Det har alltid fascinerat mig varför vissa personer når extrem framgång medan de flesta förblir medelmåttor. Buffett menade på att han var född till att allokera kapital, det är en en-på-miljonen-grej. Antingen har du det som krävs eller inte. Men riktigt så enkelt är det inte. Vi föds inte med en naturlig talang för ett specifikt arbete, utan vi lär oss genom hård träning. Många hoppas hitta sin hemliga talang för att sedan slå igenom, men sen upptäcker man att man inte är tillräckligt bra i det när det går dåligt ett tag. Då ger man upp och försöker hitta något annat man är talangfull i. Man brukar aldrig hitta det.

I en artikel av Geoffrey Colvin i Fortune skriver han vad forskning har kommit fram till i ämnet. Han menar på att man uppnår storhet endast genom hårt arbete under många år. Men då menar han inte vilket arbete som helst, utan en hård och medveten träning. Den goda nyheten är att naturlig talang är irrelevant. Den har lite eller ingen inverkan på en framtida storhet. Forskning pekar åt samma håll genom vitt skilda områden. Oftast lär sig folk fort och mycket i början, sedan tar utvecklingen längre tid för att slutligen stanna upp helt. Man gör stora framsteg i början då receptet är relativt enkelt att kopiera, men sedan när det saknas ett fåtal ingredienser då blir det svårt. Men ett fåtal fortsätter utvecklas under många år till. Frågan är varför?

Det har funnits flera studier sedan början på 90-talet som främst har fokuserat på sport, musik och schack men även inom andra områden inom affärslivet. Det första man kom fram till var att ingen uppnår storhet utan mycket hårt arbete. Visst hade det varit trevligt att hitta något man är talangfull i och vara väldigt dukig från dag ett. Men det händer inte. Man brukar säga att det behövs cirka tio år för att nå världsklass, ett mönster som är så vanligt att man kallar det tioårsregeln. Inom musik och litteratur kan det ta 20-30 år. Stora investerare brukar nå sin topp vid 39 års ålder.

Man testade en stor grupp violinister, den bästa gruppen hade 10 000 timmar träning bakom sig. Den näst bästa 7500 osv. Resultaten var detsamma vad gällde kirurger, säljare och i stort sätt vilken sport som helst. Är man 1,70 så blir man aldrig världens främste basketspelare, men även sådana attribut är oviktigare än man först trott. Vissa stormästare i schack har en IQ på 90. Praktiskt taget allt man gör är en färdighet man kan förbättra.

Vill man bli bäst på fotboll så hjälper det inte att sparka på en fotboll lite då och då. Långa dagar på en fotbollsplan gör en inte automatiskt till en stjärna. Istället handlar det om medveten träning. Det handlar inte bara om hårt arbete utan att lägga ner timmarna på rätt sorts arbete. Ett par timmar om dagen skjuter man frisparkar, korrigerar alla brister och fortsätter öva tills bollen sitter exakt där man vill ha den. Får feedback på sina resultat och gör oändligt antal repetitioner. Många år senare kan man slå en frispark som David Beckham. En stor del är att veta vad man ska träna för att bli bäst, vilka egenskaper behöver en fotbollsspelare på planen. Styrka, kondition, teknik och ett bra skott. När man väl identifierat framgångsfaktorerna är det bara att börja träna, varje dag. Nästan alla som är bäst inom sitt fält är kända för att ha tränat hårdare än sin omgivning, de har höjt ribban och tagit träningen till en ny nivå. Gretzky, Jordan, Woods är bara ett par exempel men även utanför sporten så tränade exempelvis Churchill ständigt på sina tal, Stephen King på att berätta en historia och Pavarotti sin sångröst. Ingenting är gratis och för att bli bäst måste man betala ett högt pris.

En vän till mig hade läst boken ”How to get rich” med Donald Trump och förväntade sig unika tips från miljardären. Han ville veta hemligheten bakom framgången. Men han blev besviken, för oftast får man vanliga tips som är allmänt kända. Folk vill ofta att det ska vara en avancerad hemlighet för hur man ska nå toppen. Men egentligen är det ganska enkelt. Det finns ingen hemlighet, för att bli bäst gör man ungefär som alla andra fast man tränar det mycket, mycket hårdare. Det ger resultat. Ibland gillar man helt enkelt inte svaret, jaha för att bli vältränad så får jag inte äta godis, bakelser och snabbmat och jag måste träna konstant. Det ligger i utförandet. Det finns helt enkelt inga genvägar.

Det jag personligen tror har störst påverkan är två faktorer som är avgörande för att man inte ska ge upp halvvägs. Att man älskar det man gör och att man är positiv som person. Dessa faktorer är de som blir avgörande för om man ska orka med att ge sitt yttersta varje dag i tio år eller ännu längre. Som Jack Welch sa, hitta det du älskar och du behöver aldrig jobba en dag till i ditt liv.

Det kommer alltid motgångar i livet. De som inte har en passion för vad de gör kommer att ge upp när det tar emot. Är man inte positiv är det svårt att motivera sig själv, då är det lätt att ge upp vid motgångar och när andra människor inte tror på en eller om man själv börjar tvivla. Det finns ingen verklighet, man kan välja att tolka händelser hur man vill. Glaset är halvt tomt eller halvt fullt.

Den goda nyheten är att det inte är förunnat fåtalet, utan nästan vem som helst kan bli bäst bara man bestämmer sig. Men det krävs extremt mycket arbete, de flesta människor tycker helt enkelt inte att det är värt det. Men vill man verkligen bli bäst på någonting hoppas jag att man inte ger upp i tron att man inte har det som krävs. För det tänker inte jag göra…