Börsläget, del 1
2015-03-23 00:04, Edited at: 2015-03-23 00:56Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Börsläget, del 1: Är det fortfarande en god idé att köpa/äga aktier? Bla om H&M, Assa Abloy, Atlas Copco.
Är det fortfarande en god idé att köpa/äga aktier?
Nej, är uppfattningen här i bloggen.
Skäl bla helt enkelt psykologi:
- När allt ser som mörkast ut och investerares förväntningar är som lägst, är då det finns störst potential till långsiktig börsuppgång.
Så var tex läget under hösten 2008/början av 2009 i samband med den stora globala finanskrisen som skakade världen.
- När allt ser som ljusast, investerares förväntningar är som högst och himmelen är helt molnfri, är då det finns störst risk för en stor börsnedgång.
Tex på engelska finns begreppet "complacency".
Kan väl översättas med "högmod", dvs överoptimism.
Förre amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan använde uttrycket "irrational exuberance" (dvs fritt översatt; omotiverad entusiasm).
//Edit: Tydligen var det redan i dec 1996 som Greenspan pratade om riskerna med irrational exuberance (dvs ganska långt innan IT-bubblan på börsen blåstes upp och sedermera även sprack): http://en.wikipedia.org/wiki/Irrational_exuberance
Men det var inför att den så kallade Asienkrisen sedan bröt ut under 1997 (efter uppspekulerade börskurser i samband med optimism kring Asien som draglok för världsekonomin etc):
Asienkrisen var en finansiell kris 1997 som påverkade valuta-, aktiebörs- och andra tillgångspriser negativt i flera asiatiska länder, varav många tillhörde de länder som kallas "östasiatiska tigrar", det vill säga de asiatiska länder som under större delar av 1990-talet haft en väldigt hög tillväxt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Asienkrisen
Greenspans exakta formulering:
Clearly
...sustained low inflation implies less uncertainty about the future
...and lower risk premiums imply higher prices of stocks and other earning assets.
We can see that in the inverse relationship exhibited by
...price/earnings ratios
and
...the rate of inflation
in the past.
But how do we know when irrational exuberance has unduly escalated asset values, which then become subject to unexpected and prolonged contractions as they have in Japan over the past decade?
http://en.wikipedia.org/wiki/Irrational_exuberance
Dvs Greenspan verkar peka på att det är bra med låg inflation och att det historiskt sett verkar vara positivt för börskurserna.
Men han varnar för att överdriven entusiasm riskerar blåsa upp börskurserna för mycket
...och att det tidigare hände i Japan (med uppblåsta börskurser och fastighetspriser under 1980-talet?)
...vilket där sedan följdes av långvarigt dåliga tider (from 1990-talet och framåt).
//
Dvs när allt har gått bra för aktieinvesterare under lång tid, tenderar de att bli allt mera övermodiga och ta allt större risker.
De köper aktier för allt högre kurser, gärna med allt större belåning.
Men när det förr eller senare framkommer att förväntningarna varit för höga, och folk börjar sälja av aktier, kan det lätt bli panik-utförsäljningar eftersom alla vill sälja av så fort som möjligt innan börskurserna faller ännu mera.
Allt går i cykler.
Tex är en uppfattningen att konjunkturen rör sig i jämna sjuårs-cykler enl följande:
...Fem års goda tider (konjunkturuppgång)
...brukar följas av två års dåliga tider (konjunkturnedgång).
Det kan även tolkas som börsens långsiktiga mönster.
Dvs om börsen senast hade sin botten under slutet av 2008/början av 2009, har det därmed varit börsuppgång i 6-7 års tid (långsiktigt sett).
I det perspektivet borde det alltså vara hög tid för en större nedgång.
Förr eller senare kommer det alltid större börsnedgångar.
Så har det varit historiskt.
Se tex åren 2005 och 2006 då det var tal om en "superkonjunktur" och att allt var annorlunda jämfört med tidigare, och att det inte längre kunde bli en lågkonjunktur.
Men sedan kom den stora finanskrisen 2008/2009 (började väl redan synas 2007).
Visst har olika parametrar haft maximalt gynnsam utveckling för börsen på sistone, bla:
- Räntan har fallit till rekordlåg nivå.
//Edit: Tex Sveriges centralbank ("Riksbanken") har trampat rejält på gasen på sistone genom att justera sin styrränta enl följande:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
...mars 2015: Sänker styrräntan från -0,10% till -0,25%.
Som "svenska statens bank" har ju Riksbanken via tex styrräntan stort inflytande över vilken ränta övriga svenska banker lånar ut sina pengar för till låntagare (dvs
...ju lägre Riksbanks-styrränta
...desto lägre låneränta för vanliga bankers lån).
//
- Kronan är svag vilket omvänt innebär starka utländska valutor (särskilt USA-dollarn).
...Låg ränta gynnar börsen eftersom det gör investerares avkastning på obligationer låg.
Då letar de istället bättre avkastning på andra håll, tex i aktier.
...Starka utländska valutor gynnar börsen eftersom de stora svenska börsbolagen ofta har stora intäkter utomlands, och när utländska valutor stiger innebär det ökad intjäning (bättre intäkter och resultat) för börsbolagen bara tack vare högre utländska valutakurser.
Om det då på samma gång både blir en fallande ränta och högre utländska valutor, är det en kombination som kan ge stor börsuppgång (mera lättantändligt bränsle på brasan) vilket även har märkts på sistone.
Men baksidan av myntet är att parametrar som räntan och valutakurser även kan gå åt andra hållet (dvs i ogynnsam riktning).
Och då missgynnar ju det istället börsen (dvs är som att hälla vatten på elden).
//Edit: Även tex risk för att aktieinvesterare misstolkar kraftiga intäkts- och resultatökningar som att
...bolagen är duktiga och att de har en bestående bra utveckling att vänta i många år framöver
...när utvecklingen i själva verket bara beror på en tillfällig valutaeffekt.
Och aktieinvesterare kan misstolka den senaste tidens långvariga börsuppgång som att
...börsen alltid stiger kraftigt
...fast det i själva verket bara är en aldrig tidigare skådad uppgång tack vare aktieinvesterares sänkta avkastningskrav tack vare att räntan stigit till bottennivå.
Dvs om den utvecklingen börjar gå åt motsatt håll i form av stigande ränta, kommer det även leda till höjda avkastningskrav hos aktieinvesterare vilket allt annat lika innebär sänkta motiverade börskurser.
//
Börsindexet OMXS30 kan kallas för Stockholmsbörsens "storbolags-index".
Det visar (förenklat uttryckt) utvecklingen för de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen (vilket förenklat är ungefär detsamma som de 30 "största" bolagen på Stockholmsbörsen).
Nedan OMXS30-indexets historiska utveckling (enl aktiemäklarfirman Avanzas hemsida): www.avanza.se/index/om-indexet.html/19002/omx-stockholm-30
...Indexet nådde en topp på över 1500 i början av år 2000 innan IT-bubblan sprack (dvs aktier i många IT- och internetrelaterade aktier var uppspekulerade pga stora förhoppningar på internet etc).
Internet blev ett stort fenomen, men det tog mycket längre tid än väntat och gynnade långt ifrån alla de bolag aktieinvesterare räknade med när IT-bubblan var som mest uppblåst då i början av år 2000.
IT-bubblan drog med sig många andra aktier upp vilket innebar alltför höga förväntningar hos aktieinvesterarna, vilket senare ledde till besvikelser och kursnedgångar osv (dvs IT-bubblan sprack).
...Indexet föll till en botten på drygt 400 vilket nåddes hösten år 2002 (dvs bara knappt två år från toppen i början av 2000).
...Ny uppgång till toppnivå på över 1300 som nåddes sommaren år 2007 (dvs ganska exakt nästan fem år senare).
Bla tal om superkonjunktur som var oövervinnerlig osv.
...Men det visade sig återigen att investerarnas förväntningar var överoptimistiska.
Istället visade sig högkonjunkturen delvis vara en bluff pga enorm utlåning i bla USA av bostadslån till ej kreditvärdiga låntagare (dvs låntagaren som ej kunde betala tillbaka pengarna).
Effekten blev enorma kreditförluster för bankerna och ett tag stillestånd i hela världens banksystem och därmed även i världskonjunkturen.
OMXS30 nådde därefter en botten på 500-600 under hösten 2008.
...Världens politiker insåg att nu är det kokta fläsket stekt, och funderade på hur de skulle klara världen ur den kanske största ekonomiska krisen någonsin.
De valde att ösa på med maximala stimulanser tex via världens centralbanker som sänkte sina styrräntor till rekordlåga nivåer (och bla stödköp av statsobligationer för att även sänka räntenivån för lån med längre löptider).
Det var ett måste eftersom många länder blivit sittande med stora statsskulder efter bla räddningsåtgärder för bankerna som hamnat i kris.
Resultatet av stimulansåtgärderna blev att börskurserna har blåsts upp till en ny bubbla, kanske större än någonsin tidigare.
OMXS30 har nått över 1700 nu i mars 2015.
Men ändå har konjunkturen inte tagit någon särskild fart.
Dvs risk för att börskurserna nu är på en aldrig tidigare skådad topp, fast börsbolagen framöver ev ej kommer att ha en särskilt god ekonomisk utveckling (av intäkter och resultat) långsiktigt?
Tilläggas kan att bloggen (ännu så länge) har ganska låg trovärdighet i att spå börsnedgång.
Första gången (av ett antal tillfällen) var i ett blogginlägg från aug 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
...Där fick Handelsbankens pessimismfond Xact Bear rekommendationen "spekulativt köp" vid dåvarande fondandelskurs 150 kr.
...Då låg OMXS30-indexet i 1249,22.
Förenklat gäller följande:
...Om OMXS30 är +1,0% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5% under samma börsdag.
...Om OMXS30 är -1,0% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs +1,5% under samma börsdag.
Vad har då hänt sedan dess i aug 2013?
Tom tors 19 mars 2015:
...OMXS30 nådde under den börsdagen nya toppnivån 1719,44.
...Samma börsdag nådde Xact Bear nya bottennivån 84,10 kr.
Dvs under denna period (på drygt 1,5 år):
...OMXS30 är +38%.
...Xact Bear är -44%.
Med facit i hand var det alltså helt klart alldeles för tidigt att börja rekommendera köp av Xact Bear redan i aug 2013.
Å andra sidan:
1)
Redan då i aug 2013 fanns det alltså uppenbarligen tecken på att börsen började bli bubbelvärderad.
2)
Och då börsen fortsatt stiga kraftigt sedan dess, har den blivit ännu mera uppblåst.
Dvs det kan tolkas som att vi nu i mars 2015 är ännu närmare en större börsnedgång än vi var i aug 2013.
För det talar just att stämningsläget för börsen och aktier är högre än någonsin bland aktieinvesterare.
Alla (eller många) tror att det finns fortsatt lättförtjänta pengar på börsen, och köper aktier som aldrig förr (även gärna med lånade pengar).
Se tex på de kraftiga ökningarna av mängden pengar folk sätter in på sina konton hos aktiemäklarfirman (kasinobolaget?) Avanza.
Det är tydliga tecken på att det nu är "girighet" som är betecknande för stämningsläget bland aktieinvesterare.
Och det är tecken på att man då ska sälja aktier (dvs ej köpa).
Istället ska man vänta tills stämningsläget präglas av "rädsla" bland aktieinvesterare (vilket var fallet under hösten 2008).
//Edit: Avanza-kundernas nettoinsättningar (insättningar minus uttag) till sina Avanza-konton per månad (förändring från motsvarande månad ett år tidigare):
okt 2014: +1,9 miljarder kr (+200%)
nov 2014: 1,9 miljarder kr (+170%)
dec 2014: 2,2 miljarder kr (+87%)
jan 2015: 3,4 miljarder kr (+52%)
feb 2015: 3,8 miljarder kr (+95%)
http://investors.avanza.se/sv/press
//
Kan även nämnas att även om börsen stigit kraftigt totalt sett sedan aug 2013, så hade den en dipp under hösten 2014 som gjorde att OMXS30 var nere i 1246,56 som lägst i okt 2014.
Dvs det var lägre än nivån 1249,22 i aug 2013 och innebär att bloggen trots allt delvis haft rätt.
Xact Bear var dock bara uppe i 140 kr som högst i okt 2014.
Dvs frågetecken för
...hur Xact Bear bara nådde upp till 140 kr i okt 2014 (jämfört med 150 kr i aug 2013)
...fast OMXS30 var nere i 1246,56 i okt 2014 (jämfört med 1249,22 i aug 2013)
Principen borde ju vara att Xact Bear är högre, ju lägre nivå för OMXS30.
Men det verkar inte riktigt ha stämt enl ovan.
//Edit: Mejlfrågor om det i jan 2015 till Handelsbankens fondbolag Xact Fonder (som sköter Xact Bear):
Hej, god fortsättning på det nya året!
En fråga jag funderar över:
...8 aug 2013 slutade OMXS30-indexet i 1249,22.
...Samtidigt slutade Xact Bear i 15 kr motsvarande 150 kr idag efter den omvända spliten.
Men:
...16 okt 2014 nådde OMXS30-indexet 1246,56 som lägst.
...Samma dag nådde Xact Bear 140 kr som högst.
Dvs förändringar under denna period:
...OMXS30 -0,2%
...Xact Bear -7%
Vad beror det på?
Borde inte Xact Bear stiga i värde när OMXS30 fallit?
Beror det på avgifter som tas ut från Xact Bear-fonden?
Hur stora är de avgifterna?
Och det betalas väl inte ut några "aktieutdelningar" eller liknande från Xact Bear (menade väl egentligen från aktierna i OMXS30) som kan göra att 150 kr inte blir jämförbart med 140 kr?
Har ni något annat instrument där man är säker på att rörelserna blir mer exakt proportionella mot index?
Och:
Lite följdfrågor om följande jag skrev i första mejlet:
Och det betalas väl inte ut några "aktieutdelningar" eller liknande från Xact Bear som kan göra att 150 kr inte blir jämförbart med 140 kr?
Eller att det betalats ut aktieutdelningar från aktierna som ingår i OMXS30?
Hur berörs OMXS30 (och därmed Xact Bear) för övrigt av aktieutdelningar i OMXS30-aktierna?
Inte alls?
OMXS30 är väl indexutvecklingen exkl aktieutdelningar?
Svar från Peter von Euler-Chelpin på Xact Fonder:
Tack för din fråga och ditt intresse i Xacts fonder.
1)
Relationen mellan
...en nivå på våra fonder
...och en viss indexnivå
går inte att jämföra över en period längre än en dag.
Detta eftersom våra fonder (och i princip alla andra hävstångs ETF:er och certifikat) har en daglig hävstång.
2)
Men i det här fallet är det inte detta som utgör skillnaden utan precis som du skriver har det gått utdelningar från bolagen i OMXS30.
För att få en korrekt jämförelse använder man alltid ett index som tar hänsyn till utdelningar, tex OMXS30 GI.
Om man tittar på börsens hemsida (goo.gl/6rlaAE ) så gick index under vald period (close den 8/8 2013 till low 16/10 - 2014) ==> 176,99/170,94= 3,56%.
Det bästa vi har skrivit om hur daglig hävstång fungerar finns på vår hemsida:
http://www.xact.se/Vart-att-veta-om-ETFer/Havstangs-ETF/#tab=Sa-fungerar-det
Sedan ändringen i lagstiftningen går det inga utdelningar från Xacts bull eller bearfonder.
De avgifter vi tar ut från fonden är 0,6% per år.
Vänligen återkom om du har några ytterligare frågor.
mvh Peter
Följdfråga i nytt mejl:
Tack för svaret!
När kom den ändringen i lagstiftningen du nämnde?
Svar från Xact Fonder:
Ändringen trädde i kraft 1 januari 2012.
Värt att notera är dock att den sista utdelningen från våra fonder gjordes efter detta, på våren 2012, detta eftersom de utdelningarna härrörde sig från föregående års resultat.
De fonder som efter detta fortsätter att ge utdelningar är oftast riktade mot investerare som av något skäl vill ha utdelning, tex utdelningsstiftelser.
Tveka inte att återkomma om du har ytterligare frågor.
Med vänliga hälsningar
//
Exempel på börsbolagens värderingsnivåer
Börsbolagens procentuella vikt i OMXS30-indexet tex per början av nov 2014:
1. H&M: 12,16%
Nordea: 10,87%
Ericsson: 7,50%
4. Atlas Copco: 7,23%
- Swedbank: 6,26%
Teliasonera: 6,26%
Handelsbanken: 6,22%
SEB: 5,82%
9. Assa Abloy: 3,90%
Volvo: 3,89%
Investor: 3,41%
SCA: 2,89%
Sandvik: 2,88%
ABB: 2,64%
Astraeneca: 2,26%
Alfa Laval: 1,80%
Electrolux: 1,79%
SKF: 1,75%
Skanska: 1,70%
Kinnevik: 1,56%
Swedish Match 1,36%
Tele 2: 1,13%
Getinge: 1,08%
Boliden: 0,94%
Lundin Petroleum: 0,94%
Securitas: 0,80%
MTG: 0,40%
SSAB: 0,37%
Nokia: 0,20%
Summa 100%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/95/95786_omxs30.pdf
Dvs en kursförändring i respektive bolags aktiekurs, påverkar indexet med
...kursförändringen i procent
gånger
...bolagets vikt i indexet.
Varje dags indexförändring består alltså av
...den dagens kursförändringar i alla de aktier som ingår i indexet
gånger
...respektive bolags vikt i indexet.
Det innebär samtidigt att respektive bolags vikt i indexet förändras kontinuerligt med förändringar i börskurserna.
Vikten är ju förenklat:
...bolagets börsvärde (antal utestående aktier gånger rådande börskurs)
delat med
...summan av börsvärdena för alla de bolag som ingår i OMXS30.
Ex på tre bolag i OMXS30-indexet:
...H&M (ett klädföretag)
...Assa Abloy (ett låsföretag, dvs gör dörrlås för bostäder/fastigheter osv)
...Atlas Copco (industriföretag som bla gör luftpumpar och gruvutrustning)
Luftpumpar används ju bla för att ha luft för att driva borrmaskiner (istället för att ha elmotor-drivna borrmaskiner).
Det finns olika fördelar med att ha luftdrivna borrar istället för elmotor-drivna borrar osv.
Luftdrivna borrar används ju tex vid däcksbytena inom bilsporten (tex Formel 1).
Det kan man höra på det roliga ljudet när en luftdriven borr går igång.
Men för att luften ska kunna flöda i så högt tryck att den kan driva en borr med god styrka, måste luften först pumpas ihop (komprimeras) till ett högt tryck med hjälp av en luftpump (kompressor).
Och Atlas Copco är ett av de världsledande bolagen på luftpumpar för användning i fabriker och för tex gruvutrustning.
Bolagens ekonomiska utveckling de senaste kvartalen (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
H&M
Intäkter (försäljning):
dec 2012-feb 2013: 28 miljarder kr
mars-maj 2013: 32 miljarder kr
jun-aug 2013: 32 miljarder kr
sep-nov 2013: 36 miljarder kr
dec 2013-feb 2014: 32 miljarder kr (+13%)
mars-maj 2014: 38 miljarder kr (+20%)
jun-aug 2014: 39 miljarder kr (+21%)
sep-nov 2014: 43 miljarder kr (+17%)
dec 2014-feb 2015: 40 miljarder kr (+25%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2013-feb 2014: +12%
mars-maj 2014: +16%
jun-aug 2014: +16%
sep-nov 2014: +11%
dec 2014-feb 2015: +15%
Bruttomarginal (bruttoresultat delat med intäkter):
dec 2012-feb 2013: 55%
mars-maj 2013: 61%
jun-aug 2013: 59%
sep-nov 2013: 61%
dec 2013-feb 2014: 55%
mars-maj 2014: 61%
jun-aug 2014: 58%
sep-nov 2014: 60%
//Edit: Bruttoresultatet är väl då helt enkelt
...försäjningsintäkter
minus
..inköpskostnader
H&M syr ju inte självt upp sina kläder, utan låter det göras av utomstående skrädderier som får en viss ersättning för det (vilket då blir H&M:s inköpskostnad).
Enl tex H&M:s årsredovisning för bokföringsåret dec 2012-nov 2013:
H&M äger inga egna fabriker utan lägger ut tillverkningen av varorna på cirka 900 fristående leverantörer via H&M:s lokala produktionskontor
i främst Asien och Europa.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
//
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
dec 2012-feb 2013: 11%
mars-maj 2013: 19%
jun-aug 2013: 18%
sep-nov 2013: 20%
dec 2013-feb 2014: 11%
mars-maj 2014: 20%
jun-aug 2014: 18%
sep-nov 2014: 18%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
dec 2012-feb 2013: 2 miljarder kr
mars-maj 2013: 5 miljarder kr
jun-aug 2013: 4 miljarder kr
sep-nov 2013: 6 miljarder kr
dec 2013-feb 2014: 3 miljarder kr (+8%)
mars-maj 2014: 6 miljarder kr (+25%)
jun-aug 2014: 5 miljarder kr (+20%)
sep-nov 2014: 6 miljarder kr (+12%)
Nettoresultat per aktie:
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr
mars-maj 2013: 2,81 kr
jun-aug 2013: 2,68 kr
sep-nov 2013: 3,35 kr
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)
jun-aug 2014: 3,20 kr (+19%)
sep-nov 2014: 3,76 kr (+12%)
Dvs:
- God intäktstillväxt för H&M de senaste kvartalen, men obs att den blev lägre exkl valutaeffekter.
Intäktstillväxten var alltså något uppblåst av positiva valutaeffekter.
Valutamässigt har ju H&M den största delen av sina intäkter i euro, men även en mindre del i USA-dollar.
Intäkter och resultat för enskilda kvartal kan dessutom vara påverkade av tillfälliga faktorer som vädret (vilket kan ha stor påverkan på H&M-kundernas klädinköp).
Tex gör mild vinter att lusten att köpa dyra vinterkläder etc minskar.
Varm sommar minskar lusten att gå i butiker och köpa kläder.
Enl H&M:s årsredovisning för bokföringsåret dec 2012-nov 2013:
VÄDRET
H&M-koncernens varor köps in för att säljas baserat på en normal
väderlek.
Avvikelse från normal väderlek kan påverka försäljningen.
Det gäller framför allt vid skiftet mellan två säsonger, till exempel när sommar övergår till höst.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
Det finns även säsongsvariationer som gör att kundernas intresse för klädköp varierar mellan kvartalen (på samma sätt varje år).
Verkar som att H&M har ca följande säsongsmönster för sina kvartal:
q1 (vinterkvartalet): dec-feb...svagaste kvartalet varje år
q2 (vårkvartalet): mars-maj...mellankvartal
q3 (sommarkvartalet): jun-aug...mellankvartal
q4 (höstkvartalet): sep-nov...starkaste kvartalet varje år
Dvs därför kan man ej tex rakt av jämföra q4 med q3, men däremot q4 med fjolårets q4.
- Jämför man då tex bruttomarginalen för H&M:s senaste kvartal ovan, ser man att den generellt verkar ha minskat något jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare.
Det kan bla ha att göra med valutaeffekter pga stigande dollar eftersom H&M betalar det mesta av sina klädinköp i dollar.
Enl H&M:s årsredovisning för bokföringsåret dec 2012-nov 2013:
VALUTOR
...Drygt hälften av koncernens försäljning sker i EUR
...och koncernens mest betydelsefulla inköpsvalutor är USD samt EUR.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
Och genomsnittliga valutakurser under de senaste åren:
Euron:
2013: 8,65 kr
2014: 9,10 kr (+5%)
2015 (2 mån): 9,46 kr (+4% från helåret 2014)
slutnivå fre 20 mars 2015: 9,33 kr
USA-dollarn:
2013: 6,51 kr
2014: 6,86 kr (+5%)
2015 (2 mån): 8,26 kr (+20% från helåret 2014)
slutnivå fre 20 mars 2015: 8,62 kr
Dvs euron är något upp men framför allt är dollarn kraftigt upp på senaste tiden.
H&M:s kvartalssiffror ovan innebär att bolaget haft följande utveckling i årstakt för senast rapporterade 12 mån:
Intäkter:
dec 2012-nov 2013: 129 miljarder kr
dec 2013-nov 2014: 151 miljarder kr (+18%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2013-nov 2014: +14%
Bruttomarginal:
dec 2012-nov 2013: 59%
dec 2013-nov 2014: 59%
Rörelsemarginal:
dec 2012-nov 2013: 17%
dec 2013-nov 2014: 17%
Nettoresultat:
dec 2012-nov 2013: 17 miljarder kr
dec 2013-nov 2014: 20 miljarder kr (+17%)
Nettoresultat per aktie:
dec 2012-nov 2013: 10,33 kr
dec 2013-nov 2014: 12,07 kr (+17%)
//Edit: Med uppdaterade intäktssiffror för senast rapporterade 12 mån (mars 2014-feb 2015) har H&M haft följande intäkter i årstakt:
mars 2013-feb 2014: 132 miljarder kr
mars 2014-feb 2015: 160 miljarder kr (+21%)
//
Dvs:
...God intäktstillväxt även exkl valutaeffekter.
...Oförändrad bruttomarginal.
...Så nettoresultatet har också ökat ungefär som intäkterna.
H&M-aktiens värderingsnivå
Så vad kostar "kalaset" H&M?
...Det finns ca 1,7 miljarder st utestående H&M-aktier.
...Och H&M-aktien slutade fre 20 mars 2015 i 350 kr.
Hela H&M är därmed värt ca 580 miljarder kr på börsen (=H&M:s "börsvärde", dvs antal utestående aktier gånger rådande börskurs).
Nyckelfrågan är om det är motiverat för aktieinvesterare att köpa H&M-aktier för en värderingsnivå som innebär att hela H&M har en prislapp på nästan 600 miljarder kr.
Det låter dyrt med tanke på att bolaget enl ovan "bara" har
...intäkter kring 150 miljarder kr per år (160 miljarder kr per år enl uppdaterade siffror)
...ett nettoresultat kring 20 miljarder kr per år
Hur kan man vilja betala nästan 600 miljarder kr för ett sådant bolag?
Det är väl två orsaker:
1) Aktieinvesterare räknar med att H&M:s intäkter och resultat ska fortsätta ha god tillväxt i många år framöver.
2) Nuvarande låga ränta gör att aktieinvesterare ej kräver särskilt hög avkastning på aktier, vilket gör att man är villig att betala dyrt för aktier.
Man får ju ändå inte särskilt hög ränta på alternativa investeringsformer som tex obligationer (eller räntefonder).
H&M:s nuvarande värderingsnivå innebär även att aktien handlas till ett p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie) på 29.
Det är alltså här beräknat som
...H&M-aktiens börskurs 350 kr
delat med
...12,07 kr som var bolagets nettoresultat per aktie för perioden dec 2013-nov 2014
Folk är alltså villiga att köpa H&M-aktien för en börskurs motsvarande nästan 30 gånger bolagets årliga nettoresultat per aktie.
Om nettoresultatet alltså (teoretiskt sett) ligger oförändrat för H&M framöver, kommer det att ta nästan 30 år innan man "tjänat ihop" till börskursen.
Då har man som aktieinvesterare inte något högt avkastningskrav om man köper H&M-aktien för en så hög börskurs.
Omvänt kan man säga att H&M-aktien ger en "årsränta" på bara 3-4% om
...man köper H&M-aktien för nuvarande börskurs 350 kr
...och nettoresultatet per aktie ligger oförändrat kring 12 kr per år framöver.
Men aktieinvesterare kan tycka att det är värt det eftersom alternativet i form av tex "riskfria" svenska statsobligationer med en löptid på 10 år, bara ger en ränta på 0,42% per år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Då kan man ju tycka det är värt att köpa H&M-aktier som i alla fall ger
...en årsränta på 3-4%
...och chans till högre ränta framöver om bolagets intäkter och resultat fortsätter stiga
...och H&M har ju haft en historiskt ganska stabil tillväxt i intäkter och resultat genom åren
?
Statsobligationer är ju ur investerares perspektiv att betrakta som riskfria i så måtto att de säkert ger en viss årsränta.
Aktier är däremot inte riskfria eftersom man inte vet säkert vad börsbolagens intjäning kommer att bli från år till år.
Det gör att aktieinvesterare kräver högre avkastning för att köpa aktier än för att köpa statsobligationer.
En negativ aspekt är att aktier i tillväxtbolag som H&M drabbas mest negativt om räntan skulle stiga (förenklat och allt annat lika).
Som nämnt är räntan på svenska statsobligationer (med löptid 10 år) för närvarande bara 0,42% per år.
Men tex räknade Konjunkturinstitutet i dec 2014 med att denna statsobligations-ränta (som då låg i 0,97%) skulle ha följande utveckling de kommande åren:
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Man kan tex förenklat beräkna en akties motiverade värde som nuvärdet av de nettoresultat per aktie som bolaget väntas generera framöver.
Antag tex att H&M:s nettoresultat per aktie (12,07 kr under senast rapporterade 12 mån) väntas ha följande utveckling framöver:
...en tillväxt på 10% per år i fem år
...därefter en tillväxt på 5% per år i fem år
...därefter en tillväxt på 3% per år
Sedan behöver man bestämma ett avkastningskrav för att köpa H&M-aktien.
Dvs vilken årlig totalavkastning (börskurs plus aktieutdelningar) bör aktieinvesterare kräva för H&M-aktien för att lika gärna vilja köpa H&M-aktien som statsobligationer?
1)
Antag att den långfristiga statsobligationsräntan kommer att ligga på 4-5% per år långsiktigt, dvs den ger
...kompensation för en inflationstakt på 2-3% per år
...plus att den ger en "realränta" (dvs ränta utöver inflationen) på 2-3% per år).
2)
Antag även att aktieinvesterare kräver en riskpremie (dvs ett "räntepåslag") på 5-6% per år för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet (eftersom börsen inte är riskfri).
3)
Antag att H&M inte är särskilt konjunkturkänsligt tack vare bred internationell expansion och låg prisnivå på bolagets kläder som säljs med offensiv marknadsföring med de bästa fotomodellerna etc (samt lätt-tillgängliga butiker i centrala lägen osv).
H&M-aktiens "betavärde" kan då sättas till 0,75 (dvs H&M-aktien kan antas röra sig något mindre än börsen som helhet).
En aktieportfölj motsvarande börsen som helhet har ju ett betavärde på 1.
Med dessa förutsättningar blir det motiverade avkastningskravet för H&M-aktien:
en långsiktigt rimlig riskfri ränta på 4,5%
plus
(en riskpremie på 5,5% för börsen som helhet) gånger (H&M-aktiens betavärde 0,75)
=
8,625%
Dvs med ovannämnda förenklade antaganden
...bör aktieinvesterare kräva en avkastning ("ränta") på 8,625% per år för att vilja köpa H&M-aktien
...lika gärna som riskfria långfristiga statsobligationer med en ränta på 4,5% per år.
Vad blir H&M-aktiens motiverade värde med dessa förutsättningar?
H&M:s nettoresultat per aktie väntas alltså (med ovannämnda ganska optimistiska prognoser) ha följande utveckling framöver:
år 0 (dvs faktiskt utfall dec 2013-nov 2014): 12,07 kr
år 1: 13,28 kr (+10%)
år 2: 14,60 kr (+10%)
år 3: 16,07 kr (+10%)
år 4: 17,67 kr (+10%)
år 5: 19,44 kr (+10%)
år 6: 20,41 kr (+5%)
år 7: 21,43 kr (+5%)
år 8: 22,50 kr (+5%)
år 9: 23,63 kr (+5%)
år 10: 24,81 kr (+5%)
år 11: 25,55 kr (+3%)
år 12: (+3%)
...
Osv 3% per år i all evighet.
Vad är det motiverade värdet för en aktie i ett bolag med denna resultatutveckling (givet att aktieinvesterarna vill ha en ränta på 8,625% per år för att köpa denna aktie)?
Det kan beräknas som aktiens "nuvärde" enl den så kallade nuvärdesmetoden: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden
Som en extra twist antas aktieinvesterarnas avkastningskrav (den krävda årsräntan på 8,625% per år för att köpa H&M-aktien) vara något l��gre de första åren då den riskfria årsräntan antas normaliseras över en femårsperiod
...från nuvarande låga nivå 0,42% per år
...till en långsiktigt normal antagen nivå på 4,5% per år
Avkastningskravet 8,625% per år består ju som nämnt av
...en riskfri ränta på 4,5% per år
...plus en riskpremie på 5,5% gånger 0,75 = 4,125%
= Summa 8,625%
Men antag att den riskfria räntan kommer att ha följande utveckling:
år 1: 0,42%
år 2: 1,44% (+1,02 procentenheter)
år 3: 2,46% (+1,02 procentenheter)
år 4: 3,48% (+1,02 procentenheter)
år 5: 4,50% (+1,02 procentenheter)
år 6: 4,50%
år 7: 4,50%
år 8: 4,50%
år 9: 4,50%
år 10: 4,50%
år 11: 4,50%
Och 4,50% därefter.
Dvs den riskfria räntan kommer först from år 5 att normaliseras på 4,5%.
Det innebär ju då att avkastningskravet för H&M-aktien blir följande (med ett fast räntepåslag på 4,125 procentenheter som "riskpremie" för H&M-aktien):
år 1: 4,545%
år 2: 5,565%
år 3: 6,585%
år 4: 7,605%
år 5: 8,625%
år 6: 8,625%
år 7: 8,625%
år 8: 8,625%
år 9: 8,625%
år 10: 8,625%
år 11: 8,625%
Och 8,625% därefter.
Vad blir då H&M-aktiens beräknade värde med
...ovannämnda prognoser för H&M:s nettoresultat per aktie de kommande åren
...ovannämnda avkastningskrav för H&M-aktien per år
?
Enl nuvärdesmetoden:
...Nuvärdet av nettoresultatet per aktie för år 1:
13,28 kr delat med 1,04545
plus
...Nuvärdet av nettoresultatet per aktie för år 2:
14,60 kr delat med (1,04545 gånger 1,05565)
plus
...Nuvärdet av nettoresultatet per aktie för år 3:
16,07 kr delat med (1,04545 gånger 1,05565 gånger 1,06585)
Osv.
...Det blir ett värde på 131,61 kr som summan av nuvärdena för H&M:s förväntade nettoresultat åren 1-10.
...Summan av nuvärdena för år 11 och därefter kan beräknas som:
förväntat nettoresultat per aktie år 11: 25,55 kr
delat med
(0,08625 minus 0,03)
= 454,29 kr.
Men det är nuvärdet per slutet av år 10, av H&M:s förväntade nettoresultat per aktie from år 11 och därefter.
Av det måste man sedan beräkna nuvärdet per idag (dvs slutet av år noll) som
454,29 kr delat med
(1,04545 dvs "diskonteringsfaktorn" för år 1
gånger
1,05565 som är diskonteringsfaktorn för år 2
gånger
1,06585 som är diskonteringsfaktorn för år 3
gånger
1,07605
gånger
1,08625
gånger
1,08625
gånger
1,08625
gånger
1,08625
gånger
1,08625
gånger
1,08625 som är diskonteringsfaktorn för år 10)
= 218,47 kr.
H&M-aktiens motiverade värde blir därmed (med dessa förenklade förutsättningar):
...131,61 kr (nuvärdet av H&M:s förväntade nettoresultat per aktie åren 1-10)
plus
...218,47 kr (nuvärdet av H&M:s förväntade nettoresultat per aktie från år 11 och därefter)
= 350,08 kr.
Dvs det är otroligt nära den rådande H&M-börskursen 350 kr!
Tydligen räknar alltså aktieinvesterare med förutsättningar enl ca ovan för H&M och H&M-aktien när de nu köper aktien för börskursen 350 kr.
Vad kan då gå snett?
Tex:
1)
Utvecklingen för H&M:s nettoresultat per aktie kanske får svackor jämfört med ovannämnda prognoser.
2)
Det kan bli global finansoro som gör att aktieinvesterare kräver en klart högre riskpremie än 5,5% för att investera i börsen.
3)
Den riskfria räntan kanske normaliseras på en högre nivå (tex 4,5%) inom en klart kortare period än ovan antagna ca 5 år.
Och den riskfria räntan kanske normaliseras på en högre nivå än ovan antagna 4,5%.
Tex kanske 5,5% inom tre år (istället för ovan antagna 4,5% inom fem år).
Sådana faktorer kan få kraftigt negativa effekter för H&M-aktiens motiverade värde beräknat enl samma formel.
Tex har H&M haft följande nettoresultat per aktie de senaste åren:
dec 2008-nov 2009: 9,90 kr (+7%)
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,33 kr (+1%)
dec 2013-nov 2014: 12,07 kr (+17%)
Dvs utvecklingen har inte alls varit enl en rak linje, utan den har varierat ganska mycket mellan både dåliga och goda år.
Risk alltså för att H&M-aktien kan falla kraftigt när det blir dåliga år framöver.
Tex kan H&M drabbas negativt av den stigande dollarkursen.
Även tidigare blogginlägg (från 2 dec 2014) om att H&M kan drabbas negativt av stigande bomullspris framöver: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/hm-bomullspriset
Stigande bomullspris har tidigare drabbat H&M negativt.
Antag tex följande scenario (som "stress-test" för H&M-aktien):
...H&M:s nettoresultat per aktie kommer "bara" att stiga med 5% per år i tio år, och därefter 3% per år.
...Den riskfria räntan (räntan på svenska statsobligationer med en löptid på tio år) kommer redan inom tre år att stiga från nuvarande nivå 0,42% per år till 5,5% per år.
...Riskpremien för börsen ligger på 6,5% (istället för 5,5%).
Då kan H&M-aktiens motiverade värde beräknas till 213,39 kr (enl samma formel som ovan och med samma antaganden i övrigt).
Dvs dessa enkla förändringar i antagandena gjorde att aktiens motiverade värde förändrades med ca -40% (från ca 350 kr till ca 213 kr).
Och vid börskurs 213 kr värderad H&M-aktien till ett p/e-tal på 17-18 (börskursen 213,39 kr delat med nettoresultat per aktie 12,07 kr för dec 2013-nov 2014).
Det är ju en historiskt sett klart mera normal p/e-talsnivå för ett bolag med H&M:s förutsättningar.
Och det kan jämföras med ett motsvarande p/e-tal på 29 vid börskurs 350 kr.
//Edit: Säg att det tex är en sannolikhet på 30-40% för att H&M-aktien ska falla
...från nuvarande kurs 350 kr
...ner mot 200 kr
åtminstone någon gång under kommande 4-5 år.
Dvs det kan lätt bli så om bolaget får en svacka ev i kombination med försämrade yttre omständigheter (tex stigande räntenivå, ogynnsamt väder).
Skrämmande att H&M-aktien
...så sent som under 2011 var nere i ca 180 kr som lägst
...och under 2012 och 2013 var den nere i ca 210 kr som lägst.
...för att därefter skjuta i höjden till en toppnivå på nästan 370 kr nu i början av mars 2015.
Dvs med en så kraftig kursuppgång på så kort tid för ett så stort bolag som H&M, lär det finnas stor "fallhöjd" i aktien.
Man kan jämföra det med när det snöar mycket och blir mycket snö på hustak, så kan det bildas stora "överhäng" som hänger ut över kanten och förr eller senare faller ner.
Som nämnt kan vädret för H&M ha stor inverkan på bolagets ekonomiska utveckling under enskilda kvartal.
Och
...har det varit ogynsammt väder ett kvartal
...och sedan blir väldigt gynnsamt väder samma kvartal ett år senare
ser det senare kvartalet väldigt bra ut fast det egentligen är uppblåst av tillfälliga omständigheter (bra väder).
Ändå kan aktieinvesterare delvis feltolka det som att det är en bestående god utveckling för H&M som beror på att det är ett skickligt bolag.
...Blir det sedan dåligt väder samma kvartal ytterligare ett år senare (och ev även tex försämrade omständigheter såsom fallande euro, stigande dollar och stigande bomullspris), blir det svåra jämförelsetal mot det uppblåsta kvartalet ett år tidigare.
Då kan aktieinvesterare (återigen delvis felaktigt) plötsligt tolka det som att H&M är ett dåligt bolag med en bestående sämre utveckling.
Dvs när det går bra (som nu för H&M) beror det sällan bara på att bolaget är skickligt och har en långsiktigt bestående utveckling på samma goda nivå, utan ofta är det uppblåst av tillfälligt förbättrade omständigheter vilket ser bra ut jämfört med sämre omständigheter samma kvartal ett år tidigare.
Och framöver kan alltså samma omständigheter försämras framöver.
//
H&M:s balansräkning
...Skuldsättning:
Positivt att H&M är finansiellt urstarkt med en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på ca 16 miljarder kr per slutet av nov 2014.
Det motsvarar ca 3% av börsvärdet.
...Immateriella anläggningstillgångar:
Och ev "luft" i balansräkningen i form av bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") är litet hos H&M.
H&M hade per slutet av nov 2014 ett bokfört värde på ca 3 miljarder kr avseende ia-tillgångar.
Det motsvarar bara
...4% av totala tillgångar
...6% av eget kapital (tillgångar minus skulder)
Dvs om H&M skulle sänka det bokförda ia-tillgångsvärdet till noll kr, skulle det ge en resultateffekt på -3 miljarder kr.
Men det skulle då bara utradera 6% av H&M:s egna kapital.
Det skulle alltså knappt påverka H&M alls.
//Tillägg 23 mars 2015
Tex oro bland investerare runt om i världen för att det råder en obligationsbubbla, dvs att obligationer är för högt prissatta (vilket omvänt innebär att obligationsräntorna är för låga och kan komma att stiga kraftigt framöver om bubblan spricker):
Global fund managers warn on bond bubble
Survey finds growing fears of a disorderly sell-off
http://www.ft.com/cms/s/0/cedfb85c-d0a3-11e4-a840-00144feab7de.html
Det är en låst artikel för prenumeranter, men risk för att obligationsbubblan kommer att spricka så att räntenivån stiger (och börskurserna därmed faller) runt om i världen?
Ev i samband med att amerikanska centralbanken snart börjar höja sin styrränta från 0,25%?
I och för sig innebär dollaruppgången (som redan varit) en hämmande effekt på amerikanska ekonomin som en höjd styrränta skulle ha.
Dvs stärkt dollar gör bla amerikanska produkter dyrare för utlänningar att köpa.
Dock är väl inte amerikanska ekonomin så exportberoende.
Men en starkare dollar gör det tex billigare för amerikanska investerare att investera sina pengar utomlands istället för i USA.
//
Fortsättning i separat blogginlägg ("Börsläget, del 2" från 23 mars 2015): http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/borslaget-del-2