frankrike
Summa 1 500-1 600 st H&M-butiker bara i dessa fem länder (av H&M:s totalt över 3 500 butiker per slutet av nov 2014)
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/en/cision/2015/01/1460341_en.pdf
Ökning av antalet H&M-butiker per land under det gångna bokföringsåret (dec 2013-nov 2014), netto (dvs nya minus stängda butiker):
...Kina: upp 80-90 st
...USA: upp drygt 50 st
...Tyskland: upp drygt 20 st
...Storbritannien upp 8 st
...Frankrike upp 8 st
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/en/cision/2015/01/1460341_en.pdf
Kommer den kraftiga expansionen i Kina att hålla (eller risk för att många av dessa nyöppnade butiker i Kina kommer att behöva stängas framöver)?
Verkar ännu så länge i alla fall som att H&M:s affärsidé håller globalt bland en stor del av världens befolkning på totalt ca 7 miljarder pers.
Och det är ju sådana affärsidéer som är de mest värdefulla.
Verkar finnas fortsatt vita fläckar på H&M-kartan, tex Indien, Sydamerika och delar av Asien.
Gillar inte de H&M-kläderna eller kommer expansion där framöver?
Tex i Japan (med nästan 130 miljoner invånare) nu över 50 H&M-butiker (upp över 10 st sedan ett år).
Polen med 140 H&M-butiker (upp nästan 20 st i fjol) på knappt 40 miljoner invånare verkar visa att H&M även funkar i Östeuropa, och lär kunna bli klart större där.
I Ryssland ca 70 H&M-butiker på drygt 140 miljoner invånare.
Det var en ökning med hela 20 butiker där under det gångna året.
//
Nyckelfråga:
Vem vill betala 600 miljarder kr för ett bolag med
...intäkter kring 150 miljarder kr per år
...ett nettoresultat på 20 miljarder kr per år
?
Alternativt:
...Vem vill betala 359,30 kr för en aktie i ett bolag
...som "bara" genererar ett nettoresultat per aktie på ca 12 kr per år
?
Det innebär ju att aktien värderas till 30 gånger det årliga nettoresultatet per aktie (dvs att aktiens "p/e-tal" ligger på 30).
Om resultatnivån ligger oförändrad tar det alltså 30 år innan man tjänat ihop till börskursen.
Det låter ju väldigt dyrt, även om det i bolaget ingår en nettokassa på 13-14 miljarder kr.
Men nettokassan utgör bara drygt 2% av H&M:s totala börsvärde (13-14 miljarder kr delat på ca 600 miljarder kr).
Aktieinvesterare verkar alltså räkna med
...fortsatt god intäkts- och resultattillväxt för H&M i många år framåt.
...Och dessutom med att aktieinvesterares avkastningskrav väntas förbli fortsatt väldigt lågt i många år framöver.
Tex har H&M:s nettoresultat per aktie haft följande utveckling de senaste fem åren:
dec 2008-nov 2009: 9,90 kr
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,33 kr (+1%)
dec 2013-nov 2014: 12,07 kr (+17%)
Dvs det är inte en alldeles jämn och hög tillväxt:
...2010/2011 var ett dåligt år med fallande resultat.
...Även 2012/2013 var ett dåligt år med ca oförändrat resultat.
...Och 2011/2012 var resultattillväxten förhållandevis låg.
...Återstår alltså bara två "bra" år med god resultattillväxt: 2009/2010 och 2013/2014.
Ändå innebär H&M-aktiens nuvarande höga värderingsnivå till ett p/e-tal på 30 att det inte finns mycket utrymme för snedsteg (dvs inte mycket utrymme för besvikelser i H&M:s ekonomiska utveckling framöver).
H&M:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
dec 2012-feb 2013: 28 miljarder kr
mars-maj 2013: 32 miljarder kr
jun-aug 2013: 32 miljarder kr
sep-nov 2013: 36 miljarder kr
dec 2013-feb 2014: 32 miljarder kr (+13%)
mars-maj 2014: 38 miljarder kr (+20%)
jun-aug 2014: 39 miljarder kr (+21%)
sep-nov 2014: 43 miljarder kr (+17%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2013-feb 2014: +12%
mars-maj 2014: +16%
jun-aug 2014: +16%
sep-nov 2014: +11%
dec 2014: +15%
jan 2015: +14%
Nettoresultat:
dec 2012-feb 2013: 2 miljarder kr
mars-maj 2013: 5 miljarder kr
jun-aug 2013: 4 miljarder kr
sep-nov 2013: 6 miljarder kr
dec 2013-feb 2014: 3 miljarder kr (+8%)
mars-maj 2014: 6 miljarder kr (+25%)
jun-aug 2014: 5 miljarder kr (+20%)
sep-nov 2014: 6 miljarder kr (+12%)
Nettoresultat per aktie:
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr
mars-maj 2013: 2,81 kr
jun-aug 2013: 2,68 kr
sep-nov 2013: 3,35 kr
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)
jun-aug 2014: 3,20 kr (+19%)
sep-nov 2014: 3,76 kr (+12%)
Dvs ser ut att ha varit något lägre takt i bolagets q4 (sep-nov 2014) jämfört med närmast föregående två kvartal.
Men därefter god intäktstillväxt (exkl valutaeffekter) enl månadsrapporterna för dec 2014 och jan 2015.
Nästa hållpunkter är
...mån 16 mars 2015: H&M:s fösäljningsrapport för feb 2015
...tis 24 mars 2015: H&M:s resultatrapport för bolagets q1 (dec 2014-feb 2015) som ska offentliggöras tis 24 mars 2015
Verkar som att H&M tyvärr drabbas negativt av en stigande dollarkurs.
...Under bolagets senaste bokföringsår (dec 2013-nov 2014) utgjorde USA 10% av H&M:s intäkter.
...Men H&M verkar ha en desto större andel inköpskostnader i dollar.
Ur H&M:s årsredovisning för bokföringsåret dec 2012-nov 2013 (daterad 29 jan 2014):
VALUTOR
...Drygt hälften av koncernens försäljning sker i EUR
...och koncernens mest betydelsefulla inköpsvalutor är USD samt EUR.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
Däremot verkar H&M göra en del valutasäkringar som kan fördröja valutaeffekterna något innan de syns i bolagets kvartalsvisa resultatrapporter.
Men förr eller senare slår det igenom (om valutaförändringarna är bestående).
Dvs den stigande dollarn kan leda till negativa resultateffekter för H&M framöver.
Vad är H&M-aktiens motiverade värde?
Oavsett man vill det eller ej, så innebär den börskurs man köper en aktie för vissa implicita (inneboende) antaganden (förenklat) om:
1)
bolagets framtida intjäningsnivå (dvs den framtida utvecklingen för bolagets intäkter och resultat)
2)
aktieinvesterarnas avkastningskrav för att köpa aktien (dvs vilken förväntad årlig avkastning aktieinvesterare kräver för att köpa en aktie)
Antag förenklat att en aktiens motiverade värde utgörs av
...nuvärdet av bolagets framtida förväntade årliga nettoresultat per aktie
...där nuvärdet beräknas genom att diskontera respektive års förväntade nettoresultat per aktie med hjälp av en diskonteringsränta som utgörs av det avkastningskrav aktieinvesterare kan antas ha för att köpa H&M-aktien
Antag tex att H&M:s ekonomiska utveckling framöver innebär att bolaget kommer att ha följande utveckling av nettoresultatet per aktie:
Under närmast föregående avslutade bokföringsår (dec 2013-nov 2014) genererade H&M ett nettoresultat per aktie på 12,07 kr.
Antag att H&M därefter kommer att ha ett nettoresultat per aktie som
...ökar med 10% per år i fem år
...därefter ökar med 5% per år i de fem påföljande åren
...och därefter ökar med 3% per år
Därefter är frågan vilken diskonteringsränta man ska använda för att beräkna nuvärdet.
Enl ovan används här alltså det avkastningskrav aktieinvesterarna kan antas ha.
Som investerare står man ju tex inför valet att
...investera sina pengar i något som ger en "riskfri" ränta (tex svenska statsobligationer)
...eller att köpa en aktieportfölj motsvarande börsindex (börsen)
Börsindex är ju inte riskfritt eftersom det kan variera kraftigt från år till år.
Långsiktigt har
...börsen i snitt gett en bättre avkastning (totalavkastning, dvs börskurs-förändringar plus aktieutdelningar)
....än statsobligationsräntan.
Men för ett enskilt år kan börsens totalavkastning bli både sämre eller bättre än statsobligationsräntan.
Och man vet inte på förhand vilka år som blir bra eller dåliga.
Det innebär att för att aktieinvesterare ska vilja köpa aktier, kräver de
...en förväntad totalavkastning (på aktier)
som överstiger
...statsobligationsräntan.
Denna skillnad kallas börsens "riskpremie".
Det är bara att mäta historiskt hur stor denna riskpremie (dvs skillnaden mellan börsens totalavkastning och räntenivån för statsobligationer) har varit i snitt.
Olika bedömningar finns.
Tex tidigare var det tal om att denna riskpremie kunde uppgå till 8-9 procentenheter.
Men med nuvarande låga räntenivå kanske riskpremien ligger på 5-6 procentenheter.
Dvs för att vilja köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, antas aktieinvesterare kräva en framtida förväntad genomsnittlig totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) som överstiger statsobligationsräntan med 5-6 procentenheter.
Till det kan då läggas att man knappast kan utgå ifrån dagens rekordlåga statsobligationsränta, utan vad som kan antas vara en långsiktigt "normal" statsobligationsränta.
Här i bloggen har tidigare nämnts att en normal statsobligationsränta borde ligga på 4-6% per år (dvs ca 5% per år) beräknat som:
...en långsiktigt normal inflationstakt på 2-3% per år
plus
...en realränta (dvs ränta utöver inflationen) på 2-3% per år som investerare får som "tack" för att de sparar
I dagsläget får man bara en årsränta på 0,83% i tio år om man köper svenska statsobligationer med en löptid på tio år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Men säg att det de närmaste åren kommer att normaliseras till åtminstone 4-5%.
Då blir alltså aktieinvesterarnas avkastningskrav för börsen som helhet:
...en långsiktigt normal statsobligationsränta på 4-5% per år
...en riskpremie i form av ett påslag på på 5-6 procentenheter
Summa 9-11% per år
Dvs om man går fram till någon random person på stan och frågar:
Du får 100 000 kr och kan välja mellan att
...köpa statsobligationer för pengarna
...eller en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet.
Vilken förväntad genomsnittlig årlig totalavkastning på aktieportföljen skulle du vilja ha, för att det inte ska spela någon roll för dig om du köper statsobligationerna eller aktieportföljen?
Här antas då folk i snitt säga 9-11%.
Mittpunkten i det intervallet blir då helt enkelt 10%.
Och då har alltså antagits att den årliga statsobligationsräntan långsiktigt kommer att ligga på 4-5% (mittpunkt 4,5%).
Mittpunkt 10% minus mittpunkt 4,5% blir alltså ett påslag på 5,5% för att det inte ska spela någon roll för investerarna om de köper börsportföljen eller en statsobligation för samma belopp.
Vad är då aktieinvesterarnas motiverade avkastningskrav för att köpa en enskild aktie?
Det kan då (enl den så kallade CAPM-modellen) antas bero på aktiens betavärde.
Betavärdet är hur mycket en akties börskurs rör sig vid förändringar i ett index för börsen som helhet.
Det kan förenklat tolkas som hur konjunkturkänsligt bolaget är.
Dvs:
...ett konjunkturkänsligt bolag (tex stålbolag eller gruvbolag eller en aktiemäklarfirma) kan ha en aktie med ett betavärde på 1,5-2.
...ett konjunktur-okänsligt bolag (tex läkemedelsbolag eller livsmedelsbolag) kan ha en aktie med ett betavärde på 0,5-0,8.
H&M har ju långsiktigt haft en väldigt fin och stabil intäktstillväxt tack vare inriktning på bla
...kläder med låga priser och hög modegrad
...butiker i centrala lägen i städer och köpcentra
...marknadsföring med de bästa fotomodellerna i H&M-annonser och tv-reklam etc.
...kraftig internationell expansion
Genom åren kan strategin och den goda ekonomiska utvecklingen för H&M sägas innebära att H&M ej är särskilt konjunkturkänsligt.
Säg att H&M-aktien har ett betavärde på 0,75.
Då blir det bedömda avkastningskravet för H&M-aktien:
...en normal årlig statsobligationsränta på 4,5%
plus
...(börsens riskpremie 5,5% gånger H&M-aktiens betavärde 0,75)
= ett avkastningskrav på 8,625% per år för att köpa H&M-aktien
Dvs med dessa antaganden:
Aktieinvesterare har en summa pengar och har följande investeringsalternativ:
...statsobligationer
...en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet
...H&M-aktien
Vid vilken förväntad avkastning per investeringsalternativ, kommer det inte spela någon roll för investerarna vilket av de tre investeringsalternativen ovan de väljer?
Med ovannämnda antaganden och beräkningar blir svaret:
...statsobligationer: en ränta på 4,5% per år
...börsen som helhet: en förväntad totalavkastning på 10% per år (statsobligationsräntan 4,5% plus börsens riskpremie 5,5%)
...H&M-aktien: en förväntad totalavkastning på 8,625% per år (beräknat längre upp med antagande om ett betavärde på 0,75 för H&M-aktien).
Med det bedömda avkastningskravet för H&M-aktien fastställt till 8,625% per år, kan man sedan gå vidare och beräkna H&M-aktiens motiverade värde som nuvärdet av förväntade framtida nettoresultat per aktie för H&M utifrån ovannämnda scenario:
H&M:s nettoresultat per aktie 12,07 kr under föregående bokföringsår.
Därefter antas att detta nettoresultat per aktie får:
...en tillväxt 10% per år i fem år
...därefter tillväxt 5% per år i fem år
...därefter tillväxt 3% per år
Det innebär i praktiken följande utveckling för H&M:s nettoresultat per aktie de kommande åren:
år noll (dec 2013-nov 2014): 12,07 kr
år 1 (dec 2014-nov 2015): 13,28 kr (+10%)
år 2 (dec 2015-nov 2016): 14,60 kr (+10%)
år 3: 16,07 kr (+10%)
år 4: 17,67 kr (+10%)
år 5: 19,44 kr (+10%)
år 6: 20,41 kr (+5%)
år 7: 21,43 kr (+5%)
år 8: 22,50 kr (+5%)
år 9: 23,63 kr (+5%)
år 10: 24,81 kr (+5%)
år 11: 25,55 kr (+3%)
Och därefter: En fortsatt ökning av nettoresultatet per aktie med 3% per år.
Utifrån
...den utvecklingen
...och ett avkastningskrav på 8,625% per år
kan H&M-aktiens motiverade värde beräknas som summan av det så kallade nuvärdet (värdet idag) av ovannämnda nettoresultat per aktie för alla respektive år ovan.
...nuvärdet av nettoresultatet per aktie för år 1: 13,28 kr delat med (1,08625 upphöjt till 1) = 12,22 kr
...nuvärdet för år 2: 14,60 kr/(1,08625 upphöjt till 2) =12,38 kr
...nuvärdet för år 3: 16,07 kr/(1,08625^3) = 12,53 kr
Osv.
Restvärdet för år 11 och därefter beräknas sedan som:
25,55 kr/(0,08625-0,03) = 454,29 kr
Det är då restvärdets nuvärde per slutet av år 10.
Och för att ta det till nuvärdet idag tar man sedan 454,29/(1,08625^10)
Sedan är det bara att summera upp nuvärdena för respektive år (1-10) plus nuvärdet av restvärdet (för år 11 och perioden därefter).
Med ovannämnda (optimistiska) förutsättningar får man då att H&M-aktiens motiverade värde i dagsläget är 319,42 kr.
Dvs ca 320 kr.
Som jämförelse ligger alltså H&M-aktiens börskurs för närvarande i 359,30 kr.
För att komma ner till det motiverade värdet krävs alltså en kursförändring på -11%.
Dvs aktieinvesterare verkar räkna med
...något bättre resultatutveckling för H&M framöver
och/eller
...något lägre avkastningskrav för H&M-aktien (än ovan antagna 8,625%
Man kan tex invända att nuvarande tioåriga statsobligationsränta ligger på bara 0,83% per år.
Men ovan har antagits en statsobligationsränta på 4,5% per år redan from idag.
Säg tex att
...statsobligationsräntan kommer att bli 0,83% under år 1
...och därefter kommer att stiga linjärt
...till att nå 4,5% först from år 5
Med samma antaganden som ovan i övrigt, kan H&M-aktiens motiverade värde då beräknas till 346,83 kr (dvs ca 340-350 kr).
Det innebär då bara en motiverad nedgång med 3-4% från nuvarande börskurs 359,30 kr.
Dvs då börjar man närma sig de inneboende antaganden i nuvarande H&M-börskurs som aktieinvesterare verkar utgå ifrån.
Som invändning mot det kan man då ange att den ovan antagna resultatutvecklingen är alltför optimistisk, dvs:
en resultatökning på 10% per år i fem år
en resultatökning på 5% per år i de följande fem åren
en resultatökning på 3% per år i evighet därefter
Tex som nämnt ovan har ju H&M i verkligheten haft följande resultatutveckling de föregående fem åren:
dec 2008-nov 2009: 9,90 kr
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,33 kr (+1%)
dec 2013-nov 2014: 12,07 kr (+17%)
Sammantagen reflektion
Utifrån vad som framkommit i detta blogginlägg blir slutsatsen att
...det kan komma svårare börstider framöver
...i takt med att världskonjunkturen förbättras
...och världens centralbanker börjar strama åt sin penningpolitik (tex höjer sina styrräntor).
En första hållpunkt kan bli i jun 2015 om USA:s centralbank Fed då börjar höja sin styrränta från 0,25% (till tex 0,35%?).
Som nämnts tidigare verkar
...centralbankernas penningpolitik (stimulerande eller åtstramande)
ha större betydelse för börsen
...än världskonjunkturen och börsbolagens faktiska intjäning.
Rekommendationen blir därför "spekulativt köp" för Handelsbankens pessimismfond Xact Bear (som stiger i värde när börsen faller).
Förenklat gäller följande:
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5%.
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs +1,5%.
//Edit: Skala för bloggens rekommendationer längst ned i blogginlägget.
Spekulativt köp innebär ej förhoppning om kursuppgång i Xact Bear på kort sikt (dvs inom de närmaste dagarna eller veckorna etc).
Alla rekommendationer här i bloggen avser som utgångspunkt utvecklingen på lång sikt (dvs på några års sikt).
Tillägget "spekulativ" i spekulativt köp innebär att det är en köprekommendationen som är förknippad med övernormal risknivå (dvs risken för att rekommendationen är felaktig är högre än normalt).
Men samtidigt anses potentialen i rekommendationen vara stor och värd den övernormala risknivån.
//
Bloggens track record för Xact Bear-rekommendationer
Tilläggas kan att bloggen har gett rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid ett flertal tillfällen sedan aug 2013 (då OMXS30 låg i ca 1250 och Xact Bear i 150 kr).
Sedan dess har alltså OMXS30 stigit till över 1700 som högst (nu i mars 2015) då Xact Bear var nere i 86 kr som lägst.
Dvs bloggen underskattade kraftigt i den centralbanks-styrda bubbeluppgång på börsen som började märkas redan i aug 2013.
Det korrekta hade varit att tolka det som att "Jaha, nu kommer det en bubbeluppgång som kommer att vara ett tag till innan en ev nedgång kommer."
En synpunkt är dock att det förr eller senare alltid kommer större börsnedgångar, och eftersom börsen stigit så kraftigt sedan aug 2013 lär en sådan utveckling komma förr eller senare.
En ev förvarning var nu i okt 2014 då OMXS30 hade en dipp på ner till 1246,56 som lägst.
Xact Bear var då uppe i 140 kr som högst.
Per slutet av fre 6 mars 2015 låg
...OMXS30 i 1662,55
...Xact Bear i 89 kr
Dvs här blir rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid rådande fondandelskurs 89 kr.
Tex en gissning:
En sannolikhet på minst 50% för att OMXS30 kommer att falla ca 10-15%
...från nuvarande nivå 1662,55
...ner till 1400-1500
åtminstone någon gång under de kommande 4-5 åren.
Förenklat borde det leda till en uppgång på ca 15-25% för Xact Bear
...från nuvarande kurs 89 kr per fre 6 mars 2015
...till ca 100-110 kr.
//Edit: Ovan beräknades H&M-aktiens motiverade värde förenklat som nuvärdet av H&M:s framtida förväntade resultat per aktie.
En mer avancerad (och av proffsen mera använd) värderingsmodell är väl att värdera bolag (aktier) utifrån bolagets förväntade framtida kassaflöden.
Mer om det i tex tidigare blogginlägg från (17 jan 2012): http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
//
//Tillägg 9 mars 2015
Utöver det som diskuterats i detta blogginlägg kan störningar på världens aktiebörser tex uppstå pga ökad oro kring
...Ryssland
...Grekland
...Kina
...terrordåd av organisationena ISIS och Boko Haram
Osv.
...Ryssland:
Tex tidigare blogginlägg om Ryssland (från 2 mars 2015):
http://www.redeye.se/aktiebloggen/del-1-skurkstaten-ryssland-och-nagra-svenska-ryssaktier
...Grekland
Tidigare blogginlägg om Grekland (från 17 feb 2015): http://www.redeye.se/aktiebloggen/nedrakning-grekland
...Kina
Världens mest välbefolkade land.
Tidigare helkommunistiskt men verkar nu ha blandats upp med allt mera marknadsekonomi.
Tal om enorma statliga jättelån för att bygga ut infrastruktur och hela nya städer i Kina.
Men även tal om att det åtminstone delvis verkar vara rena spökstäder som byggs men sedan övergivs.
Även tal om ökade kreditförluster för kinesiska banker.
Och tal om friserade siffror för Kinas ekonomiska utveckling så att det ska se bättre ut än vad det egentligen är.
Men samtidigt tal om att de kinesiska ledarna vill öka stimulanserna av landets ekonomi så att den inte tappar fart.
Dvs kommer det kinesiska tillväxtprojektet att lyckas, eller risk för att det blir en kollaps som drar med sig världskonjunkturen ned?
Tex nyhetsbyrån Direkt 6 mars 2015:
KINA: BEHÖVER EXPANSIV FIN POL FÖR MOTVERKA INBROMSNING - LOU
Kina måste implementera en expansiv finanspolitik i år för att hjälpa till att undvika en brant inbromsning i ekonomin.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/06/kina-behover-expansiv-fin-pol-for-motverka-inbromsning-lou.html
Enl artikeln har Kina ett statligt budgetunderskott på nästan 3% av landets årliga bruttonationalprodukt.
Det står dessutom att de "lokala regeringarna" runt om i Kina har skulder på över 3 000 miljarder yuan till kinesiska staten.
Härav ska över 100 miljarder yuan återbetalas under 2015.
Kinas ekonomiska tillväxt under 2014 var den svagaste på 24 år: www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/05/kina-sanker-mal-bnp-tillvaxt-till-omkring-7.html
Det innebar en tillväxt (bnp-tillväxt) på 7,4% (jämfört med det ursprungliga målet 7,5%).
Enl den artikeln räknar landet med en tillväxt på 7% under 2015, mot bakgrund av:
...en bnp-tillväxt på över 10% per år i 30 år tom 2010
...en bnp-tillväxt på 7,7% per år under 2012 och 2013
Tydligen har kinesiska centralbanken PBOC sänkt sin styrränta vid ett par tillfällen på sistone: www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/06/kina-rantesankningar-syftar-till-motverka-lag-infl-qian.html
PBOC har sänkt räntan
i nov 2014 (för första gången på två år): http://www.wsj.com/articles/china-central-bank-pboc-cuts-interest-rates-1416567408
...den 1-åriga utlåningsräntan från 6,00% till 5,60% (-0,40 procentenheter)
...den 1-åriga inlåningsräntan från 3,00% till 2,75% (-0,25 procentenheter)
och igen nu i slutet av feb 2015: http://www.wsj.com/articles/china-pboc-central-bank-cuts-benchmark-lending-deposit-rates-1425121038
...den 1-åriga utlåningsräntan från 5,60% till 5,35% (-0,25 procentenheter)
...den 1-åriga inlåningsräntan från 2,50% till 2,25% (-0,25 procentenheter)
Kina har nu nästan 1,4 miljarder pers av världens totalt ca 7 miljarder invånare.
Kinas bnp-förändring +7,3% i årstakt enl senaste statistiken.
http://www.tradingeconomics.com/
Som jämförelse (enl samma länk) har Indien nu över 1,2 miljarder invånare.
Och bnp-förändring +7,5% i årstakt enl senaste statistiken.
Brasilien:
Över 200 miljoner invånare.
Senaste bnp-förändring -0,2% i årstakt.
Dvs i Brasilien verkar det vara kris.
Ryssland:
Över 140 miljoner invånare.
Senaste bnp-förändring +0,7% i årstakt.
Ryssland drabbas väl bla av fallande oljepris och västvärldens sanktioner pga Rysslands agerande i Ukraina (ockupationen av Krim-halvön samt stödjandet av pro-ryska rebellers försök att ockupera sydöstra delarna av Ukraina, så att Ryssland ska få en landväg till sina militärbaser i Krim etc?).
Dock gynnas väl Rysslands export av den låga rubeln eftersom det gör ryska varor billiga utomlands.
Men importen missgynnas av den låga rubeln som gör importen dyr.
Sverige:
Ca 10 miljoner invånare.
Senaste bnp-förändring +2,7% i årstakt.
Det är väl helt ok?
Tex banken SEB räknar per feb 2015 med att Sverige kommer att ha följande bnp-utveckling de närmaste åren:
2015: +2,7%
2016: +2,7%
Det var samma prognoser som SEB hade i nov 2014.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/10/seb-prognos-bnp-okar-27-2015-27-2016.html
Konjunkturinstitutet (KI) hade i dec 2014 följande prognoser för världens bnp de kommande åren:
2013: +3,2% (faktiskt utfall)
2014: +3,4%
2015: +3,8%
2016: +3,9%
2017: +3,9%
2018: +3,9%
2019: +3,9%
http://www.konj.se/download/18.76c32751495db5e6f412b5/Konjunkturlaget-december-2014.pdf
Som jämförelse hade KI i aug 2014 följande prognoser för världens bnp:
2012: +3,2% (faktiskt utfall)
2013: +3,1% (faktiskt utfall)
2014: +3,4%
2015: +3,8%
2016: +4,0%
2017: +4,2%
2018: +4,2%
http://www.konj.se/download/18.2dd8660114785ab5f7b6ff/Konjunkturlaget-augusti-2014.pdf
Dvs i december-rapporten gjordes nedjusteringar av den förväntade bnp-tillväxten i världen 2016, 2017 och 2018.
För Sveriges bnp-utveckling hade KI följande prognoser i dec 2014:
2013: +1,3% (faktiskt utfall)
2014: +1,7%
2015: +2,3%
2016: +3,1%
2017: +2,7%
2018: +2,3%
2019: +1,7%
http://www.konj.se/download/18.76c32751495db5e6f412b5/Konjunkturlaget-december-2014.pdf
Som jämförelse hade KI i aug 2014 följande prognoser för Sveriges bnp-utveckling:
2012: +0,9% (faktiskt utfall)
2013: +1,6% (faktiskt utfall)
2014: +1,8%
2015: +3,1%
2016: +3,4%
2017: +2,9%
2018: +2,4%
http://www.konj.se/download/18.2dd8660114785ab5f7b6ff/Konjunkturlaget-augusti-2014.pdf
Dvs i dec-rapporten har nedjusteringar av prognoserna gjorts.
Tex sänkning av prognosen för 2015:
...Prognos i aug 2014 för Sveriges bnp-förändring 2015: +3,1%
...Och prognos i dec 2014 för Sveriges bnp-förändring 2015: +2,3%
Även sänkning av prognosen för 2016:
...Prognosen från aug 2014: +3,4%
...Prognosen från dec 2014: +3,1%
Sänkning av prognosen för 2017:
...Prognosen från aug 2014: +2,9%
...Prognosen från dec 2014: +2,7%
Dvs vad är orsaken till dessa sämre framtidsutsikter för konjunkturen i Sverige?
Nästa hållpunkt är KI:s nya prognoser som ska komma i slutet av mars 2015.
//
//Tillägg 9 mars 2015
Ur norska tidningen Dagens Näringsliv:
USA i dag: Stanger i gjeldstaket
Uten nye lån er USA blakk til helgen.
http://www.dn.no/nyheter/utenriks/2015/03/09/0523/USA-i-dag/usa-i-dag-stanger-i-gjeldstaket
Dvs fritt översatt:
USA slår i skuldtaket
Utan nya lån är USA bankrutt till helgen
Enl artikeln även:
USA forbereder nødtiltak denne uken for å dekke sine løpende forpliktelser.
Uten enighet i Kongressen vil verdens største økonomi nå sitt selvpålagte gjeldstak søndag 15. mars (2015). Da kan ikke USA lenger gjøre opp for seg.
Det är partiet Republikanerna som är i majoritet i a… [content has been truncated]